Vika får chans att marndsföra sin bok

Att få plats i tv-program för att få mrknnadsföra en bok är ett privilegium. Tänk så många bra böcker, som inte får samma reklam

kanalen, inte med bästa svenskan

I en radiokanal får inte "var" och "vart" användas felaktigt. Inte heller bör ordet med uttalas mäd.

Riksda´n 29 april

Logotyp: Sveriges riksdag 29 april 2026 Beslut i korthet Riksdagsbeslut 29 april Snabbare utbyggnad av platser på fängelser och häkten (CU25) Fler ska kunna ladda elfordon hemma (CU29) Riksbankens verksamhet och förvaltning 2025 (FiU23) Fler skyddade utrymmen ska ge starkare skydd vid höjd beredskap (FöU12) En ny vapenlag (JuU10) Skärpt förbud mot sena avbeställningar av jordbruks- och livsmedelsprodukter (MJU18) Nya regler för bättre hantering av avfall och återvinning (MJU19) Skrivelse om statens arbete med underlag och utvärdering inom det klimatpolitiska ramverket har behandlats (MJU20) Riksrevisionens rapport om statens insatser för jordbrukets klimatomställning har granskats (MJU21) Nya regler ska attrahera utländska forskare och motverka missbruk av uppehållstillstånd för studier (SfU23) Kraven för svenskt medborgarskap ska skärpas (SfU28) Snabbare utbyggnad av platser på fängelser och häkten (CU25) Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att i större utsträckning kunna bevilja tidsbegränsade bygglov för fängelser och häkten. Dessutom sa riksdagen ja till förslaget om att ge regeringen befogenheter att under vissa förutsättningar meddela föreskrifter om nödvändiga och tidsbegränsade undantag från plan- och bygglagen. Bakgrunden till beslutet är att det idag råder brist på fängelse- och häktesplatser. Därtill innebär de beslutade och föreslagna straffskärpningarna att behoven av fler fängelse- och häktesplatser kommer att öka. De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2026. Fler ska kunna ladda elfordon hemma (CU29) Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ökade möjligheter att ladda sitt elfordon i närheten av hemmet. Förslaget innebär att en hyresgäst eller bostadsrättshavare i vissa fall ska ha rätt att på egen bekostnad begära installation av en laddningspunkt för laddning av elfordon på den egna parkeringsplatsen. Lagändringen bygger på ändrade EU-regler och börjar gälla den 29 maj 2026. Riksbankens verksamhet och förvaltning 2025 (FiU23) Riksdagen fastställde Riksbankens resultaträkning och balansräkning för 2025 enligt direktionens förslag. Riksdagen godkänner också fullmäktiges beslut om resultatdisposition för 2025. Riksbanksfullmäktiges beslut innebär att vinsten på 5 297 miljoner kronor behålls i Riksbanken och att ingen utdelning sker till statskassan. Vidare beviljade riksdagen riksbanksfullmäktige ansvarsfrihet för verksamheten 2025 och beviljar Riksbankens direktion ansvarsfrihet för förvaltningen av Riksbanken 2025. Riksdagen lade även Riksrevisionens redogörelse om revisionsberättelsen över Sveriges riksbanks årsredovisning 2025 till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen beslutade också att godkänna det som finansutskottet anför om Riksbankens internationella verksamhet 2025. Utskottet framhåller bland annat att Riksbanken, som en relativt liten centralbank, är en respekterad och aktiv aktör i relevanta internationella sammanhang. Bland annat lyfter utskottet vikten av att Riksbanken fortsätter att hålla hög kvalitet i det inter­nationella arbetet, arbeta långsiktigt och prioritera sina resurser rätt. Fler skyddade utrymmen ska ge starkare skydd vid höjd beredskap (FöU12) Regeringen vill att skyddet för civilbefolkningen vid höjd beredskap ska stärkas. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny lag om skyddsrum och skyddade utrymmen. I dag finns cirka 64 000 skyddsrum med plats för 7 miljoner individer i Sverige. Det är dock inte tillräckligt för att ge befolkningen ett fullgott skydd. Nu vill regeringen säkerställa att Sverige har ett modernt skydd för civilbefolkningen vid höjd beredskap eller väpnat angrepp. Regeringen har därför föreslagit en ny lag om skyddsrum och skyddade utrymmen. Den nya lagen innebär bland annat att det införs bestämmelser om ett nytt skyddsalternativ utöver den om skyddsrum, så kallade skyddade utrymmen. Ett skyddat utrymme är ett utrymme för skydd av befolkningen som ger ett begränsat skydd i förhållande till skyddsrum. Lagändringarna börjar gälla den 1 juni 2026. En ny vapenlag (JuU10) Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny vapenlag. De nya reglerna innebär bland annat förbud mot vissa typer av halv­automatiska gevär för jakt. Den nya vapenlagen innebär bland annat att kraven för innehav av skjutvapen förtydligas regellättnader införs, som till exempel flexiblare förvaringsregler och EU:s förenk­lade regler för att föra in vapen för sportskyttar och jägare femårstillstånden för helautomatiska vapen och enhandsvapen för flerskott slopas och ersätts med ett tillsynsförfarande ett förbud införs mot att ge nya tillstånd för vissa typer av halv­automatiska gevär för jakt och avlivning av fällfångade djur det görs en tydligare uppdelning av de straffrättsliga bestämmelserna i vapenlagen mellan brott som typiskt sett begås av illegala vapen­innehavare och andra kriminaliserade överträdelser mot vapenlagen. De nya reglerna börjar gälla den 1 juni 2026. Skärpt förbud mot sena avbeställningar av jordbruks- och livsmedelsprodukter (MJU18) Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ett skärpt förbud mot sena avbeställningar av jordbruks- och livsmedelsprodukter. Syftet med förslaget är att säkerställa ett korrekt genomförande av ett EU-direktiv som kallas UTP-direktivet. Lagändringen innebär att en annullering av exempelvis kött, fisk, ägg, mjölk från stora livsmedelsföretag, myndigheter och kommuner inte bara ska vara förbjudna med mindre än 30 dagars varsel, utan även avbeställningar som sker med 30 dagars varsel eller mer kan omfattas av förbudet. Men det förutsatt att leverantören inte rimligen kan hitta något annat sätt att sälja eller använda varorna. Syftet med lagen, som infördes 2021, var att skydda jordbruks- och livsmedelsproducenter. Med den föreslagna lagändringen genomförs EU-direktivet fullt ut i svensk rätt. Lagändringen börjar gälla den 1 juni 2026. Nya regler för bättre hantering av avfall och återvinning (MJU19) Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i flera miljölagar som ska minska mängden avfall och öka återvinningen. Syftet är att Sverige ska kunna nå de mål som EU har beslutat på området. Ändringarna innebär bland annat att reglerna för ansvar för avfall blir tydligare. Det ska framgå vad ansvaret omfattar och när det upphör. Samtidigt ändras reglerna för tillsyn av avfallsverksamhet. Ändringarna ska också bidra till en mer cirkulär ekonomi och leda till en mer hållbar hantering av schaktmassor. Dessutom ska staten, kommuner, regioner och kommunalförbund inte längre ska behöva ställa ekonomisk säkerhet vid deponering av avfall eller vid hantering av avfall som uppstår vid utvinning av mineraler och andra naturresurser. De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2026. Skrivelse om statens arbete med underlag och utvärdering inom det klimatpolitiska ramverket har behandlats (MJU20) Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Den handlar om Riksrevisionens granskning av om regeringen och myndigheterna har bedrivit ett effektivt arbete med underlag och utvärderingar inom det klimatpolitiska ramverket. Riksrevisionens övergripande slutsats är att hanteringen har flera brister, framför allt när det gäller Naturvårdsverkets arbete med att ta fram ett samlat underlag till regeringens klimatredovisningar och klimathandlingsplaner. Riksrevisionen lämnade även ett antal rekommendationer till regeringen, Naturvårdsverket, Energimyndigheten och Klimatpolitiska rådet. I sin skrivelse välkomnar regeringen Riksrevisionens granskning och instämmer i huvudsak i Riksrevisionens problembeskrivning men gör delvis en annan bedömning av vilka åtgärder som bör vidtas. Regeringen lyfter fram i skrivelsen att den bedriver ett löpande arbete med att utvärdera och utveckla underlagen inom det klimatpolitiska ramverket i syfte att förbättra kvaliteten och tydligheten i klimatredovisningen och klimathandlingsplanen. Regeringen lyfter även att det under de senaste åren även har vidtagits åtgärder för att förbättra myndigheternas arbete med underlag inom det klimatpolitiska ramverket. RIksdagen välkomnar likt regeringen Riksrevisionens granskning och ser positivt på regeringens arbete med att förbättra kvaliteten och tydligheten i klimatredovisningarna och klimathandlingsplanerna och utgår från att detta arbete fortsätter. RIksdagen la skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksrevisionens rapport om statens insatser för jordbrukets klimatomställning har granskats (MJU21) Riksrevisionen har granskat om statens insatser för jordbrukets klimatomställning är effektiva. Regeringen har i en skrivelse redovisat sin bedömning och sina åtgärder med anledning av de iakttagelser och rekommendationer som Riksrevisionen lämnar i sin rapport. Riksrevisionens övergripande slutsats är att befintliga styrmedel i stort är effektivt utformade och genomförda men endast täcker en liten del av jordbrukets totala växthusgasutsläpp. Riksrevisionen bedömer samtidigt att regeringens styrning inte har lett till att jordbruket bidragit till klimatmålen på ett effektivt sätt. Regeringen instämmer i vissa av de bedömningar och rekommendationer som Riksrevisionen har gjort. Riksdagen la skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet. Nya regler ska attrahera utländska forskare och motverka missbruk av uppehållstillstånd för studier (SfU23) Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändrade regler för utländska forskare, doktorander och studenter. Förändringarna innebär bland annat följande: Doktorander ska kunna beviljas uppehållstillstånd för forskning. Forskare och doktorander ska kunna beviljas permanenta uppehållstillstånd snabbare, och de ska också kunna beviljas längre uppehållstillstånd för att söka arbete efter slutförd forskning eller slutförda studier. Forskare och doktorander samt deras familjemedlemmar får utökade möjligheter att ansöka om uppehållstillstånd inifrån Sverige. Möjligheterna att arbeta med ett uppehållstillstånd för studier begränsas. Kraven på att göra godtagbara framsteg i studierna skärps. Kraven för att byta från ett uppehållstillstånd för studier till uppehållstillstånd för arbete skärps. Nya regler införs för när uppehållstillstånd för familjemedlemmar till studerande kan återkallas. Riksdagen sa också ja till en ny lag med särskilda bestämmelser om beviljande av uppehållstillstånd för så kallade massflyktingar från Ukraina. De nya reglerna börjar gälla den 11 juni 2026. Kraven för svenskt medborgarskap ska skärpas (SfU28) Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att skärpa kraven för att få svenskt medborgarskap. Förslaget innebär bland annat att kravet på att man ska ha bott i Sverige under en viss tid, det vill säga haft sin hemvist här, ska höjas från fem till åtta år som utgångspunkt det ställs högre krav på levnadssättet hos den som vill få svenskt medborgarskap det införs ett krav på försörjning vid ansökan om medborgarskap det införs ett krav på tillräckliga kunskaper i svenska och om det svenska samhället för att få svenskt medborgarskap anmälningsförfarandet, det vill säga möjligheten att bli svensk medborgare genom anmälan, ska begränsas så långt det går barn ska kunna förvärva svenskt medborgarskap självständigt efter att barnets vårdnadshavare har gjort en ansökan. Syftet med förslaget är att stärka medborgarskapets status samt öka individens möjlighet att aktivt delta i samhället. Lagändringarna börjar gälla den 6 juni 2026. Lagändringarna i fråga om medborgarskapsprovet i läs- och hörförståelse i svenska på funktionell nivå börjar gälla den 1 oktober 2027 eller den tidigare dag som regeringen bestämmer. Lagändringarna i fråga om medborgarskapsprovet i svenska i övrigt börjar gälla den dag som regeringen bestämmer

