Tysta fredsröster

 I dessa tider, närallt tycks handla omfler och farligare vapen vill jag rekommendera till läsning av den här boken, skriven av Hans Blix

https://www.adlibris.com/sv/bok/a-farewell-to-wars-9781009392501?utm_source=google&utm_medium=cpc&utm_campaign=AR-SE%3A+BOK+-+pMAX+-+Generic+-+Student&dema_id=17628772778&gad_source=1&gad_campaignid=17347392476&gbraid=0AAAAAD_BAOcFe1bbI_I3jj-cyFdwEpHvR&gclid=CjwKCAjwsfzSBhB5EiwAOGyqSUJOwmG_NUbbJRxXQNNOwxMVGVdHgchOJXrIJpdOk3oW_fN2cLYZ9hoCJRcQAvD_BwE

Sprid länken

Läsvärd bok

 https://www.adlibris.com/sv/bok/den-utvarderingstata-politiken-styrning-och-utvardering-i-svensk-storstadspolitik-9789144055237?utm_source=google&utm_medium=cpc&utm_campaign=AR-SE%3A+BOK+-+pMAX+-+Generic+-+Student&dema_id=17628772778&gad_source=1&gad_campaignid=17347392476&gbraid=0AAAAAD_BAOcFe1bbI_I3jj-cyFdwEpHvR&gclid=CjwKCAjwsfzSBhB5EiwAOGyqSYgD6nM2WshxzJEfvg59yVlplwbuER-aVOAlKUFYXB7apdIvOdBqJhoCFkoQAvD_BwE

Läsvärd bok

Bok om politisk styrning

 Jag har tagit fram an skrift, för några år sedan, om politisk styrning: "Politiker, Varför styr ni inte? Ni håller ju i ratten"

Här är en annan: https://www.adlibris.com/sv/bok/den-utvarderingstata-politiken-styrning-och-utvardering-i-svensk-storstadspolitik-9789144055237?utm_source=google&utm_medium=cpc&utm_campaign=AR-SE%3A+BOK+-+pMAX+-+Generic+-+Student&dema_id=17628772778&gad_source=1&gad_campaignid=17347392476&gbraid=0AAAAAD_BAOcFe1bbI_I3jj-cyFdwEpHvR&gclid=CjwKCAjwsfzSBhB5EiwAOGyqSYgD6nM2WshxzJEfvg59yVlplwbuER-aVOAlKUFYXB7apdIvOdBqJhoCFkoQAvD_BwE

Så tänker jag

 Jag kan inte tänka mig att tala om vad andra ska rösta på. Däremot ger jag gärna mina argument för mina ställningstaganden. Exempel: Jag kommer att i kommunvalet i Uppsala och i regionvalet i Uppsala rösta på Liberalt initiativ (inte att förväxla med  Liberalerna) då detta nya parti tagit tydlig ställning för socialliberalismen.

Demokrativillkoret och föreningsfrihet

 

Föreningsfrihet och demokrativillkor – två sidor av samma demokrati

Hur försvarar man demokratin utan att samtidigt inskränka de friheter som demokratin är till för att skydda? Det är den fråga som kommuner, regioner och statliga myndigheter allt oftare ställs inför när de ska tillämpa demokrativillkoret. Demokrativillkoret är egentligen tre och handlar om att offentliga medel ska gå till verksamheter som är förenliga med samhällets grundläggande demokratiska värderingar. Det finns tre separata demokrativillkor som rör olika delar av en organisation: syfte, demokratisk uppbyggnad och verksamhet.

Men samtidigt finns en annan grundläggande princip som inte får hamna i skymundan, nämligen föreningsfriheten.

Här uppstår en svår men viktig balans. Samhället har ingen skyldighet att finansiera varje förening. Däremot har det ett ansvar att behandla föreningar rättssäkert och förutsebart. Demokrativillkoret får inte utvecklas till ett verktyg där bedömningar blir godtyckliga eller där organisationer döms utifrån lösa misstankar, mediala opinioner eller enskilda företrädares uttalanden utan tydlig koppling till organisationens verksamhet. Frågan är inte längre en juridisk detalj utan en tydlig del av den svenska politiska debatten. Regeringar av olika politisk färg har successivt skärpt kraven på att offentliga bidrag bara ska gå till organisationer som respekterar demokratins grundläggande värderingar. Samtidigt har flera remissinstanser och företrädare för civilsamhället påtalat att reglerna måste vara tydliga och rättssäkra. Annars riskerar bedömningarna att bli oförutsägbara och i förlängningen påverka föreningsfriheten.

Under senare år har flera organisationer med olika ideologisk och religiös bakgrund fått sina bidrag granskade eller indragna med hänvisning till demokrativillkoret. Det visar hur svårt det är att förena en nödvändig kontroll av offentliga medel med ett starkt skydd för föreningsfriheten."

Oavsett hur man bedömer dessa enskilda fall visar de hur svårt det är att tillämpa demokrativillkoret i praktiken. Samma fakta kan leda till olika slutsatser beroende på vilken myndighet eller kommun som gör bedömningen. Det är inte hållbart.

Kommuner och regioner behöver tydliga kriterier. Beslut måste vila på dokumenterade omständigheter och kunna granskas rättsligt. Annars riskerar förtroendet för både bidragssystemet och demokratin att försvagas.

Den offentliga sektorn har ett dubbelt ansvar. Den ska värna demokratin mot krafter som vill begränsa människors fri- och rättigheter. Men den ska samtidigt värna de rättsstatliga principer som demokratin bygger på. Föreningsfrihet innebär inte rätt till offentliga bidrag, men den innebär rätt till likabehandling och rättssäker prövning.

Demokratin blir inte starkare av godtycke. Tvärtom. Just när vi försvarar demokratin måste vi vara som mest noggranna med rättssäkerheten.

Den verkliga utmaningen är därför inte att välja mellan demokrativillkor och föreningsfrihet. Utmaningen är att förena dem.

Det är först när båda principerna respekteras som vi fullt ut lever upp till den demokratiska rättsstatens ideal. Offentliga aktörer måste balansera strikta demokrativillkor för bidrag med föreningsfriheten, där dagens otydliga system kritiseras för inkonsekventa bedömningar. För att bibehålla förtroendet krävs tydliga kriterier och beslut baserade på dokumenterade fakta, snarare än godtyckliga tolkningar.

Harald Nordlund

f.d. kommunalråd och riksdagsledamot

Uppsala

Välfärssektorn inte en arena för vinst som drivkraft

 Välfärden är vårt gemensamma ansvar. Ansvaret ska tas inom offentliga sektorn. Den ska inte vara en tummelplats för aktörer med vinst som drivkraft.

Det kan emellertid ibland vara vara motiverat att upphandla en verksamhet, i syfte att, till exempel testa ett nytt grepp. 

Annonsör sökes

 Vem vill annonsera här?  Man når upp till 2000 per dag

Må de seriösa vinna

 Nu förväntar nog många sig att partierna lockar väljarna med berättelser om ideologi och ställningstaganden i sakfrågor. Och att partierna ser nyktert på valrörelsen. Visst vill vi ha en seriös valrörelse utan slmpla grepp. Må de seriösa vinna

Vilket som. Båda skrämmande

 Det är ju för många helt uppenbart. För det kan väl inte vara så att även den femtedel, som stödjer partiet har försått vad dom står för men vill ha ett totalitärt samhällssystem. Detta ännu mera skrämmande

Underlättar för skribenten

 Aftonbladet, Dagens arena. Finns nog fler, men exempei på medier med snabbt svar på inskickad artikel. Underlättar för skribenten

Liberalt initiativ, nytt parti med erfarna representanter

 Valet närmar sig. Valet mellan partierna i Uppsala kommun och Region Uppsala blir enkelt. Här (även i Knivsta och Enköpings kommuner) finns ett socialliberalt parti, Liberalt initiativ.  Erfarna och seriösa företrädare

Själ

 I UNT i dag: ordet själ som synonymt med orsak.

