Riksda´n 16 maj

Logotyp: Sveriges riksdag 16 maj 2024 Beslut i korthet Riksdagsbeslut 16 maj Ändringar av vägavgifter inom eurovinjettsamarbetet (SkU20) Nej till motioner om e-hälsa och beredskap (SoU21) Nej till motioner om grundläggande frågor om utbildning (UbU10) Nej till motioner om lärare och elever (UbU11) Ändringar av vägavgifter inom eurovinjettsamarbetet (SkU20) Sverige är sedan den 1 januari 1998 anslutet till ett samarbete i form av ett gemensamt uttag av vägavgifter för tunga godstransporter vid användandet av vissa vägar, eurovinjettsamarbetet. I samarbetet deltar Sverige, Danmark, Nederländerna och Luxemburg. Riksdagen att sade ja till regeringens förslag om att godkänna ett protokoll om ändringar i samarbetsavtalet för eurovinjettsamarbetet. Riksdagen godkände också regeringens förslag om ändringar i lagen om vägavgift för vissa tunga fordon och i vägtrafikskattelagen. Beslutet innebär bland annat att vägavgifterna höjs och differentieras och att fordonsskatten ändras för vissa fordon. Riksdagen bestämde att det är regeringen som får besluta när de nya reglerna ska börja gälla. Nej till motioner om e-hälsa och beredskap (SoU21) Riksdagen sa nej till cirka 90 förslag i motioner om kompetensförsörjning, e-hälsa och beredskap som inkommit under den allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlar bland annat om utbildning av personal i företagshälsovården, kompetensförsörjning och behörighet, arbetsmiljö, frågor om life science, vård i glesbygd samt hälso- och sjukvårdens beredskap. Riskdagen hänvisar bland annat till pågående arbete inom området. Nej till motioner om grundläggande frågor om utbildning (UbU10) Riksdagen sa nej till de cirka 130 förslag i motioner som rör grundläggande frågor om utbildning från den allmänna motionstiden 2023. Förslagen handlar till exempel om skolans värdegrund, trygghet och studiero i skolan, betyg och bedömning, läromedel och skolbibliotek. Riksdagen hänvisar bland annat till gällande bestämmelser och att det redan pågår arbete inom de områden som motionerna tar upp. Nej till motioner om lärare och elever (UbU11) Riksdagen sa nej till cirka 120 förslag om lärare och elever i motioner från den allmänna motionstiden 2023. Anledningen är bland annat att arbete pågår eller att åtgärder redan är vidtagna i de frågor som förslagen tar upp. Förslagen handlar exempelvis om skolans personal, registerkontroll, elevers hälsa och elever med särskilda behov

