lördag 4 mars 2017

Riksdagsbeslut 2 mars


Agenda 2030 är ett viktigt dokument. Dock är jobbet ogjort.Hur få alla länder att efterleva?


2 mars 2017

Beslut i korthet

Riksdagsbeslut 2 mars

Riksdagen vill skärpa lagstiftningen mot fordonsmålvakter (CU8)
Forskning och innovation inom energiområdet (NU9)
Timmätning av elförbrukning utan extra kostnad (NU10)
EU-förslag inom energiområdet (NU22)
Statens kreditförluster på studielån har granskats (UbU8)
Granskning av meddelande om rymdstrategi för Europa (UbU13)
Riksdagen vill se ökat samarbete mellan vården och apoteken (SoU6)
Regeringens arbete med politiken för global utveckling och Agenda 2030 har behandlats (UU5)

Riksdagen vill skärpa lagstiftningen mot fordonsmålvakter (CU8) 

Riksdagen uppmanade i ett tillkännagivande regeringen att se över möjligheten att skärpa lagstiftningen mot så kallade fordonsmålvakter.
Fordonsmålvakt kallas en person som registreras som ägare till ett fordon i stället för den verklige ägaren. Upplägget används ofta för att den verklige ägaren ska slippa att betala skatter och avgifter, eftersom det är fordonsmålvakten som är betalningsskyldig. Fordonsmålvakterna har ofta stora skulder, vilket innebär svårigheter för myndigheterna att få in skatter och avgifter från dem.
Riksdagen uppmanade också regeringen i ett tillkännagivande att skyndsamt lägga fram förslag som förbättrar fastighetsägares möjligheter att få hjälp med att avlägsna otillåtna bosättningar.

Forskning och innovation inom energiområdet (NU9)

Regeringen föreslår att det övergripande målet för forskning och innovation på energiområdet ska vara att bidra till att uppfylla energi- och klimatmålen, den långsiktiga energi- och klimatpolitiken och energirelaterade miljöpolitiska mål. Insatserna inom energiforskningen ska också vara fokuserade på områden som har förutsättningar för ekonomisk tillväxt och för export. I förslaget redovisar regeringen även riktlinjer för insatserna för forskning och innovation inom energiområdet under perioden 2017-2020.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen sa samtidigt nej till motioner om energiforskning. Motionerna handlade bland annat om kärnenergiforskning, övergripande mål för forskning och innovation på energiområdet, samt forskning om förnybar energi.

Timmätning av elförbrukning utan extra kostnad (NU10) 

Riksdagen har sagt ja till regeringens förslag om att göra ändringar i ellagen. Ändringarna innebär att elanvändare ska få rätt att få sin elförbrukning per timme redovisad utan att betala extra för det.
Dessutom ska regeringen få rätt att sätta upp vilka funktionskrav som ska finnas på elmätarna. Regeringen kan också välja att delegera kravställandet till en myndighet.
De nya lagarna börjar gälla den 1 juli 2017.

EU-förslag inom energiområdet (NU22) 

Europeiska kommissionen har presenterat meddelandet Ren energi för alla i EU. I meddelandet redogör kommissionen för förslagen i det så kallade "vinterpaketet", som innehåller ändringar av EU-regler inom energiområdet. Näringsutskottet som har granskat meddelandet är positiv till vinterpaketet, som också har ambitioner att prioritera Parisavtalet.
Utskottet anser att energieffektivisering behövs och stöder därför förslaget om energisparkrav för 2021-2030. Här anser dock utskottet att medlemsländerna så långt möjligt själva bör får välja hur kraven uppnås, samt att tidiga gjorda åtgärder inte får missgynnas. I vinterpaketet föreslås regler om att det ska införas individuell mätning och debitering avseende värmeenergi i nya byggnader samt vid omfattande renovering av byggnader. Utskottet anser att detta riskerar att minska drivkraften för fastighetsägare att genomföra tekniska åtgärder för energieffektivisering av byggnader.
Utskottet menar vidare att biodrivmedel bör bedömas efter skarpa hållbarhetskriterier där klimatnytta och markanvändning ingår. Fossila bränslen bör också omfattas av samma skarpa hållbarhetskriterier. När det gäller biobränslen vill utskottet också betona att länderna ska fortsätta att själva kunna bestämma sin nationella skogspolitik.
När det gäller ett effektivt energisystem med förnybar energi är det enligt utskottet viktigt att ländernas elnät sammanlänkas.  Utskottet anser slutligen att EU:s energipolitik bör utformas utifrån ländernas olikheter och förutsättningar både när det gäller styrmedel och energisystem. Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Statens kreditförluster på studielån har granskats (UbU8) 

