måndag 8 maj 2017

Regionfullmäktige 27 april

Uppsnabbat regionfullmäktige 27 april

I detta nyhetsbrev:

  • Årsredovisningen för 2016 godkänd
  • Arbetsgivarpolitiskt program antaget
  • Policy för hälsofrämjande arbetsplatser antagen
  • Ärende om ny neonatalavdelning återremitterat
  • Valärenden
  • Svar på interpellation om Gamla Uppsala museum
  • Svar på interpellation om grundbemanning och arbetstidsmodeller
  • Svar på interpellation om Region Uppsalas påverkan på kommunerna
  • Svar på interpellation om ordning och reda i välfärden
  • Svar på interpellation om efterlevnad av patientlagen
  • Svar på interpellation om Hälsoäventyret
  • Svar på interpellation om cancerrehabilitering
  • Svar på interpellation om utbildning av sjukhusspecialister
  • Svar på interpellation om hantering av övertidsersättning
  • Svar på interpellation om AT-platser
  • Svar på interpellation om budget för inhyrd personal
  • Svar på fråga om AT-platser


Årsredovisningen för 2016 godkänd

Landstinget i Uppsala län gjorde under 2016 ett plusresultat på 357 miljoner kronor, vilket är 105 miljoner kronor bättre än budgeterat. Det framgår av årsredovisningen.
Det förbättrade resultat förklaras främst av ökade intäkter från vård som säljs till andra landsting och regioner, samtidigt som kostnadsutvecklingen hållits nere. Inför 2016 gjordes även en skattehöjning.
Akademiska sjukhuset gjorde ett resultat på minus 38 miljoner kronor, vilket är 62 miljoner kronor bättre än budgeterat resultat på minus 100 miljoner kronor. Lasarettet i Enköping redovisade ett positivt resultat på 0,2 miljoner kronor. Hälsa och habilitering plus 6 miljoner kronor och Folktandvården plus 11 miljoner kronor. Minusresultat redovisas av Primärvården, Landstingsservice och Kollektivtrafiknämnden.
Det genomsnittliga antalet årsarbetare var 8 487, vilket är en ökning med 0,2 procent jämfört med föregående år. Sjukfrånvaron låg på 5,6 procent, en ökning med 0,5 procentenheter jämfört med 2015. Kostnaderna för inhyrd personal uppgick till 115 miljoner kronor, en ökning med 19 miljoner kronor jämfört med föregående år.
Landstingets revisorer skriver i revisionsberättelsen att landstingets likviditet har förbättrats, men att den ekonomiska situationen är fortsatt besvärlig mot bakgrund av förväntade ökade framtida kostnader. Fem av fullmäktiges sex finansiella mål uppfylls, men endast fyra av tolv verksamhetsmål. Den samlade måluppfyllelsen bedöms därför som bristfällig.
Regionfullmäktige godkände årsredovisningen för Landstinget i Uppsala län för 2016 samt underskotten för kollektivtrafiknämnden och fastighets- och servicenämnden. Landstingsstyrelsen och övriga nämnder och utskott beviljades ansvarsfrihet för 2016 års förvaltning.
Regionstyrelsen fick i uppdrag att återkomma med förslag till reviderat regelverk för hantering av under- respektive överskott i verksamheterna.

(KD) yrkade på en ändring i en övergripande formulering om Region Uppsala. Detta avslogs.

Arbetsgivarpolitiskt program antaget

Ett nytt arbetsgivarpolitiskt program har tagits fram för Region Uppsala. Programmet beskriver Region Uppsalas ambitioner, strategier och verktyg när det gäller kompetensförsörjning, arbetsgivarfrågor, lönebildning, arbetsmiljö, medarbetarskap, mångfald och likabehandling samt ledarskap. Det är tänkt att vara ett stöd för medarbetare och chefer i vardagen och ett verktyg för att nå målet att vara en god och attraktiv medarbetare.
Det arbetsgivarpolitiska programmet antogs av regionfullmäktige.
(V) yrkade på att ärendet skulle återremitteras eller i andra hand att ett annat förslag till program skulle antas. Detta avslogs.