Debattartikel i dag i UNT

Debatt: Därför behövs ämnet livskompetens i skolan Skolan ger inte tillräcklig vägledning i hur det är att vara människa, skriver Bertil Thomas med flera. Skolan missar att undervisa eleverna om det allra viktigaste i livet, menar artikelförfattarna. Skolan missar att undervisa eleverna om det allra viktigaste i livet, menar artikelförfattarna. Foto: Pontus Lundahl/TT Debatt 2024-05-11 07:00 Bertil Thomas, Neuroforum Stig Zandrén, Neuroforum Mona Lodén, Forum Livskunskap Harald Nordlund, Forum Livskunskap Hanna Silvner, Motivationslyftet Jana Söderberg, Motivationslyftet Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna. Vissa människor lyckas bra i livet. De blir framgångsrika, lyckliga och trivs med det mesta i tillvaron. De har en god psykisk hälsa, starkt självförtroende, bra relationer med sina släktingar, ett intressant yrkesliv, massor med idéer och lyckas med nästan allt de företar sig. De sover bra och mår för det mesta bra, är nästan alltid glada och entusiastiska. De blir ofta förebilder för andra människor. Andra människor är inte lika framgångsrika. De har låg självkänsla, lider av depressioner, psykisk ohälsa och missbruk. De känner sig ofta trötta, osäkra, oälskade, rädda, ensamma, orättvist behandlade och avundsjuka. De är ofta i konflikter, sover dåligt och orkar inte ta itu med sina problem. Vissa drabbas redan i unga år av sömnbesvär och svåruthärdliga känslor, andra fastnar i kriminalitet. En del funderar på självmord som en sista utväg för att göra slut på lidandet. I dag är vi många som menar att det saknas något viktigt i den svenska skolan som skulle kunna minska många av de problem som människor i dag drabbas av. Vi får lära oss ”allt” om gamla kungar, uråldriga religioner, geometri och träsorter. Men vi får väldigt bristfällig undervisning och träning i det som vi här kallar livskompetens, det vill säga om självkännedom, självkänsla, psykologi och personlig utveckling samt om hur man hanterar jobbiga känslor, ångest och relationer. Samtal om etik och värderingar saknas nästan helt liksom viktiga kunskaper om hjärnan. Kort sagt: Vi får inte tillräckligt med vägledning i hur det är att vara människa. Konsekvensen av att viktiga saker saknas i skolan är ett samhälle där många unga människor misslyckas i skolan och hamnar snett i livet. Fallgroparna är många, till exempel kriminalitet, drogberoende, spelberoende, ätstörningar, självskadebeteenden och dålig självkänsla. Vi anser att den nuvarande regeringens uttalade ambition från Tidöavtalet att ”lösa Sveriges viktigaste samhällsproblem på skolans område” är ett bra tillfälle att i skolan införa ämnet livskompetens baserad på de senaste 50 årens forskning inom beteendevetenskap, hjärnforskning och kognitionsvetenskap samt på de många goda exempel av livskompetensträning som finns i olika svenska skolor och internationellt. Samtidigt som livskompetens införs som ämne i skolan måste också arbetet med skolans värdegrund förstärkas. Den svenska skolans värdegrund ska bland annat förmedla respekt för mänskliga rättigheter och de grundläggande demokratiska värderingar som vårt samhälle vilar på. Intentionen i läroplanerna har varit att värdegrunden ska genomsyra allt arbete i skolan. Tyvärr är det mycket som talar för att denna strategi för att stärka värdegrunden ännu inte givit önskat resultat. Detta konstaterade Skolverket redan 2011 i en rapport till regeringen: ”den grundläggande förståelsen för värdegrundens mening, betydelse och tillämpning behöver öka på skolorna.” För att livskompetensen och värdegrunden ska stärkas behövs undervisning om detta i ett eget ämne. Vidare behövs tillämpning ("genomsyrande") av detta i all verksamhet i skolan. Sammanfattningsvis har vi följande förslag till de två pågående utredningarna om läroplaner respektive lärarutbildning: Samla frågor om värdegrund och livskompetens i ett eget ämne innehållande bland annat etik, psykisk hälsa, självledarskap och personlig utveckling samt socialt och emotionellt lärande, men också samtal om existentiella frågor. Undervisningen ska ge eleverna tillfälle att samtala om etik och moral, relationer och konflikter. Allt ska vara anpassat till elevernas mognadsgrad. Vidare ska det av läroplanerna fortsatt framgå att värdegrund ska genomsyra all verksamhet i skolan. Uppgradera lärarutbildningen så att vi får lärare som är specifikt utbildade att undervisa om livskompetens och värdegrund samtidigt som alla lärarutbildningar ska innehålla utökade kunskaper om, bland annat, psykisk hälsa, beteendevetenskap och kognitionsvetenskap. Samtidigt behövs också praktisk träning i de metoder och det ledarskap som krävs för att tillämpa kunskaperna. Vi som skrivit denna debattartikel företräder tre av de organisationer som ligger bakom "Kraftsamlingen Skolans Framtid". Vårt mål är en skola som bidrar till elevernas psykiska välmående och där alla elever kan växa som individer oavsett förutsättningar och bakgrund.

Inte svårt hitta exempel

I UNT-artikel i dag: "Hon lyfter bland annat fram arbetet med..."Ska lyda: Hon lyfter fram, bland annat,,,, "Men egentligen skulle man kunnat haft..." Men egentligen skulle man kunnat ha "Du menar någon slags historisk staty?" Något slags..., bör det stå

Språket spelar roll

Spelar det egentligen någon roll hur vi skriver?Jo, jag anser det. "Han har bara spelat fotboll i ett år" Här menas att han har spelat fotboll i bara ett år, men det står att han inte gjort något annat, under ett års tid, än spelat fotboll. Vissa försämringar förstärks av TV-kanalernas slarviga språk. Hur har det blivit näst intill självklart att använda ordet vart när det ska vara var? Varifrån har de nya ä- och ö-ljuden kommit? Spelar det här någon roll. Jo, det låter bedrövligt

Dags att lägga ner

Tyckte ni om musiken i går kväll? Nja, tänkte inte på den. Såg akrobater och viftande armar. Vad jag hörde av musik lät lika genom hela programmet. Dags att upphöra med denna, s.k., tävling

Avskaffa ett sjukt system

Friskola, fri från krav? I Sverige har vi dels ett kommunalt skolsystem, dels ett som kallas friskolor. Det kommunala styrs demokratiskt, friskolesystemet fungerar på en marknad. Unikt i världen. Varför har vi det så här? Valfrihet, säger högern. Snack. Vill en kommun ha alternativ har den möjlighet att upphandla. Drivkraften i skolarbete får inte vara vinst. Avskaffa detta sjuka system

Har kvar en stor mängd Folkpartimaterial

Vilken känsla.Jag har gått igenom gammalt FP-material. Förutom skrifter från slutet av 60-talet och fram till haveriet, har jag sparet en trevlig regnjacka med "Folkpartiet" på ryggen och klistermärken. Dt var då partiet var ett socialliberalt parti. Jag kan inte kasta dyrgriparna, men vad gör jag med dem? Ja, vi får se. Kanske vill "Socialliberalerna" köpa?

