DAGENS REFLEKTION 9 maj: Ge sjukvården injektioner

Vi svenskar anser sjukvården vara den viktigaste politiska frågan just nu. Med rätta, anser jag. Jag tänker att det beror på flera upplevelser.

Tjänstemän tvingas ta ett politiskt ansvar. Budgetar följs inte. Patientsäkerheten är inte tillräcklig. Personal säger upp sig. Akuten är i behov av akutinsatser. Primärvården har läkarbrist.

Bilden är en realitet för många trots stora ansträngningar från personalens sida. Konstateras ska också att många upplever en vård av hög klass. Gäller såväl sjukhusvård och primärvård som folktandvård.

Bristerna är kända för de politiskt ansvariga. Det närmaste man kommer kraftfullt agerande är dock att man på sammanträde efter sammanträde ger uppdrag om att budget ska hållas och att kvaliteten och kvantiteten ska vara oförändrade. Som om noteringar i sammanträdesprotokoll förändrar verkligheten.

När verkligheten med sina brister blir alltför påträngande beslutar man sig för att se över organisationen och inhandlar konsulttjänster. Härigenom erhålls en andningspaus under vilken man kan hänvisa till pågående organisationsutredning och uttala förhoppningar om att konsulten har lösningen. 

.

Grundproblemet i landstinget torde vara att det är i endast teorin, som det är politiskt styrt. Det som nu möjligen kan motivera anlitande av konsult är behovet av utbildning av politikerna om vad som är deras uppgifter. I syfte att tydliggöra ansvarsuppdelningen mellan politik och produktion. Utrymmet för de anställda att konstruktivt klara ut organisation och arbetssätt blir då större.

Även staten har en viktig roll i det att riksdagen stiftar lagar och regeringen har ansvar för att lagkraven efterlevs. Staten tar inte sitt ansvar härvidlag och misslyckandet får betraktas som vida större än landstingens. Detta talar emot att staten ska ges en vidare roll i sjukvårdspolitiken. Den ska också hålla sig borta från begränsningar i landstingens sjukvårdsplanering, i form av system vid sidan om landstingens egna .