Skrivandet gav resultat

Jag åkte till New York för att sitta och skriva. Vad blev det? I dag mår jag inte bra. Vad mer? Ja gånger 25. Det var det det

Det stora L-sveket

Socialliberal politik kan aldrig samordnas med högerextremism. 2006, året då Liberalerna föll i armarna på rasism ,ojämlikhet, ojämställdhet och klimatförnekelse. Är det fråga om kunskapsbrist i partiledningen? Nja här handlar det om synen på Lieralernas uppdrag. Tidigare uppdrag: påverka utvecklingen enligt socialliberal ideologi. Uppdrag nu: bibehålla nuvarande ministerposter

Sjukvården ska utföras inom offentliga sektorn

Ska skettepengar gå till meningslös sjukvård? Återför sjukvård, i regi av externa utfötare, till regionerna.

För dem. åt dem, med dem, av dem

Har det alltid varit svårt att avgöra nominativ respektive dativ och ackusativ av pronomenet "de". Säkert på fem ställen fel användning i dagens tidning. Varför har detta blivit så svårt? Kan det vara så att undervisningen i svenska har försämrats?

Medvetet slöseri

Pumpflaskor innebär slöseri och gynnande av tillverkaren av innehållet. Omöjligt att pumppa upp hela innehållet. Men ta då bort toppen av flaskan. Nästan omöjligt. Kräver yxhugg. En inte ringa del kastas. Tänk att sådant får fortgå. Men allt för girigheten

Riksda´n 16 april

Logotyp: Sveriges riksdag 16 april 2026 Beslut i korthet Riksdagsbeslut 16 april Nej till motioner om kriminalvården (JuU15) Nej till motioner om yrkestrafik och taxi (TU14) Nej till motioner om järnvägs- och kollektivtrafikfrågor (TU15) Nej till motioner om kriminalvården (JuU15) Riksdagen sa nej till cirka 80 förslag som rör kriminalvården i motioner från den allmänna motionstiden 2025. Förslagen handlar bland annat om Trygghetsberedningens förslag, utbyggnaden av anstalter och häkten samt en utredning av intagna kvinnors behov. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående utrednings- och beredningsarbete. Nej till motioner om yrkestrafik och taxi (TU14) Riksdagen sa nej till cirka 30 förslag som rör yrkestrafik och taxi i motioner från den allmänna motionstiden 2025. Förslagen handlar bland annat om frågor relaterade till tillsyn och kontroll samt genomförandet av översyner inom olika delar av området. Riksdagen hänvisar främst till planerade och vidtagna åtgärder samt pågående utrednings- och beredningsarbete. Nej till motioner om järnvägs- och kollektivtrafikfrågor (TU15) Riksdagen sa nej till cirka 120 förslag som rör järnvägs- och kollektivtrafikfrågor i motioner från den allmänna motionstiden 2025. Förslagen handlar bland annat om organisering av järnvägsunderhåll, järnvägens signalsystem, banavgifter, nattåg, mål för kollektivtrafiken och färdtjänst. Riksdagen hänvisar bland annat till redan vidtagna åtgärder samt pågående utrednings- och beredningsarbete.

Riksda´n 15 april

Logotyp: Sveriges riksdag 15 april 2026 Beslut i korthet Riksdagsbeslut 15 april Nej till motioner om jämställdhet och åtgärder mot diskriminering (AU11) Nej till motioner om arbetsmiljö (AU12) Vissa förvärv av lantbruksegendom ska inte längre kräva förvärvstillstånd (CU23) Nej till motioner om personalfrågor (FöU8) Skrivelse om miljöräddning vid stora olyckor till sjöss har behandlats (FöU11) Nej till motioner om polisfrågor (JuU16) Nej till motioner om elmarknadsfrågor (NU17) Nej till motioner om migrationsfrågor (SfU16) Nej till motioner om socialtjänstens arbete (SoU18) Nej till motioner om jämställdhet och åtgärder mot diskriminering (AU11) Riksdagen sa nej till 38 förslag i motioner om jämställdhet och åtgärder mot diskriminering från den allmänna motionstiden 2025. Förslagen handlar bland annat om insatser för att främja ekonomisk jämställdhet, åtgärder för att motverka diskriminering utifrån de olika diskrimineringsgrunderna och Diskrimineringsombudsmannens verksamhet. Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete redan pågår i många av de frågor som förslagen handlar om. Nej till motioner om arbetsmiljö (AU12) Riksdagen sa nej till 108 förslag i motioner om arbetsmiljö från den allmänna motionstiden 2025. Förslagen handlar bland annat om arbetsgivarens arbetsmiljöansvar, skyddsombud och skyddskommittéer, arbetslivskriminalitet och Arbetsmiljöverket. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete och till parternas ansvar på den svenska arbetsmarknaden. Vissa förvärv av lantbruksegendom ska inte längre kräva förvärvstillstånd (CU23) Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att vissa förvärv av lantbruksegendom ska undantas från jordförvärvslagens tillämpningsområde. Förslaget innebär att förvärv av lantbruksegendom som görs av ett syskon eller en förälder till överlåtaren inte längre ska kräva förvärvstillstånd. Enligt jordförvärvslagen krävs förvärvstillstånd vid fysiska personers förvärv av lantbruksegendom när förvärvet avser egendom i glesbygds- eller omarronderingsområden. De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2026. Nej till motioner om personalfrågor (FöU8) Riksdagen sa nej till 98 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2025 om personalfrågor. Förslagen handlar bland annat om personal- och kompetensförsörjning inom totalförsvaret och räddningstjänsten, värnplikt, jämställdhet och inkludering, veteraner samt frivilliga försvarsorganisationer. Riksdagen hänvisar bland annat till att det redan pågår arbete inom de områden som förslagen gäller. Skrivelse om miljöräddning vid stora olyckor till sjöss har behandlats (FöU11) Riksdagen har behandlat en skrivelse där regeringen redogör för sin bedömning av Riksrevisionens granskning om staten arbetar effektivt med miljöräddning till sjöss. Riksrevisionens övergripande slutsats är att Kustbevakningens, Sjöfartsverkets och Transportstyrelsens arbete inte fullt ut är effektivt och att det finns brister både i förutsättningarna att upprätthålla förmåga och i planering och förberedelser. Riksdagen delar regeringens bedömning att sjöverkande myndigheter och andra aktörer kan samverka bättre för att hantera omfattande olyckor mer effektivt och samordnat. Regeringen lyfter fram i skrivelsen att arbete pågår för att säkerställa och utveckla samhällets förmåga att bedriva miljöräddningstjänst till sjöss. Riksdagen instämmer att det är viktigt att Sverige även i fortsättningen har en god förmåga att bedriva miljöräddning till sjöss, då risken för olyckor med utsläpp har ökat till följd av det försämrade säkerhetspolitiska läget och det stora antalet oljetransporter med äldre fartyg i Sveriges närområde. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Nej till motioner om polisfrågor (JuU16) Riksdagen sa nej till 215 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2025 som handlar om polisfrågor. Förslagen handlar bland annat om polisens uppdrag och mål, hur polisen är organiserad, prioritering av olika typer av brott och polisens befogenheter och arbetsmetoder. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående utrednings- och beredningsarbete. Nej till motioner om elmarknadsfrågor (NU17) Riksdagen sa nej till 132 förslag om elmarknadsfrågor i motioner från den allmänna motionstiden 2025. Förslagen handlar bland annat om övergripande elmarknadsfrågor, nätutveckling, elstöd, vissa avtals- och avgiftsfrågor, stöd- och flexibilitetstjänster samt energigemenskaper. Riksdagen hänvisar främst till den förda politiken och pågående arbete. Nej till motioner om migrationsfrågor (SfU16) Riksdagen sa nej till 157 förslag i motioner om migrationsfrågor från den allmänna motionstiden 2025. Förslagen handlar bland annat om anhöriginvandring och asylprocessen. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete inom de områden som förslagen tar upp. Nej till motioner om socialtjänstens arbete (SoU18) Riksdagen sa nej till 101 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2025 om socialtjänstens arbete. Förslagen handlar bland annat om socialtjänstens arbete, insatser till enskilda, hemlöshet och internationella adoptioner. Riksdagen hänvisar främst till att det redan pågår arbete inom de områden som förslagen gäller

Bör vara en omöjlighet

Jag har varit medlem i partiet i sextio år. Och tvingats lämna. Just det, tvingats. Partiet har gjort en tvärvändning ideologiskt. Ingen som varit med i vårt socialliberalt profilerade parti kan väl finnas kvar. Bör vara en omöjlighet

Dessutom fånigt

Vad gör det med oss? Vi tar promenad, blicken fäst på mobilen. Naturen ointressant. Barnet i barnvagnen, likaså ointressant. Till detta, så fånigt det ser ut

FP-material till salu

Jag har sparat Folkpartimaterial från långt tillbaka och placerat det i tidsordning. Det här bör vara intressant material. Jag säljer det.

Intäkter 9 öre

Hittills denna månad har jag intäkter på min blogg på hela 9 öre

Insändare i dag

Insändare Det som hänt i Liberalerna är unikt När Simona Mohamsson omfamnade Jimmie Åkesson och deklarerade att Liberalerna kommer att acceptera Sverigedemokraterna i en eventuell kommande regering, vari även Liberalerna ingår, var måttet rågat. Det skriver Harald Nordlund, f.d. bland annat riksdagsledamot representerande Folkpartiet. Liberalernas partiledare Simona Mohamsson (L) och Sverigedemokraternas Jimmie Åkesson (SD). Arkivbild. Liberalernas partiledare Simona Mohamsson (L) och Sverigedemokraternas Jimmie Åkesson (SD). Arkivbild. Foto: Anders Wiklund/TT Insändare 2026-04-09 06:00 Harald Nordlund, f.d. bland annat riksdagsledamot representerande Folkpartiet Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna. Partistyrelsen och partiledaren Simona Mohamsson upphävde beslut fattat av partiets högsta beslutande organ genom ingående av avtal om nära samarbete, med Sverigedemokraterna, i även eventuell regeringsställning. De drev igenom även ett omval av partiledaren, trots att denna sedan tidigare var vald. Partiets granskningsorgan som har ett granskningsansvar under varje verksamhetsår underlät att ha synpunkter. Granskningsorganet ska granska huruvida verksamheten iakttar vad som anges i stadgarna och också att fattade beslut efterlevs. Jag avser hanteringen av partiledarvalet nyligen i Liberalerna och av styrelsens och partiledarens upphävande av beslut fattat av partiets högsta beslutande organ, Landsmötet. När omfamnandet från Simona Mohamsson av Jimmie Åkesson fick mediagenomslag och de samtidigt deklarerade att Liberalerna kommer att acceptera Sverigedemokraterna i en eventuell kommande regering, vari även Liberalerna ingår, var måttet rågat. Som socialliberal blev fortsatt medlemskap i Liberalerna en omöjlighet. Sverigedemokraternas agenda är till stora delar och ideologiskt motsatsen till en socialliberal agenda. Att vara socialliberal innebär så mycket som har med solidaritet att göra. Här inbegrips alla människors lika värde, vårt gemensamma ansvar för utsatta och den frihet, som hotas av ekonomisk ojämlikhet liksom ansvar för kommande generationer. De sistnämnda genom kampen mot, främst, klimatförändringarna, biologiska mångfalden och fredskamp. Allt bygger i hög grad på bildning och kunskap, vilket gör skolan till en socialliberal huvudfråga. Haveriet kan leda till ytterligare avoghet mot engagemang i politiska partierna. Detta hot måste stoppas. Engagera dig i ett parti och se som din uppgift att förhindra varje tecken på odemokratiskt och korrupt handlande. Kopiera länk Dela artikel

Granskning i ett parti

Ett granskningsorgan i ett parti ska lämna rapport till partiets högsta beslutande organ i samband med landsmöte eller motsvarande (riksnivån) Granskning kan göras när som helst men behandlas endast vid ordinarie landsmöte eller mosvarande Kan tas upp vid extra landsmöte endast om frågan förhandsanmälts

Lär mig aldrig

Vissa språkliga förändringar kan man förlika sig med, men de nya bräkande ä- och öljuden kommer jag aldrig acceptera. Såå fula ljud

Bäddmadrasser

Två bäddmadrasser till salu 90x200x5 Bra skick 200 kr Hör av dig på harald.nordlund@gmail.com

Har ni förstått: Liberalerna i ett blåbrunt gäng

Jag undrar då och då. Är jag inbilsk? Jag ser framför mig, i händelse av blåbrun valseger, repessalier mot oliktänkande och olika bemötande av människor, beroende på hudfärg.Liberalerna Jag ser framför mig Mohamsson, Busch och Kristersson dansande efter Åkessons pipa. Strategin hos vissa typer av politiska ledare är att ge ett uttryck innan man nått makten och ett annat när man får chansen.ozozzz I detta finns Liberalerna.