Policy för hälsofrämjande arbetsplatser antagen

En ny policy för hälsofrämjande arbetsplatser har tagits fram för Region Uppsala. Policyn ersätter den tidigare gällande arbetsmiljöpolicyn. Den tar bland annat upp vad som förväntas av medarbetare och chefer i arbetet för att skapa förutsättningar för att uppnå en bra arbetsmiljö som främjar hälsa, förebygger ohälsa och stödjer rehabilitering.
Regionfullmäktige antog policyn för hälsofrämjande arbetsplatser.
(V) yrkade på att ärendet skulle återremitteras eller i andra hand att ett annat förslag till policy skulle antas. Detta avslogs.

Valärenden

Regionfullmäktige genomförde en rad val. Bland annat utsågs Emilie Orring (M) till regionråd och Stefan Olsson (M) till 2:e vice ordförande i regionstyrelsen. De efterträder Nina Lagh, som har avsagt sig sina uppdrag i Region Uppsala.

Svar på interpellation om Gamla Uppsala museum

Emilie Orring (M) ställde en interpellation till regionstyrelsens ordförande Börje Wennberg (M) om att möjliggöra ett övertagande av Gamla Uppsala museum. Enligt Orring är Gamla Uppsala en resurs för regionen, och området bör utvecklas ytterligare. Riksantikvarieämbetet har erbjudit ett engångsbidrag för förnyelse av anläggningen och att statens driftspengar för museet i Gamla Uppsala överförs till Region Uppsala.
Frågor: I vilka instanser har du förankrat hanteringen av Riksantikvarieämbetets framförda förslag? Vilka initiativ har du tagit för att möjliggöra övertagandet av Gamla Uppsala museum och säkerställa att områdets potential som besöksmål fullt ut tillvaratas?
Svar: Det skriftliga interpellationssvar som lämnats är överspelat. Riksantikvarien har nu gett bud om att de är beredda att skjuta till cirka 3 miljoner kronor. Utifrån det här har jag kallat till möte den 2 juni med berörda parter. Men det är inte finansierat och klart. Ska det kunna fullföljas måste det skjutas till minst 5 miljoner kronor per år driftsmässigt. Vi har inte sett att det finns utrymme för det i budget 2018, men framöver får vi se. Låt oss hoppas att vi kan hitta en form där ett antal parter är med.

Svar på interpellation om grundbemanning och arbetstidsmodeller

Oppositionsrådet Stefan Olsson (M) ställde en interpellation till Regionstyrelsens ordförande Börje Wennberg (S) om grundbemanning och arbetstidsmodeller som besvarades av personalutskottets ordförande Bertil Kinnunen (S). Olsson hänvisar i interpellationen till en tidningsartikel och för fram att personalutskottets uppgift är att ansvara för övergripande strategiska personalfrågor. Utskottet fattar inga exekutiva beslut, leder inte förhandlingarna med de fackliga organisationerna och avgör inte vad som är en lämplig grundbemanning inom regionens sjukvårdande förvaltningar. Olsson för också fram att förhandlingarna med Vårdförbundet handlar om veckoarbetstid, övertidsersättning med mera för redan anställd personal. Syftet med nya arbetstidsmodeller är inte att kunna nyrekrytera.
Frågor: Hur kan det vara personalutskottets uppgift att ta ställning till vilken grundbemanning regionens verksamheter ska ha? Hur kommer de nya arbetstidsmodellerna att leda till att rekryteringen av sjuksköterskor förbättras?
Svar: Det är korrekt att personalutskottet inte fattar beslut om grundbemanning eller tecknar kollektivavtal. Däremot är det utskottets uppgift att politiskt informera sig och förankra övergripande frågor utifrån ett brett kompetensförsörjningsperspektiv. I detta ingår också de pågående diskussionerna om arbetstidsmodeller. Personalutskottet har i uppdrag att följa upp resultatet av de åtgärder som vidtas och bered eventuella förslag till beslut av regionstyrelsen om åtgärder samt finansiering av dessa.
Syftet med de nya beslutade arbetstidsmodellerna är bland annat att generera möjlighet till en bättre grundbemanning samt tid för återhämtning för sjuksköterskor. Rimliga arbetstidsavtal som möjliggör återhämtning mellan arbetspassen, hälsofrämjande insatser, karriärmöjligheter, marknadsmässig lön, möjlighet till delaktighet och inflytande är några av de faktorer som gör att Region Uppsala uppfattas som en attraktiv arbetsgivare.
För mig som politiker och ordförande för personalutskottet är bra arbetstidsmodeller en strategisk fråga som förvisso berör sjukhusstyrelsen och vårdstyrelsen men som även måste diskuteras på central strategisk nivå, det vill säga i regionstyrelsen och dess utskott.