Utbildningsutskottet har behandlat regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport som handlar om statens kreditförluster på studielån.
Riksrevisionen konstaterar att låntagare som bor utomlands är överrepresenterade bland dem som missköter sina återbetalningar samtidigt som problemen med att få in återbetalningar från den gruppen har ökat. Revisionen tycker också att regeringens information till riksdagen om kostnaderna för studielånen är otydlig. Riksrevisionen anser att Centrala studiestödsnämnden, CSN, i större utsträckning skulle kunna identifiera framtida riskgrupper. Nämnden borde även öka sina internationella samarbeten för att enklare kunna driva in studieskulder från andra länder.
Regeringen håller med Riksrevisionen om att arbetet med återbetalning av studielån kan förbättras. CSN har därför fått i uppdrag att öka återbetalningen av obetalda skulder. Regeringen delar också revisionens uppfattning att riksdagen borde få tydligare information om kostnaderna för studielån.
Utbildningsutskottet ser särskilt positivt på det breda uppdrag som CSN har fått och betonar vikten av att återbetalningen av skulder från personer i utlandet ökar. Utskottet delar regeringens bedömningar av de åtgärder som behöver genomföras.
Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Granskning av meddelande om rymdstrategi för Europa (UbU13) 

Europeiska kommissionen har presenterat ett meddelande som innehåller förslag om en rymdstrategi för Europa. Strategin innehåller fyra strategiska mål, och för varje mål anger kommissionen ett antal åtgärder. De fyra målen är:
största möjliga vinster för samhället och EU:s ekonomi
en innovativ europeisk rymdsektor med internationell konkurrenskraft
ett mer oberoende EU med säker tillgång till och användning av rymden
en stärkt roll för EU i världen och ökat internationellt samarbete.
Utbildningsutskottet som har granskat meddelandet ser positivt på kommissionens förslag på rymdstrategi. Utskottet betonar att rymdindustrin kan ha betydelse för tillväxt och jobb inom många områden och sektorer framöver. Det finns enligt utskottet en stor och outnyttjad potential när det gäller användningen av rymdtjänster och rymddata som behöver utnyttjas bättre. Utskottet nämner också jordobservationsprogrammet Copernicus potential att bidra till miljö- och klimatmål. Några andra av utskottets synpunkter är:
Strategin bör vara öppen för möjligheten att fler europeiska rymdhamnar för sattelituppskjutning, såsom Esrange, etableras.
Det är viktigt att samarbetet mellan EU och Europeiska rymdorganisationen blir effektivt i framtiden
I framtagandet av en rymdstrategi för Europa är det viktigt att bevaka skyddet för den personliga integriteten.
EU bör kontrollera och vara restriktiv med kostnaderna för att genomföra strategin.
Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen vill se ökat samarbete mellan vården och apoteken (SoU6) 

Det statliga apoteksmonopolet upphörde 2009. Det innebär att det nu finns flera olika aktörer som driver apotek. Riksdagen anser att det för patienternas skull är viktigt att se till att öka tillgängligheten och kvaliteten när det gäller läkemedel och andra hälsotjänster. För att stimulera ökat samarbete mellan vården och de olika apoteksaktörerna tycker riksdagen att regeringen bör ge lämplig myndighet i uppdrag att ta fram och utveckla modeller för ett sådant samarbete. Riksdagen riktade ett tillkännagivande till regeringen om detta.
I nuvarande regelverk för apoteken finns en 24-timmarsregel, som innebär att en patient ska kunna få sitt receptbelagda läkemedel inom 24 timmar. Regeln gäller dock bara apoteken, inte läkemedelsbolagen eller deras distributörer. Riksdagen anser att 24-timmarsregeln i förhållande till läkemedelsdistributörerna bör ses över och uppmanade i ett tillkännagivande regeringen att göra det.
Riksdagen menar att det snarast bör införas regler som innebär att apoteken får rätt att returnera läkemedel till leverantörerna. Riksdagen uppmanade regeringen att ta fram ett förslag om returrätt för läkemedel.
Riksdagen gjorde sitt ställningstagande i samband med behandlingen av motioner från allmänna motionstiden 2016 om apoteks- och läkemedelsfrågor.

Regeringens arbete med politiken för global utveckling och Agenda 2030 har behandlats (UU5) 

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om politiken för global utveckling, PGU, i genomförandet av Agenda 2030.
Syftet med PGU är att alla politikområden ska bidra till en rättvis och hållbar utveckling genom samstämmiga beslut. Agenda 2030 gäller för alla världens stater och förenar arbetet för fattigdomsminskning med hållbar utveckling. Målet är att utrota fattigdom och hunger, förverkliga de mänskliga rättigheterna, uppnå jämställdhet och egenmakt för alla kvinnor och flickor och säkerställa ett varaktigt skydd för planeten och dess naturresurser.
I skrivelsen redogör regeringen för en nystart av PGU, vilket görs för att kunna ligga i framkant med att genomföra Agenda 2030. Utrikesutskottet anser att Sverige även i fortsättningen ska vara drivande och ledande i genomförandet av Agenda 2030 och välkomnar att regeringen har höga ambitioner för genomförandet.
Utskottet förutsätter att regeringen även i fortsättningen regelbundet rapporterar om arbetet och betonar vikten av att kunna följa utvecklingen över tid.
Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa nej till de motioner som behandlades samtidigt
Skicka en kommentar