Enhagens el

Behöver du en elektriker? Vill tekommendera Enhagens el. Pålitlig

Må detta misslyckas

M har engagerat en, så kallad, kändis. Vederbörande har i en intervju blottat kunskapsbrist i elementära samhällsfrågor. Må sådana grepp, att locka med ett känt namn, komma att misslyckas.

Borde vara otänkbart

Förklara för mig hur så många väljare som runt 2,5% kan stödja ett liberalt parti, som lierat sig starkt med ett parti som SD. Borde vara en omöjlighet

Riksda´n 22 april

Logotyp: Sveriges riksdag 22 april 2026 Beslut i korthet Riksdagsbeslut 22 april Ställföreträdarskapet ska bli mer pålitligt (CU22) Bättre kontroll över vem som äger en fastighet (CU27) Bostadsrätter ska registreras i ett nationellt register (CU28) Riksrevisionens rapport om statens insatser vid hantering av dödsbon har behandlats (CU42) Extra ändringsbudget för 2026 – Sänkt skatt på drivmedel samt el- och gasprisstöd (FiU48) Grundlagsförslag om tillgänglighetskrav för vissa medier (KU32) Digitala upptagningar som inhämtas genom beslag och kopiering vid husrannsakan ska inte anses vara allmänna handlingar (KU33) Tillståndsprocesserna för förnybar energi ska bli kortare (NU18) Nej till motioner om socialförsäkringsfrågor (SfU18) Slopat krav på anmälan före ansökan om föräldrapenning (SfU20) Ny ordning vid tillfälliga hinder för avvisning eller utvisning (SfU22) Skattefri laddning av elfordon på arbetsplatsen och utvidgad rätt till avdrag för drivmedelsutgifter införs (SkU23) Avtal om beskattning av inkomster från sparande ska sägas upp (SkU32) Nej till motioner om hälso- och sjukvårdens organisation (SoU16) Nej till motioner om prioriteringar inom hälso- och sjukvården (SoU17) Kravet på introduktionskurs för övningskörning slopas (TU16) Nej till motioner om säkerhetspolitik och nedrustning (UU6) Ställföreträdarskapet ska bli mer pålitligt (CU22) Regeringen vill att stödet för människor som är i behov av en ställföreträdare, det vill säga en god man eller förvaltare, ska bli mer pålitligt. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Förslaget innebär bland annat att ramarna för den gode mannen eller förvaltarens uppdrag blir tydligare med ett ökat hänsynstagande till den enskildes vilja och ett ökat fokus på den enskildes välbefinnande. Regeringen föreslår även att en central statlig myndighet ska ansvara för ställföreträdarområdet och att det införs ett nationellt ställföreträdarregister. Syftet med förslaget är att stärka den enskildes ställning, höja kvaliteten på verksamheten, skapa bättre möjligheter för att rekrytera och behålla kompetenta gode män och förvaltare samt förbättra överförmyndarnas verksamhet. De flesta av lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2026. Förslaget om ett ställföreträdarregister börjar gälla den 1 januari 2028. Bättre kontroll över vem som äger en fastighet (CU27) Riksdagen sa ja till regeringens förslag om skärpta krav på att ange en identitetsbeteckning vid ansökan om lagfart. Riksdagen ställde sig också bakom regeringens förslag som ska hindra att regelverket kringgås när hyresrätter ombildas till bostadsrätter. Beslutet innebär att en lagfartsansökan i fråga om en fysisk person ska innehålla uppgifter om förvärvarens person- eller samordningsnummer. När det gäller juridiska personer ska ansökan innehålla uppgifter om förvärvarens organisationsnummer. Syftet med beslutet är att skapa bättre kontroll över vem som äger en fastighet. Skärpta identitetskrav kan bidra till polisens och andra myndigheters möjligheter att förebygga och bekämpa brott. Om en bostadsrättsförening vill förvärva ett hyreshus för att ombilda hyresrätter till bostadsrätter ska detta beslutas på en föreningsstämma. Ombildningsbeslutet är bara giltigt om hyresgästerna i minst två tredjedelar av de lägenheter som omfattas av förvärvet går med på beslutet. Riksdagsbeslutet innebär att det införs ett krav på att en bostadshyresgäst ska ha varit folkbokförd på en fastighet under minst sex månader närmast före föreningsstämman för att få räknas med i den kvalificerade majoritet som krävs. De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2026. Bostadsrätter ska registreras i ett nationellt register (CU28) Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att inrätta ett nytt register för alla bostadsrätter. I registret ska det bland annat finnas uppgifter om bostadsrättslägenheten, bostadsrättshavaren, bostadsrättsföreningen och pantsättningar. Det innebär att grundläggande uppgifter om bostadsrätter samlas på ett ställe. Ett av flera syften med ett nationellt bostadsregister är att göra hanteringen av pantsättningar mer modern och rättssäker. I stället för underrätta bostadsrättsföreningen om en pantsättning ska den registreras. Det innebär att köpare, kreditgivare, mäklare och andra intressenter får tillgång till korrekt information om i vilken utsträckning en bostadsrätt är pantsatt. Lagändringarna syftar också till att förbättra konsumentskyddet, skapa en mer transparent bostads- och kreditmarknad och förenkla hanteringen av information för myndigheter och marknadsaktörer. De lagändringar som avser uppbyggnaden av registret ska börja gälla den 1 januari 2027. Övriga lagändringar ska börja gälla den dag som regeringen bestämmer. Riksrevisionens rapport om statens insatser vid hantering av dödsbon har behandlats (CU42) Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens granskning av statens insatser i samband med utredning, förvaltning och skifte av dödsbon. Riksrevisionen rekommenderar regeringen att se över de nuvarande regelverken för utredning, förvaltning och skifte av dödsbon i deras helhet, i syfte att göra det möjligt att hantera dödsbon snabbt och smidigt samtidigt som de berördas intressen värnas. Riksrevisionen rekommenderar också regeringen att göra det möjligt att lämna in bouppteckningar elektroniskt. I sin skrivelse välkomnar regeringen Riksrevisionens granskning och instämmer i flera av Riksrevisionens iakttagelser och bedömningar, bland annat att bouppteckningar ska kunna lämnas in elektroniskt. Liksom regeringen instämmer riksdagen i flera av Riksrevisionens iakttagelser och bedömningar, bland annat att regelverket är gammalt och att det kan vara svårt för den enskilde att sätta sig in i det. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, vilket innebär att ärendet avslutades. Extra ändringsbudget för 2026 – Sänkt skatt på drivmedel samt el- och gasprisstöd (FiU48) Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en extra ändringsbudget i syfte att sänka skatten på drivmedel samt införa ett tillfälligt nytt el- och gasprisstöd. Förslaget innebär att energiskatten på bensin och diesel tillfälligt sänks med 82 öre per liter respektive 319 kronor per kubikmeter under perioden den 1 maj–30 september 2026. För bensin och diesel i miljöklass 1 innebär det en sänkning till energiskattedirektivets miniminivå. Energiskatten på alkylatbensin sänks så mycket det är möjligt utan att understiga minimiskattenivån. Sänkningen av energiskatten medför ändringar i lagen om skatt på energi. Regeringen föreslår också att det ska anvisas pengar för ett nytt tillfälligt el- och gasprisstöd till hushållen för januari och februari 2026. Förslaget innebär att statens inkomster minskar med cirka 1,56 miljarder kronor och att statens utgifter beräknas öka med cirka 2,4 miljarder kronor 2026. Därmed försvagas förvaltningens finansiella sparande och statens budgetsaldo med cirka 4,1 miljarder kronor 2026. Regeringen får lämna ordinarie ändringsbudgetar två gånger om året. Men den får även lämna extra ändringsbudgetar om den anser att det finns särskilda skäl för det. Konflikten i Mellanöstern, vilken bedöms påverka drivmedelspriserna, samt de höga elpriserna och den stränga kyla som har gjort att hushållens kostnader för uppvärmning har varit höga under inledningen av 2026 är enligt regeringen sådana skäl och riksdagen gör ingen annan bedömning. Grundlagsförslag om tillgänglighetskrav för vissa medier (KU32) Riksdagen sa ja till att som vilande anta regeringens förslag om ändringar i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Att förslaget antas som vilande innebär att riksdagen behöver ta ytterligare ett likalydande beslut i frågan efter nästa riksdagsval. Regeringens förslag innebär att fler krav som avser tillgänglighet ska kunna ställas i vanlig lag på produkter och tjänster som omfattas av grundlagsskydd. Syftet med ändringarna är att säkerställa tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning samt de krav som följer av medlemskapet i Europeiska unionen. De föreslagna ändringarna innebär bland annat följande Utrymmet utvidgas för att ställa krav på att införa och på ett visst sätt utforma produktinformation, exempelvis på en förpackning. Det ska bli möjligt att ställa tillgänglighetskrav som rör information, format och funktion på bland annat e-böcker och e-handelstjänster. Skyldighet för nätinnehavare att vidaresända tillgänglighetstjänster, som textning och tolkning, ska kunna gälla andra än public service-företagens program. Eftersom förslaget gäller grundlagsändringar krävs att riksdagen röstar lika två gånger om förslaget och att det hålls ett riksdagsval mellan omröstningarna. Det här är det första beslutet om förslaget. Konstitutionsutskottet föreslår att riksdagen säger ja till att anta förslaget som vilande. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2027. Digitala upptagningar som inhämtas genom beslag och kopiering vid husrannsakan ska inte anses vara allmänna handlingar (KU33) Regeringen föreslår att en digital upptagning som har tagits i beslag eller kopierats vid en husrannsakan inte ska anses vara en allmän handling. Riksdagen sa ja till att som vilande anta regeringens förslag till ändring i tryckfrihetsförordningen. Regeringens förslag innebär att en upptagning för automatiserad behandling som har tagits i beslag eller kopierats vid en husrannsakan bland annat i en brottsutredande verksamhet inte ska anses vara en allmän handling. Detsamma gäller en sådan upptagning som har kommit in till en myndighet till följd av att myndigheten har tagit över ansvaret för den beslagtagna informationsbäraren eller kopian från husrannsakan. Om en upptagning tillförs en utredning av brott eller brottslig verksamhet eller annan verksamhet hos myndigheten ska den dock även fortsättningsvis utgöra en allmän handling. Eftersom förslaget gäller grundlagsändringar krävs att riksdagen röstar lika två gånger om förslaget och att det hålls ett riksdagsval mellan omröstningarna. Det här är det första beslutet om förslaget. Riksdagen sa ja till att anta förslaget som vilande. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2027. Tillståndsprocesserna för förnybar energi ska bli kortare (NU18) Riksdagen sa ja till regeringens förslag till en ny lag och lagändringar som bland annat ska förenkla och förkorta tillståndsprocesserna för förnybar energi. Förslaget är en del av genomförandet av ett EU-direktiv, förnybartdirektivet, som syftar till att öka användningen av förnybar energi inom EU. Den nya lagen och lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2026. Nej till motioner om socialförsäkringsfrågor (SfU18) Riksdagen sa nej till 162 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2025. Förslagen handlar bland annat om trygghetssystem för företagare och studerande, sjukförsäkring och rehabilitering, sjuk- och aktivitetsersättning samt arbetsskadeförsäkring. Riksdagen hänvisar bland annat till att utredningar och beredningar pågår. Slopat krav på anmälan före ansökan om föräldrapenning (SfU20) Riksdagen sa ja till regeringens förslag att kravet på anmälan före ansökan om föräldrapenning ska tas bort. Riksdagen sa också ja till regeringens förslag att socialförsäkringsbalken i vissa andra delar anpassas till gällande lagstiftning eller rättas. Syftet är att underlätta och förenkla för föräldrar som ska planera sin föräldraledighet och ansöka om föräldrapenning. Lagändringen kan också bidra till en mer effektiv administration för Försäkringskassan, som menar att anmälan inte längre fyller någon funktion för kontroll eller handläggning. Lagändringen om avskaffat krav på anmälan ska börja gälla den 1 juli 2026. Övriga lagändringar ska börja gälla den 31 maj 2026 men tillämpas för tid från och med den 1 januari 2026. Ny ordning vid tillfälliga hinder för avvisning eller utvisning (SfU22) Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny ordning vid tillfälliga verkställighetshinder. En utlänning som uppehåller sig i Sverige men som av olika skäl inte har rätt att vistas i landet får meddelas ett beslut om avvisning eller utvisning. Det kan dock finnas verkställighetshinder vilket innebär att ett beslut om avvisning eller utvisning inte får genomföras. Hindret kan handla om att personen riskerar att straffas med döden, utsättas för tortyr, eller annan omänsklig eller förnedrande behandling. I dag beviljas ofta tillfälliga uppehållstillstånd vid tillfälliga hinder för avvisning eller utvisning. Beslutet innebär att utvisningen eller avvisningen skjuts upp i stället för att personen beviljas ett tidsbegränsat uppehållstillstånd. Utlänningen kan också bli skyldig att anmäla sig hos Migrationsverket eller hos Polismyndigheten och samtidigt förbjudas att lämna ett vistelseområde. Syftet med de nya reglerna är att skapa förutsättningar för ett effektivare arbete för återvändande. Dessutom ska reglerna stärka statens förmåga att hantera personer som utgör ett hot mot Sverige och som under en viss tid inte kan lämna landet. De nya reglerna börjar gälla den 1 juni 2026. Skattefri laddning av elfordon på arbetsplatsen och utvidgad rätt till avdrag för drivmedelsutgifter införs (SkU23) Riksdagen sa ja till regeringens förslag att den tillfälliga skattefriheten för förmån av laddel på arbetsplatsen ska gälla permanent och att avdragsrätten för utgifter för drivmedel för tjänsteresor med förmånsbil utvidgas. Förslagen syftar bland annat till att underlätta omställningen till en fossilfri fordonsflotta och att gynna arbetsresor med laddbara fordon framför mindre hållbara alternativ. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2026. Avtal om beskattning av inkomster från sparande ska sägas upp (SkU32) Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att säga upp avtalen om beskattning av inkomster från sparande med Anguilla, Jungfruöarna, Caymanöarna, Montserrat och Turks- och Caicosöarna eftersom den faktiska användningen av sparandeavtalen numera är mycket begränsad. Riksdagen sa också ja till att upphäva lagen om avtal om beskattning av inkomster från sparande med Anguilla, Aruba, Caymanöarna, Guernsey, Isle of Man, Jersey, Jungfruöarna, Montserrat, Nederländska Antillerna och Turks- och Caicosöarna. Nej till motioner om hälso- och sjukvårdens organisation (SoU16) Riksdagen sa nej till 176 förslag i motioner om hälso- och sjukvårdens organisation från den allmänna motionstiden 2025. Förslagen handlar bland annat om hälso- och sjukvårdens organisation och finansiering, privatisering och lagen om valfrihetssystem, tillgänglig och jämlik vård, psykisk hälsa hos vuxna, barn och unga samt samsjuklighet. Riksdagen hänvisar främst till pågående arbete. Nej till motioner om prioriteringar inom hälso- och sjukvården (SoU17) Riksdagen sa nej till 172 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2025. Förslagen handlar om prioriteringar i hälso- och sjukvården samt andra medicinsk-etiska frågor. Riksdagen anser att det är sjukvårdshuvudmännens ansvar att bedöma behovet av satsningar på enskilda sjukdomar och hur vården av patienter med dessa sjukdomar ska organiseras. Dessutom hänvisar riksdagen till pågående arbeten och tidigare behandlingar. Kravet på introduktionskurs för övningskörning slopas (TU16) Kravet på att gå en introduktionskurs för att börja övningsköra för B-körkort tas bort. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om detta. Introduktionskursen har sedan 2006 varit obligatorisk för både elever och handledare men slopas nu bland annat på grund av att den inte haft avsedd effekt att förbättra övningskörningens planering, struktur och innehåll. Lagändringen börjar gälla den 1 augusti 2026. Nej till motioner om säkerhetspolitik och nedrustning (UU6) Riksdagen sa nej till 51 förslag i motioner om säkerhetspolitik och nedrustning från den allmänna motionstiden 2024 och 2025. Förslagen handlar bland annat om Sveriges medlemskap i Nato, kärnvapen, internationella insatser och avtalet om försvarssamarbete mellan Sverige och USA, det så kallade DCA-avtalet. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete inom de områden som förslagen tar upp. Du får detta mejl eftersom du valt att prenumerera på Beslut i korthet. Riksdagen erbjuder även andra tjänster för att bevaka vad som händer i utskott och kammare. Läs mer på sidan Följ och prenumerera.