Svar på interpellation om Region Uppsalas påverkan på kommunernas bostadsförsörjning

Björn- Owe Björk (KD) ställde en interpellation till regionala utvecklingsnämndens ordförande Jenny Lundström (MP) med anledning av ett remissvar som den regionala utvecklingsnämnden lämnat till regeringen om riksintresseutredningen. Enligt Björk skulle utredningens förslag göra bostadsbyggande mer komplext och tidsödande.
Fråga: På vilket sätt kommer du att arbeta för att underlätta kommunernas uppdrag inom bostadsförsörjning?
Svar: I den regionala utvecklingsstrategin ses tillgången till bostäder som en nyckelfaktor för regionens utveckling. Bostadsförsörjning är primärt ett kommunalt ansvar men regionen har en viktig roll att samverka med kommunerna för att främja ett genomförande av målsättningarna i den regionala utvecklingsstrategin. Samarbetet mellan länets kommuner och regionen organiseras inom plattformen Regionalt forum, och på tjänstemannasidan finns sedan länge ett samarbete inom ramen för Forum för fysisk planering, där Region Uppsala är sammankallande.
Region Uppsala har utifrån ansvaret att upprätta länstransportplan en mer direkt möjlighet att verka för åtgärder som ökar tillgängligheten såväl inom som utanför länet. I det arbetet har regionala utvecklingsnämnden en avgörande roll. Det skapar i sin tur förutsättningar för ett ökat bostadsbyggande. Ett tydligt exempel är regionens arbete med att verka för att medel för fyrspår Uppsala-Arlanda avsätts i kommande nationell plan för utveckling av transportsystemet.
Region Uppsalas arbete inom En bättre sists och samarbetet i östra Mellansverige gällande regional utvecklingsplanering bidrar också till att skapa förutsättningar för ett ökat bostadsbyggande.

Svar på interpellation om ordning och reda i välfärden

Björn-Owe Björk (KD) ställde en interpellation till regionstyrelsens ordförande Börje Wennberg (S) om utredningen SOU 2016:78 Ordning och reda i välfärden.
Fråga: Anser du att Reepalus förslag är bra för att utveckla sjukvården i regionen?
Svar: Frågan debatteras i en lång rad fora, bland annat i det socialdemokratiska partiets nyligen avslutade partikongress i Göteborg. Där fastslogs följande ställningstagande:
"Helt avgörande för finansieringen av välfärden framöver är att fler jobbar, betalar skatt och att skattemedlen går till det de är avsedda för. Det behövs ett regelverk som sätter stopp för vinstjakt i skola, vård och omsorg. Inkomster ska inte gömmas undan genom aggressiv skatteplanering eller skattefusk. Alla ska göra rätt för sig."
Jag, och en övervägande majoritet av vår befolkning, delar den uppfattningen. Exakt hur detta tänkta regelverk ska utformas är jag inte beredd att ta ställning till. Men jag tar klar ställning för att ett regelverk behöver fastställas. Det skulle innebära att vi skulle kunna rensa bort de "oseriösa vinstjägarna", som vi tyvärr sett exempel på . Det skulle också undanröja grunden för den begynnande misstron mot privata företag inom välfärdssektorn. Och slutligen skulle det innebära att våra gemensamma resurser, våra skattepengar, i allt väsentligt används för att säkerställa fortsatt kvalitet inom välfärdsområdena vård, skola och omsorg.