Långt från socialliberalism

Det har funnits starka argument för att rösta på Liberalerna. På den tiden Liberalerna var socialliberaler. Man stod för tydliga värden och idéer. Men nu är Liberalerna någonting annat. Men vad är man? Man har låtit sig ledas in i en högerbur nya, för oss i Sverige, främmande syn på människor. Liberalerna låter sig nu ledas av ett parti, som i en konstruerad regeringsroll, men ändå inte i regeringen, inte fått chansen att visa sin riktiga agenda. Om väljarna i kommande val ger Sverigedemokraterna ministerposter (Gud förbjude) kommer agendan att bli tydlig. Varför vill var femte väljare ha en politik, som skiljer människa från människa?

L hela 2,2

I Indikators opinionsundersökning publicerad 1 april har Liberalerna hela 2,2%. Otroligt hög siffra med tanke på hur partiet betett sig på senare tid (vem är det nu som förespråkar att följa "bete dig"?) Två per hundra väljare kan tänka sig, om det vore val i dag, att rösta på L. Ofattbart.

Riksda´n 1 april

Logotyp: Sveriges riksdag 1 april 2026 Beslut i korthet Riksdagsbeslut 1 april Nej till motioner om konsumentfrågor (CU17) Nej till motioner om bostadspolitik (CU18) Uppgiftsskyldighet för vissa e-legitimationsföretag (FiU33) Skrivelse om integritetsskydd vid signalspaning har behandlats (FöU6) Nej till motioner om straffrättsliga frågor (JuU11) Nej till motioner om terrorism (JuU14) Stärkt säkerhetsskydd vid fastighetsöverlåtelser (JuU29) Nej till motioner om idrott, friluftsliv och spel (KrU6) Nej till motioner om konstarter, språk och bibliotek (KrU7) En strategi för kulturen inom EU har granskats (KrU10) Nej till motioner om offentlig förvaltning (KU29) Nej till motioner om författningsfrågor (KU30) Skrivelse om minoritetsspråken har behandlats (KU31) Nej till motioner om regelförenkling för företag (NU15) Nej till motioner om barn och unga inom socialtjänsten (SoU19) Nej till motioner om kompetensförsörjning, e-hälsa och beredskap (SoU22) Ett språkkrav inom äldreomsorgen införs (SoU26) Riksdagen delvis kritisk mot EU-förslag om hantering av genetiskt modifierade mikroorganismer och bearbetning av organ (SoU37) Nej till motioner om gymnasieskolan (UbU10) Nej till motioner om internationella relationer (UU7) Nej till motioner om konsumentfrågor (CU17) Riksdagen sa nej till 83 förslag i motioner om konsumenträtt med mera som har lämnats in under den allmänna motionstiden 2025. Förslagen handlar bland annat om telefonförsäljning, reklam riktad till barn, kontakter med företags kundtjänster, resenärers rättigheter, konsumentkrediter, överskuldsättning, konsumentvägledning samt hållbar konsumtion. Riksdagen hänvisar bland annat till tidigare ställningstaganden och att det redan pågår arbete inom de områden som förslagen gäller. Nej till motioner om bostadspolitik (CU18) Riksdagen sa nej till 131 förslag om bostadspolitik. Förslagen har lämnats in under den allmänna motionstiden 2025 och handlar bland annat om åtgärder på bostadsmarknaden, finansiering av bostadsbyggande, allmännyttiga bostadsbolag, åtgärder mot segregation och utanförskap samt cirkulär ekonomi i bygg och fastighetssektorn. Riksdagen hänvisar i första hand till redan vidtagna åtgärder och pågående arbete. Uppgiftsskyldighet för vissa e-legitimationsföretag (FiU33) Brottsbekämpande myndigheter ska kunna vända sig direkt till ett e-legitimationsföretag för att hämta in information om en persons användning av e-legitimation mot finansiella företag. Syftet med förslaget är enligt regeringen att förebygga, förhindra och upptäcka allvarligare brott. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. En e-legitimation är en elektronisk identitetshandling som kan användas för att identifiera innehavaren på distans. På den svenska marknaden finns i dagsläget ett flertal privata aktörer som tillhandahåller e-legitimationstjänster. Även uppgiftsskyldigheten hos företag som tillhandahåller kryptotillgångar och kryptorelaterade tjänster ska utökas. Uppgiftsskyldigheten innebär att brottsbekämpande myndigheter har rätt att ta del av information om enskildas förhållanden som finns hos företag som annars omfattas av tystnadsplikt. De nya reglerna börjar gälla den 1 maj 2026. Skrivelse om integritetsskydd vid signalspaning har behandlats (FöU6) Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om integritetsskydd vid signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet. Signalspaning är noga reglerad i lagar och förordningar, bland annat i syfte att värna enskildas personliga integritet. Det är Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamheten, Siun, som kontrollerar att signalspaningen bedrivs enligt regelverket. Regeringen bedömer att Siuns granskning av den signalspaning som bedrivits under 2024 fungerat väl och att Siun har fått tillgång till den information som behövts för att lösa uppdraget. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, vilket innebär att ärendet avslutades. Dessutom sade riksdagen nej till tre förslag i motioner som handlar om signalspaning och underrättelseverksamhet. Riksdagen hänvisar till de mycket betydande resurstillskott som FRA, Försvarets radioanstalt, får för att stärka signalspaningen. Dessutom anser riksdagen att man inte har några skäl att föregripa förslag om underrättelseverksamhet som regeringen avser att lämna under 2026. Nej till motioner om straffrättsliga frågor (JuU11) Riksdagen sa nej till 122 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2025 om straffrättsliga frågor. Förslagen handlar bland annat om brott mot person och annans förmögen­het, åtgärder mot vissa typer av brott samt påföljder och särskild rättsverkan av brott. Riksdagen hänvisar bland annat till att det redan pågår arbete inom de områden som förslagen gäller. Nej till motioner om terrorism (JuU14) Riksdagen sa nej till 23 förslag i motioner om terrorism från den allmänna motionstiden 2025. Förslagen handlar bland annat om rättsstatens principer och mänskliga rättigheter, avhopparprogram samt gps-störningar. Riksdagen har behandlat samma eller i huvudsak samma frågor tidigare under valperioden. Stärkt säkerhetsskydd vid fastighetsöverlåtelser (JuU29) Regeringen vill att överlåtelser av fastigheter ska omfattas av säkerhetsskyddslagens regler om överlåtelse. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i säkerhetsskyddslagen. Förslaget innebär att den som bedriver säkerhetskänslig verksamhet och som vill överlåta fastigheter som är av betydelse för Sveriges säkerhet måste göra en särskild säkerhetsskyddsbedömning och pröva om överlåtelsen är lämplig. Dessutom måste denne samråda med tillsynsmyndigheten innan överlåtelsen. Förslaget innebär också att tillsynsmyndigheten kan förbjuda olämpliga överlåtelser. Även överföring av äganderätt genom fastighetsbildning omfattas av förslaget. Syftet är att minska risken för att fastigheter förvärvas med avsikt att skada Sveriges säkerhet. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2026. Nej till motioner om idrott, friluftsliv och spel (KrU6) Riksdagen sa nej till 107 förslag om idrott, friluftsliv och spel i motioner från den allmänna motionstiden 2025. Förslagen handlar bland annat om idrottsanläggningar, parasport, elitidrott, nationell strategi för dataspelsbranschen och e-sport med spel om pengar. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete och redan genomförda åtgärder. Nej till motioner om konstarter, språk och bibliotek (KrU7) Riksdagen sade nej till 73 förslag om konstarter, språk och bibliotek. Förslagen har lämnats in under den allmänna motionstiden 2025 och handlar bland annat om svenska språkets ställning, litteratur och läsande, scenkonstens förutsättningar och filmpolitikens framtid. Riksdagen hänvisar främst till pågående arbete inom de områden som motionärerna lyfter. En strategi för kulturen inom EU har granskats (KrU10) I ett meddelande från EU-kommissionen presenterades i november 2025 en strategi för kulturen inom EU – en så kallad kulturkompass för Europa. Strategin omfattar i huvudsak fyra inriktningar: Ett EU som upprätthåller och stärker europeiska värden och kulturella rättigheter Ett EU som stärker konstnärer och kulturarbetare och stöder människor Ett EU som bygger på kultur och kulturarv för att bli mer konkurrenskraftigt, resilient och sammanhållet Ett EU som kämpar för internationella kulturella förbindelser och partnerskap Riksdagen har granskat meddelandet med fokus på de konkreta åtgärder som presenterats inom var och en av huvudinriktningarna. Riksdagen välkomnar bland annat initiativet att kartlägga tillståndet för kulturen i Europa och betonar att de finansieringsprogram som finns bör användas för att tillgängliggöra kultur för flera målgrupper. Även förslag som att underlätta utbyten över gränserna och arbeta gemensamt med digitalisering av kulturarv välkomnas. Vad gäller förslagen om att förbättra villkoren för yrkesverksamma kulturskapare instämmer riksdagen i att det är en viktig fråga men betonar att den nationella bestämmanderätten på området behöver respekteras. Riksdagen lägger utlåtandet till handlingarna, vilket innebär att ärendet avslutas. Nej till motioner om offentlig förvaltning (KU29) Riksdagen sa nej till 53 förslag i motioner om offentlig förvaltning från den allmänna motionstiden 2025. Förslagen handlar bland annat om korruption, överlämnande av förvaltningsuppgifter, lokal statlig service, Justitiekanslern, länsstyrelserna, myndighetsaktivism och opinionsbildande verksamhet. Riksdagen hänvisar bland annat till redan vidtagna åtgärder samt pågående arbete. Nej till motioner om författningsfrågor (KU30) Riksdagen sa nej till 83 förslag i motioner om författningsfrågor från den allmänna motionstiden 2025. Förslagen handlar bland annat om frågor om avskaffandet av monarkin, statschefens åtalsimmunitet, ökad insyn i hovets ekonomi. Andra förslag rör politisk kommunikation, förbud mot anonyma eller utländska partibidrag, nationellt lobbyregister och grundlagsbestämmelser om nationella minoriteter och minoritetsspråk. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete inom de områden som förslagen tar upp. Skrivelse om minoritetsspråken har behandlats (KU31) Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens granskning av statens insatser för att värna de nationella minoritetsspråken. Det allmänna har enligt lag ett särskilt ansvar för att skydda och främja de nationella minoritetsspråken, jiddisch, romani chib, samiska, finska. Riksrevisionen har granskat om statens insatser för att hålla de nationella minoritetsspråken levande är effektiva. Enligt Riksrevisionen är statens insatser inte tillräckliga för att nå målet och resurserna skulle kunna användas mer effektivt. Regeringen instämmer i huvudsak i Riksrevisionens iakttagelser. Regeringen ser allvarligt på att statens insatser inte är tillräckliga och är angelägen om att arbeta långsiktigt för att hålla minoritetsspråken levande. Riksdagen framhåller vikten av att bevara, stärka och öka tillgången till minoritetsspråk och delar regeringens bedömning om att det är långsiktigt arbete som krävs. Dessutom anser riksdagen att Riksrevisionens rapport är ett viktigt kunskapsunderlag i det fortsatta arbetet för att hålla minoritetsspråken levande. Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, vilket innebär att ärendet avslutades. Nej till motioner om regelförenkling för företag (NU15) Riksdagen sa nej till 55 förslag i motioner om regelförenkling för företag. Förslagen har lämnats in under den allmänna motionstiden 2025 och handlar bland annat om allmänna frågor om regelförenkling för företag, handläggningstider, tillståndsprocesser samt kontakt mellan företag och myndigheter. Riksdagen hänvisar bland annat till insatser som redan görs inom de områden som förslagen tar upp. Nej till motioner om barn och unga inom socialtjänsten (SoU19) Riksdagen sa nej till 115 förslag i motioner om barn och unga inom socialtjänsten. Motionerna lämnades in under den allmänna motionstiden 2025 och handlar bland annat om insatser för barn och unga, placeringsformer för barn och unga samt barns rättigheter. Riksdagen hänvisar främst till att arbete redan pågår inom de områden som förslagen tar upp. Nej till motioner om kompetensförsörjning, e-hälsa och beredskap (SoU22) Riksdagen sa nej till 155 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2025. Förslagen handlar bland annat om kompetensförsörjning, patientdata och journaler, beredskapssjukhus samt hälso- och sjukvård åt utlänningar. Riksdagen hänvisar främst till pågående arbete. Ett språkkrav inom äldreomsorgen införs (SoU26) Riksdagen sa ja till regeringens förslag som innebär att den som bedriver äldreomsorg blir skyldig att arbeta för att personalen har de kunskaper i svenska som är relevanta. Syftet är att bidra till högre kvalitet i äldreomsorgen. Förslaget innebär att det är regeringen som ska meddela föreskrifter om den kunskapsnivå i svenska som är relevant för att genomföra insatser i äldreomsorgen. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2026. Riksdagen delvis kritisk mot EU-förslag om hantering av genetiskt modifierade mikroorganismer och bearbetning av organ (SoU37) EU-kommissionen har föreslagit ett nytt direktiv vad gäller att släppa genetiskt modifierade mikroorganismer på marknaden samt bearbetning av organ. Förslaget syftar bland annat till att skydda människors hälsa genom att säkerställa höga kvalitets- och säkerhetsnormer för mänskliga organ avsedda för transplantation. Riksdagen har prövat förslaget utifrån den så kallade subsidiaritetsprincipen. Enligt den principen ska beslut i EU fattas så nära medborgarna som det effektivt är möjligt. Principen värnar medlemsländernas rätt att ta egna beslut på nationell nivå. Riksdagen bedömer att kommissionens förslag till förordning inte i alla delar är förenligt med subsidiaritetsprincipen. När det gäller de delar som rör bearbetning av organ vid transplantation anser riksdagen att det är otydligt vilka skyldigheter det medför för medlemsstaterna. Riksdagen ser även en risk att förslaget leder till en ökad administrativ börda utan att den framtida nyttan tydligt framgår. Riksdagen anser att det skulle vara problematiskt om en reglering på EU-nivå påverkar hur medlemsstaternas hälso- och sjukvård fattar beslut om vård för enskilda patienter. Sådana normer bör i stället fastställas på nationell nivå. Därför beslutade riksdagen att skicka sina synpunkter på förslaget till Europaparlamentets, ministerrådets och EU-kommissionens ordförande i ett så kallat motiverat yttrande. Nej till motioner om gymnasieskolan (UbU10) Riksdagen sa nej till cirka 60 förslag i motioner om gymnasieskolan. Motionerna lämnades in under den allmänna motionstiden 2025 och handlar bland annat om utbildningens dimensionering, gymnasial yrkesutbildning, särskilda kunskapsområden och idrottsutbildningar. Riksdagen hänvisar till gällande bestämmelser, pågående arbete och vidtagna åtgärder. Nej till motioner om internationella relationer (UU7) Riksdagen sa nej till cirka 125 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2024 och 2025 som rör internationella relationer, bland annat mot bakgrund av. regeringens pågående arbete i frågorna. Förslagen handlar bland annat om utrikespolitikens inriktning, utrikesförvaltningens organisation och uppdrag, relationer med afrikanska länder, Västsahara, Taiwan och Sydkinesiska havet