Skrivandet gav resultat

Jag åkte till New York för att sitta och skriva. Vad blev det? I dag mår jag inte bra. Vad mer? Ja gånger 25. Det var det det

Det stora L-sveket

Socialliberal politik kan aldrig samordnas med högerextremism. 2006, året då Liberalerna föll i armarna på rasism ,ojämlikhet, ojämställdhet och klimatförnekelse. Är det fråga om kunskapsbrist i partiledningen? Nja här handlar det om synen på Lieralernas uppdrag. Tidigare uppdrag: påverka utvecklingen enligt socialliberal ideologi. Uppdrag nu: bibehålla nuvarande ministerposter

Sjukvården ska utföras inom offentliga sektorn

Ska skettepengar gå till meningslös sjukvård? Återför sjukvård, i regi av externa utfötare, till regionerna.

För dem. åt dem, med dem, av dem

Har det alltid varit svårt att avgöra nominativ respektive dativ och ackusativ av pronomenet "de". Säkert på fem ställen fel användning i dagens tidning. Varför har detta blivit så svårt? Kan det vara så att undervisningen i svenska har försämrats?

Medvetet slöseri

Pumpflaskor innebär slöseri och gynnande av tillverkaren av innehållet. Omöjligt att pumppa upp hela innehållet. Men ta då bort toppen av flaskan. Nästan omöjligt. Kräver yxhugg. En inte ringa del kastas. Tänk att sådant får fortgå. Men allt för girigheten

Riksda´n 16 april

Logotyp: Sveriges riksdag 16 april 2026 Beslut i korthet Riksdagsbeslut 16 april Nej till motioner om kriminalvården (JuU15) Nej till motioner om yrkestrafik och taxi (TU14) Nej till motioner om järnvägs- och kollektivtrafikfrågor (TU15) Nej till motioner om kriminalvården (JuU15) Riksdagen sa nej till cirka 80 förslag som rör kriminalvården i motioner från den allmänna motionstiden 2025. Förslagen handlar bland annat om Trygghetsberedningens förslag, utbyggnaden av anstalter och häkten samt en utredning av intagna kvinnors behov. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående utrednings- och beredningsarbete. Nej till motioner om yrkestrafik och taxi (TU14) Riksdagen sa nej till cirka 30 förslag som rör yrkestrafik och taxi i motioner från den allmänna motionstiden 2025. Förslagen handlar bland annat om frågor relaterade till tillsyn och kontroll samt genomförandet av översyner inom olika delar av området. Riksdagen hänvisar främst till planerade och vidtagna åtgärder samt pågående utrednings- och beredningsarbete. Nej till motioner om järnvägs- och kollektivtrafikfrågor (TU15) Riksdagen sa nej till cirka 120 förslag som rör järnvägs- och kollektivtrafikfrågor i motioner från den allmänna motionstiden 2025. Förslagen handlar bland annat om organisering av järnvägsunderhåll, järnvägens signalsystem, banavgifter, nattåg, mål för kollektivtrafiken och färdtjänst. Riksdagen hänvisar bland annat till redan vidtagna åtgärder samt pågående utrednings- och beredningsarbete.