Svar på interpellation om efterlevnad av patientlagen

Oppositionsrådet Anna-Karin Klomp (KD) ställde en interpellation till regionstyrelsens ordförande Börje Wennberg (S) med anledning av en uppföljning av den nya patientlagen som gjorts av Myndigheten för vårdanalys. I rapporten Lag utan genomslag konstateras att i tre av tio utvärderade områden har patientens faktiska ställning försämrats. Patientens ställning har inte förbättrats inom något område. Myndigheten pekar också ut ett antal faktorer som särskilt viktiga för att patientens faktiska ställning ska påverkas i positiv riktning.
Fråga: Hur följer vi i Region Uppsala upp att vi följer lagen?
Svar: Region Uppsala arbetar utifrån en regionövergripande handlingsplan för patientsäkerhet. Av den framgår bland annat att patientens och närståendes delaktighet och inflytande löpande ska stärkas. På förvaltningsnivå ska man säkerställa att chefer och vårdpersonal har kännedom om patientens rättigheter enligt patientlagen. På verksamhetsnivå finns instruktioner om att patienter och närstående ska involveras och att dessa uppmanas att fråga och ifrågasätta om det är något de undrar över eller känner sig tveksamma till i vårdsituationen.
Vi följer också upp efterlevandet av lagen genom Regionplan och budget där indikatorn "Delaktighet och inflytande" mäts.
Fråga: Hur arbetar vi med de områden som myndigheten pekar ut som särskilt viktiga?
Svar: Varje verksamhet ansvarar och arbetar för att göra patienter och närstående delaktiga i vården och behandlingen, till exempel genom värdebaserad och personcentrerad vård. Patienter och närstående har möjlighet att delta vid händelseanalyser. Vid Akademiska sjukhuset finns cirka 40 kontaktsjuksköterskor på olika kliniker som har till uppgift att informera patienten om kommande steg i behandlingen och säkerställer patientens inflytande. I programrådens mer långsiktiga utvecklingsarbete ska företrädare för berörda patientorganisationer delta.
Fråga: Vilka insatser görs så att vår personal har kännedom om patienternas rättigheter?
Svar: Framför allt arbetar vi med att säkerställa kunskap om patienternas rättigheter via internutbildning och intern information på Navet.
Fråga: Vilka insatser görs för att våra medborgare ska veta sina rättigheter som patient?
Svar: Region Uppsala arbetar kontinuerligt med att förbättra information och dialog med länsmedborgarna. Bland annat arbetar vi med att informera via 1177 och genom vår dialog med brukarorganisationerna.

Svar på interpellation om Hälsoäventyret

Oppositionsrådet Johan Örjes (C) ställde en interpellation till vårdstyrelsens ordförande Malena Ranch (MP) om Hälsoäventyrets lokaler. Enligt Örjes har det sedan september 2016 varit klart att Hälsoäventyret inte kommer att vara kvar i sina lokaler på Svartbäcksgatan i centrala Uppsala. I februari föreslogs lokaler vid Kungsgärdet, vilket möttes av kraftig kritik från bland annat anställda som menade att sämre tillgänglighet och längre restider riskerade att leda till att färre elever hade fått ta del av verksamheten. Lokalerna i Kungsgärdet har ännu inte börjat renoveras och har inte hunnit bli klara till dess att verksamheten flyttar ut från de tidigare lokalerna. Detta innebär att Hälsoäventyret står utan verksamhetslokaler till hösten.
Fråga: Varför fanns det inte färdiga lokaler att flytta in i när Hälsoäventyret behövde flytta från Svartbäcksgatan?
Svar: Processen har varit långdragen på grund av risker kopplade till det skick som byggnaden befinner sig i som förbisågs av förvaltaren/ägaren. Förvaltningen har fått resultatet av en förstudie av ombyggnation, vilket pekar på ökade hyreskostnader. Den slutgiltiga kalkylen ligger för närvarande hos Landstingsservice.
Fråga: Hur säkerställer ni att Uppsalas elever kommer att få ta del av Hälsoäventyrets arbete till hösten?
Svar: Planen är att rekrytering av personal till Hälsoäventyret i Uppsala sker så att de nya medarbetarna introduceras i god tid innan verksamheten öppnas igen. Rekryteringar inleds så snart tidtabellen för öppnandet av det nya hälsoäventyret klarnar. Tidtabellen för bygget och därmed rekryteringar är inte fastslagna än.
Fråga: Finns det risk för att denna "tillfälliga" stängning av en verksamhet blir permanent?
Svar: Sådan risk föreligger inte då såväl den politiska ledningen som ansvarig förvaltning ser ett mycket stort värde i Hälsoäventyrets verksamhet som en viktig del i Region Uppsalas hälsofrämjande arbete.