I går som helsida i Aftonbladet Efter 60 år som medlem är vårt förhållande över Debattören: Det som nu sker i L är skrämmande Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet. Publicerad 2026-03-25 19.00 Dela Spara Det som de femton punkterna i avtalet tar upp är till inget förpliktigande för SD. De uttrycker sådant SD redan uttryckt eller sådant SD utan, för dem, negativa konsekvenser, kan bortse ifrån, skriver undertecknaren. Det som de femton punkterna i avtalet tar upp är till inget förpliktigande för SD. De uttrycker sådant SD redan uttryckt eller sådant SD utan, för dem, negativa konsekvenser, kan bortse ifrån, skriver undertecknaren. Foto: Lotte Fernvall DEBATT DEBATT. Nu efter sextio års medlemskap och femtiofem år med politiska uppdrag har förhållandet upphört. Mitt parti, tidigare Folkpartiet, har tvärvänt och gjort fortsatt samlevnad omöjlig. En skilsmässa är ofta något som växer fram över tid. Vi har vuxit ifrån varandra. Men ett liv i harmoni, som tagit ny riktning, och därför leder till uppbrott, medför känslomässiga störningar. Men, uppbrottet är ömsesidigt. Partiet är inte intresserat av mig med mina socialliberala idéer och jag kan inte förlika mig med samgåendet med ett extremistiskt parti. Hör och häpna. Liberalerna har ingått, eller snarare tror sig ha ingått, ett avtal med partiet Sverigedemokraterna om nära samarbete. Det som de femton punkterna i avtalet tar upp är till inget förpliktigande för SD. De uttrycker sådant SD redan uttryckt eller sådant SD utan, för dem, negativa konsekvenser, kan bortse ifrån. Fortsätt att häpna när jag vidare konstaterar att helomvändningen sker efter beslut av en liten grupp människor i Liberalerna. Detta trots att beslut om, förutom ekonomi, stadgar och val till olika förtroendeuppdrag i partiet skall fattas av dess högsta beslutande organ Landsmötet. Demokratin är hotad Ett nytt förhållande får anstå, men att i längden leva i ensamhet kommer inte att fungera. Jag vill åter leva i en relation där värden såsom frihet och demokrati är centrala. Friheten är i dag hotad genom allt mer ekonomisk ojämlikhet och av politisk påverkan av tänkande och forskning. Rådande hot mot public service hör också hit. Även demokratin är hotad. Det måste vara en socialliberal uppgift att larma när tecken på hot visar sig. Bland andra socialliberala värden vill jag nämna jämställdhet, som handlar om synen på människa och människa. Ett samhälle utan jämställdhet och demokrati är inte ett samhälle med frihet. Motsatsen heter samhälle med diktatur. Utbildningsnivån i ett samhälle är avgörande för samhällets stabilitet i fråga om individens frihet, om demokratins styrka och om rättsstatens överlevnad. Även som förebyggare av våld och oordning. Det glömda Sverige är ett begrepp som har myntats av Liberalernas föregångare Folkpartiet. Med begreppet ville man beskriva grundtanken i en socialliberal politik. Kort skrivet: undanröja bortglömdhet och marginalisering. Att få ett stopp på klimatförändringarna är en ödesfråga för allt levande på jorden. Härom är forskningen tydlig. Den biologiska mångfalden är starkt hotad. Om frågan inte är prioriterad på ett socialliberalt partis agenda måste ses som ett oerhört svek mot en socialliberal ideologi. Hanteringsmässigt en katastrof Vi människor har olika bakgrunder, olika åsikter och olika kulturella bakgrunder. Respekten för dessa olikheter är i dag särskilt hotad. Värnandet av olikheter måste ses som ett socialliberalt åtagande. Sverige har historiskt varit en viktig aktör i kampen mot kärnvapen och i fredsarbete. Kampen har nu upphört. Utöver klimat och miljö som ödesfrågor är även fredsfrågan en sådan. Fredskamp väcker respekt i omvärlden och minskar väpnade hot. Från tid till annan krävs samarbete med andra politiska riktningar men utan att plattformen faller samman. Vissa stenar är möjliga att sammanlägga med enstaka stenar i andra partiers idébygge. Socialliberala stenar kan dock inte kombineras med extremistiska. Det som nu sker och skett i partiet Liberalerna är i sak skrämmande och hanteringsmässigt en katastrof. Harald Nordlund, f.d. kommunalråd, landstingspolitiker och riksdagsledamot (FP) Vissa stenar är möjliga att sammanlägga med enstaka stenar i andra partiers idébygge. Socialliberala stenar kan dock inte kombineras med extremistiska, skriver undertecknaren. Vissa stenar är möjliga att sammanlägga med enstaka stenar i andra partiers idébygge. Socialliberala stenar kan dock inte kombineras med extremistiska, skriver undertecknaren.

1:a april

Ingen har någonsin antytt någon koppling mellan 1:a april och min namnsdag. men, skämt åsido.

Ordföljdsfel

"Visa endast annonser nedanför inlägg" Så här står det på adSense Borde stå: Visa annonser endast nedanför inlägg

Tanken ligger nära

Om det strider mot mina principer och mot vad jag egentlign anser, men det ger någon fördel för mig, hur gör jag då? Jag tror jag följer vad jag egentligen anser. Gjorde Simona Mohamsson det när hon omfamnade Jimmie Åkesson? Tanken att det handlade om att öka sina chanser att efter kommande val få besitta en ministerpost, ligger nära ttill hands

Politiska artiklar

330 sidor 40 kr

Till salu

Debattartikel i Aftonbladet

Efter 60 år som medlem är vårt förhållande över Debattören: Det som nu sker i L är skrämmande Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet. Publicerad 2026-03-25 19.00 Spara Det som de femton punkterna i avtalet tar upp är till inget förpliktigande för SD. De uttrycker sådant SD redan uttryckt eller sådant SD utan, för dem, negativa konsekvenser, kan bortse ifrån, skriver undertecknaren. Det som de femton punkterna i avtalet tar upp är till inget förpliktigande för SD. De uttrycker sådant SD redan uttryckt eller sådant SD utan, för dem, negativa konsekvenser, kan bortse ifrån, skriver undertecknaren. Foto: Lotte Fernvall DEBATT DEBATT. Nu efter sextio års medlemskap och femtiofem år med politiska uppdrag har förhållandet upphört. Mitt parti, tidigare Folkpartiet, har tvärvänt och gjort fortsatt samlevnad omöjlig. En skilsmässa är ofta något som växer fram över tid. Vi har vuxit ifrån varandra. Men ett liv i harmoni, som tagit ny riktning, och därför leder till uppbrott, medför känslomässiga störningar. Men, uppbrottet är ömsesidigt. Partiet är inte intresserat av mig med mina socialliberala idéer och jag kan inte förlika mig med samgåendet med ett extremistiskt parti. Hör och häpna. Liberalerna har ingått, eller snarare tror sig ha ingått, ett avtal med partiet Sverigedemokraterna om nära samarbete. Det som de femton punkterna i avtalet tar upp är till inget förpliktigande för SD. De uttrycker sådant SD redan uttryckt eller sådant SD utan, för dem, negativa konsekvenser, kan bortse ifrån. Fortsätt att häpna när jag vidare konstaterar att helomvändningen sker efter beslut av en liten grupp människor i Liberalerna. Detta trots att beslut om, förutom ekonomi, stadgar och val till olika förtroendeuppdrag i partiet skall fattas av dess högsta beslutande organ Landsmötet. Demokratin är hotad Ett nytt förhållande får anstå, men att i längden leva i ensamhet kommer inte att fungera. Jag vill åter leva i en relation där värden såsom frihet och demokrati är centrala. Friheten är i dag hotad genom allt mer ekonomisk ojämlikhet och av politisk påverkan av tänkande och forskning. Rådande hot mot public service hör också hit. Även demokratin är hotad. Det måste vara en socialliberal uppgift att larma när tecken på hot visar sig. Bland andra socialliberala värden vill jag nämna jämställdhet, som handlar om synen på människa och människa. Ett samhälle utan jämställdhet och demokrati är inte ett samhälle med frihet. Motsatsen heter samhälle med diktatur. Utbildningsnivån i ett samhälle är avgörande för samhällets stabilitet i fråga om individens frihet, om demokratins styrka och om rättsstatens överlevnad. Även som förebyggare av våld och oordning. Det glömda Sverige är ett begrepp som har myntats av Liberalernas föregångare Folkpartiet. Med begreppet ville man beskriva grundtanken i en socialliberal politik. Kort skrivet: undanröja bortglömdhet och marginalisering. Att få ett stopp på klimatförändringarna är en ödesfråga för allt levande på jorden. Härom är forskningen tydlig. Den biologiska mångfalden är starkt hotad. Om frågan inte är prioriterad på ett socialliberalt partis agenda måste ses som ett oerhört svek mot en socialliberal ideologi. Hanteringsmässigt en katastrof Vi människor har olika bakgrunder, olika åsikter och olika kulturella bakgrunder. Respekten för dessa olikheter är i dag särskilt hotad. Värnandet av olikheter måste ses som ett socialliberalt åtagande. Sverige har historiskt varit en viktig aktör i kampen mot kärnvapen och i fredsarbete. Kampen har nu upphört. Utöver klimat och miljö som ödesfrågor är även fredsfrågan en sådan. Fredskamp väcker respekt i omvärlden och minskar väpnade hot. Från tid till annan krävs samarbete med andra politiska riktningar men utan att plattformen faller samman. Vissa stenar är möjliga att sammanlägga med enstaka stenar i andra partiers idébygge. Socialliberala stenar kan dock inte kombineras med extremistiska. Det som nu sker och skett i partiet Liberalerna är i sak skrämmande och hanteringsmässigt en katastrof. Harald Nordlund, f.d. kommunalråd, landstingspolitiker och riksdagsledamot (FP) Vissa stenar är möjliga att sammanlägga med enstaka stenar i andra partiers idébygge. Socialliberala stenar kan dock inte kombineras med extremistiska, skriver undertecknaren. Vissa stenar är möjliga att sammanlägga med enstaka stenar i andra partiers idébygge. Socialliberala stenar kan dock inte kombineras med extremistiska, skriver undertecknaren.

