fredag 10 mars 2017

Kommunalisera staten

Riksda´n vill se större mångfald inom välfärdssektorn.
Tänk om de nationella partierna först skulle koncentrera sig på att få staten att fungera i sin styrande roll. Man har lagstiftat om, till exempel, jämlik skola och sjukvård. Vilka av er tycker att staten har lyckats få genomslag för sina lagar?
Jag tycker inte det. Men i stället för att lösa problemet ägnar man sig åt att tala om organisatoriska förändringar och om mångfald.
Är det dags att kommunalisera staten?




logotyp: Sveriges riksdag
1 mars 2017

Beslut i korthet

Riksdagsbeslut 1 mars

Nej till motioner om integration (AU6)
Riksdagen vill se en större mångfald av aktörer inom välfärden (FiU26)
Ändrade regler om kapitaltäckning strider mot proportionalitetsprincipen (FiU38)
Samarbetet mellan kulturen och välfärden bör stärkas (KrU5)
Det behövs bättre EU-regler för att hantera kemiska ämnen i grupp (MJU7)
Nej till motioner om vattenvård (MJU10)
Nej till motioner om jakt och viltvård (MJU11)
Böter när containerstatus inte rapporteras (SkU13)
EU-länder ska byta information om multinationella företags finanser (SkU14)
Utländska företag ska bli skyldiga att använda kassaregister (SkU15)
Tydligare regler om automatiskt utbyte av upplysningar om finansiella konton (SkU20)
Socialutskottet vill se generell tillståndsplikt inom socialtjänsten (SoU11)
Värdeökning av fastigheter ska kunna betalas tillbaka till kommuner (TU9)
Betyg från årskurs fyra ska kunna införas på försök (UbU10)

Nej till motioner om integration (AU6) 

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2016 om integration. Förslagen handlar om mottagande och insatser under asyltiden, insatser inom etableringsuppdraget, nyanlända invandrares kompetens och samhällsinformation.

Riksdagen vill se en större mångfald av aktörer inom välfärden (FiU26) 

Riksdagen uppmanade i ett tillkännagivande regeringen att snarast återkomma med förslag på hur man tänker arbeta för att öka mångfalden inom välfärdssektorn.
I mars 2016 riktade riksdagen ett tillkännagivande till regeringen och efterfrågade hårdare arbete för att utveckla valfriheten inom skolan, sjukvården och äldreomsorgen. Riksdagen noterar nu att regeringen ännu inte återkommit i den här frågan.
Därför vill riksdagen återigen framhålla vikten av en mångfald av aktörer inom välfärdssektorn och uppmanar regeringen att återkomma till riksdagen med förslag om detta.

Ändrade regler om kapitaltäckning strider mot proportionalitetsprincipen (FiU38) 

Riksdagen anser att EU-kommissionens ändringsförslag av regler som handlar om kapitaltäckning strider mot proportionalitetsprincipen. Riksdagen lämnade därför ett motiverat yttrande till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande där denna synpunkt beskrivs.
Efter finanskrisen infördes nya kapitaltäckningsregler på EU-nivå för att värna den finansiella stabiliteten. EU-kommissionen vill nu ändra i en del av de här reglerna för att ytterligare stärka finanssektorn.
Kapitaltäckningsreglerna handlar bland annat om vilka krav som ställs på banker och andra institut när det gäller risk- och kapitalhantering. I reglerna tydliggörs det också vilka befogenheter tillsynsmyndigheterna har. Det är bland annat i dessa regler som EU-kommissionen nu vill ändra. Tillsynsmyndigheterna ska inte få ta höjd för system- eller makrotillsynsrisker, vilket de får i dag. I Sverige är det Finansinspektionen som är tillsynsmyndighet i den här typen av frågor.
Riksdagen anser att de föreslagna begräsningarna minskar medlemsstaternas flexibilitet att hantera identifierade system- och makrotillsynsrisker. Riksdagen menar att de föreslagna reglerna går onödigt långt i förhållande till det man vill uppnå och att EU-förslaget därmed strider mot proportionalitetsprincipen. Därför lämnar riksagen in ett motiverat yttrande kring detta till EU.

