Militärt avtal utan föregående debatt

 Så här skrev jag i juni, men utan publicering:

Hur skulle vi reagera om Sveriges riksdag skulle ge USA rätten att bemanna sjutton svenska militärbaser och att några skulle få användas av endast USA? Hur skulle vi reagera om Sverige gav USA även rätten att lagra amerikansk materiel i Sverige? Och, om den rätten inte uttryckligen undantog kärnvapen. Vad skulle vi säga om det visade sig att de amerikanska soldaterna på svensk mark inte kommer att lyda under svensk lag? Brott, som eventuellt begås här inte skulle beivras av svenska rättssystemet? Och, tänk om man i avtalet inte tydligt reglerar vad som får föras in i Sverige, till exempel vad fartyg och flygplan har ombord när man angör svensk mark.

Ovanstående blir dock verklighet om riksdagen beslutar att Sverige ska ställa sig bakom DCA-avtalet, ett av försvarsministrarna i Sverige och USA undertecknat avtal om militärt samarbete. DCA står för Defence Cooperation Agreement.

Rätten beträffande militärbaser skulle ges, enligt förslaget till avtal. Inget hinder för lagring av krigsmateriel skulle finnas, inte ens för kärnvapen, varom det visserligen lär finnas muntlig överenskommelse att undanta. Vad betyder emellertid en muntlig överenskommelse i ett skarpt läge? Amerikanska soldater ska inte kunna dömas för brott begångna på svenska mark. Detta ett avsteg från vad som gäller i andra sammanhang. Vilka kan konsekvenserna av okontrollerad införsel bli?

Avtalet är ett avtal mellan enbart Sverige och USA och anges ska ses som en komplettering av avtalet om NATO-medlemskapet, som alltså inte anses skapa tillräcklig säkerhet. Det undertecknade avtalet ska riksdagen ta ställning till inom en snar framtid. Proposition med förslag grundade på det undertecknade avtalet ligger nu hos riksdagen. Andan i avtalet präglas av att samarbetet ska bygga på förtroende. Enbart Nato-medlemskap anses inte ge ett tillräckligt tidigt och effektivt skydd. Jo det här kan bli verklighet om Sveriges riksdag godkänner det avtal som Sveriges försvarsminister har undertecknat tillsammans med USA:s försvarsminister.

Förutom att avtalet innebär stora oöverblickbara eftergifter för amerikansk militär verksamhet i Sverige är förslaget till avtal ur demokratisk synpunkt en fullständig katastrof. Ett mycket långtgående överlåtande av svenska militäranläggningar till USA ska genomföras utan en offentlig debatt. Få svenskar har hört talas om DCA och än färre vet vad DCA-avtalet innehåller. Inte heller NATO-frågan fick, innan beslutet om att säga ja till medlemsansökan, den genomlysning, som frågan borde ha fått. En mer genomgripande belysning av den påstådda hotbilden bör ses som självklar. Följderna av ett, från främst rysk sida uppfattat, tilltagande provokativt agerande från svensk sida borde, innan beslutet om NATO-medlemskapet fattades och innan beslut om DCA-avtalet fattas, ha belysts. Vad betyder det att Putin ser varje steg liknande NATO-medlemskap och DCA-avtal som ökande hot mot Ryssland?

Vad ligger bakom det faktum att man inte informerar? Varför inbjuds inte till och förs ingen debatt om avtalsförslaget? Står svaret att finna i att om svenska folket får veta vad avtalet skulle innebära uppstår ett svårhanterligt folkligt motstånd?

Nu behövs en mobilisering i form av högljudda krav på att riksdagsbeslutet får anstå i avvaktan på en omfattande information och debatt om avtalsförslaget. Förslaget bör kanske rent av bli föremål för en folkomröstning. Planen har sagts vara att beslut ska fattas i riksdagen före sommaren. Sker detta inträffar en skandal av sällan, eller aldrig, skådat slag. Får alltså inte ske.

Harald Nordlund f.d. kommunalråd och riksdagsledamot (FP) Uppsala