måndag 8 maj 2017

Riksda´n 3 maj


logotyp: Sveriges riksdag
3 maj 2017

Beslut i korthet

Riksdagsbeslut 3 maj

Alla ska få tillgång till betalkonto med grundläggande funktioner (FiU33)
Nej till motioner om skogspolitik (MJU13)
Nej till motioner om fiskeripolitik (MJU14)
Vägarnas bärighet ska avgöra vilket vägnät som de tyngsta fordonen får använda (TU14)
Sjöfolk ska få samma arbetsrättsliga rättigheter i hela EU (AU11)
Sverige markerar mot tvångsarbete (AU12)
Ja till regeringens förslag om upphandling (FiU31)
Användningen av hemliga tvångsmedel har granskats (JuU11)
Tillämpning av lagen om särskild utlänningskontroll har granskats (JuU12)
Nej till motioner om våldsbrott och brottsoffer (JuU20)
Hälso- och sjukvårdspersonal bör få anmäla vanvård av djur (KU15)
Finlandssvenskar som nationell minoritet bör utredas (KU16)
Nej till motioner om hur riksdagen ska arbeta (KU18)
Veterandagen borde bli allmän flaggdag (KU29)
Ändrade regler för uppehållstillstånd för nyanlända som går i gymnasiet (SfU19)

Alla ska få tillgång till betalkonto med grundläggande funktioner (FiU33) 

Alla konsumenter som lagligen är bosatta inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, EES, ska kunna få ett bankkonto med grundläggande funktioner. Grundläggande funktioner innebär att konsumenten ska kunna placera pengar på kontot, ta ut kontanter och kunna överföra pengar. Konsumenters möjlighet att få insyn i och kunna jämföra de avgifter som tas ut för deras betalkonton ska dessutom öka. Det ska också bli enklare att byta betalkonton mellan olika banker eller andra betaltjänstleverantörer.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Förändringarna innebär att den svenska lagen anpassas till tvingande EU-regler.

Nej till motioner om skogspolitik (MJU13) 

Riksdagen sa nej till motionsförslag om skogspolitik. Anledningen är bland annat att det redan pågår arbete inom området. Motionerna handlar bland annat om skogar med höga naturvärden, frivilliga avsättningar av skog och skogsbruk och skogsskötsel.

Nej till motioner om fiskeripolitik (MJU14) 

Riksdagen sa nej till motionsförslag om fiskeripolitik. Motionerna handlade bland annat om globalt hållbart fiske, regelverket för yrkesfisket och märkning av fisk. Riksdagen sa nej till förslagen, främst med hänvisning till pågående arbete.

Vägarnas bärighet ska avgöra vilket vägnät som de tyngsta fordonen får använda (TU14) 

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny bärighetsklass för vägar, BK4, som ska möjliggöra färd med tyngre fordon än vad som är tillåtet i dag. Riksdagen motsätter sig dock regeringens uttalande i propositionen om att användningen av BK4-klassningen inte får äventyra regeringens ambition att flytta över gods från väg till järnväg och sjöfart. Riksdagen anser att vägarnas bärighet ska vara avgörande för vilket vägnät som upplåts för dessa fordon och att detta bör genomföras skyndsamt. Riksdagens uttalanden om det här bör vara vägledande när ett vägnät ska upplåtas för BK4.
Riksdagen uppmanade också regeringen i ett tillkännagivande att se över hur längre fordon i högre utsträckning ska kunna tillåtas på det svenska vägnätet.

Sjöfolk ska få samma arbetsrättsliga rättigheter i hela EU (AU11) 

Arbetstagare till sjöss ska få samma arbetsrättsliga rättigheter som andra arbetstagare. Dessa regler ska nu gälla i hela EU. Det handlar bland annat om löneskydd, rätten till information och skydd vid uppsägningar på grund av arbetsbrist.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Förslaget bygger på tvingande EU-regler och syftet är att stärka arbetstagarskyddet och verka för lika spelregler inom EU.
Innan har arbetstagare till sjöss, i vissa länder, varit undantagna från den här typen av regler. Några sådana undantag har dock inte funnits i Sverige varför direktivet inte får någon praktisk betydelse i Sverige. I sammanhanget föreslog också regeringen ändrade regler för hur en besättningsmedlem som är ledamot eller suppleant i ett särskilt förhandlingsorgan eller företagsråd ska kunna delta i möten fysiskt eller på distans. Riksdagen sa ja till även detta. De nya reglerna börjar gälla i svensk lag den 1 oktober.

Sverige markerar mot tvångsarbete (AU12) 

Riksdagen sa ja till regeringens förslag att godkänna 2014 års protokoll till Internationella arbetsorganisationens (ILO) konvention om tvångsarbete. ILO är FN:s organ för sysselsättnings- och arbetslivsfrågor och har som mål att bekämpa fattigdom.
Godkännandet av protokollet har ingen praktisk betydelse i Sverige eftersom svenska lagar och regler gör att Sverige redan lever upp till de krav som ställs. Men arbetsmarknadsutskottet anser att godkännandet är önskvärt och ett uttryck för Sveriges inställning i frågan om att tvångsarbete ska bekämpas.

Ja till regeringens förslag om upphandling (FiU31) 

I upphandlingsprocesser ska myndigheter och enheter i vissa fall ställa krav på arbetstid, lön och semester för leverantörens personal. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
I november 2016 sa riksdagen i stora delar ja till regeringens förslag om nya lagar kring offentlig upphandling. Riksdagen sa dock nej till de delar av förslaget som handlade om att upphandlande myndigheter och enheter ska ställa särskilda arbetsrättsliga villkor. Regeringen har nu lämnat ett nytt förslag.
Det nya regeringsförslaget går ut på att upphandlade myndigheter och enheter i vissa fall ska ställa krav när det gäller arbetstid, lön och semester. Skillnaden från det förra förslaget är att bestämmelsen bara ska användas i upphandlingar som överstiger en viss beloppsnivå, de så kallade tröskelvärdena. Skillnaden är också att bestämmelserna inte ska gälla försäkring, pension och annan ledighet än semester.
Riksdagen tycker att regeringens nya förslag är bra och sa därför ja till förslaget. Riksdagen ändrade dock något i regeringens förslag. Ändringen förtydligar att de nya bestämmelserna ska gälla upphandlingar som påbörjas efter det att bestämmelserna börjat gälla. Lagändringarna träder i kraft den 1 juni 2017.

Användningen av hemliga tvångsmedel har granskats (JuU11) 

Justitieutskottet har granskat en skrivelse från regeringen om hemliga tvångsmedel under 2015. Det är en årlig redovisning som handlar om hur de brottsbekämpande myndigheterna använt sig av hemliga metoder som rumsavlyssning, kameraövervakning och avlyssning av elektronisk kommunikation. De här metoderna ska användas när det är nödvändigt för att förhindra eller utreda brott, men måste avvägas mot människors rätt till privatliv.
Under 2015 gavs drygt 9500 tillstånd till hemliga tvångsmedel, vilket är fler än 2014 och 2013.
Säkerhetspolisen fattade totalt 377 beslut om hemliga tvångsmedel med stöd av bestämmelserna i rättegångsbalken och lagen om åtgärder för att förhindra vissa särskilt allvarliga brott.
Utskottet håller med regeringen om att de hemliga tvångsmedlen fyller en mycket viktig funktion för det brottsutredande arbetet och att de hemliga tvångsmedlen inneburit en reell nytta. Utskottet välkomnar att även Säkerhetspolisens användning av hemliga tvångsmedel numera redovisas.
 Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Tillämpning av lagen om särskild utlänningskontroll har granskats (JuU12) 

Justitieutskottet har granskat en skrivelse från regeringen som handlar om lagen om särskild utlänningskontroll. Lagen innehåller särskilda åtgärder som syftar till att förebygga våldsdåd med internationell bakgrund. I skrivelsen redogör regeringen för hur lagen har använts mellan den 1 juli 2015 och den 30 juni 2016.
Sedan 2010 har antalet attentat och attentatshot med koppling till Sverige ökat. Det handlar framförallt om aktörer som motiveras av våldsbejakande islamistisk extremism. Sveriges deltagande i internationella militära operationer i Afghanistan, Irak och Mali kan medföra att Sverige uppfattas som ett legitimt mål. Hittills har runt 300 individer lämnat Sverige för att ansluta sig till våldsbejakande islamistiska grupper i Syrien eller Irak. Av dessa individer har ungefär 140 återvänt till Sverige. Under det senaste året har dock antalet nya resenärer minskat. Det är oklart vad nedgången beror på, men sannolikt har flera faktorer spelat en roll, däribland den skärpta kontrollen av den turkiska gränsen och Daishs alltmer trängda militära läge. Möjligen har också kriminaliseringen av resor i terrorismsyfte spelat roll.
Terrorismen är ett globalt hot som kräver globalt samarbete. Sverige jobbar mot terrorhotet i en rad olika internationella konstellationer, bland annat inom ramen för EU-samarbetet och inom FN. Regeringen fattade under den aktuella perioden sju beslut med stöd av lagen. Besluten handlade framförallt om överklaganden av Migrationsverkets beslut om utvisning.
Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Nej till motioner om våldsbrott och brottsoffer (JuU20) 