Någon? Berätta!

Skulle vilja se en inbiten Sverigedemokrat beskriva hur vederbörande tänker. Varför är det bra för Sverige om en människosyn, som innebär att det är skillnad på människa och människa, beroende på härkomst, får prägla politiken? Varför är det bra om Public service avskaffas? M.m. m.m. m.m. Berätta, gärna tillsammans med en Liberal

Erbjuder reklamplats

Vem vill sponsra denna blogg? Jag erbjuder reklamplats. 200 kr/månad

Politiken har förändrats

Funderat en hel del på detta med förändringen av sättet att bedriva politiken på. Det är väl ingen förändring, kanske någon säger. Varje gång jag ägnar mina tankar åt detta spörsmål landar jag i att jag nog inte har fel. I mitt tidigare politiska liv handlade politiken mycket om att beskriva det samhälle man vill se byggt på respektive partis ideologi. I dag handlar politiken i högre grad om göra utspel i syfte att få röster och därigenom nå en önskad position. Det mest näraliggande exemplet är Liberalernas "kupp". Kuppen hoppas man ska rädda hvar pertiet i riksda´n. Genom nyskapat förhållande mellan Simona Mohamsson och Jimmie Åkesson. Samarbetet lämnar för L en tidigare socialliberal inriktning. Nu bör partierna akta sig. Kanske börjar många väljare reagera och protestera

Bäddmadrasser

Vill någon köpa två bäddmadrasser 90x200x0,5 Begagnade. I gott skick. Endast 300 kr

FP-material

Har material från Folkpartiet under 50 års tid.

Smoking

Pris 450 kr Svar: harald.nordlund@gmail.com

Stadgevidrigt

Hur kan detta ske? o Odemokratiskt, kuppartat genomför L:s partistyrelse ett stadgevidrigt val, med minimal majoritet, ett val av partiledare

riksda´n 26 mars

Logotyp: Sveriges riksdag 26 mars 2026 Beslut i korthet Riksdagsbeslut 26 mars Skrivelse om arbetsrättsliga villkor i offentlig upphandling har behandlats (FiU28) Striktare regler vid utlämnande av uppgifter ur registret över verkliga huvudmän (FiU35) Nej till motioner om våldsbrott och brottsoffer (JuU12) Effektiva överprövningar av fondupphandlingar (SfU19) Skrivelse om arbetsrättsliga villkor i offentlig upphandling har behandlats (FiU28) Riksdagen lade regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport om arbetsrättsliga villkor i offentlig upphandling till handlingarna, vilket innebär att ärendet avslutades. Riksrevisionens övergripande slutsats i rapporten är att arbetet med att ställa arbetsrättsliga krav i offentliga upphandlingar inte fungerar effektivt. Konsekvensen kan bli att myndigheterna bidrar till lönedumpning och i övrigt dåliga arbetsvillkor hos sina leverantörer. Riksrevisionen lämnar flera rekommendationer i sin rapport till regeringen samt till Upphandlingsmyndigheten och Konkurrensverket. Riksdagen instämmer i Riksrevisionens bedömning att det finns möjligheter att effektivisera myndigheternas upphandlingar. I skrivelsen redovisar regeringen de åtgärder som har gjorts och som regeringen har för avsikt att genomföra med anledning av Riksrevisionens iakttagelser. Riksdagen noterar de åtgärder som regeringen överväger inom de områden som Riksrevisionens rekommendationer omfattar och välkomnar dem. Striktare regler vid utlämnande av uppgifter ur registret över verkliga huvudmän (FiU35) EU:s nya penningtvättsdirektiv ska genomföras i svensk rätt senast i juli 2027. Regeringen föreslår dock att vissa artiklar i direktivet ska genomföras den 10 juli 2025 respektive den 10 juli 2026. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De delar av direktivet som ska genomföras tidigare gäller bestämmelser om på vilket sätt uppgifter från registret över verkliga huvudmän får lämnas ut och sekretess för vissa uppgifter i registret. Bestämmelserna är bland annat resultatet av anpassningar som gjorts med anledning av en dom från EU-domstolen där den nuvarande bestämmelsen om allmänhetens tillgång till uppgifter ur registret över verkliga huvudmän underkändes. Lagändringarna innebär bland annat att det införs striktare regler om på vilket sätt olika kategorier av mottagare kan få del av uppgifter ur registret över verkliga huvudmän, och en ny sekretessbrytande bestämmelse. En verklig huvudman är en fysisk person som, ensam eller tillsammans med någon annan, ytterst äger eller kontrollerar en juridisk person eller en fysisk person för vars räkning en transaktion eller verksamhet utförs. Syftet med registret är att öka transparensen och därigenom motverka att företag används för penningtvätt eller finansiering av terrorism. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2026. Nej till motioner om våldsbrott och brottsoffer (JuU12) Riksdagen sa nej till cirka 120 förslag i motioner som handlar om våldsbrott och brottsoffer. Motionerna lämnades in under den allmänna motionstiden 2025 och rör exempelvis stärkt skydd för brottsoffer samt kontaktförbud och skyddade personuppgifter. Riksdagen hänvisar främst till att arbete redan pågår inom de frågor som förslagen gäller. Effektiva överprövningar av fondupphandlingar (SfU19) Riksdagen sa ja till regeringens förslag som ska leda till att överprövningar av upphandlingar av fonder till premiepensionens fondtorg hanteras mer effektivt. Fonder i premiepensionen upphandlas. Upphandlingarna av fonderna kan överprövas i domstol. Regeringens förslag innebär att sådana mål ska handläggas skyndsamt. Dessutom föreslår regeringen så kallade preklusionsfrister, som innebär att parter måste framföra sina invändningar inom vissa tidsfrister. Syftet med förslagen är att överprövningarna ska bli mer effektiva och förutsebara. De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2026

Hur gör man?

Jag har gjort uppehåll i Bloggen. Hur gör man för att få ännu fler besökare? Avvaktar med nedstängning

Riksda´n 25 mars

Logotyp: Sveriges riksdag 25 mars 2026 Beslut i korthet Riksdagsbeslut 25 mars Nej till motioner om statlig förvaltning och statistikfrågor (FiU25) Nej till motioner om offentlig upphandling (FiU34) Nej till motioner om civila samhället, trossamfund och folkbildning (KrU8) Skrivelse om socialförsäkringsskyddet vid internationell rörlighet har behandlats (SfU10) Nej till motioner om ekonomisk familjepolitik (SfU17) Skatteverket får modernare kontrollverktyg (SkU11) Nej till motioner om inkomstskatt (SkU13) Nej till motioner om punktskatter (SkU16) Utbyte av uppgifter i tilläggsskatterapport och kompletteringar av förfarandet av tilläggsskatt för företag i stora koncerner (SkU20) Skrivelse om svartarbete har behandlats (SkU33) Nej till motioner om socialtjänstens ansvar för våldsutsatta (SoU20) Nej till motioner om trafikfrågor (TU12) Behandling av skrivelse och motioner om cykelfrågor (TU13) Nej till motioner om högskolan (UbU12) Nej till motioner om forskning (UbU13) Nej till motioner om folkrätt (UU14) Nej till motioner om statlig förvaltning och statistikfrågor (FiU25) Riksdagen sa nej till 37 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2025. Förslagen handlar till exempel om styrning av de statliga myndigheterna, digitalisering och it i den statliga förvaltningen, staten som arbetsgivare och statens fastighetsförvaltning. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete inom de områden som förslagen gäller samt att den statliga förvaltningspolitiken i stor utsträckning bygger på att myndigheterna själva avgör hur verksamheten ska organiseras för att på bästa sätt tillgodose samhällets behov. Nej till motioner om offentlig upphandling (FiU34) Riksdagen sade nej till 60 förslag om offentlig upphandling. Förslagen har lämnats in under den allmänna motionstiden 2025 och handlar bland annat om regelverket och formerna för offentlig upphandling, miljökraven och oseriösa aktörer. Riksdagen hänvisar till pågående arbete inom de områden som motionärerna lyfter. Nej till motioner om civila samhället, trossamfund och folkbildning (KrU8) Riksdagen sa nej till 64 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2025. Förslagen handlar bland annat om stöd till civilsamhället och dess arbete för olika grupper, bidragsvillkor för stöd till civilsamhället, utredningar om folkbildningen samt folkhögskola avsedd för särskilda grupper. Riksdagen hänvisar främst till att arbete redan pågår eller att åtgärder redan har genomförts inom de områden som förslagen gäller. Skrivelse om socialförsäkringsskyddet vid internationell rörlighet har behandlats (SfU10) Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapport om socialförsäkringsskyddet vid internationell rörlighet. Riksrevisionens övergripande slutsats är att Försäkringskassans och Pensionsmyndighetens kontroller inte är tillräckligt effektiva. Riksrevisionen bedömer att det finns vissa brister i hela beslutskedjan och att bristerna leder till felaktiga utbetalningar som annars hade kunnat motverkas eller upptäckas. I sin skrivelse instämmer regeringen i huvudsak i Riksrevisionens iakttagelser och slutsatser och pekar samtidigt på de åtgärder som redan har genomförts och vilka som planeras. Riksdagen välkomnar Riksrevisionens rapport och ser positivt på att regeringen har vidtagit flera åtgärder för att stärka myndigheters kontroller och möjligheter att inhämta och utbyta information. Riksdagen lägger regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet. Nej till motioner om ekonomisk familjepolitik (SfU17) Riksdagen sa nej till 104 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2025. Motionerna handlar bland annat om familjepolitikens inriktning, föräldraförsäkring, barnbidrag och bostadsbidrag. Riksdagen hänvisar främst till pågående arbete inom de frågor som motionerna tar upp. Skatteverket får modernare kontrollverktyg (SkU11) Riksdagen sade ja till regeringens förslag om att modernisera Skatteverkets kontrollverktyg. Förslaget innebär att det blir möjligt att granska företags bokföring via internet. Många företag lagrar sin bokföring i så kallade molntjänster. Med dagens regler kan Skatteverket inte koppla upp sig mot internet för att granska företagens bokföring. Istället måste företaget skicka in en kopia av sin bokföring till Skatteverket. De nya reglerna innebär att Skatteverket direkt kan koppla upp sig och granska bokföringen vilket minskar Skatteverkets och företagens administration. Dessutom kan myndigheten enklare upptäcka om ett företag försöker att undanhålla information. De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2026. Nej till motioner om inkomstskatt (SkU13) Riksdagen sa nej till cirka 150 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2025 som rör inkomstbeskattning av fysiska personer. Förslagen handlar om förändringar av inkomstbeskattningen när det gäller bland annat jobbskatteavdrag, skattereduktion för sjuk- och aktivitetsersättning, förhöjt grundavdrag, rut- och rotavdrag, gåvoskatteavdrag, grönt avdrag, grön skatteväxling, förmåner, omställningsavdrag och olika skattereformer. Riksdagen hänvisar främst till tidigare ställningstaganden, pågående lagstiftningsarbete och gällande lagstiftning på området. Nej till motioner om punktskatter (SkU16) Riksdagen sa nej till 103 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2025. Motionerna handlar bland annat om skatter på el, bränsle, fordon, flyg, alkohol, tobak och bekämpningsmedel. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete inom de frågor som motionerna tar upp samt att riksdagen redan tagit ställning i dessa frågor. Utbyte av uppgifter i tilläggsskatterapport och kompletteringar av förfarandet av tilläggsskatt för företag i stora koncerner (SkU20) Riksdagen sa ja till regeringens förslag och godkände det multilaterala avtalet mellan behöriga myndigheter om automatiskt utbyte av GloBE-information (Global Anti-Base Erosion). Riksdagen sa även ja till regeringens förslag till en ny lag om automatiskt utbyte av tilläggsskatterapporter samt de övriga förslag till ändringar i lagar som är nödvändiga för att förslaget om utbyte av uppgifter i tilläggsskatterapporter ska kunna genomföras. Bestämmelserna börjar gälla den 1 maj 2026, med undantag för ändringarna i offentlighets- och sekretesslagen som börjar gälla den 1 augusti 2026. Ändringarna i lagen om Europaråds- och OECD-konventionen om ömsesidig handräckning i skatteärenden börjar gälla den dag som regeringen bestämmer. Skrivelse om svartarbete har behandlats (SkU33) Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapport om Skatteverkets arbete mot svartarbete. Riksrevisionen har granskat hur effektiva Skatteverkets åtgärder är för att motverka svartarbete. Skatteverket gör kontroller och genomför förebyggande insatser för att förhindra svartarbete. I granskningen framkommer att Skatteverket saknar tillräckliga verktyg för att effektivt åtgärda komplicerat och systematiskt svartarbete. Riksrevisionens förslag syftar bland annat till att stärka Skatteverkets informationsunderlag i utredningsarbetet och uppföljningsarbetet, och säkerställa att riskanalyser får genomslag i planering och prioritering. Regeringen instämmer till viss del i Riksrevisionens kritik, men menar att Skatteverket redan har åtgärdat en del av de brister som uppmärksammats i rapporten och att Skatteverket också kommer att få förbättrade kontrollverktyg. Utifrån genomfört och pågående arbete så ser regeringen inte att det i dagsläget behövs några fler åtgärder. Riksdagen delar regeringens bedömning och lade skrivelsen till handlingarna, vilket innebär att ärendet avslutades. Nej till motioner om socialtjänstens ansvar för våldsutsatta (SoU20) Riksdagen sa nej till 65 förslag i motioner som bland annat handlar om socialtjänstens ansvar för våldsutsatta. Motionerna lämnades in under den allmänna motionstiden 2025 och rör exempelvis våld i nära relationer, våld mot barn, unga och särskilt utsatta personer samt skyddade boenden. Riksdagen hänvisar främst till att arbete redan pågår inom de frågor som förslagen gäller. Nej till motioner om trafikfrågor (TU12) Riksdagen sa nej till 67 förslag om trafikfrågor i motioner från den allmänna motionstiden 2025. Förslagen handlar bland annat om finansiering och drift av flygplatser, beredskapsflygplatser, flygsäkerhet, obemannade luftfartyg, flygets klimatpåverkan och insatser för att utveckla elflyget. Riksdagen hänvisar bland annat till vidtagna åtgärder samt pågående utrednings- och beredningsarbete. Behandling av skrivelse och motioner om cykelfrågor (TU13) Riksdagen säger nej till 104 förslag i motioner som handlar om cykelfrågor. Motionerna har lämnats in under den allmänna motionstiden 2025 och med anledning av regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport om förutsättningar för cykeltrafiken. Motionerna handlar bland annat om mål för cykelpolitiken, bestämmelser för säker cykling och insatserna för att fler barn och unga ska cykla. Riksdagen hänvisar i första hand till planerade och redan genomförda insatser. Dessutom anser riksdagen att dagens infrastrukturplanering och regelverk uppmuntrar till en ökad och säker cykling. Riksdagen lade också regeringens skrivelse till handlingarna, vilket innebär att ärendet avslutas. Nej till motioner om högskolan (UbU12) Riksdagen sa nej till cirka 150 förslag i motioner om högskolan. Motionerna har lämnats in under den allmänna motionstiden 2025 och tar exempelvis upp övergripande frågor om högskolan, utbildningsutbudet och vissa studentfrågor. Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete redan pågår i flera av de frågor som förslagen tar upp. Nej till motioner om forskning (UbU13) Riksdagen sa nej till 77 förslag i motioner om forskning från den allmänna motionstiden 2025. Förslagen handlar bland annat om vissa övergripande forskningsfrågor och särskilda forskningssatsningar. Riksdagen hänvisar till gällande bestämmelser, vidtagna åtgärder och pågående arbete. Nej till motioner om folkrätt (UU14) Riksdagen sa nej till cirka 190 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2024 och från allmänna motionstiden 2025 som rör folkrätt, inklusive humanitär rätt, mänskliga rättigheter samt demokrati och rättsstatens principer. Förslagen handlar bland annat om hur Sverige ska stödja de internationella domstolarna som tillämpar folkrätt, om ekocid ska införas som ett nytt brott i den internationella rätten, vilket stöd Sverige ska ge till demokratirörelsen i Hongkong och om hur kvinnor, barns och hbtqi-personers mänskliga rättigheter ska värnas