Samarbetet mellan kulturen och välfärden bör stärkas (KrU5) 

Samarbetet mellan kulturen och välfärdens kärnområden borde stärkas. Det anser riksdagen som tycker att regeringen ska bygga vidare på tidigare satsningar som gjorts på kultur och hälsa. Riksdagen uppmanade därför regeringen till detta i ett tillkännagivande.
Syftet är att utveckla pågående arbete och stärka samarbetet mellan kulturen och välfärdens kärnområden, till exempel vård och omsorg. Redan förra året riktade riksdagen en liknande uppmaning till regeringen. Men riksdagen anser inte att regeringen har följt uppmaningen och riktade därför ett tillkännagivande till regeringen även i år.
Riksdagen sa nej till de motionsförslag som behandlades samtidigt. Förslagen handlade bland annat om kultursamverkan, samiskt kulturcentrum och kulturutbyte med omvärlden.

Det behövs bättre EU-regler för att hantera kemiska ämnen i grupp (MJU7) 

Riksdagen uppmanade regeringen i ett tillkännagivande att intensifiera arbetet och med kraft fortsätta verka för att hanteringen och bedömningen av grupper av kemiska ämnen ska bli effektivare inom EU.
Ett av etappmålen inom miljökvalitetsmålet Giftfri miljö är utveckling och tillämpning av EU:s kemikalieregler. För att nå miljökvalitetsmålet ska det via Reachförordningen och annan EU-lagstiftning senast 2020 i högre utsträckning bland annat vara möjligt att bedöma och pröva grupper av ämnen med liknande egenskaper, kemisk struktur eller användningsområde. Reglerna, som Reach och annan kemikalielagstiftning, är i hög grad uppbyggda för att bedöma enskilda kemiska ämnen var för sig. Ett sätt att kringgå ett förbud mot en viss kemikalie kan vara att byta ut den kemikalien mot en med liknande egenskaper men där grundegenskaperna kvarstår. Det medför att den nya kemikalien kan ha likartade oönskade egenskaper och är tillåten på marknaden fram tills att även det ämnet förbjuds.
Riksdagen konstaterar att problemen delvis skulle kunna motverkas genom att grupper av ämnen bedöms samlat. Detta skulle också kunna påskynda utfasningen av särskilt farliga ämnen.
Tillkännagivandet kom i samband med att riksdagen behandlade regeringens skrivelse Giftfri vardag samt motionsförslag inom samma område från allmänna motionstiden 2016.

Nej till motioner om vattenvård (MJU10) 

Riksdagen sa nej till motioner om vattenvård inkomna under allmänna motionstiden 2016/17. Motionerna handlar bland annat om åtgärder mot övergödning och föroreningar i haven, förvaltningen av kvaliteten på vattenmiljön, hantering av avloppsvatten samt regler om vattenskyddsområden. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom en del av de områden som motionerna tar upp, att ekonomiska förstärkningar görs samt att utredning pågår.

Nej till motioner om jakt och viltvård (MJU11) 

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2016 om jakt och viltvård. Anledningen är bland annat att det redan pågår arbete inom området. Motionerna handlar bland annat om vildsvinsförvaltning, jakttider och terrängkörning vid jakt.

Böter när containerstatus inte rapporteras (SkU13) 

Den som har åtagit sig att transportera en vara genom ett fraktavtal kallas för fraktförare. Enligt tullregler ska fraktförare rapportera containerstatus. Regeringen föreslår att fraktförare som inte följer detta ska kunna dömas till böter. Det gäller även om fraktföraren inte lämnar tillräckliga uppgifter eller lämnar felaktiga uppgifter. Lagändringarna görs för att följa EU-regler om att sanktioner i sådana fall ska fastslås.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Ändringarna ska börja att gälla den 1 april 2017.

EU-länder ska byta information om multinationella företags finanser (SkU14) 

Uppgifter om multinationella företag, såsom till exempel inkomster och vinster, ska vara tillgängliga för skatteadministrationerna i alla EU-länder. Ett automatiskt utbyte av information mellan medlemsländerna införs därför. Denna form av informationsutbyte kallas för land-för-land-rapportering och syftar bland annat till att öka transparensen och därigenom motverka skatteflykt och skatteundandragande.
Dessutom uppdateras reglerna för hur internprissättning ska gå till, det vill säga hur en internationell koncern ska prissätta transaktioner inom den egna koncernen. Uppdateringen innebär att de svenska reglerna anpassas till OECD:s nya standard.
Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag. Förslagen grundar sig på standarder som tagits fram av organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, OECD och på EU-regler.
Förändringarna ska i huvudsak börja gälla den 1 april 2017.