Riksdagen sa nej till motionsförslag om våldsbrott och brottsoffer. Skälet var framförallt att arbete redan pågår på dessa områden.

Hälso- och sjukvårdspersonal bör få anmäla vanvård av djur (KU15) 

Om hälso- och sjukvårdspersonal eller socialtjänst i sitt arbete råkar på djur som far illa bör de kunna lämna uppgifter om detta vidare till ansvarig myndighet. Det anser riksdagen, som uppmanade regeringen att komma med förslag om en sekretessbrytande bestämmelse som gör detta möjligt.
Riksdagen riktade också ett tillkännagivande till regeringen om informationsteknik och demokrati. Uppmaningen gäller att regeringen bör vidta åtgärder för att informationsteknikens potential ska utnyttjas för att främja demokratin.
Riksdagen gjorde tillkännagivandena i samband med behandlingen av motionsförslag om offentlighet, sekretess och integritet. Riksdagen sa nej till övriga motioner inom området.

Finlandssvenskar som nationell minoritet bör utredas (KU16) 

Frågan om finlandssvenskarna ska erkännas som en nationell minoritet i Sverige behöver utredas. Riksdagen riktade därför ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att tillsätta en sådan utredning.
Riksdagen sa samtidigt nej till övriga motioner som rör minoritetsfrågor. En av anledningarna är att det redan pågår arbete i flera av de frågor som motionerna tar upp.

Nej till motioner om hur riksdagen ska arbeta (KU18) 

Riksdagen sa nej till motionsförslag om hur riksdagen ska arbeta. Skälen är bland annat att arbete pågår på området. Motionerna handlar bland annat om riksmötets öppnande, röstregler, ceremonier och EU-flagga i kammaren, votering på distans, Europaparlamentarikers föräldraledighet och Riksdagsförvaltningens verksamhet.

Veterandagen borde bli allmän flaggdag (KU29) 

Veterandagen den 29 maj borde bli allmän flaggdag. Det anser riksdagen som riktar ett tillkännagivande till regeringen om det.
Den 29 maj varje år högtidlighålls veterandagen av Försvarsmakten med en ceremoni på Djurgården i Stockholm. Alltfler svenskar kan nu betraktas som veteraner, dels från den militära verksamheten i Sverige men också från internationella insatser i vår omvärld. Om veterandagen skulle bli en allmän flaggdag så skulle de som inte kan delta i statsceremonin kunna visa sin uppskattning för Sveriges veteraner.  Det skulle också öka kunskapen om veteranernas viktiga insatser i stort. Riksdagen anser därför att 29 maj bör bli allmän flaggdag.
Riksdagen sa nej till övriga motioner om allmänna helgdagar som behandlades samtidigt.

Ändrade regler för uppehållstillstånd för nyanlända som går i gymnasiet (SfU19) 

Nyanlända ungdomar som går i gymnasiet och som sköter sina studier ska få möjlighet att få förlängt uppehållstillstånd. Det innebär att de kan slutföra sin gymnasieutbildning även om deras tidigare tillstånd har upphört. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
I dag väljer en del ungdomar att inte gå gymnasiet eftersom de inte vet om de kan avsluta sin skolgång. Avsikten med förslaget är att uppmuntra ungdomarna att studera och att de också ska känna trygghet i att de kan fullfölja studierna. Enligt regeringen är en gymnasieutbildning värdefull såväl för den enskilde som för den svenska arbetsmarknaden.
Lagändringarna ska börja gälla den 1 juni 2017
Skicka en kommentar