Obegripligt

Vad får så många personer att köpa och läsa dravlet. Rubriker, som är lögner utan att vara det. Kändisar, som utökar sina stora förmögenheter. Obegripligt

Inte imponerad av partiledarna

Partiledardebatt i går kväll.Makalöst hur man uppträder. Liknar en grupp annan sorts kändisar i en soffa. Kan inte låta bli att prata i mun på varandra (undantag Magdalena Andersson och Ulf Kristersson) Skillnaden är att kändisarna ofta flamsar och partiledarna försöker dölja svagheter. Till detta kommer det eviga förtigandet av statens ansvar. Man vägrar att tala om de många lagar, som har stiftats men som staten inte bryr sig om. För att inte tala om den bedrövliga friskoledebatten. Hur kan man stå och försvara ett skolsystem vid sidan av det kommunala och som i många fall har vinst som främsta drivkraft? Om en kommun av någon anledning vill köpa skoltjänster görs det lämpligen med stöd av LOU, lagen om offentlig upphandling.

Gäller att tänka efter

EU-valet är viktigt. Genom samarbete ska de stora frågorna behandlas och förhoppningsvis finna lösningar. Klimatet, miljön och freden är sådana frågor. Vilka partier ägnar sig helhjärtat åt dessa frågor? Det gäller att vi tänker efter.