Har fortfarande inte förstått

 Jag har fortfarande inte förstått, på varken känslomässigt eller intellektuellt plan.

Ett socialliberalt parti byter tvärt politisk inriktning. Man lierar sig med ett högerextremt parti och dess politik. Har nog aldrig hänt i svensk politik.  Och om det hade hänt hade man väl helt bytt väljare, men i detta fall har hela 2% stannat kvar i partiet

Så skrev jag då

Förvandlingen

Folkpartiets utmaningar

De uppgifter jag, under mina fyrtio år som aktiv politiker, sett för mitt parti, Folkpartiet, som primära, är: 1. Utgöra ideologisk hemvist, det vill säga beskriva den politiska plattformen. 2. Föra dialog med medborgarna, använda Stora örat. 3. Beskriva vad man konkret vill göra, på en orubblig ideologisk plattform och efter att ha lyssnat 4. Bilda opinion. Och i den ordningen.

Folkpartiets misstag och förklaringen till det dåliga valresultatet torde vara att partiet har hoppat över de två första punkterna.

På vilken ideologisk grund partiets ställningstaganden vilar har partiet ingen berättelse om. Dialogen blir meningslös, alldenstund man saknar en berättelse om sin ideologi. Man blir låst vid ett fåtal konkreta frågor. Kvar blir att bilda opinion för dessa.

En huvudförklaring till att partiet missat plattformen är alliansbildningen. Den syftar till endast att få makt och tvingar till utsuddning av profilen.

Folkpartiet liberalerna förknippas i dag , i första hand, med utbildnings- och forskningspolitik. Utöver krav på mer ordning och reda, betyg från fjärde klass, införande av ordningsbetyg vill Folkpartiet förstatliga den dagliga driften av skolorna.

Folkpartietprofilen består i övrigt av, som den beskrivits i media, förespråkande av svenskt medlemskap i kärnvapenorganisationen NATO, utbyggd kärnkraft och privata aktörer inom välfärdssektorn. Beskrivningen må vara oriktig, men den finns och dominerar.

Med en tydlig ideologi kunde Folkpartiet, utan att tappa ansiktet, ha ändrat sig på flera punkter, efter att ha lyssnat. En ideologisk plattform ger en sådan trygghet.

Oppositionen lyckades göra troligt att PISA-rapport och även andra utvärderingar av skolan visar resultatet av en under de två senaste mandatperioderna misslyckad skolpolitik. Folkpartiet gjorde allt man kunde för att försöka förklara att de många reformer, som genomförts tar lång tid att få resultat av. Kanske räddades partiet av betygsfrågan och kravet på förstatligande. Den sistnämnda frågan är dock svår att förstå logiken i. Argumentet för förstatligande av skolan är bristande jämlikhet över landet. Det är emellertid staten, som har ansvaret för att skolan är likvärdig genom att tillämpa de lagar och förordningar, som reglerar likvärdighet. Varför detta skulle underlättas om staten fick ansvar för även den dagliga driften har ingen lyckats förklara. Man måste i sammanhanget fråga sig varför inte även övriga kommunala sektorer borde förstatligas, ty inte kan vi väl acceptera kvalitetsskillnader inom vården av äldre och inom förskolan.

Vinster i välfärden-debatten förlorade Alliansen. Man tvingades inta försvarsställning medan Socialdemokraterna lyckades framstå som motståndare till vinster, trots att skillnaderna knappast finns. Folkpartiet måste tydliggöra att köp av välfärdstjänster måste anstå tills man klarar att reglera kraven i avtal och att utkräva ansvar.

I en tid när våldet är ett dagligt inslag i medias nyhetsbevakning, måste politiker fråga sig vilka medel, som bör användas för att komma bort från våldet och kunna sprida en ickevåldskultur. Ska man fortsätta en politik, som förespråkar användning av vapen som motmedel mot våld och att vi vill vara med i en kärnvapenorganisation? Sverige kan gå före i ett arbete mot våld och ofred. I det arbetet måste socialliberaler ta ledningen.

Som miljöengagerad socialliberal ser jag med häpnad på hur miljöfrågorna hanteras. Folkpartiet har ett bra miljöprogram, men i debatten har frågorna i princip begränsats till att behandla utbyggd kärnkraft. Påståendet att en utbyggd kärnkraft skulle vara lösningen på klimatproblematiken är inte i linje med en hållbar och modern syn. Eftersom miljö, ekonomi och tillväxt, internationell solidaritet och människovärde så intimt hänger samman, borde detta område vara vikt för det socialliberala partiet. Men i så fall måste miljöfrågorna genomsyra partiets politik.

Svensk socialliberalism idag måste kännetecknas av inte bara ord som krav, tuffa tag, auktoritet. Om ”att ställa krav är att bry sig”, var finns då de ord som också handlar om omsorgen om de som inte klarar kraven?

För ett socialliberalt parti får röstmaximering inte vara det primära. Ideologins betydelse får inte minska till förmån för sökandet av den politik som attraherar ”medelväljaren”, ett slags plånbokspopulism. Makt får inte bli viktigare än ideologisk renlärighet.

För Folkpartiets framtid som en än starkare politisk kraft krävs en återgång till en socialliberalism som kännetecknas av kamp för fred och demokrati, internationell solidaritet, solidaritet med kommande generationer, frihandel, generell välfärdspolitik och en reglerad marknadsekonomi. Fortfarande är den traditionen stark inom Folkpartiet. Inget annat parti har bättre förutsättningar att anta den utmaningen än Folkpartiet.

Berätta om ideologin, kasta loss från alliansbildning och visa öppenhet för samarbete med likasinnade.

För det krävs emellertid mod och uthållighet. Jag hoppas att partiets ledning vill, vågar och orkar göra det.

Harald Nordlund

f.d.kommunalråd, f.d. riksdagsledamot (FP)

Liberalerna lämnar socialliberalismen och mig

Nu efter sextio års medlemskap och femtiofem år med politiska uppdrag har förhållandet upphört. Mitt parti, tidigare Folkpartiet, har tvärvänt och gjort fortsatt samlevnad omöjlig. En skilsmässa är ofta något som växer fram över tid. Vi har vuxit ifrån varandra. Men ett liv i harmoni, som tagit ny riktning, och därför leder till uppbrott, medför känslomässiga störningar. Men, uppbrottet är ömsesidigt. Partiet är inte intresserat av mig med mina socialliberala idéer och jag kan inte förlika mig med samgåendet med ett extremistiskt parti.

Hör och häpna. Liberalerna har ingått, eller snarare tror sig ha ingått, ett avtal med partiet Sverigedemokraterna om nära samarbete. Det som de femton punkterna i avtalet tar upp är till inget förpliktigande för SD. De uttrycker sådant SD redan uttryckt eller sådant SD utan, för dem, negativa konsekvenser, kan bortse ifrån. Fortsätt att häpna när jag vidare konstaterar att helomvändningen sker efter beslut av en liten grupp människor i Liberalerna. Detta trots att beslut om, förutom ekonomi, stadgar och val till olika förtroendeuppdrag i partiet skall fattas av dess högsta beslutande organ Landsmötet.