Behöver du hjälp med elen

Behöver du hjälp med elarbete i din bostad i Uppsala: kontakta Enander el

Vägen ligger öppen

Vägen ligger öppen för ett nytt socialliberalt parti.

Behövs L då?

Vilken blir L:s roll i en ev. SD-ledd regering?

Ingen politiker vill svara

ingen politiker vill svara mig varför man inte kan ersätta nuvarande friskolesystem med vanlig upphandling

L kan komma att ta ett allvarligt steg

Otroligt allvarlig signal kom nu i Aktuellt. L kan komma att säga ja till regering tillsammans med SD. Mitt parti finns inte längre.

Inför valet 3

Upprepade politiska utspel kan vara tecken på desperation. Partiet i fråga saknar en utstakad riktning utan hoppas på stöd för sin populism. Vi bör inte falla för en sådan strategi. Kräv av partierna deras kartor och deras vägval och bedöm om vägvalet stämmer med kartan

Leverantör och dito under

En kommun A har tecknat avtal med företag B om ett stort projekt. B anlitar, tecknar avtal med underleverantörer, som i sin tur tecknar avtal. Inte ovanligt att B, när fel begåtts, skyller på underleverantör, som skyller på sin underleverantör. Det formella är helt tydligt: B är är helt och fullt ansvarigt gentemot A. Att detta inte helt tillämpas är inget annat än en skandal. Och att det tillåts ske

Ta vara på- ta tillvara

Insändarrubik: "Insändare Kommunen: Kompetensen ska tas till vara på bättre" Ja, bör tas tillvara bättre

Media avskaffar

Nu gör media insatser för att avskaffa dativ- och ackusativformerna av pronomet de.

Norge jobbar mindre

Svenskar jobbar mer än grannländerna, läser jag i en nättidning. Hu jobbar ett land?

Bra jobbat

Texten består av tre meningar, som upprepas. Texten är skriven av tre personer. Bra jobbat

Mer justa debatter

2021 blev antalet kvinnliga partiledare större än manliga. Och, visst har vi fått mer justa partiledardebatter

Varför skolor, som kommuner inte efterfrågar

Ingen har lyckats förklara varför staten ska tvinga på kommuner skolor, som man inte efterfrågar. Den anledning, som oftast anges, är att det skapar mångfald. Jag påstår att kommunerna vet bättre än staten om en extern utförare tillför något. I det fall man önskar se, till exempel, en alternativ pedagogik, kan det åstadkommas genom upphandling. Men avskaffa denna märkliga friskolereform

Gubbe och Kvinna

Jacke Sjödin hade i UNT, i går, en krönika om gubbar och kvinnor. När blir man egentligen gubbe och när blir en feminin person kvinna? Vid sjuttio respektiva arton?

Både....och

Alicante bjuder både på stadspuls och strandliv Borde stå: Alicante bjuder på både stadspuls och strandliv eller Alicante bjuder både på stadspuls och på strandliv

Viktigast just nu

det viktigaste som sker i Sverige just nu är melodifestivalen. Otroligt

Borgerlig vänster

Nu längtar jag efter en borgerlig vänster framburen av Liberalerna.

Sex av åtta

Sex av åtta riksdagspartier har kvinna som ledare.

Seniora män och seniora kvinnor

Gubbar och gummor. Ordvalet har betydelse. Genom vissa ordval kan vi uttrycka oss nedsättande, utan att kunna anklagas för det. Finns här en förklaring till varför gummorna och gubbarna, förlåt, jag menar seniora män och kvinnor, är starkt underrepresenterade i riksdagen?

Slätstruket

Har strötittat på Melloprogrammen. Jag minns inget av bidragen. Jo, jag vet, det kan bero på mig. Och musiksmaken är, som mycket annat, delad. Min smak säger: så slätstruket.

Hur förklara

Åter ställer jag frågan hur man förklarar att ett rasistiskt parti, i landet Sverige, som ser skillnader på människor beroende på varifrån de kommer och som förnekar vad vetenskapen är överens om, nämligen klimatförändringarna. Fler än var femte väljare är beredd att rösta på ett sådant parti.

Dirigenten håller tyst

Klimatkris i världen och inom Tidögruppen. Vetenskapen har bevis på den förstnämnda krisen, nyhetsinslagen på den andra. Två små partier försöker framstå som konstruktiva när de förespråkar sänkta ambitioner. Allt medan "dirigenten", klimatförnekaren sitter tyst

VHS-godis

400 kr

Nödvändig förändring

Kanske naivt, men jag fortsätter att hoppas. jag hoppas på en kursändring för Liberalerna. Tiden är knapp, men förändringen är nödvändig. Förändringen är nödvändig, inte främst för att rädda partiet Liberalerna kvar i riksda'n, utan för att återfå en profilerad socialliberalism. För att återskapa och utveckla en politik i vilken solidariteten är framträdande.

Politiska artiklar

15 kr/st Samling politiska artiklar 335 sidor. harald.nordlund@gmail.com

Ur E55 om ROT-avdraget

usar – men varför är många småsparare ändå back? Allt dyrare hos veterinären – vill se åtgärder Efter Iran-attackerna – flera flygbolag ställer in Skippar bältet – var tredje dödsolycka sker utan säkerhetsbälte Hjärnforskaren och entreprenören Katarina Gospic: ”AI är större än internet” Hur ska vi kunna jobba till 67 när ingen vill ha oss? Nya säsongen av Seniorsurfarna fokuserar på AI Elbolag använder olagliga metoder – stoppas Staten betalar för altaner och pooler – kritik mot snedfördelning Svagare svensk tillväxt fjärde kvartalet E55 Prenumerera Senaste nytt Ekonomi Världen Pension Bostad Bil E55 Studio Resor Hälsa E55.se Ekonomi Staten betalar för altaner och pooler – kritik mot snedfördelning hantverkare Rot-avdraget och vilka som utnyttjar det får kritik av bland andra Hyresgästföreningen. (Foto: Fotograferna Holmberg) Roland Klinga Roland Klinga Uppdaterad: 27 feb. 2026 Publicerad: 27 feb. 2026 Rot-avdraget nådde rekordnivåer under 2025. Över hälften gick till höginkomsttagare och till renovering av utländska semesterbostäder. ANNONS Facebook Twitter LinkedIn Mest läst i kategorin Spela klippet E55 Studio Sverigefonder rusar – men varför är många småsparare ändå back? 01 mars 2026 En katt på besök hos veterinären. Arkivbild. Ekonomi Allt dyrare hos veterinären – vill se åtgärder 28 feb. 2026 En man är ledsen. Åldersdiskriminering gör att många inte kan jobba till 67. Arbete Hur ska vi kunna jobba till 67 när ingen vill ha oss? 27 feb. 2026 Svenska Elverkets försäljningsmetoder bryter mot lagen, menar Konsumentombudsmannen. Arkivbild. Ekonomi Elbolag använder olagliga metoder – stoppas 27 feb. 2026 Så går Sveriges ekonomi. Arkivbild. Ekonomi Svagare svensk tillväxt fjärde kvartalet 27 feb. 2026 ANNONS Vinterfolk kör Volkswagen. Proffs som nybörjare. Under 2025 betalade staten ut omkring 22 miljarder kronor i rot-avdrag, den högsta nivån på tio år, enligt preliminära siffror från Skatteverket som Hyresgästföreningen hänvisar till. Den tillfälliga höjningen av avdraget från 30 till 50 procent har fått märkbara effekter på statens kostnader. Det samtidigt som stödet fördelas ojämnt mellan olika inkomstgrupper och regioner. Har svenska politiker tappat greppet över klyftorna? Höginkomsttagare flitigast Över en miljon villa- och bostadsrättsägare utnyttjade avdraget, där mer än hälften av summan gick till personer med en årsinkomst över 500 000 kronor. Bland dem som tjänar över en miljon kronor använde 42 procent av rot-avdraget. Kommunerna Danderyd, Lidingö och Täby toppar listan över flest avdragskronor per invånare, medan Dorotea, Kiruna och Haparanda hamnar i botten. Läs mer: Rotavdraget sänks vid årsskiftet – branschen vill se fortsättning (E55) I Danderyd var det genomsnittliga avdraget per invånare 6 055 kronor. Det är mer än sju gånger högre än i Dorotea. ”Regeringen lägger tiotals miljarder på en subvention som gynnar villaägare med höga inkomster, samtidigt som barnfamiljer kämpar med hyran och bostadsbristen är akut”, säger Marie Linder, förbundsordförande för Hyresgästföreningen i ett skriftligt uttalande. Hon fortsätter: ”Vi behöver bostäder som människor faktiskt har råd att bo i, inte fler skattesubventionerade altanbyggen”. En annan kritisk aspekt är att drygt 72 miljoner kronor av rot-avdraget betalades ut för renoveringar av svenska semesterbostäder utomlands, främst i Spanien, Frankrike och Finland. Det här har TV4 berättat om. Även om detta är tillåtet enligt EU-rätten blir det en kostnad för Sverige, och det största beloppet hittills. Skattejurist Pia Blank Thörnroos menar att systemet utnyttjas av utländska företag som fått kännedom om avdraget. ANNONS Senaste nytt Ekonomi När pengarna flyttas med ett svep i mobilen 15 dec. 2025 Spela klippet Native Article Historiskt tredje kvartal för det noterade guldbolaget: Akobo Minerals tar klivet in i lönsamhet 04 dec. 2025 Ekonomi Äldre spelar omedvetet på olicensierade casinon 01 dec. 2025 Bostad Därför bör du aldrig vara utan hemförsäkring 03 nov. 2025 Kristina Sparreljung, Generalsekreterare, Hjärt-LungfondenSpela klippet Native Article Så kan dina aktier rädda liv – Hjärt-Lungfonden lyfter fram möjligheten till aktiegåvor 30 sep. 2025 ”Snedfördelat avdrag” Hyresrätter saknar helt motsvarande subventioner, vilket får kritiker att ifrågasätta prioriteringarna. ”Istället för att pumpa pengar i dyrt och snedfördelat avdrag borde staten stödja byggande av fler hyresrätter med rimliga hyror”, säger Ola Palmgren, vice förbundsordförande för Hyresgästföreningen. Läs mer: ROT-succé! 50 000 fler renoveringar i sommar (Dagens PS) Röster inom Socialdemokraterna vill nu se förändringar. Eva Lindh, riksdagsledamot, menar att det är omoraliskt att svenska skattepengar går till renovering av utländska fastigheter och uppmanar finansministern att ta tag i frågan. Bra för branschen Samtidigt visar statistik från trä- och möbelföretagen (TMF) att det tillfälliga höjningen av Rot-avdraget gynnat branschen. ”Det här kan vara en viktig injektion för många av våra medlemsföretag. Samtidigt ökar osäkerheten när höjningen upphör redan vid årsskiftet. Det utan att ersättas med åtgärder som stärker vare sig nybyggnation eller renovering”, säger Erik Haara, vd för TMF. Han varnar för vad osäkerheten gör för företagen. ”Ryckigheten gör att många företag blir tveksamma. Man kan inte skala upp produktionen för en kort topp. Särskilt när man vet att efterfrågan riskerar att falla när reformen slutar gälla”, säger han. Rot-avdraget infördes för att motverka svartarbete och skapa fler jobb i Sverige. Reglerna för att söka hittar du här.