Svar på interpellation om cancerrehabilitering

Oppositionsrådet Lina Nordquist (L) ställde en interpellation till sjukhusstyrelsens ordförande Vivianne Macdisi (S) om cancerrehabilitering. Enligt Nordquist påvisade en utredning för 1,5 år sedan brister inom cancerrehabiliteringen i Region Uppsala. Rapporten pekade ut brist på samordning och kommunikation, där patienter föll mellan stolarna. Enligt utredaren måste en tydlig ansvarsfördelning skapas, så att patienterna vet vart de ska vända sig.
Fråga: Är ansvarsfördelningen idag tydliggjord, och vilken rehabilitering erbjuds idag patienter på onkologen, urologen, hematologen, kirurgen respektive lungmedicin?
Svar: Ansvarsfördelningen är tydliggjord. En speciell funktion har inrättats i syfte att vidareutveckla cancerrehabiliteringen genom att stödja verksamhetens processer, öka kunskapen och ge verktyg för rehabiliteringen samt förbättra samordningen mellan befintliga resurser. Utöver detta har arbetet fokuserat på projekt, exempelvis barn som anhöriga, lymfödem, fysisk träning och återgång till arbete. En förändring som kommer att ge en samlad organisation för rehabilitering pågår, och kommer att ge ytterligare förbättringar för rehabiliteringen vid cancerssjukdom.
Fråga: Får varje cancerpatient en kontaktsjuksköterska idag? Om inte, pågår utbildningsinsatser efter regionala cancercentras riktlinjer för att uppnå detta mål, och när beräknas målet vara nått?
Svar: Ett nätverk för kontaktsjuksköterskor har skapats, och kontaktsjuksköterskor finns vid alla enheter som behandlar cancersjukdomar annat än helt undantagsvis. Vid Akademiska sjukhuset finns cirka 30 kontaktsjuksköterskor. De allra flesta patienter med cancersjukdom får en kontaktsjuksköterska, och antalet ökar. Målet bedöms vara nått inom ett år.
Fråga: Är behovet av sexologisk rehabilitering idag tillgodosett? Om inte, pågår rekrytering eller utbildningsinsatser för att uppnå detta mål, och när beräknas målet vara nått?
Svar: En mottagning som tillgodoser behovet av sexologisk rehabilitering finns nu, och kunskapsöverföring pågår för att skapa en permanent verksamhet.
Fråga: Är anhörigstödet idag tillräckligt inom cancerrehabiliteringen, inklusive barn som anhöriga? Om inte, pågår arbete för att uppnå detta mål, och beräknas målet vara nått?
Svar: Stödet till anhöriga inklusive barn har förbättrats väsentligt under de senaste åren, men det kan knappast sägas vara tillräckligt bra. Det är ett av de pågående projekten.

Svar på interpellation om utbildning av sjukhusspecialister

Oppositionsrådet Lina Nordquist (L) ställde en interpellation till sjukhusstyrelsens ordförande Vivianne Macdisi (S) om utbildningen av sjukhusspecialister. Nordquist hänvisar till beräkningar från specialistföreningar som visar att dagens brist på specialistläkare kommer att bestå i tio år eller mer, om inte fler specialister utbildas. Då planeringen av allmänspecialisters specialisering centraliserades synliggjorde detta att betydligt fler utbildningsplatser behöver tillsättas. På sjukhus bekostas och planeras specialiseringen ofta av enskilda kliniker, vilket gör bristen mindre synlig. Utan resurser och tydlig strategi tvingas enskilda kliniker ställa dagens sjukvårdsbehov mot morgondagens långsiktiga utbildningsbehov.
Alliansen har krävt mer strategisk planering av sjukhusläkares specialisering, och fick 2015 svaret att en modell för delvis centralisering var på god väg på Akademiska sjukhuset.
Fråga: Har modellen för delvis centralisering av ST-utbildningens finansiering, infrastruktur och strategi som utlovats införts vid Akademiska sjukhuset?
Svar: Under 2016 påbörjades ett strategiskt övergripande arbete med prioriterade frågor som rör ST. Sedan 1 januari 2017 hanteras Akademiska sjukhusets kostnader för sidotjänstgöring centralt inom sjukhuset, både för ST-läkare inom vår egen region och för ST-läkare från sjukvårdsregionen som önskar sidotjänstgöring inom Akademiska sjukhuset. Detta underlättar en smidig och effektiv ekonomisk hantering av all sidotjänstgöring så att verksamheterna ska kunna fokusera på innehållet i den utbildning som ges.
Fråga: Hur många specialister utbildas i regionen idag inom 26 uppräknade specialiteter, där det råder nationell brist, och är detta tillräckligt?
Svar: Regionen utbildar idag 283 ST-läkare som beräknas bli klara 2017-2021. Huruvida antalet ST-läkare under utbildning är tillräckligt påverkas av naturliga avgångar, annan rörlighet och den produktion som bedrivs och planeras. Det är svårt att svara entydigt. Vissa yrkesgrupper motsvarar nätt och jämt verksamhetens behov. Andra yrkesgruppers kompetens motsvarar inte behoven och vi liksom andra regioner och landsting har svårigheter att rekrytera. Vi har även yrkesgrupper där kompetensen på ett bra sätt motsvarar verksamhetens behov och där vi på ett lätt sätt kan ställa om verksamheten efter den produktionstakt som krävs.
Fråga: Där brister finns – kan du tänka dig att i regionfullmäktiges budget tillföra resurser för specialisering (ST-block) för att undvika att behoven hos dagens patienter ställs mot morgondagens?
Svar: I arbetet med Regionplan och budget 2018-2020 bereds frågan om att utöka antalet ST-tjänster inom Region Uppsala. Utgångspunkten är att Region Uppsala har ett behov av att skapa bättre förutsättningar för en långsiktigt hållbar försörjning av läkare. Det är även viktigt att i det fortsatta arbetet med verksamhetsuppdragen till förvaltningarna särskilt lyfta fram och i dialog mellan uppdragsgivare och vårdförvaltning stärka och följa upp ST-verksamheten.