Ett nytt förhållande får anstå, men att i längden leva i ensamhet kommer inte att fungera. Jag vill åter leva i en relation där värden såsom frihet och demokrati är centrala. Friheten är i dag hotad genom allt mer ekonomisk ojämlikhet och av politisk påverkan av tänkande och forskning. Rådande hot mor Public service hör också hit. Även demokratin är hotad. Det måste vara en socialliberal uppgift att larma när tecken på hot visar sig.

Bland andra socialliberala värden vill jag nämna jämställdhet, som handlar om synen på människa och människa. Ett samhälle utan jämställdhet och demokrati är inte ett samhälle med frihet. Motsatsen heter samhälle med diktatur.

Utbildningsnivån i ett samhälle är avgörande för samhällets stabilitet i fråga om Individens frihet, om demokratins styrka och om rättsstatens överlevnad. Även som förebyggare av våld och oordning.

Det glömda Sverige är ett begrepp. som har myntats av Liberalernas föregångare Folkpartiet. Med begreppet ville man beskriva grundtanken i en socialliberal politik. Kort skrivet: undanröja bortglömdhet och marginalisering.

Att få ett stopp på klimatförändringarna är en ödesfråga för allt levande på jorden. Härom är forskningen tydlig. Den biologiska mångfalden är starkt hotad. Om frågan inte är prioriterad på ett socialliberalt partis agenda måste ses som ett oerhört svek mot en socialliberal ideologi.

Vi människor har olika bakgrunder, olika åsikter och olika kulturella bakgrunder. Respekten för dessa olikheter är i dag särskilt hotad. Värnandet av olikheter måste ses som ett socialliberalt åtagande.

Sverige har historiskt varit en viktig aktör i kampen mot kärnvapen och i fredsarbete. Kampen har nu upphört. Utöver klimat och miljö som ödesfrågor är även fredsfrågan en sådan. Fredskamp väcker respekt i omvärlden och minskar väpnade hot.

Från tid till annan krävs samarbete med andra politiska riktningar men utan att plattformen faller samman. Vissa stenar är möjliga att sammanlägga med enstaka stenar i andra partiers idébygge. Socialliberala stenar kan dock inte kombineras med extremistiska.

Det som nu sker och skett i partiet Liberalerna är i sak skrämmande och hanteringsmässigt en katastrof.

Harald Nordlund

f.d. kommunalråd, landstingspolitiker och riksdagsledamot(FP)

Liberalerna är ett annat parti än Folkpartiet var

Folkpartiets utmaningar

De uppgifter jag, under mina fyrtio år som aktiv politiker, sett för mitt parti, Folkpartiet, som primära, är: 1. Utgöra ideologisk hemvist, det vill säga beskriva den politiska plattformen. 2. Föra dialog med medborgarna, använda Stora örat. 3. Beskriva vad man konkret vill göra, på en orubblig ideologisk plattform och efter att ha lyssnat 4. Bilda opinion. Och i den ordningen.

Folkpartiets misstag och förklaringen till det dåliga valresultatet torde vara att partiet har hoppat över de två första punkterna.

På vilken ideologisk grund partiets ställningstaganden vilar har partiet ingen berättelse om. Dialogen blir meningslös, alldenstund man saknar en berättelse om sin ideologi. Man blir låst vid ett fåtal konkreta frågor. Kvar blir att bilda opinion för dessa.

En huvudförklaring till att partiet missat plattformen är alliansbildningen. Den syftar till endast att få makt och tvingar till utsuddning av profilen.

Folkpartiet liberalerna förknippas i dag , i första hand, med utbildnings- och forskningspolitik. Utöver krav på mer ordning och reda, betyg från fjärde klass, införande av ordningsbetyg vill Folkpartiet förstatliga den dagliga driften av skolorna.

Folkpartietprofilen består i övrigt av, som den beskrivits i media, förespråkande av svenskt medlemskap i kärnvapenorganisationen NATO, utbyggd kärnkraft och privata aktörer inom välfärdssektorn. Beskrivningen må vara oriktig, men den finns och dominerar.

Med en tydlig ideologi kunde Folkpartiet, utan att tappa ansiktet, ha ändrat sig på flera punkter, efter att ha lyssnat. En ideologisk plattform ger en sådan trygghet.

Oppositionen lyckades göra troligt att PISA-rapport och även andra utvärderingar av skolan visar resultatet av en under de två senaste mandatperioderna misslyckad skolpolitik. Folkpartiet gjorde allt man kunde för att försöka förklara att de många reformer, som genomförts tar lång tid att få resultat av. Kanske räddades partiet av betygsfrågan och kravet på förstatligande. Den sistnämnda frågan är dock svår att förstå logiken i. Argumentet för förstatligande av skolan är bristande jämlikhet över landet. Det är emellertid staten, som har ansvaret för att skolan är likvärdig genom att tillämpa de lagar och förordningar, som reglerar likvärdighet. Varför detta skulle underlättas om staten fick ansvar för även den dagliga driften har ingen lyckats förklara. Man måste i sammanhanget fråga sig varför inte även övriga kommunala sektorer borde förstatligas, ty inte kan vi väl acceptera kvalitetsskillnader inom vården av äldre och inom förskolan.

Vinster i välfärden-debatten förlorade Alliansen. Man tvingades inta försvarsställning medan Socialdemokraterna lyckades framstå som motståndare till vinster, trots att skillnaderna knappast finns. Folkpartiet måste tydliggöra att köp av välfärdstjänster måste anstå tills man klarar att reglera kraven i avtal och att utkräva ansvar.

I en tid när våldet är ett dagligt inslag i medias nyhetsbevakning, måste politiker fråga sig vilka medel, som bör användas för att komma bort från våldet och kunna sprida en ickevåldskultur. Ska man fortsätta en politik, som förespråkar användning av vapen som motmedel mot våld och att vi vill vara med i en kärnvapenorganisation? Sverige kan gå före i ett arbete mot våld och ofred. I det arbetet måste socialliberaler ta ledningen.

Som miljöengagerad socialliberal ser jag med häpnad på hur miljöfrågorna hanteras. Folkpartiet har ett bra miljöprogram, men i debatten har frågorna i princip begränsats till att behandla utbyggd kärnkraft. Påståendet att en utbyggd kärnkraft skulle vara lösningen på klimatproblematiken är inte i linje med en hållbar och modern syn. Eftersom miljö, ekonomi och tillväxt, internationell solidaritet och människovärde så intimt hänger samman, borde detta område vara vikt för det socialliberala partiet. Men i så fall måste miljöfrågorna genomsyra partiets politik.

Svensk socialliberalism idag måste kännetecknas av inte bara ord som krav, tuffa tag, auktoritet. Om ”att ställa krav är att bry sig”, var finns då de ord som också handlar om omsorgen om de som inte klarar kraven?

För ett socialliberalt parti får röstmaximering inte vara det primära. Ideologins betydelse får inte minska till förmån för sökandet av den politik som attraherar ”medelväljaren”, ett slags plånbokspopulism. Makt får inte bli viktigare än ideologisk renlärighet.

För Folkpartiets framtid som en än starkare politisk kraft krävs en återgång till en socialliberalism som kännetecknas av kamp för fred och demokrati, internationell solidaritet, solidaritet med kommande generationer, frihandel, generell välfärdspolitik och en reglerad marknadsekonomi. Fortfarande är den traditionen stark inom Folkpartiet. Inget annat parti har bättre förutsättningar att anta den utmaningen än Folkpartiet.

Berätta om ideologin, kasta loss från alliansbildning och visa öppenhet för samarbete med likasinnade.

För det krävs emellertid mod och uthållighet. Jag hoppas att partiets ledning vill, vågar och orkar göra det.

