Debatt: Diskriminering av äldre en attitydfråga
Vi alla har ett ansvar att ändra attityderna som ligger bakom ålderismen, skriver Harald Nordlund.
Ålderism handlar om en negativ attityd till äldre, en attityd som blivit tydlig av rapporteringen om hemtjänsten i Uppsala, skriver Harald Nordlund.
Ålderism handlar om en negativ attityd till äldre, en attityd som blivit tydlig av rapporteringen om hemtjänsten i Uppsala, skriver Harald Nordlund.
Foto: Adam Wrafter
Debatt
2025-01-19 07:30
Harald Nordlund, före detta riksdagsledamot och kommunalråd i Uppsala (FP)
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Ålderism handlar om en negativ attityd till äldre. En attityd som blivit tydlig av rapporteringen om hemtjänsten i Uppsala. De övergrepp i hemtjänsten som uppdagats har tydliggjort en bild av äldre som otillräkneliga i förövarnas ögon, men visar också att politiska beslutsfattare brustit i omsorgen om de äldre.
”Ta fram förslag på åtgärder för att motverka ålderism inom äldreomsorgen.” Så lyder den första av tretton uppmaningar till regeringen från Institutet för mänskliga rättigheter i rapporten ”En undersökning om äldre personers mänskliga rättigheter i äldreomsorgen”.
Är inte mänskliga rättigheter för alla något självklart i det svenska välfärds- och rättssamhället Sverige?
Rapporten pekar på flera brister som för länge sedan borde varit undanröjda. Elva av de tretton uppmaningarna är av lagstiftnings- och administrativ art. Men en uppmaning har direkt med attityder att göra. Det ligger nära till hands att konstatera att om våra attityder inte medförde den form av diskriminering, som ofta benämns ålderism, så skulle övriga uppmaningar i rapporten framstå som onödiga.
Där ligger därför den stora utmaningen: attityder.
undefined
Harald Nordlund, före detta riksdagsledamot och kommunalråd i Uppsala (FP).
Är det så att lagstiftning och rekommendationer ska leda till de nödvändiga attitydförändringarna? Erfarenheten säger något annat.
Vi har en diskrimineringslagstiftning som är tydlig. Sverige är ett av de länder i världen där det förekommer mest ålderism och där respekten för äldre är låg. Lagstiftningen har haft ingen eller obetydlig påverkan. Diskrimineringen fortsätter.
Attityder är djupt rotade. Rapporten från Institutet för mänskliga rättigheter innehåller dock alltför lite om denna aspekt. Den ger inte svar på hur dessa rötter kan ryckas upp och var ansvaret ligger för att så sker.
Vi, alla, har härvid ett ansvar.
Men vad hjälper ett sådant konstaterande? Hur påverkas attityder? I högsta grad, inte genom att andra säger att man har fel, utan genom att man själv får uppleva att man har fel.
undefined
Värdet av tillgängligheten till sociala kontakter och deltagande i kulturella sammanhang tillsammans med andra åldersgrupper ska inte underskattas. Trots att ett flertal verksamheter finns där äldre och barn får umgås tillsammans, tycks kommunerna fortsätta att hålla dessa grupper isär, skriver Harald Nordlund.
Foto: Anders Wiklund/TT
Om vi får uppleva en större andel äldre i vår riksdag än i dag kommer vår attityd att förändras, eftersom äldre tillför politiken något värdefullt. Liksom yngre gör, men ändå något annat: Erfarenheter, goda livskunskaper och god rättsuppfattning. Andelen 65-plussare måste öka i riksdagen.
Vårt sätt att se på äldre i arbetslivet, där äldre i arbetslivet ger ett mervärde, borde också vara en viktig faktor för påverkan av en attityd.
Kulturen är en annan viktig arena. Värdet av tillgängligheten till sociala kontakter och deltagande i kulturella sammanhang tillsammans med andra åldersgrupper ska inte underskattas.
Barn som får umgås med årsrika får uppleva hur mycket erfarenhet och klokskap en äldre person kan representera. Trots att ett flertal verksamheter finns där äldre och barn får umgås tillsammans, tycks kommunerna fortsätta att hålla dessa grupper isär. Så lite behövs för att åstadkomma så mycket.
undefined
Fler årsrika i riksdagen, arbetslivet och kulturen, där de äldres mervärde blir synligt, kan förändra attityderna, skriver Harald Nordlund.
Foto: Nicklas Kihlberg
Visst bör rapporten från Institutet för mänskliga rättigheters övriga uppmaningar tas fasta på och förslag på åtgärder för att motverka ålderism inom äldreomsorgen kan ingå i en rapport som den. Visst skulle det ha betydelse om Socialstyrelsen skulle få i uppdrag att ta fram styrdokument, att Sverige tar en aktiv roll i framtagandet av en internationell konvention om äldre personers mänskliga rättigheter och omdet skulle genomföras kunskapshöjande insatser i äldreomsorgen om ålderism och äldre personers mänskliga rättigheter.
Men utan attitydförändring blir de flesta andra åtgärderna verkningslösa.
Ansvaret vilar på oss alla. Ta itu med de egna fördomarna. Ansvaret vilar också på politiken att skapa de sammanhang i vilka våra snedvridna attityder inte har en chans att överleva
