Riksda´n 26 april

	26 april 2017
Beslut i korthet
	Riksdagsbeslut 26 april • Lex Laval rivs upp (AU9) • Statens arbete med arbetsmiljö har granskats (AU10) • Nej till motioner om bostadspolitik (CU14) • Det borde bli enklare att bygga studentbostäder (CU15) • Riksbankens förvaltning 2016 har granskats (FiU23) • Finansutskottet har granskat Riksrevisionens årsredovisning (FiU27) • Konsekvenser av resursbrist bör ses över (FöU7) • Straffen för hot, misshandel och könsstympning höjs (JuU14) • Handläggningen av mål och ärenden inom mark- och miljöprocessen ska bli effektivare (JuU24) • Riksdagen accepterar förslag om kontrollgrupp av Europol (JuU30)
	Lex Laval rivs upp (AU9)  Svenska fackförbund ska ges rätt att ta till stridsåtgärder mot arbetsplatser med utländsk arbetskraft som inte tecknat ett svenskt kollektivavtal. Arbetstagare som kommer till Sverige för att arbeta här under en begränsad tid ska genom detta få bättre arbetsvillkor. Det föreslår regeringen som vill göra ändringar i utstationeringslagen, den lag som innehåller bestämmelser om vad som gäller när ett utländskt företag skickar personal till Sverige för att tillfälligt arbeta här. Därmed ändras den så kallade lex Laval som infördes 2010 i utstationeringslagen efter en dom från EU-domstolen om hur fackförbundet Byggnads agerat mot det lettiska företaget Laval un Partneri Ltd. Dessutom anpassas utstationeringslagen till det så kallade tillämpningsdirektivet. Direktivet innehåller bland annat åtgärder för att förhindra att arbetsgivare kringgår regler om skydd för arbetstagarnas villkor. Riksdagen sa ja till förslaget och till att de nya reglerna börjar gälla den 1 juni 2017.
	Statens arbete med arbetsmiljö har granskats (AU10)  Arbetsmarknadsutskottet har behandlat regeringens skrivelse som handlar om Riksrevisionens rapport om statliga insatser inom arbetsmiljöområdet. I den arbetsmiljöstrategi som regeringen beslutade om 2016 riktas många uppdrag till Arbetsmiljöverket. Riksrevisionen tycker att uppdragen visar på en god vilja hos regeringen. Den stora mängden detaljerade uppdrag riskerar dock att ta resurser från nödvändigt utvecklingsarbete hos Arbetsmiljöverket. Riksrevisionen konstaterar vidare att det är svårt att mäta hälsa. Riksrevisionen menar att statistiken behöver utvecklas för att ge en bättre överblick över hur arbetsmiljön ser ut på svenska arbetsplatser. I regeringens skrivelse framför regeringen att den förstår revisionens synpunkt om att många uppdrag riskerar att tränga undan utvecklingsarbetet. Regeringen skriver vidare att den tänker följa upp Riksrevisionens rekommendationer i dialogen med Arbetsmiljöverket. Arbetsmarknadsutskottet anser att Riksrevisionens granskningsrapport är ett viktigt bidrag i arbetet med att följa upp, utvärdera och utveckla en arbetsmiljöstrategi för det moderna arbetslivet. Utskottet anser att det är viktigt att regeringen följer upp arbetsmiljöstrategins prioriteringar och fortsätter sitt arbete med att bli ännu mer tydlig i sin styrning av arbetsmiljöpolitiken. Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa samtidigt nej till motioner som handlar om arbetsmiljö och arbetstid. Anledningen är främst att arbete redan pågår inom dessa områden.
	Nej till motioner om bostadspolitik (CU14)  Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2015 och 2016 om bostadspolitik. Motionsförslagen handlar om åtgärder på bostadsmarknaden, kommunal bostadsförmedling, kommunala allmännyttiga bostadsbolag, så kallade byggemenskaper, bostäder för unga och studenter, boenden för våldsutsatta, bostäder till nyanlända, planering för ökad trygghet i vissa bostadsområden, möjligheten att äga sin bostad, kreditgarantier på landsbygden samt innovativt, miljövänligt och hållbart byggande.
	Det borde bli enklare att bygga studentbostäder (CU15)  För att minska den akuta bostadsbristen på vissa studieorter bör det bli enklare att bygga studentbostäder. Det anser riksdagen som i ett tillkännagivande uppmanade regeringen att utreda möjligheten till lättnader i byggreglerna för studentbostäder. Till exempel kan lättnaderna handla om att begränsa kraven på tillgänglighet. Enligt riksdagen är det också en viktig uppgift för regeringen att fortsätta arbetet med att förbättra och förenkla plan- och byggreglerna för att underlätta för ökat bostadsbyggande. Till exempel skulle snabbare handläggning av plan- och bygglovsärenden innebära att tiden från projektstart till byggstart kan kortas. Riksdagen riktade därför ett tillkännagivande till regeringen även om detta.
	Riksbankens förvaltning 2016 har granskats (FiU23)  Riksdagen fastställde Riksbankens resultat- och balansräkning för 2016 och att godkände riksbanksfullmäktiges förslag till hur Riksbankens vinst ska disponeras. Det innebär att Riksbanken ska leverera in 2,5 miljarder kronor till statens budget. Pengarna ska levereras in senaste en vecka efter riksdagens beslut. Riksdagen sa nej till Riksbanksfullmäktiges förslag om att 60 miljoner kronor ska räknas av från det som Riksbanken ska leverera till statens budget. Riksbanksfullmäktige ville använda de 60 miljoner kronorna till extern forskning om penningpolitik och finansiell stabilitet. Riksdagen håller med om att det kan finnas behov av denna typ av forskning men anser att finansiering av extern forskning ligger utanför Riksbankens ansvarsområde. Riksdagen vill därför att regeringen i beredningen av budgeten för 2018 prövar möjligheterna att utöka resurserna för forskning och utbildning inom de områden och i den omfattning som riksdagbanksfullmäktige föreslår. Riksdagen uppmanade regeringen till detta i ett tillkännagivande.