Harald Nordlund

f.d.kommunalråd, f.d. riksdagsledamot (FP)

Liberalerna lämnar socialliberalismen och mig

Nu efter sextio års medlemskap och femtiofem år med politiska uppdrag har förhållandet upphört. Mitt parti, tidigare Folkpartiet, har tvärvänt och gjort fortsatt samlevnad omöjlig. En skilsmässa är ofta något som växer fram över tid. Vi har vuxit ifrån varandra. Men ett liv i harmoni, som tagit ny riktning, och därför leder till uppbrott, medför känslomässiga störningar. Men, uppbrottet är ömsesidigt. Partiet är inte intresserat av mig med mina socialliberala idéer och jag kan inte förlika mig med samgåendet med ett extremistiskt parti.

Hör och häpna. Liberalerna har ingått, eller snarare tror sig ha ingått, ett avtal med partiet Sverigedemokraterna om nära samarbete. Det som de femton punkterna i avtalet tar upp är till inget förpliktigande för SD. De uttrycker sådant SD redan uttryckt eller sådant SD utan, för dem, negativa konsekvenser, kan bortse ifrån. Fortsätt att häpna när jag vidare konstaterar att helomvändningen sker efter beslut av en liten grupp människor i Liberalerna. Detta trots att beslut om, förutom ekonomi, stadgar och val till olika förtroendeuppdrag i partiet skall fattas av dess högsta beslutande organ Landsmötet.

Ett nytt förhållande får anstå, men att i längden leva i ensamhet kommer inte att fungera. Jag vill åter leva i en relation där värden såsom frihet och demokrati är centrala. Friheten är i dag hotad genom allt mer ekonomisk ojämlikhet och av politisk påverkan av tänkande och forskning. Rådande hot mor Public service hör också hit. Även demokratin är hotad. Det måste vara en socialliberal uppgift att larma när tecken på hot visar sig.

Bland andra socialliberala värden vill jag nämna jämställdhet, som handlar om synen på människa och människa. Ett samhälle utan jämställdhet och demokrati är inte ett samhälle med frihet. Motsatsen heter samhälle med diktatur.

Utbildningsnivån i ett samhälle är avgörande för samhällets stabilitet i fråga om Individens frihet, om demokratins styrka och om rättsstatens överlevnad. Även som förebyggare av våld och oordning.

Det glömda Sverige är ett begrepp. som har myntats av Liberalernas föregångare Folkpartiet. Med begreppet ville man beskriva grundtanken i en socialliberal politik. Kort skrivet: undanröja bortglömdhet och marginalisering.

Att få ett stopp på klimatförändringarna är en ödesfråga för allt levande på jorden. Härom är forskningen tydlig. Den biologiska mångfalden är starkt hotad. Om frågan inte är prioriterad på ett socialliberalt partis agenda måste ses som ett oerhört svek mot en socialliberal ideologi.

Vi människor har olika bakgrunder, olika åsikter och olika kulturella bakgrunder. Respekten för dessa olikheter är i dag särskilt hotad. Värnandet av olikheter måste ses som ett socialliberalt åtagande.

Sverige har historiskt varit en viktig aktör i kampen mot kärnvapen och i fredsarbete. Kampen har nu upphört. Utöver klimat och miljö som ödesfrågor är även fredsfrågan en sådan. Fredskamp väcker respekt i omvärlden och minskar väpnade hot.

Från tid till annan krävs samarbete med andra politiska riktningar men utan att plattformen faller samman. Vissa stenar är möjliga att sammanlägga med enstaka stenar i andra partiers idébygge. Socialliberala stenar kan dock inte kombineras med extremistiska.

Det som nu sker och skett i partiet Liberalerna är i sak skrämmande och hanteringsmässigt en katastrof.

Harald Nordlund

f.d. kommunalråd, landstingspolitiker och riksdagsledamot(FP)

Kasus är svårt

 Att veta vilket kasus som gäller förefaller vara svårt. Främst handlar det om dativ- och ackusativformerna av "de". Varje dag i många artiklar läser vi "de" när det ska stå "dem".

Kanske bör ett allmänt språkkrav införas

KD, sluta vilseleda

 Kd fortsätter att lura väljarna. Man utnyttjar okunskap. Om staten får ansvar för även de dagliga frågorna, personalfrågorna, friluftsdagar, m.m., då blir vården jämlik över landet.

Problemet i dag är att staten inte tar sitt ansvar. Staten har ansvaret för att sjukvården ska vara jämlik, men den tar inte det ansvaret. Lös det problemet och upphör att vilseleda. 

Kan svensk demokrati hotas?

 Ett antal auktoritära ledare i världen har avskaffat demokratin och några kommer att göra det. Men inte i Sverige. Jo, även här. Tecken finns. Inskränk och kanske rent av avskaffa Public service, slå hårt mot journalister, Uteslut ur samhällsgemenskapen minoriteter av olika slag.

Som väljare i Sverige kan vi fortfarande förhindra nedmonteringen. Ge inte er röst i september till sådant parti. Genomskåda. Lär av historiska exempel.

I många länder torde människor tänka: varför såg vi inte eländet komma?

Alltså, var medveten. Det kan komma även här om vi inte ser upp.

Klok Erika Bjerström

 Jag vill starkt rekommendera att lyssna på Erika Bjerströms sommartal i dag. Viktigt som både politiker och enskild medborgare. Så otroligt klokt

Nu finns ett socialliberalt parti

 Nu finns ett socialliberalt parti att rösta på i kommunalvale i Uppsala, Knivsta, Enöping och regionvalet. Liberalt intiativ heter det

Då blir allt jämlikt

 

Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Ebba Busch talade i sitt Almedalstal om att staten måste ges ansvar för sjukvården. Det är inte rimligt att ha tjugoen olika ansvariga för sjukvården, var innebörden av hennes resonemang. Vad Busch gör varje gång hon talar om gigantisk omorganisation av sjukvården, och det är ofta, är att låta bli att berätta om hur det svenska systemet är uppbyggt. Hon säger med, en i mångas öron trovärdig stämma, att om staten får ansvaret för sjukvården blir både kvalitet och kvantitet lika över landet.

Bristen på ärlighet ligger i att Ebba Busch låter bli att tala om att det inte i första hand är regionernas ansvar att se till att vården är lika och jämlik över landet. Det ansvaret åvilar i dag staten. Vi har en lagstiftning, Hälso- och sjukvårdslagen, HSL, som reglerar detta. Vårt system innebär att dagliga driften sköts av regionerna och staten ska se till att lagen efterlevs och vid avvikelser vidta åtgärder.

Vad Ebba Busch gör är att frånta staten allt ansvar, då det i själva verket är där problemet ligger. Alltså är Buschs recept för att åstadkomma en över landet jämlik vård att ge staten, som har detta ansvar, ansvaret för även dagliga driftfrågorna. Ge den, som misslyckas, utökat ansvar. Det framstår inte som en logisk åtgärd sedan marknadskrafterna fått sitt.

Jag vill fråga Ebba Busch om, utifrån hennes resonemang, att vi inte bör ta bort både kommuner och regioner. Då blir väl infrastruktur, skola, äldrepolitik, förskola, ja all offentlig service, lika över landet? Staten får ansvar för allt.

Utgå från det verkliga problemet, statligt misslyckande, och lös det problemet. Upphör med det bedrägliga talet om att med ett statligt ansvar, som den redan har, blir allt jämlikt.

Skriven av Harald Nordlund

Ingen av femton

 Nog är de minst femton undertecknare, men ingen har lagt märke till språkfel.