Riksda´n 15 april

Logotyp: Sveriges riksdag 15 april 2026 Beslut i korthet Riksdagsbeslut 15 april Nej till motioner om jämställdhet och åtgärder mot diskriminering (AU11) Nej till motioner om arbetsmiljö (AU12) Vissa förvärv av lantbruksegendom ska inte längre kräva förvärvstillstånd (CU23) Nej till motioner om personalfrågor (FöU8) Skrivelse om miljöräddning vid stora olyckor till sjöss har behandlats (FöU11) Nej till motioner om polisfrågor (JuU16) Nej till motioner om elmarknadsfrågor (NU17) Nej till motioner om migrationsfrågor (SfU16) Nej till motioner om socialtjänstens arbete (SoU18) Nej till motioner om jämställdhet och åtgärder mot diskriminering (AU11) Riksdagen sa nej till 38 förslag i motioner om jämställdhet och åtgärder mot diskriminering från den allmänna motionstiden 2025. Förslagen handlar bland annat om insatser för att främja ekonomisk jämställdhet, åtgärder för att motverka diskriminering utifrån de olika diskrimineringsgrunderna och Diskrimineringsombudsmannens verksamhet. Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete redan pågår i många av de frågor som förslagen handlar om. Nej till motioner om arbetsmiljö (AU12) Riksdagen sa nej till 108 förslag i motioner om arbetsmiljö från den allmänna motionstiden 2025. Förslagen handlar bland annat om arbetsgivarens arbetsmiljöansvar, skyddsombud och skyddskommittéer, arbetslivskriminalitet och Arbetsmiljöverket. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete och till parternas ansvar på den svenska arbetsmarknaden. Vissa förvärv av lantbruksegendom ska inte längre kräva förvärvstillstånd (CU23) Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att vissa förvärv av lantbruksegendom ska undantas från jordförvärvslagens tillämpningsområde. Förslaget innebär att förvärv av lantbruksegendom som görs av ett syskon eller en förälder till överlåtaren inte längre ska kräva förvärvstillstånd. Enligt jordförvärvslagen krävs förvärvstillstånd vid fysiska personers förvärv av lantbruksegendom när förvärvet avser egendom i glesbygds- eller omarronderingsområden. De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2026. Nej till motioner om personalfrågor (FöU8) Riksdagen sa nej till 98 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2025 om personalfrågor. Förslagen handlar bland annat om personal- och kompetensförsörjning inom totalförsvaret och räddningstjänsten, värnplikt, jämställdhet och inkludering, veteraner samt frivilliga försvarsorganisationer. Riksdagen hänvisar bland annat till att det redan pågår arbete inom de områden som förslagen gäller. Skrivelse om miljöräddning vid stora olyckor till sjöss har behandlats (FöU11) Riksdagen har behandlat en skrivelse där regeringen redogör för sin bedömning av Riksrevisionens granskning om staten arbetar effektivt med miljöräddning till sjöss. Riksrevisionens övergripande slutsats är att Kustbevakningens, Sjöfartsverkets och Transportstyrelsens arbete inte fullt ut är effektivt och att det finns brister både i förutsättningarna att upprätthålla förmåga och i planering och förberedelser. Riksdagen delar regeringens bedömning att sjöverkande myndigheter och andra aktörer kan samverka bättre för att hantera omfattande olyckor mer effektivt och samordnat. Regeringen lyfter fram i skrivelsen att arbete pågår för att säkerställa och utveckla samhällets förmåga att bedriva miljöräddningstjänst till sjöss. Riksdagen instämmer att det är viktigt att Sverige även i fortsättningen har en god förmåga att bedriva miljöräddning till sjöss, då risken för olyckor med utsläpp har ökat till följd av det försämrade säkerhetspolitiska läget och det stora antalet oljetransporter med äldre fartyg i Sveriges närområde. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Nej till motioner om polisfrågor (JuU16) Riksdagen sa nej till 215 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2025 som handlar om polisfrågor. Förslagen handlar bland annat om polisens uppdrag och mål, hur polisen är organiserad, prioritering av olika typer av brott och polisens befogenheter och arbetsmetoder. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående utrednings- och beredningsarbete. Nej till motioner om elmarknadsfrågor (NU17) Riksdagen sa nej till 132 förslag om elmarknadsfrågor i motioner från den allmänna motionstiden 2025. Förslagen handlar bland annat om övergripande elmarknadsfrågor, nätutveckling, elstöd, vissa avtals- och avgiftsfrågor, stöd- och flexibilitetstjänster samt energigemenskaper. Riksdagen hänvisar främst till den förda politiken och pågående arbete. Nej till motioner om migrationsfrågor (SfU16) Riksdagen sa nej till 157 förslag i motioner om migrationsfrågor från den allmänna motionstiden 2025. Förslagen handlar bland annat om anhöriginvandring och asylprocessen. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete inom de områden som förslagen tar upp. Nej till motioner om socialtjänstens arbete (SoU18) Riksdagen sa nej till 101 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2025 om socialtjänstens arbete. Förslagen handlar bland annat om socialtjänstens arbete, insatser till enskilda, hemlöshet och internationella adoptioner. Riksdagen hänvisar främst till att det redan pågår arbete inom de områden som förslagen gäller

Bör vara en omöjlighet

Jag har varit medlem i partiet i sextio år. Och tvingats lämna. Just det, tvingats. Partiet har gjort en tvärvändning ideologiskt. Ingen som varit med i vårt socialliberalt profilerade parti kan väl finnas kvar. Bör vara en omöjlighet

Dessutom fånigt

Vad gör det med oss? Vi tar promenad, blicken fäst på mobilen. Naturen ointressant. Barnet i barnvagnen, likaså ointressant. Till detta, så fånigt det ser ut

FP-material till salu

Jag har sparat Folkpartimaterial från långt tillbaka och placerat det i tidsordning. Det här bör vara intressant material. Jag säljer det.