Riksda´n 2 maj

Logotyp: Sveriges riksdag 2 maj 2024 Beslut i korthet Riksdagsbeslut 2 maj Riksdagen uppmanar regeringen att se över om det bör införas särskilda formkrav för vissa fullmakter (CU11) Nej till motioner om mark- och vattenområden (CU16) Nej till motioner om personalförsörjning (FöU3) Skatt på spel höjs (SkU19) Skrivelse om statens arbete med väntetider i vården har behandlats (SoU8) Ja till utvidgat utreseförbud för barn (SoU24) Elektroniska kommunikationstjänster och besök ska begränsas och kontrolleras på särskilda ungdomshem (SoU25) Nej till motioner om internationellt bistånd (UU8) Riksdagen uppmanar regeringen att se över om det bör införas särskilda formkrav för vissa fullmakter (CU11) Riksdagen riktar en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att se över om det bör införas särskilda formkrav för fullmakter som gäller större ekonomiska åtaganden, till exempel stora lån, och återkomma till riksdagen i frågan. För en fullmakt finns i de flesta fall inga särskilda formkrav, vilket är något som kan utnyttjas i förhållande till utsatta personer. När det gäller större ekonomiska åtaganden, exempelvis vid stora lån, anser civilutskottet att formkrav för fullmakter framstår ett användbart verktyg för att stärka det förebyggande arbetet mot mäns våld mot kvinnor, och då närmare bestämt det ekonomiska våldet. Formkrav för fullmakter skulle också skydda andra utsatta personer, till exempel den som inte har möjlighet att sköta sina bankärenden på egen hand. Formkrav skulle även minska risken för förfalskningar. Tillkännagivandet har gjorts i samband med behandlingen av motioner i olika konsumenträttsliga frågor från den allmänna motionstiden 2023. Riksdagen avslog övriga motionsyrkanden. Nej till motioner om mark- och vattenområden (CU16) Riskdagen sa nej till cirka 100 förslag i motioner om frågor som rör hushållningen med mark- och vattenområden som inkommit under den allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlar bland annat om nationell samordning av havsplaner och riksintressen samt om skyddet av vattenområden och dricksvattenintäkter Riksdagen hänvisar till pågående arbete och de befintliga lagar och regler som finns. Nej till motioner om personalförsörjning (FöU3) Riksdagen sa nej till cirka 50 förslag om personalförsörjning i motioner från den allmänna motionstiden 2023. Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete redan pågår i de frågor som förslagen gäller. Förslagen handlar om bland annat personal- och kompetensförsörjning inom totalförsvaret, könsfördelning och jämställdhet, civilplikt och frivilliga försvarsorganisationer. Skatt på spel höjs (SkU19) Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att höja punktskatten på spel från 18 till 22 procent av vinsten för varje beskattningsperiod. En beskattningsperiod är en kalendermånad. Lagändringen börjar gälla den 1 juli 2024. Skrivelse om statens arbete med väntetider i vården har behandlats (SoU8) Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen, som handlar om Riksrevisionens rapport om statens arbete med väntetider i vården. Riksrevisionen har granskat om flera av de styrmedel som regeringen använt för att korta ner vårdköerna har varit effektiva. Styrmedlen är: Vårdgarantin, som syftar till att tillhandahålla vård inom vissa tidsgränser. Kömiljarden 2009–2014, som innebar att staten betalade ut en miljard kronor årligen mellan 2009–2014. Pengarna fördelades till regioner utifrån hur väl de uppfyllde krav som var kopplade till vårdgarantins tidsgränser inom specialistvården. Standardiserade vårdförlopp inom cancervården (SVF), som bland annat beskriver vilka utredningar och första behandlingar som ska göras vid viss cancerdiagnos. Granskningen gäller även om dessa styrmedel har påverkat målet om en jämlik vård efter behov. Regeringen välkomnar granskningen och delar Riksrevisionens uppfattning att det finns ett behov av att se över effektiviteten i syfte att stärka patientens ställning och betydelsen av vårdgarantin som statligt styrmedel. I skrivelsen redovisar regeringen vidtagna och planerade åtgärder som ligger i linje med Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa också nej till motionsyrkanden. Ja till utvidgat utreseförbud för barn (SoU24) Riksdagen sa ja till ett mer omfattande utreseförbud för barn och unga. Med nuvarande lagstiftning ska utreseförbud utfärdas om det finns en påtaglig risk att en person under 18 år förs utomlands för att ingå äktenskap eller för att könsstympas. Regeringens lagförslag innebär att beslut om utreseförbud även ska kunna ska kunna tas om det finns en påtaglig risk för att ett barn förs utomlands och barnets hälsa eller utveckling skadas under utlandsvistelsen på grund av omständigheter som kan leda till vård enligt lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU. Det kan till exempel handla om så kallade uppfostringsresor, omvändelseförsök eller barn som vill lämna Sverige för att ansluta sig till terroristorganisationer och andra kriminella organisationer. Förslaget innebär också att uppgifter om barn med utreseförbud ska omfattas av sekretess hos Polismyndigheten, eftersom det kan handla om känsliga uppgifter om barns personliga förhållanden. Enligt förslaget ska även straffansvaret för egenmäktighet med barn utvidgas till att gälla när ett barn under 15 år förs bort eller undanhålls för att hindra att vård enligt LVU inleds. Lagändringarna börjar gälla den 1 juni 2024. Elektroniska kommunikationstjänster och besök ska begränsas och kontrolleras på särskilda ungdomshem (SoU25) Säkerheten och tryggheten på särskilda ungdomshem ska öka. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om åtgärder. Bland annat föreslås att Statens institutionsstyrelses (Sis) särskilda ungdomshem ska vara indelade i säkerhetsnivåer. De som med stöd av lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga vårdas på ett särskilt ungdomshem med förhöjd säkerhetsnivå och de som avtjänar sluten ungdomsvård enligt lagen om verkställighet av sluten ungdomsvård, ska endast få använda elektroniska kommunikationstjänster såsom exempelvis mobiltelefoni och internet, för att stå i förbindelse med en annan person om utrustningen erbjudits av Sis, godkänts av Sis och om det anses lämpligt. Sis föreslås också få utökade möjligheter att besluta om begränsningar och kontroll av besök. Ett besök ska till exempel kunna villkoras med att besökaren genomgår kroppsvisitation av säkerhetsskäl om det är nödvändigt. Sis ska också kunna undersöka om den som barnet eller den unga vill kommunicera med eller få besök av, är dömd eller misstänkt för brott. Lagändringarna börjar gälla den 15 maj 2024. Nej till motioner om internationellt bistånd (UU8) Riksdagen sa nej till cirka 130 förslag i motioner om internationellt bistånd från den allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlar bland annat om reformer av biståndet och bistånd till Ukraina. Riksdagen anser bland annat att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp

Blir inte förvånad

Jag tror att resultatet i EU-valet kommer att orsaka många höjda ögonbryn. En del av resultatet kan komma att utgöras av att två partier åker ur och att MP når 12%.

Viktigt

Att delta i EU-valet är viktigt. Här formas miljöpolitik och fredsinsatser. Nåja, det sistnämnda kan diskuteras. F.n. handlar det mesta om hur mer vapen och fler soldater ska åstadkommas. Rösta i EU-valet för en framtidsinriktad miljöpolitik och för diplomati i stället för vapen