Många språkfel i TV-rutan

 Men så många texter i TV- rutan med språkliga fel. Mest handlade om de i st.f. dem och han i st.f. honom

Här finns åter socialliberalism

 Nu finns åter ett socialliberalt parti (i kommunerna Uppsala, Knivsta och Enköping och i region Uppsala. Namnet på partiet är Liberalt initiativ-folkpartisterna.

Partiet Liberalernaförvandlades, i huvudsak över en natt, till ett högerextremt parti. Partiet sa i realiteten upp mitt och många andras medlemskap. Och, vi flydde. Hemvisten var borta. På nationell nivå söker vi. Men i ovan nämnda val har vi åter fått ett verkligt socialliberalt parti

Det partiet behövs

 Det nya partiet i Upsala, Knivsta, Enköpings kommuner och region Uppsala är vad som behövs nu. Namnet är Liberalt initiativ-folkpartisterna

Inga höjdare

 Nog är det skillnder mellan de olika almedalstalen.Dagens två var väl inga höjdartal. Dadgostars var minst förtroendeingivande. 

Har ni hört talas om det partiet?

 Har ni hört talas om det nya partiet Liberalt initiativ-folkpartisterna

Ett socialliberalt parti i kommande val

Arena för ståupparna

 Kräv seriositet av partierna. Politiken får inte bli ståupparnas arena

Bara skämt

 Politiska skämt på Tiktok. Ja, vissa partier är rena skämten. 

Poulism hos KD

 Lagstifta om antal barn i barngrupp? Jo, när man inte klarar av sitt styrande uppdrag.

Förskolan i kommun X kanske har förhållanden, som motiverar lågt antal barn i grupperna medan en förskola i  kommun Y kan ta emot fler. 

Den typ av utspel, som KD ägnar sig åt, är populism och tecken på tillkortakommande i politisk styrning

Bytt ideologi

 Modigt och imponerande snabbt agerat. Missnöjda företrädare för Liberalerna i Uppsala har bildat ett nytt parti, Liberalt initiativ-folkpartisterna. Detta för att L har bytt ideologi och lämnat socialliberalismen

Riksda´n 16 juni

 

Kan du inte läsa detta mejl korrekt, klicka här 16 juni 2026 Beslut i korthet   Riksdagsbeslut 16 juni Skrivelse om en ny nationell jämställdhetspolitisk strategi mot våld, förtryck och utnyttjande har behandlats (AU13) Insamling av statistik om hushållens skulder (FiU45) Regeringens utvärdering av statens upplåning och skuldförvaltning 2021–2025 har behandlats (FiU49) Skyldighet att göra bedömningar av säkerhets- och strålskyddskrav ska regleras i lag (FöU19) Insynen i politiska processer ska öka (KU39) Ändrad fördelning av utgiftsområden i statens budget (KU42) Uppskov med behandlingen av ett ärende (KU44) Markägare som begränsas av artskydd ska ha rätt till ersättning (MJU28) Ett tydligt regelverk för ett aktivt skogsbruk (MJU29) Det ska bli lättare att utvisa personer som begår brott (SfU33) Skrivelse om tandvårdsstödet behandlas under nästa riksmöte (SoU41) Skrivelse om en ny nationell jämställdhetspolitisk strategi mot våld, förtryck och utnyttjande har behandlats (AU13) Regeringen har i en skrivelse presenterat en nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer, utnyttjande i prostitution och människohandel samt hedersrelaterat våld och förtryck för perioden 2026–2035. Riksdagen la regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet. Strategins syfte är att bidra till ett effektivt, hållbart och samordnat arbete för att uppnå de jämställdhetspolitiska delmålen mot våld, förtryck och utnyttjande.  Riksdagen sa också nej till 28 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2025, främst med hänvisning till pågående arbete. Förslagen handlar bland annat om arbetet mot mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer, arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck samt insatser när det gäller stöd och skydd till den som är utsatt för våld. Insamling av statistik om hushållens skulder (FiU45) Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att Statistiska centralbyråns mikrosimuleringsmodell (Fasit) ska utökas för att kunna samla in uppgifter om hushållssektorns skulder och skuldbetalningar. Förslaget innebär att det i Fasit blir möjligt att analysera individers och hushålls motståndskraft och känslighet mot ekonomiska störningar, som exempelvis ett inkomstbortfall eller oväntade ränteförändringar. Syftet med regeringens förslag är att förbättra beslutsunderlaget för den ekonomiska politiken och göra det enklare att ta fram ändamålsenliga åtgärder. Regeringen menar att en insamling till Fasit som begränsas till att enbart omfatta uppgifter om skulder är tillräcklig för att uppnå de syften som avses. En sådan avgränsning ger det underlag som behövs för att bättre utforma politik inom finansiell stabilitet och fördelningspolitik. Samtidigt undviks onödig kartläggning av individers och hushållens ekonomi. Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti. Regeringens utvärdering av statens upplåning och skuldförvaltning 2021–2025 har behandlats (FiU49) Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som innehåller dels en utvärdering av regeringens styrning, dels en utvärdering av Riksgäldskontorets förvaltning av statsskulden. Målet för statsskuldsförvaltningen är att statens skuld ska förvaltas så att kostnaden för skulden långsiktigt minimeras samtidigt som risken i förvaltningen beaktas. Riksdagen instämmer i regeringens bedömning att deras riktlinjer och Riksgäldskontorets operativa förvaltning och tillämpning av riktlinjerna i allt väsentligt har legat i linje med målet. Statsskulden minskade sett till hela utvärderingsperioden, från 22 procent av BNP 2021 till 19 procent 2025. I kronor räknat uppgick skulden till 1 244 miljarder kronor 2025. Kostnaden för statsskulden steg från historiskt låga nivåer, ökade kraftigt 2022 till följd av hög inflation och en svagare krona, för att åter sjunka något under de senare utvärderingsåren. Risken i statsskuldsförvaltningen bedöms ha varit låg och i nivå med tidigare femårsperioder. Vidare anser riksdagen att det är positivt att likviditetsproblemen på statspappersmarknaden sammantaget verkar ha minskat under utvärderingsperioden, även om det fortfarande finns utrymme för förbättringar. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Skyldighet att göra bedömningar av säkerhets- och strålskyddskrav ska regleras i lag (FöU19) Riksdagen sa ja till regeringens förslag att den nuvarande skyldigheten att utföra bedömningar av överensstämmelse med säkerhets- och strålskyddskrav i kärnteknisk verksamhet eller annan verksamhet med joniserande eller icke-joniserande strålning ska regleras i lag.  Förslaget innebär även lättnader för verksamheter som hanterar små mängder kärnämnen när det gäller att uppfylla kraven i en ny EU-förordning om kärnämneskontroll. Lagändringarna börja gälla den 1 augusti 2026.   Insynen i politiska processer ska öka (KU39) Allmänhetens insyn i politiska processer ska öka. Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ny lagstiftning som syftar till detta. Beslutet omfattar två nya lagar samt ändringar i en befintlig lag.  I lagen om insyn i finansiering av partier införs bland annat ett förbud mot att ta emot anonyma och utländska bidrag, oavsett belopp. Partiernas redovisningsskyldighet ska även utökas och granskningen av reglernas efterlevnad skärpas. En ny lag ska reglera påverkan av beslutsfattare, bland annat genom att påverkansaktörer (lobbyister) ska registrera sig hos Kammarkollegiet, samt redovisa uppgifter om sin kommunikation med politiska beslutsfattare. Beslutet innebär även en ny lag som reglerar partipolitiska bidrag från arbetsmarknadsorganisationer, som fackförbund och arbetsgivarförbund. Lagen innebär bland annat att en medlem i en arbetsmarknadsorganisation ska kunna lämna en förklaring om att hans eller hennes medlemsavgift inte får användas som bidrag för partipolitiska ändamål. Den nya lagstiftningen börjar gälla den 1 juli 2027. Ändrad fördelning av utgiftsområden i statens budget (KU42) Riksdagen sa ja till regeringens och riksdagsstyrelsens förslag till ändrad fördelning av ändamål och verksamheter i utgiftsområden i statens budget. Beslut om vilka ändamål och verksamheter som ska ingå i ett utgiftsområde ska fattas i samband med beslut med anledning av den ekonomiska vårpropositionen. Ändringarna görs bland annat mot bakgrund av regeringens avsikt att genomföra vissa ändringar i myndighetsstrukturen och en ändrad arbetsfördelning mellan utskotten i riksdagen. Ändringarna påverkar fördelningen av ändamål och verksamheter i utgiftsområdena 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning, 5 Internationell samverkan, 6 Försvar och samhällets krisberedskap, 20 Klimat, miljö och natur, 22 Kommunikationer och 24 Näringsliv. Uppskov med behandlingen av ett ärende (KU44) Riksdagen beslutade att behandlingen av ett ärende skjuts upp till nästa riksmöte, riksmötet 2026/27. Det gäller redogörelse 2025/26:RS1 Riksdagsförvaltningens årsredovisning för verksamhetsåret 2025. Markägare som begränsas av artskydd ska ha rätt till ersättning (MJU28) Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i miljöbalken. Ändringarna innebär i huvudsak att skogs- och markägare ska ha rätt till ersättning när bestämmelser om skydd för djur och växter leder till begränsningar i deras markanvändning. Lagändringarna syftar till att stärka äganderätten av skog och mark, samtidigt som incitamenten för skydd av arter kan öka. Ändringarna innebär även att det ska finnas möjlighet för staten att kräva tillbaka utbetald ersättning om begränsningen på grund av artskyddet inte längre består. Ett sådant beslut om återbetalning behöver dock vara skäligt i förhållande till den enskilde fastighetsägaren och bedömas utifrån omständigheterna i det enskilda fallet. Lagändringarna börjar gälla den dag som regeringen bestämmer. Ett tydligt regelverk för ett aktivt skogsbruk (MJU29) Riksdagen sa ja till regeringens förslag om flera regelförenklingar inom skogsbruket. Lagändringarna innebär bland annat följande: Anmälan för samråd för skogsbruksåtgärder enligt miljöbalken behövs endast om det framgår av föreskrifter som regeringen bestämmer. Markägarens kostnad för att skaffa den kunskap som behövs innan en skogsbruksåtgärd vidtas, exempelvis vad gäller skyddade arter i ett skogsområde, ska vara rimlig i förhållande till fastighetens värde. Sekretessen till skydd för djur- och växtarter ändras så att markägare får ta del av den information som behövs för att avgöra om samråd krävs. Skogsstyrelsens beslut enligt skogsvårdslagen ska överklagas till en mark- och miljödomstol i stället för till en förvaltningsdomstol. Fristen för ideella miljöorganisationer att överklaga beslut om skogsbruk eller skogsbruksåtgärder ska räknas från den dag då beslutet meddelades. Dessutom ska Skogsstyrelsen ges partsställning när miljöorganisationer överklagar myndighetens beslut. Förslaget syftar bland annat till att stärka äganderätten och öka förutsägbarheten för skogsägare. Lagändringarna ska i huvudsak börja gälla den 1 januari 2027. Bestämmelsen om att samrådsplikt enligt miljöbalken ska gälla endast om det framgår av en förordning ska dock gälla först den dag som regeringen bestämmer. Det ska bli lättare att utvisa personer som begår brott (SfU33) Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att skärpa reglerna om utvisning på grund av brott så att fler utlänningar som begår brott utvisas. Som huvudregel ska brott som ger strängare straff än böter kunna leda till utvisning. Dessutom ska avvägningen av skälen för och emot utvisning i fler fall leda till utvisning. Reglerna ändras även så att personer som kom till Sverige innan de fyllt 15 år inte längre får samma skydd mot utvisning. Dessutom ska domstolar inte längre ta hänsyn till verkställighetshinder, det vill säga praktiska hinder för att genomföra utvisningen. Vidare ska återreseförbud bli längre och i vissa fall gälla utan tidsgräns. Åklagare ska också i vissa fall vara skyldiga att begära utvisning i brottmål. Slutligen införs skärpta straff för vissa brott enligt utlänningslagen. Lagändringarna börjar gälla den 1 september 2026.   Skrivelse om tandvårdsstödet behandlas under nästa riksmöte (SoU41) Riksdagen skjuter upp behandlingen av regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport om tandvårdsstödet. Regeringens skrivelse 2025/26:219 ska behandlas under riksmötet 2026/27 när nästa valperiod startar. Beslut om uppskov av ett ärende kan enligt riksdagsordningen föreslås av ett berört utskott. Riksdagens kammare kan även på eget initiativ fatta beslut om uppskov av ett ärende.