Intäkter 9 öre

Hittills denna månad har jag intäkter på min blogg på hela 9 öre

Insändare i dag

Insändare Det som hänt i Liberalerna är unikt När Simona Mohamsson omfamnade Jimmie Åkesson och deklarerade att Liberalerna kommer att acceptera Sverigedemokraterna i en eventuell kommande regering, vari även Liberalerna ingår, var måttet rågat. Det skriver Harald Nordlund, f.d. bland annat riksdagsledamot representerande Folkpartiet. Liberalernas partiledare Simona Mohamsson (L) och Sverigedemokraternas Jimmie Åkesson (SD). Arkivbild. Liberalernas partiledare Simona Mohamsson (L) och Sverigedemokraternas Jimmie Åkesson (SD). Arkivbild. Foto: Anders Wiklund/TT Insändare 2026-04-09 06:00 Harald Nordlund, f.d. bland annat riksdagsledamot representerande Folkpartiet Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna. Partistyrelsen och partiledaren Simona Mohamsson upphävde beslut fattat av partiets högsta beslutande organ genom ingående av avtal om nära samarbete, med Sverigedemokraterna, i även eventuell regeringsställning. De drev igenom även ett omval av partiledaren, trots att denna sedan tidigare var vald. Partiets granskningsorgan som har ett granskningsansvar under varje verksamhetsår underlät att ha synpunkter. Granskningsorganet ska granska huruvida verksamheten iakttar vad som anges i stadgarna och också att fattade beslut efterlevs. Jag avser hanteringen av partiledarvalet nyligen i Liberalerna och av styrelsens och partiledarens upphävande av beslut fattat av partiets högsta beslutande organ, Landsmötet. När omfamnandet från Simona Mohamsson av Jimmie Åkesson fick mediagenomslag och de samtidigt deklarerade att Liberalerna kommer att acceptera Sverigedemokraterna i en eventuell kommande regering, vari även Liberalerna ingår, var måttet rågat. Som socialliberal blev fortsatt medlemskap i Liberalerna en omöjlighet. Sverigedemokraternas agenda är till stora delar och ideologiskt motsatsen till en socialliberal agenda. Att vara socialliberal innebär så mycket som har med solidaritet att göra. Här inbegrips alla människors lika värde, vårt gemensamma ansvar för utsatta och den frihet, som hotas av ekonomisk ojämlikhet liksom ansvar för kommande generationer. De sistnämnda genom kampen mot, främst, klimatförändringarna, biologiska mångfalden och fredskamp. Allt bygger i hög grad på bildning och kunskap, vilket gör skolan till en socialliberal huvudfråga. Haveriet kan leda till ytterligare avoghet mot engagemang i politiska partierna. Detta hot måste stoppas. Engagera dig i ett parti och se som din uppgift att förhindra varje tecken på odemokratiskt och korrupt handlande. Kopiera länk Dela artikel

Granskning i ett parti

Ett granskningsorgan i ett parti ska lämna rapport till partiets högsta beslutande organ i samband med landsmöte eller motsvarande (riksnivån) Granskning kan göras när som helst men behandlas endast vid ordinarie landsmöte eller mosvarande Kan tas upp vid extra landsmöte endast om frågan förhandsanmälts

Lär mig aldrig

Vissa språkliga förändringar kan man förlika sig med, men de nya bräkande ä- och öljuden kommer jag aldrig acceptera. Såå fula ljud

Bäddmadrasser

Två bäddmadrasser till salu 90x200x5 Bra skick 200 kr Hör av dig på harald.nordlund@gmail.com

Har ni förstått: Liberalerna i ett blåbrunt gäng

Jag undrar då och då. Är jag inbilsk? Jag ser framför mig, i händelse av blåbrun valseger, repessalier mot oliktänkande och olika bemötande av människor, beroende på hudfärg.Liberalerna Jag ser framför mig Mohamsson, Busch och Kristersson dansande efter Åkessons pipa. Strategin hos vissa typer av politiska ledare är att ge ett uttryck innan man nått makten och ett annat när man får chansen.ozozzz I detta finns Liberalerna.

Långt från socialliberalism

Det har funnits starka argument för att rösta på Liberalerna. På den tiden Liberalerna var socialliberaler. Man stod för tydliga värden och idéer. Men nu är Liberalerna någonting annat. Men vad är man? Man har låtit sig ledas in i en högerbur nya, för oss i Sverige, främmande syn på människor. Liberalerna låter sig nu ledas av ett parti, som i en konstruerad regeringsroll, men ändå inte i regeringen, inte fått chansen att visa sin riktiga agenda. Om väljarna i kommande val ger Sverigedemokraterna ministerposter (Gud förbjude) kommer agendan att bli tydlig. Varför vill var femte väljare ha en politik, som skiljer människa från människa?

L hela 2,2

I Indikators opinionsundersökning publicerad 1 april har Liberalerna hela 2,2%. Otroligt hög siffra med tanke på hur partiet betett sig på senare tid (vem är det nu som förespråkar att följa "bete dig"?) Två per hundra väljare kan tänka sig, om det vore val i dag, att rösta på L. Ofattbart.