Trångt på blåbruna arena n

Jag tror att jag kommer att få anledning att rösta på Liberalerna i september. Det som får mig att tro det är det ofrånkomliga, nämligen att man inom kort lämnar regeringen och att man ågergår till en profilerad socialliberalism. Fortsätter man emellertid att styras av SD och övriga Tidögänget ja då torde partiet helt byta väljare, till, ja vad då? Det är trångt nu på blåbruna arenan

Om blan annat militäravtal

Artikel publicerad på Dagens Arena för några månader sedan Publicerat: 9 januari, 2026 Av: Debatt Vi har försvarsminister – men inte fredsminister Foto: WIkimedia. Debatt En av de politiska utmaningarna handlar om att skapa förtroende. Att ha en försvarsminister eller krigsminister men inte en fredsminister skapar knappast sådant. Det finns många skäl till att känna osäkerhet. Några av skälen heter Putin, Trump, NATO och DCA (Defence Cooperation Agreement), ett avtal ingånget med USA. Härtill kommer Sveriges uteblivna roll som fredsskapare och förespråkare för avskaffande av kärnvapen. Farlig under provokation President Putin är en oberäknelig person, som förfogar över och använder diktatoriska metoder i sitt ledarskap. Vi vet också att han låter sig lätt provoceras. NATO utgör en huvudmotståndare och Sverige, som en del av NATO, kan få Putin att rikta blickarna mot Sverige. En sådan personlighet blir farlig under provokation. Om Trump vet vi att vi inte kan veta vad han tar sig för. Kan han komma att passivt åse hur Putin försöker närma sig Baltikum och andra europeiska länder? Och vilka blir följderna i USA av de diktatoriska tydliga tecken som nu framträder hos Trump? Hur kommer amerikanarna att reagera om och när Trump sätter sig över demokratiskt fattade beslut? Militäravtal med USA Med USA har Sverige träffat ett militäravtal. USA, vars president Donald Trump signalerat en vilja att ta sin hand från NATO, den allians som sades ska skapa säkerhet för Sverige. Avtalet innebär, i första hand, att USA får tillgång till sjutton svenska militärbaser. USA får rätten att ha tillgång till baserna Berga, Boden, Halmstad, Härnösand, Kiruna, Kristinehamn, Kvarn, Kiruna, Ravlunda, Revingehed, Ronneby, Såtenäs, Uppsala, Vidsel, Visby, Älvdalen och Östersund. Syftet med avtalet sägs vara att USA ska kunna agera militärt i Sverige utan att blanda in NATO. Genom avtalet har det blivit möjligt för USA att agera militärt från Sverige. Till detta ska läggas den provokation som både svenskt NATO-medlemskap och ständig närvaro av amerikansk militär i Sverige medför. En ännu mörkare bild framträder när den tonar fram mot den bakgrund där Sveriges fredsröst tystnat och svensk kamp för avskaffande av kärnvapen upphört. Brist på förtroende Varför är vissa politiska ledare beredda till och benägna att döda människor? En tysk före detta diplomat, Michael von der Schulenburg, menar att dödandet bottnar i brist på förtroende. Alltså, en av de politiska utmaningarna handlar om att skapa förtroende. Att ha försvarsminister eller krigsminister men inte fredsminister skapar knappast sådant. Även den skada, som NATO-medlemskapet kan komma att visa sig orsaka, hade kunnat undvikas om vi hade fortsatt att stå utanför militäralliansen NATO. Att ha lämnat rollen som fredsskapare och som en kraft i strävanden att avskaffa kärnvapen är ytterligare förtroendeförstörande. Förtroendeskapande åtgärder Förtroendeskapande åtgärder kan och måste sålunda handla om att inrätta ett fredsdepartement. Det kan handla om att återgå till att i olika organ, såsom FN och NATO, verka för avskaffande av kärnvapen. Trovärdigheten skulle även påverkas av en återupptagen roll som diplomatisk aktör, innebärande diplomatiska kontakter med krigförande parter, i vilka måste påvisas frånvaron av historiska bevis för våldet som konfliktlösare. Även de ofattbara lidanden våldet åstadkommer måste stå i centrum i diplomatin. Man ska inte heller bortse från ekonomiska realiteter. Vad gör det med ett folk att ofattbara belopp i statsbudgeten upptas av militärutgifter? Dessa pengar skulle kunna och bör i stället användas för miljö- och klimatförbättringar, för fredsinsatser och för välfärdsinsatser. Svenska politiker kan dock tänka om. Återskapa Sveriges roll som fredsskapare. En viktig signal skulle kunna vara inrättande av ett fredsministerium med en fredsminister. Varför försvarsminister, men inte fredsminister? Harald Nordlund, före detta kommunalråd och riksdagsledamot (FP) Uppsala

Svårbegripligt

Uppsala kommun lägger pengar på att reglera framfarten på GC-vägarna, trots att kommunen anser att det inte spelar så stor rool hur vi färdas på dessa. "Det händer aldrig några olyckor". Varför då skyltar och varför då vita ränder på vissa sträckor för separering av fotgängare och cyklister? inte lätt att förstå.

Snarare att likna vid Folkpartiet

Vänstersväng med Socialdemokraterna? Knappast. Jag vill påstå att partiet är att likna vid Folkpartiet. Observera: inte Liberalerna.

Inför valet 2

För mig känns det viktigt att betona socialliberalismen. Var finner du de tydligaste betoningarna? Vilket parti? Mitt råd: lägg din röst där.