Riksda´n 17juni

 

17 juni 2026
Beslut i korthet
	Riksdagsbeslut 17 juni Reglerna för uppsikt och förvar skärps (SfU31) Krav på ärendehanteringssystem hos kommunala lantmäterimyndigheter (CU40) Finansutskottet redovisar sin utvärdering av penningpolitiken 2025 (FiU24) Finansutskottet redovisar sin utvärdering av penningpolitiken 2015–2024 (FiU27) Extra ändringsbudget för 2026 – Stöd till Ukraina samt stöd till hushåll och andra åtgärder med anledning av kriget i Mellanöstern (FiU47) Förbättrade förutsättningar för operativt militärt samarbete (FöU14) Nu blir polisutbildningen betald (JuU44) Stärkt skydd mot utlänningar som utgör kvalificerade säkerhetshot (JuU45) Ja till nya möjligheter att bekämpa onlinerekrytering (JuU47) Överskott i inkomstpensionssystemet delas ut (SfU25) Skrivelse om Riksrevisionens rapport om förvar i migrationsprocessen har behandlats (SfU34) Utökade befogenheter för Skatteverket inom folkbokföringsverksamheten (SkU30) Skrivelse om transportinfrastrukturen 2026–2037 har behandlats (TU20) En statlig e-legitimation ska införas (TU21) Skärpta regler för manipulation och missbruk av färdskrivare (TU22) Etikprövningen för forskning på människor ska bli bättre anpassad till forskningens behov (UbU31) Reglerna för uppsikt och förvar skärps (SfU31) Riksdagen sade den 15 juni ja till vissa delar av regeringens förslag om skärpta regler om uppsikt och förvar i migrationsprocessen. De nya reglerna som riksdagen sa ja till innebär att fler former av uppsikt som alternativ till förvar införs. Uppsikt ska kunna betyda att en person är skyldig att bo på en viss plats eller vistas inom ett visst område. Vistelseskyldigheten ska få förenas med villkor om elektronisk övervakning om det behövs för att kontrollera att vistelseskyldigheten följs. Det kommer att bli tydligare vilka förutsättningar som gäller för att ställa en person under uppsikt och att ta en person i förvar. Dessutom blir det tydligare vilken myndighet som i varje skede av migrationsprocessen är ansvarig för att besluta om uppsikt och förvar. Dessa regler börjar i huvudsak att gälla den 21 juli 2026. Under debatten i kammaren den 14 juni gavs ett yrkande om vilandeförklaring när det gäller vissa förslag in. Yrkandet handlade om vissa grunder för att ta barn i förvar, tidsgränser för vissa barn i förvar samt skiljande av barn från sina vårdnadshavare. Efter votering i kammaren hänvisades förslaget till konstitutionsutskottet för prövning enligt 2 kap. 22 § tredje stycket regeringsformen. Konstitutionsutskottet kom den 16 juni i en prövning fram till att vissa lagförslag om uppsikt och förvar av barn i utlänningslagen omfattas av ett särskilt lagstiftningsförfarande i regeringsformen, som kan möjliggöra vilandeförklaring av förslagen i tolv månader. Riksdagen beslutade den 17 juni att göra lagförslagen om vissa grunder för att ta barn i förvar, tidsgränser för vissa barn i förvar samt skiljande av barn från sina vårdnadshavare vilande. Vilandebeslutet innebär att regeringens lagförslag skickas tillbaka till socialförsäkringsutskottet och blir vilande där i minst tolv månader. Krav på ärendehanteringssystem hos kommunala lantmäterimyndigheter (CU40) Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att införa ett krav på att kommunala lantmäterimyndigheter ska använda det ärendehanteringssystem och andra tekniska handläggningsstöd som tillhandahålls av den statliga lantmäterimyndigheten. Syftet med förslagen är att säkerställa att förrättningsverksamheten i hela landet kan bedrivas effektivt, enhetligt och rättssäkert. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2027.  Finansutskottet redovisar sin utvärdering av penningpolitiken 2025 (FiU24) Finansutskottet har utvärderat Riksbankens penningpolitik 2025. Som ett underlag för utvärderingen har utskottet beställt en oberoende expertutvärdering av forskare på området (benämns här utvärderarna). Riksbanken fortsatte under året att sänka styrräntan. Samtidigt fortsatte Riksbanken att minska innehavet av svenska värdepapper. Inflationen låg över målet under stora delar av året samtidigt som tillväxten var dämpad och arbetslösheten högre än väntat. Inflationsuppgången var dock i huvudsak tillfällig. Utskottet konstaterar, i likhet med utvärderarnas synpunkter, att avvägningen mellan Riksbankens uppgift att uppnå inflationsmålet och bidra till en balanserad utveckling av produktion och sysselsättning var komplicerad under året då inflationen låg över målet samtidigt som realekonomin utvecklades svagare än förväntat. Sammantaget anser utskottet att penningpolitiken varit väl avvägd. Utskottet vill särskilt framhålla att de långsiktiga inflationsförväntningarna varit väl förankrade vid inflationsmålet. Detta är enligt utvärderarna en klar indikation på att förtroendet för inflationsmålet har upprätthållits. Utskottet delar vidare bedömningen att stabila inflationsförväntningar är av central betydelse för den svenska lönebildningsmodellen, samtidigt som lönebildningsmodellen i sin tur bidrar till att stärka inflationsmålets trovärdighet. Sammantaget instämmer utskottet i Riksbankens och utvärderarnas slutsats att måluppfyllelsen för penningpolitiken var god 2025. Riksdagen godkände det som utskottet anför om penningpolitiken 2025. Finansutskottet redovisar sin utvärdering av penningpolitiken 2015–2024 (FiU27) Finansutskottet har för femte gången utvärderat Riksbankens penningpolitik i ett längre tidsperspektiv. Den här utvärderingen gäller penningpolitiken 2015–2024. Som ett underlag för utvärderingen har utskottet beställt en oberoende expertutvärdering av forskare på området (benämns här utvärderarna). Utskottet delar utvärderarnas bedömning att den granskade perioden varit särskilt utmanande såväl för den ekonomiska utvecklingen generellt som för penningpolitiken. Perioden inleddes med långvarigt låg inflation och följdes därefter av pandemin, energikrisen och den kraftiga inflationsuppgången efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Utskottet instämmer i utvärderarnas slutsats att Riksbanken i stort har hanterat dessa utmaningar väl och att de penningpolitiska besluten i huvudsak varit väl avvägda utifrån den information som fanns tillgänglig vid beslutstillfällena. Utskottet konstaterar att användningen av okonventionella penningpolitiska verktyg, såsom negativa räntor och kvantitativa lättnader, sannolikt bidrog till att föra inflationen närmare målet under periodens första del. Samtidigt kan utskottet konstatera att användningen av dessa verktyg medförde konsekvenser även för andra politikområden, såsom statsskuldsförvaltningen och det bredare samspelet mellan penningpolitik och finanspolitik. Utskottet välkomnar därför att Riksbanken fortsätter arbetet med att utveckla ramverket för sådana åtgärder, särskilt när det gäller analys av effekter, risker och avvägningar. Riksdagen godkände det som utskottet anför om penningpolitiken 2015–2024. Extra ändringsbudget för 2026 – Stöd till Ukraina samt stöd till hushåll och andra åtgärder med anledning av kriget i Mellanöstern (FiU47) Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en extra ändringsbudget för att ge stöd till Ukraina samt stöd till hushåll och andra åtgärder med anledning av kriget i Mellanöstern. Förslaget innebär bland annat att regeringen, genom så kallade bemyndiganden, ska få rätt att besluta om att till Ukraina skänka 16 Jas 39 Gripen C/D inklusive kvalificerad ammunition, samt att ingå avtal med Ukraina om försäljning av Gripen E/F med tillhörande luftförsvarssystem. Regeringen föreslår även ytterligare tillfälligt sänkt skatt på bensin och diesel under perioden den 1 juli–30 november 2026, ett tillfälligt stöd för sänkta priser i kollektivtrafiken under perioden den 1 juli–31 december 2026 och åtgärder för att stötta flyg- och jordbrukssektorerna. Utöver regeringens förslag la finansutskottet på eget initiativ fram ett lagförslag om punktskattebefrielse för jetbensin. Förslaget innebär att jetbensin ges samma energiskattemässiga förutsättningar som flygfotogen. Lagändringen börjar gälla den 1 juli 2026. Ett utskottsinitiativ betyder att utskottet har tagit initiativ till förslaget. Det bygger inte på ett regeringsförslag eller en riksdagsmotion. Sammantaget innebär regeringens förslag att den offentliga förvaltningens finansiella sparande och statens budgetsaldo beräknas förbättras med 5,3 miljarder kronor 2026. Förslag om förändringar av beställningsbemyndiganden för 2026 innebär att regeringen beräknar att anslagen behöver öka med totalt 22,6 miljarder kronor för 2027–2034. Regeringen får lämna ordinarie ändringsbudgetar två gånger om året. Men den får även lämna extra ändringsbudgetar om den anser att det finns särskilda skäl för det. Situationen i Ukraina och drivmedels- och flygbränslepriserna med anledning av kriget i Mellanöstern är enligt regeringen sådana skäl och riksdagen gör ingen annan bedömning. Förbättrade förutsättningar för operativt militärt samarbete (FöU14) Riksdagen sa ja till regeringens förslag som syftar till att ge Sverige bättre förutsättningar att delta i det operativa militära samarbetet inom Nato och att ge utländska styrkor bättre förutsättningar att genomföra militär verksamhet i Sverige. De nya reglerna innebär i huvudsak att regeringen får besluta att Nato, eller en stat som är medlem i Nato eller i EU, får vidta militära försvarsåtgärder på svenskt territorium när Nato eller staten genomför militär verksamhet för avskräckning och försvar. Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2026. Nu blir polisutbildningen betald (JuU44) Polisutbildningen blir betald. Riksdagen sa ja till regeringens förslag som ska göra att fler söker sig till polisutbildningen och dessutom stannar kvar i yrket. Reformen innebär att polisutbildningen ska bli betald genom att Centrala studiestödsnämnden, CSN, successivt skriver av låntagarens studieskuld. Förmånen ska, enligt beslutet, vara skattefri. Den organiserade och grova brottsligheten är ett allvarligt hot mot både enskilda och samhället i stort. Riksdagen delar regeringens uppfattning om att en betald polisutbildning är en nödvändig samhällsprioritering för att trycka tillbaka den allvarliga brottsutvecklingen i Sverige. Beslutet handlar också om ett utökat sekretesskydd för uppgifter om polisstudenter och polisanställda. Riksdagen instämmer i regeringens uppfattning om att det är viktigt att försvåra möjligheterna till systematisk kartläggning av polisstudenter och polisanställda. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2027. Stärkt skydd mot utlänningar som utgör kvalificerade säkerhetshot (JuU45) Skyddet mot utlänningar som utgör kvalificerade säkerhetshot ska stärkas. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Förslaget innebär bland annat att möjligheterna till förvar utökas, bland annat längre förvarstider och ett sänkt beviskrav vid förvar av vuxna förutsättningarna för att besluta om utvisning förtydligas straff för vissa brott enligt lagen skärps. Lagändringarna börjar gälla den 1 mars 2027. Ja till nya möjligheter att bekämpa onlinerekrytering (JuU47) Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny lag om avlägsnande av rekryteringsinnehåll online och en ändring i offentlighets- och sekretesslagen. Den nya regleringen innebär att rekryteringsinnehåll online, som används för att rekrytera inte minst barn och unga till att begå brott, ska kunna tas bort eller göras oåtkomligt på digitala plattformar efter beslut av en myndighet. Det nya regelverket syftar till att motverka onlinerekrytering inte minst av barn och unga, och att bekämpa ”crime as a service” som innebär att grova brott, som till exempel sprängningar och skjutningar, annonseras ut och koordineras av kriminella genom olika digitala tjänster. Beslutet innebär att en behörig myndighet kan besluta om förelägganden om att rekryteringsinnehåll ska tas bort eller göras oåtkomligt. Ett föreläggande ska riktas mot värdtjänstleverantören, det vill säga den som tillhandahåller den plattform där innehållet finns. Rekryteringsinnehållet ska avlägsnas så snart som möjligt och senast inom en timme från det att värdtjänstleverantören tog emot föreläggandet. En sanktionsavgift ska kunna tas ut av den värdtjänstleverantör som överträder sina skyldigheter enligt den nya lagen. De nya reglerna börjar gälla den 15 juli 2026. Överskott i inkomstpensionssystemet delas ut (SfU25) Riksdagen sa ja till nya regler för hur överskott i inkomstpensionssystemet ska hanteras. En så kallad gas i pensionssystemet ska kunna användas för att höja pensionerna. Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2026 och tillämpas första gången för år 2027. Skrivelse om Riksrevisionens rapport om förvar i migrationsprocessen har behandlats (SfU34) Riksrevisionen har granskat om Migrationsverkets och Polismyndighetens arbete med förvarsverksamheten är effektivt. Deras övergripande slutsats är att förvarsverksamheten inte fungerar effektivt. Regeringen har i en skrivelse redogjort för sin bedömning av de iakttagelser som Riksrevisionen har gjort och de rekommendationer som riktas till regeringen i rapporten Förvar i migrationsprocessen – ett kostsamt verktyg utan tydlig styrning. I samma skrivelse redogör regeringen också vilka åtgärder som de har gjort och avser att göra med anledning av Riksrevisionens rekommendationer. Riksdagen la regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Utökade befogenheter för Skatteverket inom folkbokföringsverksamheten (SkU30) Regeringen vill se utökade befogenheter för Skatteverket inom folkbokföringsverksamheten och föreslår därför bland annat att ett nytt brott ska införas: främjande av oriktig folkbokföring. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Regeringen anser att det är viktigt att Sverige har en korrekt folkbokföring för att bland annat motverka identitetsbedrägerier och att fastställa identiteten på de personer som vistas och är bosatta i landet. Det är Skatteverket som ansvarar för frågor om folkbokföring och samordningsnummer. Regeringen vill därför att Skatteverket ska få utökade befogenheter inom folkbokföringsverksamheten genom ändringar i ett flertal lagar.  Förslagen innebär bland annat följande: Det straffria området för ringa folkbokföringsbrott utökas. En ny straffbestämmelse införs – främjande av oriktig folkbokföring. Möjligheter för Skatteverket att använda och spara biometriska uppgifter utökas. Utbyte av uppgifter avseende fingeravtryck, ansiktsbild och biometriska uppgifter mellan Migrationsverket och Skatteverket. Polismyndigheten får begära ut biometriska uppgifter från Skatteverket för brottsbekämpning. Lagändringarna börjar gälla den 1 december 2026.   Skrivelse om transportinfrastrukturen 2026–2037 har behandlats (TU20) Regeringen har i en skrivelse redogjort för den nationella planen för transportinfrastrukturen 2026–2037. Riksdagen la regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa också nej till samtliga förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2025 om bland annat styrning, ansvarsfördelning, finansiering och genomförande av infrastrukturplaneringen. Riksdagen hänvisar bland annat till planerade eller redan vidtagna åtgärder. En statlig e-legitimation ska införas (TU21) Regeringen vill säkra samhällets tillgång till elektronisk identifiering. Riksdagen sa ja till regeringens förslag till en ny lag om statlig e-legitimation och elektronisk identifiering, och röstade ja till regeringens förslag. En statlig e-legitimation ska kunna ges till personer med svenskt medborgarskap, utlänningar som är folkbokförda i Sverige och personer som har ett så kallat immunitetsnummer och som omfattas av lagen om immunitet och privilegier i vissa fall. För att få en statlig e-legitimation krävs det enligt den nya lagen att sökanden har fyllt nio år eller fyller nio år under innevarande kalenderår. Syftet är att säkerställa att kraven i EU:s förordning om elektronisk identifiering uppfylls.  Den nya lagen börjar gälla den 1 december 2026. Skärpta regler för manipulation och missbruk av färdskrivare (TU22) Riksdagen sa ja till regeringens förslag om nya regler mot manipulation och missbruk av vägfordons färdskrivare. De föreslagna reglerna gör det möjligt att vidta kraftfulla åtgärder mot fusket med färdskrivare. Förslaget handlar bland annat om större befogenheter för poliser och bilinspektörer vid misstänkta överträdelser. Kroppsvisitation utförd av polis och genomsökning av fordon kan vara nödvändig för att kunna utreda och lagföra manipulation och allvarligt missbruk av färdskrivaren samt omhänderta förarkort som ska återkallas. Förslaget innebär också att manipulation av färdskrivare ska kunna ge fängelse som straff. Alla fordon som omfattas av reglerna om kör- och vilotider inom EU ska vara utrustade med färdskrivare. I färdskrivaren registreras bland annat förarnas kör- och vilotider. De nya reglerna börjar gälla den 1 augusti 2026. Etikprövningen för forskning på människor ska bli bättre anpassad till forskningens behov (UbU31) Regeringen vill införa undantag från kravet på etikgodkännande för forskning som avser människor och föreslår därför ändringar i etikprövningslagen. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Förslaget innebär bland annat att det införs undantag från kravet på etikgodkännande för viss forskning som innefattar behandling av känsliga personuppgifter eller personuppgifter om lagöverträdelser. Forskningshuvudmannen ska göra en bedömning av om forskningen omfattas av något av undantagen, och det ska finnas en möjlighet att ansöka om frivillig etikprövning av sådan forskning. Regeringen föreslår även vissa förändringar av tillsynen över efterlevnaden av etikprövningslagen. Lagändringarna syftar till en mer ändamålsenlig etikprövning och en mer vägledande tillsyn. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2027.