Riksda´n 1 april

Logotyp: Sveriges riksdag 1 april 2026 Beslut i korthet Riksdagsbeslut 1 april Nej till motioner om konsumentfrågor (CU17) Nej till motioner om bostadspolitik (CU18) Uppgiftsskyldighet för vissa e-legitimationsföretag (FiU33) Skrivelse om integritetsskydd vid signalspaning har behandlats (FöU6) Nej till motioner om straffrättsliga frågor (JuU11) Nej till motioner om terrorism (JuU14) Stärkt säkerhetsskydd vid fastighetsöverlåtelser (JuU29) Nej till motioner om idrott, friluftsliv och spel (KrU6) Nej till motioner om konstarter, språk och bibliotek (KrU7) En strategi för kulturen inom EU har granskats (KrU10) Nej till motioner om offentlig förvaltning (KU29) Nej till motioner om författningsfrågor (KU30) Skrivelse om minoritetsspråken har behandlats (KU31) Nej till motioner om regelförenkling för företag (NU15) Nej till motioner om barn och unga inom socialtjänsten (SoU19) Nej till motioner om kompetensförsörjning, e-hälsa och beredskap (SoU22) Ett språkkrav inom äldreomsorgen införs (SoU26) Riksdagen delvis kritisk mot EU-förslag om hantering av genetiskt modifierade mikroorganismer och bearbetning av organ (SoU37) Nej till motioner om gymnasieskolan (UbU10) Nej till motioner om internationella relationer (UU7) Nej till motioner om konsumentfrågor (CU17) Riksdagen sa nej till 83 förslag i motioner om konsumenträtt med mera som har lämnats in under den allmänna motionstiden 2025. Förslagen handlar bland annat om telefonförsäljning, reklam riktad till barn, kontakter med företags kundtjänster, resenärers rättigheter, konsumentkrediter, överskuldsättning, konsumentvägledning samt hållbar konsumtion. Riksdagen hänvisar bland annat till tidigare ställningstaganden och att det redan pågår arbete inom de områden som förslagen gäller. Nej till motioner om bostadspolitik (CU18) Riksdagen sa nej till 131 förslag om bostadspolitik. Förslagen har lämnats in under den allmänna motionstiden 2025 och handlar bland annat om åtgärder på bostadsmarknaden, finansiering av bostadsbyggande, allmännyttiga bostadsbolag, åtgärder mot segregation och utanförskap samt cirkulär ekonomi i bygg och fastighetssektorn. Riksdagen hänvisar i första hand till redan vidtagna åtgärder och pågående arbete. Uppgiftsskyldighet för vissa e-legitimationsföretag (FiU33) Brottsbekämpande myndigheter ska kunna vända sig direkt till ett e-legitimationsföretag för att hämta in information om en persons användning av e-legitimation mot finansiella företag. Syftet med förslaget är enligt regeringen att förebygga, förhindra och upptäcka allvarligare brott. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. En e-legitimation är en elektronisk identitetshandling som kan användas för att identifiera innehavaren på distans. På den svenska marknaden finns i dagsläget ett flertal privata aktörer som tillhandahåller e-legitimationstjänster. Även uppgiftsskyldigheten hos företag som tillhandahåller kryptotillgångar och kryptorelaterade tjänster ska utökas. Uppgiftsskyldigheten innebär att brottsbekämpande myndigheter har rätt att ta del av information om enskildas förhållanden som finns hos företag som annars omfattas av tystnadsplikt. De nya reglerna börjar gälla den 1 maj 2026. Skrivelse om integritetsskydd vid signalspaning har behandlats (FöU6) Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om integritetsskydd vid signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet. Signalspaning är noga reglerad i lagar och förordningar, bland annat i syfte att värna enskildas personliga integritet. Det är Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamheten, Siun, som kontrollerar att signalspaningen bedrivs enligt regelverket. Regeringen bedömer att Siuns granskning av den signalspaning som bedrivits under 2024 fungerat väl och att Siun har fått tillgång till den information som behövts för att lösa uppdraget. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, vilket innebär att ärendet avslutades. Dessutom sade riksdagen nej till tre förslag i motioner som handlar om signalspaning och underrättelseverksamhet. Riksdagen hänvisar till de mycket betydande resurstillskott som FRA, Försvarets radioanstalt, får för att stärka signalspaningen. Dessutom anser riksdagen att man inte har några skäl att föregripa förslag om underrättelseverksamhet som regeringen avser att lämna under 2026. Nej till motioner om straffrättsliga frågor (JuU11) Riksdagen sa nej till 122 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2025 om straffrättsliga frågor. Förslagen handlar bland annat om brott mot person och annans förmögen­het, åtgärder mot vissa typer av brott samt påföljder och särskild rättsverkan av brott. Riksdagen hänvisar bland annat till att det redan pågår arbete inom de områden som förslagen gäller. Nej till motioner om terrorism (JuU14) Riksdagen sa nej till 23 förslag i motioner om terrorism från den allmänna motionstiden 2025. Förslagen handlar bland annat om rättsstatens principer och mänskliga rättigheter, avhopparprogram samt gps-störningar. Riksdagen har behandlat samma eller i huvudsak samma frågor tidigare under valperioden. Stärkt säkerhetsskydd vid fastighetsöverlåtelser (JuU29) Regeringen vill att överlåtelser av fastigheter ska omfattas av säkerhetsskyddslagens regler om överlåtelse. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i säkerhetsskyddslagen. Förslaget innebär att den som bedriver säkerhetskänslig verksamhet och som vill överlåta fastigheter som är av betydelse för Sveriges säkerhet måste göra en särskild säkerhetsskyddsbedömning och pröva om överlåtelsen är lämplig. Dessutom måste denne samråda med tillsynsmyndigheten innan överlåtelsen. Förslaget innebär också att tillsynsmyndigheten kan förbjuda olämpliga överlåtelser. Även överföring av äganderätt genom fastighetsbildning omfattas av förslaget. Syftet är att minska risken för att fastigheter förvärvas med avsikt att skada Sveriges säkerhet. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2026. Nej till motioner om idrott, friluftsliv och spel (KrU6) Riksdagen sa nej till 107 förslag om idrott, friluftsliv och spel i motioner från den allmänna motionstiden 2025. Förslagen handlar bland annat om idrottsanläggningar, parasport, elitidrott, nationell strategi för dataspelsbranschen och e-sport med spel om pengar. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete och redan genomförda åtgärder. Nej till motioner om konstarter, språk och bibliotek (KrU7) Riksdagen sade nej till 73 förslag om konstarter, språk och bibliotek. Förslagen har lämnats in under den allmänna motionstiden 2025 och handlar bland annat om svenska språkets ställning, litteratur och läsande, scenkonstens förutsättningar och filmpolitikens framtid. Riksdagen hänvisar främst till pågående arbete inom de områden som motionärerna lyfter. En strategi för kulturen inom EU har granskats (KrU10) I ett meddelande från EU-kommissionen presenterades i november 2025 en strategi för kulturen inom EU – en så kallad kulturkompass för Europa. Strategin omfattar i huvudsak fyra inriktningar: Ett EU som upprätthåller och stärker europeiska värden och kulturella rättigheter Ett EU som stärker konstnärer och kulturarbetare och stöder människor Ett EU som bygger på kultur och kulturarv för att bli mer konkurrenskraftigt, resilient och sammanhållet Ett EU som kämpar för internationella kulturella förbindelser och partnerskap Riksdagen har granskat meddelandet med fokus på de konkreta åtgärder som presenterats inom var och en av huvudinriktningarna. Riksdagen välkomnar bland annat initiativet att kartlägga tillståndet för kulturen i Europa och betonar att de finansieringsprogram som finns bör användas för att tillgängliggöra kultur för flera målgrupper. Även förslag som att underlätta utbyten över gränserna och arbeta gemensamt med digitalisering av kulturarv välkomnas. Vad gäller förslagen om att förbättra villkoren för yrkesverksamma kulturskapare instämmer riksdagen i att det är en viktig fråga men betonar att den nationella bestämmanderätten på området behöver respekteras. Riksdagen lägger utlåtandet till handlingarna, vilket innebär att ärendet avslutas. Nej till motioner om offentlig förvaltning (KU29) Riksdagen sa nej till 53 förslag i motioner om offentlig förvaltning från den allmänna motionstiden 2025. Förslagen handlar bland annat om korruption, överlämnande av förvaltningsuppgifter, lokal statlig service, Justitiekanslern, länsstyrelserna, myndighetsaktivism och opinionsbildande verksamhet. Riksdagen hänvisar bland annat till redan vidtagna åtgärder samt pågående arbete. Nej till motioner om författningsfrågor (KU30) Riksdagen sa nej till 83 förslag i motioner om författningsfrågor från den allmänna motionstiden 2025. Förslagen handlar bland annat om frågor om avskaffandet av monarkin, statschefens åtalsimmunitet, ökad insyn i hovets ekonomi. Andra förslag rör politisk kommunikation, förbud mot anonyma eller utländska partibidrag, nationellt lobbyregister och grundlagsbestämmelser om nationella minoriteter och minoritetsspråk. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete inom de områden som förslagen tar upp. Skrivelse om minoritetsspråken har behandlats (KU31) Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens granskning av statens insatser för att värna de nationella minoritetsspråken. Det allmänna har enligt lag ett särskilt ansvar för att skydda och främja de nationella minoritetsspråken, jiddisch, romani chib, samiska, finska. Riksrevisionen har granskat om statens insatser för att hålla de nationella minoritetsspråken levande är effektiva. Enligt Riksrevisionen är statens insatser inte tillräckliga för att nå målet och resurserna skulle kunna användas mer effektivt. Regeringen instämmer i huvudsak i Riksrevisionens iakttagelser. Regeringen ser allvarligt på att statens insatser inte är tillräckliga och är angelägen om att arbeta långsiktigt för att hålla minoritetsspråken levande. Riksdagen framhåller vikten av att bevara, stärka och öka tillgången till minoritetsspråk och delar regeringens bedömning om att det är långsiktigt arbete som krävs. Dessutom anser riksdagen att Riksrevisionens rapport är ett viktigt kunskapsunderlag i det fortsatta arbetet för att hålla minoritetsspråken levande. Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, vilket innebär att ärendet avslutades. Nej till motioner om regelförenkling för företag (NU15) Riksdagen sa nej till 55 förslag i motioner om regelförenkling för företag. Förslagen har lämnats in under den allmänna motionstiden 2025 och handlar bland annat om allmänna frågor om regelförenkling för företag, handläggningstider, tillståndsprocesser samt kontakt mellan företag och myndigheter. Riksdagen hänvisar bland annat till insatser som redan görs inom de områden som förslagen tar upp. Nej till motioner om barn och unga inom socialtjänsten (SoU19) Riksdagen sa nej till 115 förslag i motioner om barn och unga inom socialtjänsten. Motionerna lämnades in under den allmänna motionstiden 2025 och handlar bland annat om insatser för barn och unga, placeringsformer för barn och unga samt barns rättigheter. Riksdagen hänvisar främst till att arbete redan pågår inom de områden som förslagen tar upp. Nej till motioner om kompetensförsörjning, e-hälsa och beredskap (SoU22) Riksdagen sa nej till 155 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2025. Förslagen handlar bland annat om kompetensförsörjning, patientdata och journaler, beredskapssjukhus samt hälso- och sjukvård åt utlänningar. Riksdagen hänvisar främst till pågående arbete. Ett språkkrav inom äldreomsorgen införs (SoU26) Riksdagen sa ja till regeringens förslag som innebär att den som bedriver äldreomsorg blir skyldig att arbeta för att personalen har de kunskaper i svenska som är relevanta. Syftet är att bidra till högre kvalitet i äldreomsorgen. Förslaget innebär att det är regeringen som ska meddela föreskrifter om den kunskapsnivå i svenska som är relevant för att genomföra insatser i äldreomsorgen. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2026. Riksdagen delvis kritisk mot EU-förslag om hantering av genetiskt modifierade mikroorganismer och bearbetning av organ (SoU37) EU-kommissionen har föreslagit ett nytt direktiv vad gäller att släppa genetiskt modifierade mikroorganismer på marknaden samt bearbetning av organ. Förslaget syftar bland annat till att skydda människors hälsa genom att säkerställa höga kvalitets- och säkerhetsnormer för mänskliga organ avsedda för transplantation. Riksdagen har prövat förslaget utifrån den så kallade subsidiaritetsprincipen. Enligt den principen ska beslut i EU fattas så nära medborgarna som det effektivt är möjligt. Principen värnar medlemsländernas rätt att ta egna beslut på nationell nivå. Riksdagen bedömer att kommissionens förslag till förordning inte i alla delar är förenligt med subsidiaritetsprincipen. När det gäller de delar som rör bearbetning av organ vid transplantation anser riksdagen att det är otydligt vilka skyldigheter det medför för medlemsstaterna. Riksdagen ser även en risk att förslaget leder till en ökad administrativ börda utan att den framtida nyttan tydligt framgår. Riksdagen anser att det skulle vara problematiskt om en reglering på EU-nivå påverkar hur medlemsstaternas hälso- och sjukvård fattar beslut om vård för enskilda patienter. Sådana normer bör i stället fastställas på nationell nivå. Därför beslutade riksdagen att skicka sina synpunkter på förslaget till Europaparlamentets, ministerrådets och EU-kommissionens ordförande i ett så kallat motiverat yttrande. Nej till motioner om gymnasieskolan (UbU10) Riksdagen sa nej till cirka 60 förslag i motioner om gymnasieskolan. Motionerna lämnades in under den allmänna motionstiden 2025 och handlar bland annat om utbildningens dimensionering, gymnasial yrkesutbildning, särskilda kunskapsområden och idrottsutbildningar. Riksdagen hänvisar till gällande bestämmelser, pågående arbete och vidtagna åtgärder. Nej till motioner om internationella relationer (UU7) Riksdagen sa nej till cirka 125 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2024 och 2025 som rör internationella relationer, bland annat mot bakgrund av. regeringens pågående arbete i frågorna. Förslagen handlar bland annat om utrikespolitikens inriktning, utrikesförvaltningens organisation och uppdrag, relationer med afrikanska länder, Västsahara, Taiwan och Sydkinesiska havet