Riksda´n 25 februari

Riksdagsbeslut 25 februari Nej till motioner om arbetsmarknadspolitik och arbetslöshetsförsäkringen (AU9) Stärkt skydd för resenärer med en förbättrad resegaranti (CU10) Nej till motioner om ersättningsrätt samt insolvens- och utsökningsrätt (CU15) Nej till motioner om planering och byggande (CU19) Skrivelse om det finanspolitiska ramverket har behandlats (FiU14) Nya regler för att underlätta noteringar av värdepapper (FiU29) Ett utvidgat straffansvar för försök, förberedelse och stämpling till brott (JuU19) Kriminalvårdens hantering av personuppgifter moderniseras (JuU20) Skrivelse om antagningen till polisutbildningen har behandlats (JuU21) Nej till motioner om kulturarv och kulturmiljö (KrU4) Utökad sekretess för bland annat vapenhandel (KU16) Nej till motioner om kommunala och regionala frågor (KU24) Nej till motioner om allmänna helgdagar (KU25) Svensk lag anpassas till EU:s regler om skyddade namn på jordbruksprodukter och livsmedel (MjU17) Tillfälligt sänkta arbetsgivaravgifter för unga (SfU11) Sanktioner vid skatteflykt och bedrägerier (SkU6) Tillfälligt sänkt moms på livsmedel (SkU9) Förbättrad personuppgiftsbehandling hos Skatteverket, Tullverket och Kronofogden (SkU10) Förbättrat regelverk om beskattning av skog (SkU18) Kontanta medel ska redovisas vid gränsen (SkU19) Tydligare krav på primärvården (SoU23) Nej till motioner om digitaliserings- och postfrågor (TU8) Nej till motioner om vägtrafik- och fordonsfrågor (TU9) Nej till motioner om arbetsmarknadspolitik och arbetslöshetsförsäkringen (AU9) Riksdagen sa nej till cirka 90 förslag om arbetsmarknadspolitik och arbetslöshetsförsäkringen i motioner från den allmänna motionstiden 2025. Förslagen handlar bland annat om kompetensförsörjning och geografisk rörlighet, arbetsmarknadspolitiska program och insatser, Arbetsförmedlingens uppdrag och roll samt utformningen av arbetslöshetsförsäkringen. Riksdagen hänvisar främst till pågående arbete. Stärkt skydd för resenärer med en förbättrad resegaranti (CU10) Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ett förbättrat resegarantisystem. Syftet med förslaget är att resenärerna ska få ett starkare ekonomiskt skydd samtidigt som kostnader och administration minskas för resebolagen. Resegarantisystemet ändras genom att en kollektiv fond inrättas i vilken researrangörer betalar in en avgift till. I takt med att fonden växer ska de individuella garantierna som resebolagen har gentemot resenärerna minskas i storlek. En annan lagändring innebär att fler återbetalningskrav ska omfattas av resegarantisystemet. Exempelvis ska resenärer i vissa fall kunna få ersättning även om de har kompenserats i form av ett värdebevis, som tidigare blivit utan värde om en researrangör har gått i konkurs eller inte kan betala sina skulder. Regeringen föreslår också att det ska bli möjligt för juridiska personer, som exempelvis kortföretag, att ansöka om ersättning från resegarantin. Kortföretag kan enligt konsumentkreditlagen eller avtal vara skyldiga att betala ut ersättning till resenärer. Dessa företag ska alltså i sin tur få rätt att ansöka om ersättning från resegarantin (så kallad regressrätt). Lagändringarna som innebär att en kollektiv fond inrättas börjar gälla den 1 april 2026. Övriga ändringar ska börja gälla den dag som regeringen bestämmer. Nej till motioner om ersättningsrätt samt insolvens- och utsökningsrätt (CU15) Riksdagen sa nej till 36 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2025. Förslagen handlar bland annat om ersättningsrättsliga frågor, som till exempel frågor om försäkringar och skadestånd. Andra handlar om insolvens- och utsökningsrättsliga frågor, till exempel vad som ska gälla för personer som inte kan betala sina skulder. Riksdagen hänvisar bland annat till gällande regler och att arbete redan pågår i många av de frågor som förslagen handlar om. Nej till motioner om planering och byggande (CU19) Riksdagen sade nej till 153 förslag om planering och byggande. Förslagen har lämnats in under den allmänna motionstiden 2025 och handlar bland annat om plansystemet, hållbarhets- och klimatanpassningsåtgärder samt reglerna om bygglov och överklaganden. Riksdagen hänvisar främst till att arbete redan pågår inom de områden som förslagen tar upp och till tidigare riksdagsbeslut. Skrivelse om det finanspolitiska ramverket har behandlats (FiU14) Regeringen har lämnat en skrivelse till riksdagen med en samlad redovisning av det finanspolitiska ramverket. Finanspolitiska ramverket är ett verktyg som ska se till att finanspolitiken är långsiktigt hållbar och transparent. Riksdagen välkomnar skrivelsen som är den tredje i ordningen sedan 2011. Riksdagen konstaterar att förtroendet för finanspolitiken ökar med skrivelsen som dels sammanfattar det finanspolitiska ramverket och dels redogör för regeringens tillämpning av det. Riksdagen understryker också att ett finanspolitiskt ramverk aldrig blir mer effektivt än hur det tillämpas. Enligt riksdagen är det också tillfredsställande att regeringen i skrivelsen bekräftar principen om att regelbundet och återkommande se över det finanspolitiska ramverket varannan valperiod – det vill säga vart åttonde år – och att det resulterar i att en uppdaterad skrivelse lämnas över till riksdagen. Därmed är det en självklar del i hur det finanspolitiska ramverket används, vilket säkerställer en långsiktigt hållbar finanspolitik även framöver. Slutligen ser riksdagen positivt på att skrivelsen återigen innehåller principer för finanspolitisk konjunkturstabilisering. Sådana principer ökar förutsägbarheten i den förda politiken, vilket stärker samspelet mellan finans- och penningpolitiken och förbättrar möjligheterna till uppföljning. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Nya regler för att underlätta noteringar av värdepapper (FiU29) Riksdagen sa ja till regeringens förslag som ska underlätta för företag att notera sina värdepapper. För att göra kapitalmarknaderna i EU till ett mer konkurrenskraftigt alternativ vid företagens val av handelsplats för notering av värdepapper har det skett ändringar i EU:s direktiv om marknader för finansiella instrument, EU:s marknadsmissbruksförordning och EU:s prospektförordning. Regeringens föreslag är nödvändiga på grund av dessa ändringar. Lagändringarna börjar gälla den 5 respektive 6 juni 2026. En av lagändringarna börjar gälla den dag som regeringen bestämmer. Ett utvidgat straffansvar för försök, förberedelse och stämpling till brott (JuU19) Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i brottsbalken, som syftar till att öka möjligheten för de brottsbekämpande myndigheterna att på ett tidigt stadium kunna ingripa och förhindra att allvarlig brottslighet fullbordas. Lagändringarna innebär bland annat följande: Straffansvaret för försök till brott utvidgas till att omfatta fall då fara för brottets fullbordan varit utesluten till följd av en myndighetsåtgärd för att bekämpa brott. Detta ska dock inte gälla om gärningen varit uppenbart mindre allvarlig. Straffansvaret för förberedelse till brott utvidgas till att omfatta den som tar befattning med något som, utifrån dess art och omständigheterna i övrigt, är särskilt ägnat att komma till användning som hjälpmedel vid brott eller möjliggöra utförandet av ett brott. Straffansvaret för förberedelse till brott utvidgas även till att omfatta fler former av befattning med hjälpmedel och betalmedel. Straffansvaret för stämpling till brott utvidgas till att omfatta den som kommer överens med någon annan om att en gärning ska utföras. Lagändringarna om försök till brott börjar gälla den 1 april 2026. Övriga lagändringar börjar gälla den 1 juli 2026. Kriminalvårdens hantering av personuppgifter moderniseras (JuU20) Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i lagen om Kriminalvårdens behandling av personuppgifter inom brottsdatalagens område och fängelselagen. De beslutade ändringarna innebär att Kriminalvården ges större möjligheter att behandla de personuppgifter som behövs för att myndigheten ska kunna verkställa påföljder på ett effektivt och säkert sätt. Samtidigt stärks skyddet för den personliga integriteten. Kriminalvården får även utökade möjligheter att använda ansiktsigenkänning, samtidigt som skyddet för den personliga integriteten stärks. Lagändringarna börjar gälla den 1 april 2026. Skrivelse om antagningen till polisutbildningen har behandlats (JuU21) Riksdagen har granskat en skrivelse från regeringen som bygger på Riksrevisionens granskningsrapport om antagningen till polisutbildningen. Riksrevisionen konstaterar i sin granskning att antagningen till polisutbildningen inte är effektiv. Antagningen är inte anpassad för att välja ut de bäst lämpade kandidaterna till polisyrket. Dessutom bedöms att förändringar behöver göras så att det ska bli enklare att upptäcka olämpliga kandidater. Riksrevisionen anser också att antagningsprocessen är utformad på ett sätt som inte främjar god hushållning av myndigheternas resurser. I skrivelsen redogör regeringen för hur man ser på Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer. Riksdagen ser positivt på att regeringen kommer att göra en översyn av finansieringsmodellen för polisprövningar och att Polismyndigheten har beslutat om en ordentlig översyn av hela antagningsprocessen. Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, vilket innebär att ärendet avslutades. Nej till motioner om kulturarv och kulturmiljö (KrU4) Riksdagen sa nej till 103 förslag om kulturarv och kulturmiljö. Förslagen har lämnats in under den allmänna motionstiden 2025 och handlar bland annat om museifrågor, kulturmiljövård, beredskapen inom kulturarvssektorn och nationella minoriteter. Riksdagen hänvisar främst till att arbete redan pågår inom de områden som förslagen tar upp. Utökad sekretess för bland annat vapenhandel (KU16) Riksdagen sa ja till regeringens förslag om två ändringar i sekretesslagstiftningen. Den ena ändringen rör sekretess kring vapentransaktioner. Vapenhandlare är skyldiga att lämna uppgifter till Polismyndigheten, om bland annat inköp och försäljningar av skjutvapen. Regeringen föreslår att sådana uppgifter i anmälningar och förteckningar ska omfattas av sekretess. Ändringen behövs bland annat på grund av den nya digitala hanteringen av uppgiftsinlämningen. Sekretessen ska även gälla hos övriga myndigheter som kan ha tillgång till uppgifterna. Den andra lagändringen gäller sekretess för viss ny information som kan komma att delas mellan länder inom Schengenområdet (som utgörs av de flesta EU-länderna samt ytterligare några europeiska länder). Det handlar om information om personer från tredjeland som misstänks för terroristbrott eller annan grov brottslighet, som enligt en ny EU-förordning ska registreras i ett gemensamt informationssystem. Lagändringen om vapentransaktioner börjar gälla den 1 april 2026. Lagändringen om Schengens informationssystem börjar gälla den dag som regeringen bestämmer. Nej till motioner om kommunala och regionala frågor (KU24) Riksdagen sa nej till 29 förslag i motioner om kommunala och regionala frågor, som lämnats in under den allmänna motionstiden 2025. Bland annat handlar förslagen om frågor om kommunal samverkan, ett nytt frikommunförsök, kommunal kompetens, kommunalt partistöd, villkoren för förtroendevalda, representation och minoritetsskydd, revision och ansvarsprövning samt kommunala folkomröstningar. Riksdagen hänvisar bland annat till tidigare ställningstaganden och pågående arbete. Nej till motioner om allmänna helgdagar (KU25) Riksdagen sa nej till 11 förslag i motioner om allmänna helgdagar. Motionerna lämnades in under den allmänna motionstiden 2025 och handlar bland annat om minnesdagar, bevarandet av minnet av Raoul Wallenberg, allmänna flaggdagar, Sveriges nationalsång och en utmärkelse för utlandssvenskar. Svensk lag anpassas till EU:s regler om skyddade namn på jordbruksprodukter och livsmedel (MjU17) Riksdagen sa ja regeringens förslag om att anpassa två lagar till EU-rätten. Det är lagen och kontroll av skyddade beteckningar på jordbruksprodukter och livsmedel, samt lagen om sanktioner vid intrång till vissa skyddade beteckningar. Lagändringarna innebär bland annat att regeringen, eller en utsedd myndighet, ska kunna besluta om hur invändningar mot en ansökan om skyddad beteckning ska gå till i Sverige. Föreskrifter ska även kunna meddelas om hur producentgrupper ska sättas samman. Producentgrupper kan vara lokala livsmedelsproducenter som ansöker om att en produkt ska få en skyddad beteckning. Lagändringarna ska börja gälla den 1 april 2026. Tillfälligt sänkta arbetsgivaravgifter för unga (SfU11) Riksdagen sa ja till regeringens förslag om tillfällig nedsättning av arbetsgivaravgifter för personer som vid årets ingång fyllt 18 men inte 23 år. Regeringens förslag innebär att endast ålderspensionsavgiften och hälften av de övriga avgifterna och den allmänna löneavgiften ska betalas på ersättning upp till 25 000 kronor per kalendermånad. Syftet med förslaget är att underlätta för unga att komma in på arbetsmarknaden och samtidigt skapa bättre förutsättningar för företag att behålla och anställa unga. Den nya lagen ska börja gälla den 1 april 2026 och tillämpas på ersättning som betalas ut under perioden den 1 april 2026–30 september 2027. Sanktioner vid skatteflykt och bedrägerier (SkU6) Riksdagen sa ja till regeringens förslag som innebär att muntliga uppgifter kan leda till straffansvar enligt skattebrottslagen. Det finns i dag ett undantag för muntliga uppgifter när det gäller skattebrott, vårdslös skatteuppgift och skatteredovisningsbrott. Riksdagen sa också ja till att ändra definitionen av begreppet oriktig uppgift. En person som lämnar uppgift om mervärdesskatt (moms) som avser en transaktion som ingick som ett led i ett mervärdesskattebedrägeri ska anses ha lämnat en oriktig uppgift om den som lämnade uppgiften kände till eller borde ha känt till att transaktionen ingick i ett mervärdesskattebedrägeri. Ändringen av definitionen ska tydliggöra detta. De nya reglerna börjar gälla den 1 april 2026. Tillfälligt sänkt moms på livsmedel (SkU9) Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att tillfälligt sänka mervärdesskattesatsen (momssatsen) på livsmedel från 12 procent till 6 procent. Syftet med förslaget är att stötta hushållens ekonomi. Lagändringarna gäller från och med den 1 april 2026 till och med den 31 december 2027. Förbättrad personuppgiftsbehandling hos Skatteverket, Tullverket och Kronofogden (SkU10) Behandlingen av personuppgifter hos Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten ska regleras i sex nya lagar. Riksdagen sa ja till regeringens förslag som bland annat innebär att de nya lagarna ska ersätta de registerlagar som i dag tillämpas hos de tre myndigheterna. Syftet är dels att anpassa regelverket till dagens digitaliserade handläggning, dels att skydda personer mot att deras personliga integritet kränks vid myndigheternas personuppgiftsbehandling. De nya lagarna, samt följdändringar i andra lagar, börjar gälla den 2 april 2026. Förbättrat regelverk om beskattning av skog (SkU18) Riksdagen sa ja till regeringens förslag på ett förbättrat regelverk om beskattning av skog. Förslagen syftar till att förenkla och förbättra skattereglerna som rör skog, öka incitamenten till formell naturvårdsavsättning (där markägaren får ersättning för att inte bruka skogen på ett visst sätt) och att anpassa skattereglerna till EU-rätten. De nya reglerna börjar gälla den 1 april 2026. Kontanta medel ska redovisas vid gränsen (SkU19) Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att införa kontroll av kontanta medel vid den inre landsgränsen. Förslaget innebär att den som avser förflytta kontanta medel över gränsen till ett annat EU-land behöver anmäla och redovisa summan. Anmälnings- och redovisningsskyldigheten ska gälla om medlen uppgår till ett värde av 10 000 euro eller mer. Tullverket får också befogenheter att bland annat kontrollera om skyldigheten efterföljs. Lagändringarna börjar gälla den 1 april 2026. Tydligare krav på primärvården (SoU23) Regeringen föreslår att primärvårdens uppdrag och ansvar ska bli tydligare och att det förtydligas att en medicinsk bedömning av läkare och sjuksköterska vid behov ska gå att få när som helst på dygnet i den kommunala hälso- och sjukvården. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Med primärvård menas till exempel vårdcentraler och andra hälso- och sjukvårdsverksamheter som tar hand om vanligt förekommande vårdbehov som inte kräver särskilda medicinska eller tekniska resurser eller någon annan särskild kompetens. Lagändringarna omfattar bland annat följande: Det blir tydligare att regioner och kommuner ska samverka i planeringen och utvecklingen av hälso- och sjukvården. Det blir också tydligare att primärvården ska tillgodose både fysiska och psykiska vårdbehov. Det införs ett krav på att det ska finnas en medicinskt ansvarig för rehabilitering i kommunen. Termen hemsjukvård byts ut mot hälso- och sjukvård i hemmet. Kravet på information till patienter stärks. En patient ska få information om vem som är den fasta vårdkontakten och den fasta läkarkontakten. Det ska också framgå hur patienten kommer i kontakt med dem, samt med sina vårdenheter. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2026. Nej till motioner om digitaliserings- och postfrågor (TU8) Riksdagen sa nej till cirka 110 förslag i motioner om digitaliserings- och postfrågor. Riksdagen la också regeringens skrivelse som handlar om Riksrevisionens granskningsrapport om statliga strategiska digitaliseringsprojekt till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Motionerna har lämnats in under den allmänna motionstiden 2025 och en av dem från 2024. Förslagen handlar främst om digital delaktighet, digitalisering i offentlig verksamhet, tillgång till elektronisk kommunikation, artificiell intelligens och postfrågor. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete och vidtagna åtgärder. I skrivelsen redovisar regeringen sin bedömning av Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer i granskningsrapporten Statliga strategiska digitaliseringsprojekt – stora gemensamma utmaningar. Nej till motioner om vägtrafik- och fordonsfrågor (TU9) Riksdagen sa nej till cirka 120 förslag om vägtrafik- och fordonsfrågor från den allmänna motionstiden 2025. Förslagen handlar bland annat om arbetet för en fossilfri fordonsflotta, tillgång till fossilfri tankning, laddinfrastruktur för elfordon samt organisering av vägunderhåll och vinterväghållning. Riksdagen hänvisar bland annat till planerade eller redan vidtagna åtgärder och pågående arbete.

Snart kanske jag åter kan argumentera för L

Flera kandidater i årets kommun- och regionval, i Uppsala kommun och län, är kritiska till Liberalernas pågående Tidösamarbete. Jag håller tummarna för dessa personer. Kanske kommer en inriktningsförändring på riksnivå. Med ett förflutet i socialliberalismen ser jag fram mot inriktningsförändringen. Jag ser fram mot att åter i artiklar och på andra sätt få argumentera för Liberalerna.

Fattas bara...

Nu fattas bara att Per Andersson får ett eget program.

Tillåts pågå

Oändlig serie med personer i en släkt, som TV göder med miljoner. Nu ska ICA göra en ingift konkurrenskraftig. Vad är det, som tillåts pågå?

Inför valet 1

Gå inte på medias och opinionsinstitutens beskrivning av partierna bildande två block. Bilden är falsk

Ett bra tips.

Sluta tro på medias tal och skrift om "de två blocken". Dessa finns inte. Jag gissar att nästa regering kommer att bestå av partierna S, C, MP, L. Eller, bör jag förklara; jag hoppas.

Debattartikel

Denna artikel var publicerad i UNT 20 februari Debatt Politiken behöver lyssna på seniorerna Tre valfrågor är särskilt viktiga för de seniora väljarna, skriver Harald Nordlund. Jag hoppas att få se en debatt om den grupp som varit med om stora uppoffringar och som, genom i många fall hårt slit, starkt bidragit till den välfärd vi åtnjuter i dag, skriver Harald Nordlund. Jag hoppas att få se en debatt om den grupp som varit med om stora uppoffringar och som, genom i många fall hårt slit, starkt bidragit till den välfärd vi åtnjuter i dag, skriver Harald Nordlund. Foto: Pontus Lundahl/TT Debatt 2026-02-20 05:00 Harald Nordlund, f.d. kommunalråd och riksdagsledamot (FP) Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna. Flera är de frågor som seniorer förväntar sig att årets valdebatter ska komma att handla om och i sin tur leda till politiska utfästelser. Förvisso har även andra grupper i samhället behov, som behöver tillgodoses. Dock vill jag uttrycka en förhoppning om en debatt om den grupp som varit med om stora uppoffringar och som genom, i många fall hårt slit, under ledsagning av hög moral och god etik, starkt bidragit till den välfärd vi åtnjuter i dag. Jag vill peka på tre förhållanden, som pensionärsorganisationen SPF Seniorerna anser vara viktiga att påverka politikerna i. Förverkligande av eventuella vallöften torde emellertid komma att kräva att seniorerna får en rimlig representation i riksdagen efter valet. Partierna tycks emellertid fortsätta att, i riksdagsvalet, nominera kandidater på valbara platser, i en omfattning, som är långt från den andel av väljarkåren som utgörs av åldrarna 65+. Av röstberättigade i Sverige utgör 65+ nästan 29 procent medan andelen av riksdagens ledamöter är omkring mellan två och tre procent. Det innebär att av 349 ledamöter är nio i åldrarna 65+. Budskapet i denna artikel är därför: ”Kryssa seniorer”. Betydelsen av kryss på valsedlarna är stor, kryss, som kan komma att innebära att för seniorer viktiga politiska frågor får större plats i riksdagen. Motsvarande skevhet som för riksdagen gäller inte för kommun- och regionfullmäktige i landet. För Uppsala kommunfullmäktige finns dock en tydlig underrepresentation för 65+. Viktigt att vi väljare är uppmärksamma på antalet 65+ på valbar plats, inte bara antalet på valsedeln. Inte ännu finns principen om fast läkarkontakt konsekvent genomförd. Bristen speglar en syn på seniorer, som har att anpassa sig till systemet, i stället för att vara så mycket som möjligt involverade i beslut om den egna vården. Ständiga byten av läkarkontakt skapar en besvärande oro för den äldre. Vi förutsätts alla använda digitala verktyg i kontakter med vården. Den begränsning detta innebär, främst för äldre, är mycket frustrerande. Tryck 1, tryck 2, tryck * får alltför många att ge upp försöket att nå fram till vården. Tillgänglighet i tid och närhet blir till ett meningslöst slagord. Valdebatten måste handla om bland annat detta, i stället för att fly från verkliga problem. Genom prat om att en misslyckad statlig styrning ska leda till statligt ansvar för även dagliga driftfrågorna är ett sätt att slippa ta ansvar för verkliga problemen. Boendefrågan har en stor betydelse för seniorers livskvalitet. SPF Seniorerna uttrycker det med orden ”Fler seniorboenden att åldras i med trygghet” med underrubriken ”Ett hem att åldras i med trygghet och gemenskap”. För Uppsalas politiker behöver detta verkligen påpekas, inte bara en gång, utan ständigt upprepas. Vid planerandet av nya seniorboenden måste kravet vara att seniorers synpunkter inhämtas. Faktorer, som att bostäderna måste vara funktionellt utformade med gemensamhetslokaler och att offentliga miljöer, transporter och service måste anpassas till seniorers behov. ”En pension senioren kan leva på”. Ska det behöva sägas? Svårt att finna något mer självklart för att man ska kunna tala om ett värdigt liv på äldre dar. SPF Seniorerna har formulerat tre krav: 1. Höjd inkomstpension. 2. Jämlika kostnader för vård, omsorg, boende, hemtjänst, läkemedel och hjälpmedel. 3. Möjligheter till arbete och delaktighet för dem som vill och kan fortsätta arbeta som pensionär. Men ålderismen då? En oacceptabel företeelse. Genom politiska beslut i enlighet med här framförda synpunkter skulle en stor del av grunden till ålderismen komma att rivas. Kopiera länk Dela artikel

Dåligt av KD

"Låt folket bestämma". Visst låter det rimligt. Uttrycket återkommer då och då. Men vad säger det? Är det något man uttrycker när man inte vill ta ställning? Med man avser jag politikerna. När KD i dag i en debattartikel argumenterar för en folkomröstning i spårvägsfrågan ger man läsarna en bild av att politiska beslut, i stort sett alltid, inte är folkets beslut. Folkomröstningar är sällan att föredra, då de inte möjliggör ansvarsutkrävande. Jo, en folkomröstning kan vara rådgivande. Men, betyder inte det att partier inte har någon uppfattning? KD:s artikel är inget annat än populism. Partiet använder en fråga, där man tror sig ha många med sig, för att ta hem politiska poänger. KD vet att deras ide om folkomröstning är orealistisk. Låt oss slippa sådant.

GC-VÄGARNA I UPPSALA

Märkliga regler på gc-vägar i Uppsala. viss sträcka med uppdelning gång-cykel. Sedan följer gemensam bana. Och sedan uppdelad. Vem tror på ordning med ett sådant system

Lönestatistik

SCB för statistik över, till exempel löner för olika yrkesgrupper, men inte för idrottsproffs och artister. Varför?

Se upp innan det är för sent

Kanske är Sverige inte det land vi tror att det är. Ett land där de flesta har en tro på människors lika värde, en solidarisk syn på förhållandet mellan individer och mellan grupper. Var femte väljare är beredd att rösta på främlingsfientlighet och tvivelaktig vandel. Vi måste försöka höra även det som inte sägs. Vi måste lära av historien. Ledare med förmåga att förblinda medborgarna kan vara mycket farliga. Vi måste vakna nu. Efter valet kan vi ha tagit ett stort steg mot ett mer auktoritärt samhälle. V måste försöka förstå vad som hotar oss.

Var ligger Sveits?

Så många gånger vi hört och sett om felaktigt uttal av namet Schweitz. likväl fortsätter sportkommentatorer att tala om Sveits.

Riksda´n 17 februari

Riksdagsbeslut 17 februari Nej till motioner om processrättsliga frågor (JuU17) Utökat förbud mot spel på kredit (KrU3) Nej till motioner om minoritetsfrågor (KU22) Nej till motioner om trossamfund och begravningsfrågor (KU23) Nej till motioner om alkohol, dopning, tobak och spel (SoU13) Nej till motioner om läkemedel och tandvård (SoU14) Specialiseringstjänstgöring för sjukhusfysiker (SoU24) Nej till motioner om studiestöd (UbU14) Nej till motioner om processrättsliga frågor (JuU17) Riksdagen sa nej till 51 förslag om processrättsliga frågor. Förslagen har lämnats in under den allmänna motionstiden 2025 och handlar bland annat om hemliga tvångsmedel, delgivning och kartläggning av säkerhetsrisker kopplade till rättsväsendets lokalförsörjning. Riksdagen hänvisar främst till att arbete redan pågår inom de områden som förslagen tar upp och till tidigare riksdagsbeslut. Utökat förbud mot spel på kredit (KrU3) Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ett utökat förbud mot spel på kredit. Syftet med förslaget är att motverka skuldsättning hos den som spelar om pengar. Förbudet innebär att spelombud och de som har licens att tillhandahålla spel online (licenshavare) varken får tillåta eller medverka till att spel om pengar finansieras med krediter. Licenshavare och spelombud ska också vidta lämpliga åtgärder för att motverka att spel finansieras med krediter. Lagen börjar gälla den 1 maj 2026. Nej till motioner om minoritetsfrågor (KU22) Riksdagen sa nej till 63 förslag i motioner om minoritetsfrågor från den allmänna motionstiden 2025. Förslagen handlar bland annat om urfolksstatus för tornedalingar, kväner och lantalaiset, samisk rätt till mark och vatten, judiskt liv i Sverige, romsk inkludering, sanningskommission för sverigefinnar, olika insatser för att stärka och synliggöra de nationella minoriteterna, tillsyn och uppföljning av minoritetspolitiken samt älvdalskans ställning. Riksdagen hänvisar bland annat till att det redan pågår arbete inom de områden som förslagen gäller. Nej till motioner om trossamfund och begravningsfrågor (KU23) Riksdagen sa nej till sju förslag om trossamfund och begravningsfrågor i motioner från den allmänna motionstiden 2025. Förslagen gäller frågor om statlig hjälp med kyrkoavgiften, ett statligt försäkringsskydd för trossamfund, begravningsavgiften, konkurrens inom begravningsverksamhet, begravningsplatser för olika religiösa grupper, begravningsombudens förutsättningar och tidsgräns för kremering. Riksdagen hänvisar bland annat till tidigare ställningstaganden och till pågående arbete. Nej till motioner om alkohol, dopning, tobak och spel (SoU13) Riksdagen sa nej till 120 förslag om alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel om pengar i motioner från den allmänna motionstiden 2025. Förslagen handlar om ANDTS-politiken, som bland annat innehåller alkoholfrågor, narkotikafrågor samt tobaks- och nikotinfrågor. Riksdagen hänvisar i huvudsak till pågående arbete. Nej till motioner om läkemedel och tandvård (SoU14) Riksdagen sa nej till 93 förslag i motioner om läkemedel och tandvård. Förslagen har lämnats under den allmänna motionstiden 2025 och handlar bland annat om förskrivning, översyn av apoteksmarknaden och tandvård. Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete pågår i de frågor som förslagen gäller. Specialiseringstjänstgöring för sjukhusfysiker (SoU24) Regionerna ska få möjlighet att anställa sjukhusfysiker som gör specialiseringstjänstgöring. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. En sjukhusfysiker arbetar inom hälso- och sjukvården med de områden där strålning används, till exempel bildgivande diagnostik och strålbehandling. Regionerna ska få göra dessa anställningar i en omfattning som motsvarar det framtida behovet av sjukhusfysiker med specialistkompetens. De nya reglerna börjar gälla den 1 april 2026. Nej till motioner om studiestöd (UbU14) Riksdagen sa nej till cirka 50 förslag om studiestöd i motioner från den allmänna motionstiden 2025. Förslagen handlar bland annat om villkor för studiestöd och studiestöd för personer med kort utbildningsbakgrund. Riksdagen hänvisar bland annat till gällande bestämmelser och att det redan pågår arbete inom de områden som förslagen gäller.