Utländska företag ska bli skyldiga att använda kassaregister (SkU15) 

Företag som säljer varor eller tjänster i Sverige men som inte har ett fast försäljningsställe måste framöver använda kassaregister. Utländska företag ska omfattas av samma krav på kassaregister som svenska företag.
Enligt skatteförfarandelagen måste företag registrera all sin försäljning i ett kassaregister. Det gäller när kunden betalar kontant eller med kontokort. Det finns dock i dag flera undantag från den här skyldigheten, bland annat för utländska företag utan fast försäljningsställe i Sverige. Men nu tas alltså det här undantaget bort. De utländska företagen måste framöver använda ett kassaregister som är certifierat i Sverige eller ett kassaregister som godkänts i ett EES-land med liknande krav.
Syftet är att se till att konkurrensen inte blir snedvriden på grund av olika regler för svenska och utländska företag. Det blir också enklare för Skatteverket att granska utländska företag som bedriver verksamhet i Sverige.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Lagändringarna ska börja gälla den 1 maj 2017.

Tydligare regler om automatiskt utbyte av upplysningar om finansiella konton (SkU20) 

Regeringen har föreslagit ändringar i de svenska reglerna om den globala standarden för automatiskt utbyte av upplysningar om finansiella konton. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Ändringarna börjar gälla den 1 april 2017. Ändringar om kontrolluppgifter vid försäljning och inlösen av tillgångar på depåkonton ska tillämpas första gången i fråga om uppgifter för kalenderåret 2016. Övriga lagändringar ska tillämpas första gången i fråga om uppgifter för kalenderåret 2017.

Socialutskottet vill se generell tillståndsplikt inom socialtjänsten (SoU11) 

Landsting och regioner ska framöver erbjuda hälsoundersökning för barn och unga personer mellan 18-20 år. Det gäller de barn och ungdomar som vårdas utanför det egna hemmet. Dessutom ska kommuner och landsting ingå överenskommelser om samarbete när det gäller barn och unga som vårdas utanför det egna hemmet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
En annan del av regeringens förslag handlar om tillståndsplikten inom socialtjänsten. Den som driver privat verksamhet inom socialtjänsten måste framöver skaffa tillstånd för att få driva en sådan verksamhet. Det gäller den verksamhet som har avtal med en kommun om att driva till exempel HVB, stödboende eller boende för funktionshindrade. Redan i dag har många privata verksamheter tillståndsplikt. Men de verksamheter som genom avtal med en kommun driver socialtjänst har tidigare haft undantag från tillståndsplikten. Regeringen föreslår alltså att detta undantag tas bort. Riksdagen sa ja till även denna del av regeringens förslag.
Riksdagen anser vidare att det borde ställas samma krav på verksamheter som drivs av kommunerna själva. Riksdagen vill därför att regeringen ska återkomma till riksdagen med förslag om att den tillståndsplikt som gäller privat verksamhet, även ska gälla offentliga verksamheter. Riksdagen riktade ett tillkännagivande med den uppmaningen till regeringen.

Värdeökning av fastigheter ska kunna betalas tillbaka till kommuner (TU9) 

Privata aktörer som tjänar på stora infrastruktursatsningar ska kunna ge tillbaka en del av värdeökningen för sina fastigheter till samhället. Det ska i sådana fall ske på frivillig väg och det bygger på att det kan antas att en fastighet ökar i värde till följd av infrastruktursatsningen. Det kan till exempel handla om att det offentliga bygger ut järnvägen i närheten av en fastighet, vilket antas göra att fastigheten stiger i värde.
Det ska också klargöras i lagen att kommuner får medfinansiera byggande av järnväg, som ingår i ett landstings ansvarsområde, det vill säga tunnelbana och spårväg. Kommuner får redan i dag medfinansiera olika statliga väg- och järnvägsprojekt och med detta utvidgas bestämmelsen i lagen till att även avse landstingens transportinfrastrukturprojekt.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 april 2017.

Betyg från årskurs fyra ska kunna införas på försök (UbU10) 

Betyg införs på försök från årskurs 4. Regeringen får rätt att starta upp en sådan försöksverksamhet och sätta upp lämpliga regler. Som mest ska 100 skolor kunna delta i försöksverksamheten.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag, vilket innebär att skollagen ändras.
En förutsättning för att en försöksverksamhet ska kunna starta är dock att det finns ett intresse av att delta hos berörd skolas rektor och lärare. Innan en försöksverksamhet startas upp ska också berörda föräldrar och elever ha fått information om det och ha haft möjlighet att framföra sina åsikter.
Lagändringen ska börja gälla den 1 april 2017. Det innebär att en del skolor redan i höst kan välja att vara med i försöksverksamheten
Skicka en kommentar