	Finansutskottet har granskat Riksrevisionens årsredovisning (FiU27)  Finansutskottet har granskat Riksrevisionens årsredovisning för 2016. Revisionen av årsredovisningen, som gjorts av en extern revisor, visar att årsredovisningen i alla väsentliga avseenden är rättvisande. Under 2016 organiserade Riksrevisionen om sin verksamhet i nio mindre enheter. Finansutskottet ser positivt på att Riksrevisionen utvecklar sina arbetssätt för att kunna ta till vara på personalens kompetens, bland annat när det gäller arbetet med kvalitetssäkring. Utskottet betonar även vikten av att Riksrevisionen tar vara på allsidigheten i lagen om statlig revision för att effektivitetsrevisionens granskningar inte ska bli för ensidiga åt ena eller andra hållet. Efter finansutskottets granskning av årsredovisningen lade riksdagen ärendet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
	Konsekvenser av resursbrist bör ses över (FöU7)  Regeringen borde göra en översyn av vad resursbrist inom sjukvården kan få för konsekvenser vid en extraordinär händelse. Riksdagen uppmanade regeringen till detta i ett tillkännagivande. Under de senaste åren har svenska sjukhus vid flera tillfällen behövt införa stabsläge i vissa kritiska lägen, såsom vid överbeläggningar eller vid akut personalbrist. Ett stabsläge innebär att sjukhuset tvingas göra hårda prioriteringar i resursanvändandet. Konsekvensen kan bli att patienter hänvisas till andra sjukhus och att operationer behöver ställas in. Att sjukhus behöver gå in i stabsläge vid relativt normala förhållanden är oroande anser försvarsutskottet. Riksdagen vill alltså därför att regeringen ser över vilka konsekvenser resursbrist skulle få vid en extraordinär händelse med stor belastning på samhällets vårdresurser.
	Straffen för hot, misshandel och könsstympning höjs (JuU14)  Minimistraffet för en del allvarliga våldsbrott höjs. Det gäller bland annat grov misshandel, grovt olaga tvång, grovt olaga hot och grovt rån. Dessutom vill regeringen skärpa straffet för könsstympning av kvinnor. Minimistraffet för grov misshandel ändras från ett år i fängelse till ett år och sex månader. Minimistraffet för grovt olaga hot ska höjas från fängelse i sex månader till fängelse i nio månader. Straffet för könsstympning ska ändras från fängelse i högst fyra år till fängelse i lägst två år och högst sex år. Anledningen är att regeringen vill markera hur allvarligt den ser på den här typen av brott. Riksdagen sa ja till förslaget och de nya straffskalorna börjar gälla den 1 juli 2017.
	Handläggningen av mål och ärenden inom mark- och miljöprocessen ska bli effektivare (JuU24)  Riksdagen sa ja till förslag från regeringen som ska göra domstolarnas handläggning av mål och ärenden i mark- och miljöprocessen effektivare och mer ändamålsenlig. Beslutet innebär bland annat • att Mark- och miljööverdomstolen ska vara första instans istället för Högsta domstolen för prövning av särskilda rättsmedel som gäller vissa kommunala beslut • att Mark- och miljööverdomstolens behörighet att pröva särskilda rättsmedel som gäller de tidigare fastighetsdomstolarnas beslut regleras • att mark- och miljödomstolar och Mark- och miljööverdomstolen i vissa fall får förena mål eller ärenden som handläggs enligt ärendelagen till gemensam handläggning • att Mark- och miljööverdomstolens sammansättning när den prövar överklagade ärenden och särskilda rättsmedel regleras. Särskilda rättsmedel är de möjligheter som i vissa fall kan användas för att få ett rättsligt beslut prövat på nytt, när beslutet vunnit laga kraft och inte längre kan överklagas. Lagändringarna börjar gälla den 1 juni 2017.
	Riksdagen accepterar förslag om kontrollgrupp av Europol (JuU30)  I maj ska Europolförordningen börja gälla. Den innehåller bland annat regler om att Europols verksamhet ska övervakas av Europaparlamentet och de nationella parlamenten. En arbetsgrupp inom EU har tagit fram ett förslag på hur en politisk övervakning av Europol skulle kunna gå till. Det har riksdagen behandlat i ett tidigare betänkande, JuU23. Nu har det slovakiska ordförandeskapet i EU-talmanskonferensen presenterat ett reviderat förslag. Det nya förslaget innebär bland annat att varje parlament får möjlighet att nominera upp till fyra ledamöter till den parlamentariska kontrollgruppen, i stället för två, och att det vid behov kan sammankallas till fler än ett extrainsatt möte under året. Talmannen bestämde tillsammans med riksdagens gruppledare att riksdagen, genom Justitieutskottet, skulle titta närmare på det reviderade förslaget. Justitieutskottet accepterar det reviderade förslaget även om möjligheten att öka antalet medlemmar i den parlamentariska kontrollgruppen går i fel riktning. Utskottet betonar att kontrollen av Europol bör vara enkel, snabb och konkret och att det därför är viktigt att kontrollgruppens medlemmar inte blir för många. Eftersom förslaget om att kunna sammankalla till fler extrainsatta möten bara gäller om det finns särskilda behov så accepterar utskottet även det. Med det lade riksdagen utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet