Riksda´n 23 mars

logotyp: Sveriges riksdag 23 mars 2023 Beslut i korthet Riksdagsbeslut 23 mars • Riksdagen sa ja till att låta regeringen besluta om försvarsmateriel till Ukraina (FiU38) • Nej till motioner om djurskydd (MJU9) • Nej till motioner om cirkulär ekonomi (MJU10) • Nej till motioner om jordbrukspolitiken, jordbrukets konkurrenskraft och klimatpåverkan (MJU11) • Tydligare regler för behandling av personuppgifter vid klinisk forskning (SoU23) • Skrivelse om skolpengen har behandlats (UbU12) Riksdagen sa ja till att låta regeringen besluta om försvarsmateriel till Ukraina (FiU38) Regeringen ska få rätt att besluta om att skänka försvarsmateriel till Ukraina, och om att sälja artilleripjäser till Storbritannien. Det är innebörden i ett förslag från regeringen, som riksdagen sa ja till. Förslaget lämnades i en extra ändringsbudget för 2023. Genom ett så kallat bemyndigande ger riksdagen regeringen rätt att besluta om att skänka försvarsmaterial till Ukraina till ett värde av högst 6,2 miljarder kronor. Det handlar om stridsvagnar, artilleripjäser av typen Archer och robotsystem 97, samt ammunition. Dessutom får regeringen besluta om försäljning av 14 artilleripjäser av typen Archer till Storbritannien, eftersom landet tidigare har skänkt sådana artilleripjäser till Ukraina. För att finansiera förslaget ökas Försvarsmaktens anslag med 730 miljoner under året. Under åren 2024–2028 bedömer regeringen att anslagen till Försvarsmakten behöver öka med 6,1 miljarder kronor. Donationen till Ukraina finansieras också delvis genom intäkter från försäljning. Sammantaget väntas statens utgifter att öka med 0,7 miljarder under året, som en följd av förslaget. Regeringen motiverar detta med att det ligger i Sveriges intresse att erbjuda försvarsmateriel till Ukraina. Nej till motioner om djurskydd (MJU9) Riksdagen sa nej till cirka 130 förslag i motioner som inkommit under den allmänna motionstiden 2022. Förslagen handlade exempelvis om att Sverige bör arbeta för att förbättra djurskyddet internationellt, bland annat vad gäller handeln med vilda djur, som ökar risken för att sjukdomar överförs till människor. Riksdagen menar att det redan pågår ett omfattande internationellt arbete kring detta. Andra förslag handlade exempelvis om transport av djur, hundavel och slakt. Nej till motioner om cirkulär ekonomi (MJU10) Riksdagen har behandlat cirka 170 förslag om cirkulär ekonomi, som inkommit i motioner under den allmänna motionstiden 2022. Förslagen handlar bland annat om återvinning, pantsystem, avfall och cirkulär livsmedelsproduktion. Riksdagen sa nej till förslagen, framförallt med hänvisning till det arbete som redan pågår i dessa frågor inom såväl EU som i Sverige. Nej till motioner om jordbrukspolitiken, jordbrukets konkurrenskraft och klimatpåverkan (MJU11) Riksdagen sa nej till de 110 förslag i motioner om jordbrukspolitik som kommit in under den allmänna motionstiden 2022, främst med hänvisning till pågående arbete. Förslagen handlar bland annat om den gemensamma jordbrukspolitiken, konkurrenskraft, jordbrukets påverkan på miljön och klimatet, biologisk mångfald i odlingslandskapet och forskningsfrågor. Tydligare regler för behandling av personuppgifter vid klinisk forskning (SoU23) Riksdagen har behandlat ett förslag från regeringen, som ska tydliggöra vad som gäller när personuppgifter används inför klinisk forskning. Lagändringarna ger ett rättsligt stöd för att kunna göra en så kallad antalsberäkning. Det innebär att en beräkning görs av hur många personer som uppfyller kriterierna för att kunna delta i en studie. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna ska gälla från 1 maj 2023. Skrivelse om skolpengen har behandlats (UbU12) Riksrevisionens granskning av skolpengen till friskolor visar att reglerna om ersättning till enskilda huvudmän i vissa avseenden motverkar en likvärdig skola och därför behöver förändras. I en skrivelse anger regeringen att den i huvudsak delar slutsatserna i granskningen och att frågorna ska utredas. Riksdagen lägger regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet. Skolpengen är den summa pengar som en elev generar till den huvudman som ansvarar för elevens utbildning. Riksrevisionen menar att de nuvarande reglerna gör det svårt för huvudmännens möjlighet att planera sin verksamhet och att åstadkomma en effektiv resursfördelning. Därför rekommenderar man regeringen att se till att det införs en statligt bestämd schablonmodell för ersättning till enskilda huvudmän. Dessutom rekommenderar Riksrevisionen regeringen att se över regelverket för påtagliga negativa följder vid etablering av friskolor, så att det blir tydligt vad som avses.