I går som helsida i Aftonbladet Efter 60 år som medlem är vårt förhållande över Debattören: Det som nu sker i L är skrämmande Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet. Publicerad 2026-03-25 19.00 Dela Spara Det som de femton punkterna i avtalet tar upp är till inget förpliktigande för SD. De uttrycker sådant SD redan uttryckt eller sådant SD utan, för dem, negativa konsekvenser, kan bortse ifrån, skriver undertecknaren. Det som de femton punkterna i avtalet tar upp är till inget förpliktigande för SD. De uttrycker sådant SD redan uttryckt eller sådant SD utan, för dem, negativa konsekvenser, kan bortse ifrån, skriver undertecknaren. Foto: Lotte Fernvall DEBATT DEBATT. Nu efter sextio års medlemskap och femtiofem år med politiska uppdrag har förhållandet upphört. Mitt parti, tidigare Folkpartiet, har tvärvänt och gjort fortsatt samlevnad omöjlig. En skilsmässa är ofta något som växer fram över tid. Vi har vuxit ifrån varandra. Men ett liv i harmoni, som tagit ny riktning, och därför leder till uppbrott, medför känslomässiga störningar. Men, uppbrottet är ömsesidigt. Partiet är inte intresserat av mig med mina socialliberala idéer och jag kan inte förlika mig med samgåendet med ett extremistiskt parti. Hör och häpna. Liberalerna har ingått, eller snarare tror sig ha ingått, ett avtal med partiet Sverigedemokraterna om nära samarbete. Det som de femton punkterna i avtalet tar upp är till inget förpliktigande för SD. De uttrycker sådant SD redan uttryckt eller sådant SD utan, för dem, negativa konsekvenser, kan bortse ifrån. Fortsätt att häpna när jag vidare konstaterar att helomvändningen sker efter beslut av en liten grupp människor i Liberalerna. Detta trots att beslut om, förutom ekonomi, stadgar och val till olika förtroendeuppdrag i partiet skall fattas av dess högsta beslutande organ Landsmötet. Demokratin är hotad Ett nytt förhållande får anstå, men att i längden leva i ensamhet kommer inte att fungera. Jag vill åter leva i en relation där värden såsom frihet och demokrati är centrala. Friheten är i dag hotad genom allt mer ekonomisk ojämlikhet och av politisk påverkan av tänkande och forskning. Rådande hot mot public service hör också hit. Även demokratin är hotad. Det måste vara en socialliberal uppgift att larma när tecken på hot visar sig. Bland andra socialliberala värden vill jag nämna jämställdhet, som handlar om synen på människa och människa. Ett samhälle utan jämställdhet och demokrati är inte ett samhälle med frihet. Motsatsen heter samhälle med diktatur. Utbildningsnivån i ett samhälle är avgörande för samhällets stabilitet i fråga om individens frihet, om demokratins styrka och om rättsstatens överlevnad. Även som förebyggare av våld och oordning. Det glömda Sverige är ett begrepp som har myntats av Liberalernas föregångare Folkpartiet. Med begreppet ville man beskriva grundtanken i en socialliberal politik. Kort skrivet: undanröja bortglömdhet och marginalisering. Att få ett stopp på klimatförändringarna är en ödesfråga för allt levande på jorden. Härom är forskningen tydlig. Den biologiska mångfalden är starkt hotad. Om frågan inte är prioriterad på ett socialliberalt partis agenda måste ses som ett oerhört svek mot en socialliberal ideologi. Hanteringsmässigt en katastrof Vi människor har olika bakgrunder, olika åsikter och olika kulturella bakgrunder. Respekten för dessa olikheter är i dag särskilt hotad. Värnandet av olikheter måste ses som ett socialliberalt åtagande. Sverige har historiskt varit en viktig aktör i kampen mot kärnvapen och i fredsarbete. Kampen har nu upphört. Utöver klimat och miljö som ödesfrågor är även fredsfrågan en sådan. Fredskamp väcker respekt i omvärlden och minskar väpnade hot. Från tid till annan krävs samarbete med andra politiska riktningar men utan att plattformen faller samman. Vissa stenar är möjliga att sammanlägga med enstaka stenar i andra partiers idébygge. Socialliberala stenar kan dock inte kombineras med extremistiska. Det som nu sker och skett i partiet Liberalerna är i sak skrämmande och hanteringsmässigt en katastrof. Harald Nordlund, f.d. kommunalråd, landstingspolitiker och riksdagsledamot (FP) Vissa stenar är möjliga att sammanlägga med enstaka stenar i andra partiers idébygge. Socialliberala stenar kan dock inte kombineras med extremistiska, skriver undertecknaren. Vissa stenar är möjliga att sammanlägga med enstaka stenar i andra partiers idébygge. Socialliberala stenar kan dock inte kombineras med extremistiska, skriver undertecknaren.

1:a april

Ingen har någonsin antytt någon koppling mellan 1:a april och min namnsdag. men, skämt åsido.