Svar på interpellation om hantering av övertidsersättning

Oppositionsrådet Nina Lagh (M) ställde en interpellation till regionstyrelsens ordförande Börje Wennberg (S) om hanteringen av innestående övertidsersättning. Region Uppsala har i bokslutet en skuld på 138 miljoner kronor i innestående övertidsersättning. Om personalen i regionen skulle välja att ta ut sin övertidsersättning finns enligt Lagh inget utrymme i budgeten ut för att hantera det.
Frågor: Hur ser planen ut för att hantera den innestående övertiden och det faktum att vår personal tvingas jobba så mycket övertid? Finns det utrymme i budgeten om den innestående övertiden skulle behöva betalas ut?
Svar: Det pågår ett omfattande arbete med olika kompetensförsörjningsåtgärder, framför allt för att underlätta rekryterandet av personal, men också för att minska behovet av övertidsarbete och därmed kostnaderna. Det är viktigt att följa upp och minska övertidsskulden både utifrån ett ekonomiskt och arbetsmiljöperspektiv. Det kan handla om att arbeta för rätt rollfördelning mellan olika yrkeskategorier och självklart i vissa fall om att öka grundbemanningen. Även arbetet med verksamhetsanpassning av arbetstidsmodeller kan få betydelse för övertidsuttaget.
Den övertid som medarbetare har upparbetat kan tas ut i ledighet eller i pengar. Arbetsgivaren kan idag inte tvinga medarbetaren att ta ut tiden i ledighet och har inte heller verkat för att denna ska tas ut i form av ekonomisk ersättning.
I de nyligen tecknade förändringarna i kollektivavtalets Allmänna bestämmelser 2017 som omfattar vissa av de aktuella fackförbunden införs en automatisk utbetalningsregel för övertidstimmar över 200 timmar, vilket bör innebära att skuldens ökning i framtiden kommer kunna begränsas.

