onsdag 3 februari 2016

KU och våldsbejakande extremism

Fortfarande saknas idéer om hur man effektivt ska hantera problem, som följer av våldsbeteende. Och hur samhället ska sprida en ickevåldskultur. Hos våra politiker gäller våld mot våld, trots att erfarenheten tydligt visar att strategin leder fel.

Åtgärderna nedan är viktiga. Men, väldigt mycket om beredskap, plan o.s.v. 
Dags för livskunskap i förskolan och på skolschemat



Konstitutionsutskottet föreslår fler åtgärder mot våldsbejakande extremism

Regeringen har redogjort för ett antal åtgärder som ska stärka samhällets arbete mot våldsbejakande extremism. Konstitutionsutskottet tycker att de är bra men föreslår några ytterligare åtgärder.
Utskottet slår fast att samhället måste värna om demokratin och bli mer motståndskraftig mot våldsbejakande extremism. Samhället behöver förhindra radikalisering och rekrytering, höja kunskapen samt hantera personer som lämnat extremistiska miljöer.
Utskottet ställer sig bakom den åtgärdsplan som regeringen har redovisat i sin skrivelse, men anser att det behövs några ytterligare åtgärder. Utskottet föreslår därför att riksdagen tillkännager följande till regeringen:
  • Det är viktigt att myndigheter och kommuner har beredskap för att hantera avhoppare som fortfarande förespråkar våldsbejakande ideologier, eller som har återvänt och misstänks ha begått grova brott utomlands.
  • Det bör tas fram metoder och redskap för kommuner att identifiera vilka samfund och organisationer som inte ska få stöd från det allmänna, eftersom de inte lever upp till grundläggande demokrativärderingar.
  • I digitala miljöer, där det förekommer våldsförhärligande budskap som utgör verktyg i rekrytering till extremistiska organisationer och konstellationer, är det viktigt att sprida positiva motbudskap om demokrati och våra grundläggande värden.
  • Det finns anledning att se över behovet av ett förtydligat ansvar för skolhuvudmän och andra som arbetar med barn och unga, för att motverka radikalisering. Även formerna för ett sådant ansvar bör ses över.
  • Det finns behov av att sprida kunskap om våldsbejakande islamistiska organisationers övergrepp och ideologi. Uppgiften att genomföra detta kan förslagsvis tilldelas Forum för levande historia.
  • Det bör utvecklas metoder och redskap för att identifiera organisationer och samfund som vill motverka radikalisering. Dessa organisationer och samfund bör stärkas och stödjas.
  • Det är angeläget att det arbete som bedrivs av den nationella samordnaren tas till vara. Därutöver finns behov av att kontinuerligt utveckla arbetet mot våldsbejakande extremism.
Ställningstagandet gjordes i samband med att utskottet behandlade regeringens skrivelse Åtgärder för att göra samhället mer motståndskraftigt mot våldsbejakande extremism, och motioner.

SD reserverar sig

Sverigedemokraterna vill avsätta den nuvarande nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism och ersätta denna med en icke-politisk samordnare.
SD säger även nej till tillkännagivandet om att stärka och stödja samfund och organisationer som vill motverka radikalisering. Enligt partiet bör ideella organisationer få stöd på liknande villkor.
Partiet reserverar sig också mot tillkännagivandet om att myndigheter och kommuner ska ha beredskap för att hantera avhoppare. Enligt partiet bör en person som har lämnat Sverige för att delta i terroraktiviteter aldrig vara välkommen hit igen. Därmed behövs ingen beredskap för avhoppare.
Vidare menar Sverigedemokraterna att det saknas anledning att anta att berörda myndigheter är kapabla att på ett effektivt sätt sprida budskap i digitala miljöer, och är därför emot ett tillkännagivande om detta.
Skicka en kommentar