Svar på interpellation om AT-platser

Oppositionsrådet Stefan Olsson (M) ställde en interpellation till sjukhusstyrelsens ordförande Vivianne Macdisi (S) om antalet AT-platser. I en rapport från Sveriges yngre läkares förening konstateras att 30 AT-läkare kommer att antas i Region Uppsala under 2017. Andra regioner/landsting med ungefär samma befolkningsmängd kommer att anta fler. Det kan antas att den som genomför sin AT-utbildning hos oss och är nöjd med den är villig att fortsätta med en ST-utbildning. Genom att vara välförsörjda med AT-läkare blir vi i ett senare skede välförsörjda med ST-läkare.
Fråga: Varför utbildar inte Region Uppsala fler AT-läkare?
Svar: Majoriteten av läkare som fullgör AT-tjänstgöring i landet gör detta på mindre och medelstora sjukhus. Denna tradition har bland annat uppkommit utifrån tanken att lärandemiljön på denna typ av sjukhus med hög andel bassjukvård är väl lämpad för den första kliniska tjänstgöringen efter läkarexamen. Följaktligen har andelen AT-tjänster förlagda till universitetssjukhus varit relativt låg sett till fördelningen inom landet. Inom Region Uppsala har under senare år totalt 30 AT-läkare anställts varje år, fördelat på 12 tjänster med anställning inom Lasarettet i Enköping samt 18 med anställning inom Akademiska sjukhuset. Region Uppsala har därmed följt det mönster som ses inom andra delar av landet med ett relativt lågt antal AT-tjänster inom universitetssjukhusen.
Regionstyrelsens utskott för hälso-, sjukvårds- och FoUU-frågor arbetar med denna fråga och under förra året fick FoUU-direktören i uppdrag att utreda frågan om framtida samordning och dimensionering av AT och ST inom Region Uppsala. En utredning presenterades på utskottet där rekommendationen är att Region Uppsala ökar antalet AT- och ST-block ytterligare. Dessutom lyftes värdet fram av att samordna AT-utbildningen mellan Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping och Primärvården för att kunna erbjuda en bra AT-utbildning som lägger grunden för framtida rekrytering till ST och som är bättre dimensionerad till verksamheten. I arbetet med Regionplan och budget 2018-2020 bereds frågan om en betydande ökning av antalet AT-tjänster inom Region Uppsala.

Ärende om ny neonatalavdelning återremitterat

Regionstyrelsen hade föreslagit att ett programarbete ska inledas för en ny neonatalavdelning vid Akademiska sjukhuset. Regionfullmäktige beslutade att återremittera ärendet för kompletteringar.

Svar på fråga om AT-platser

Kajsa Dovstad (L) ställde en fråga till sjukhusstyrelsens ordförande Vivianne Macdisi (S) med anledning av en sammanställning av antalet AT-platser som presenterades av Sveriges yngre läkares förening i februari. Dovstad har räknat ut antalet AT-platser per capita, där Region Uppsala placerar sig näst sämst i landet med 8 platser per capita. Enligt SYLF behövs det 15 platser per 100 000 invånare.
Fråga: Kommer Region Uppsala fortsätta att vara näst sämst i landet på AT-platser?
Svar: Nej, vi ska inte vara näst sämst, vi har höga ambitioner och ska gärna vara bland de bästa.

Svar på interpellation om budget för inhyrd personal

Oppositionsrådet Nina Lagh (M) ställde en interpellation till regionstyrelsens ordförande Börje Wennberg (S) om budgeten för inhyrd personal. Interpellationen besvarades av Bertil Kinnunen (S), ordförande i personalutskottet. Lagh påtalade att Region Uppsala har avsatt 41 miljoner kronor i 2017 års budget för inhyrda läkare, sjuksköterskor och annan personal, trots att kostnaden för inhyrd personal förra året uppgick till 115 miljoner kronor. Hittills har nästan hälften av pengarna gått åt, 18 miljoner kronor.

Frågor: Den nationella trenden är att hyrkostnaderna ökar – vad är då sannolikheten att Region Uppsala, som har näst lägst kostnader i landet efter Östergötland, skulle kunna minska kostnaderna med cirka 60 procent? Hälften av de budgeterade pengarna har gått åt – vad är sannolikheten att årets budget håller?
Svar: Budgeten för inhyrd personal baseras på underlag som framför allt tagits fram av Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping och Primärvården. Budgeten är medvetet lad på ett sådant sätt att det skapas incitament för verksamheterna att hålla igen på inhyrd personal. Genom en stramare budgetering skapar vi kostnadsmedvetenhet. Samtidigt är vi medvetna om att det blir ett tufft beting för verksamheterna och ser en risk för att det kommer att bli svårt att hålla budgeten.

Det är rätt som Nina Lagh skriver att stora delar av budgeten har använts under årets första månader. Dock ska samtidigt konstateras att den ordinarie personalbudgeten har minskat, vilket innebär att vi totalt befinner oss i ett kostnadsneutralt läge. Jag är också övertygad om att vi kommer att se ett trendbrott och att utvecklingen inte kommer att hålla i sig under resten av året.

Tisdagen den 25 april beslutade regionstyrelsen att Region Uppsala ställer sig bakom det nationella arbete som bedrivs inom SKL för att bli oberoende av inhyrd personal. I och med att frågan kommer att hanteras på nationell nivå kommer kostnaderna att kunna sänkas

Inga kommentarer: