Tesla

 

Riksda´n 29 januari

 

Riksdagsbeslut 29 januari Den kommunala bostadsförsörjningen ska förbättras (CU6) Nej till motioner om associationsrätt (CU11) Större skyldigheter att lämna uppgifter till Utbetalningsmyndigheten (FiU19) Nya regler underlättar informationshantering hos centrum mot våldsbejakande extremism (JuU20) Betalningssäkring införs inom socialförsäkringen (SfU10) Ny ordning för asylsökandes boende (SfU11) Den kommunala bostadsförsörjningen ska förbättras (CU6) Riksdagen sa ja till regeringens förslag som ska skapa bättre förutsättningar för kommunernas arbete med bostadsförsörjning.  Lagändringarna innebär bland annat vissa förtydliganden gällande kommunala bostadsförmedlingar. En sådan bostadsförmedling ska huvudsakligen förmedla lägenheter i turordning efter kötid för att ha rätt att ta ut köavgift. Genom lagändringen ska det bli tydligare att en kommunal bostadsförmedling har rätt att ta ut köavgift även om den reserverar lägenheter för vissa kategorier av sökande eller fördelar lägenheter enligt ett förturssystem.  Lagändringarna innebär också att nuvarande kommunala riktlinjer för bostadsförsörjningen ersätts av en handlingsplan. I handlingsplanen ska kommunerna redogöra för behovet av nya bostäder och ta hänsyn till behovet av samordning med andra kommuner både i planeringen och vid bostadsbyggandet. Riksdagen riktar även en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att se över hur användandet av reservationer och förtur vid kommunal bostadsförmedling kan begränsas. Tillkännagivandet kom med anledning av två förslag i följdmotioner. Lagändringarna börjar gälla den 1 mars 2025. Nej till motioner om associationsrätt (CU11) Riksdagen sa nej till cirka 30 förslag om associationsrätt i motioner från den allmänna motionstiden 2024. Förslagen handlar exempelvis om bokföringslagen, krav på aktiekapital och tvångslikvidation. Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete redan pågår i de frågor som förslagen gäller. Större skyldigheter att lämna uppgifter till Utbetalningsmyndigheten (FiU19) Utbetalningsmyndighetens uppdrag är att förebygga och förhindra felaktiga utbetalningar från välfärdssystemet. Myndigheten startade sin verksamhet den 1 januari 2024. Riksdagen sa ja till regeringens förslag som handlar om att bestämmelserna som reglerar uppgiftsskyldigheten till Utbetalningsmyndigheten kompletteras.  Beslutet innebär att myndigheten ska kunna göra dataanalyser, urval och granskningar på ett mer ändamålsenligt och effektivt sätt. Utbetalningsmyndigheten ska även få tillgång till det så kallade konto- och värdefackssystemet för att på så sätt kunna hämta in de uppgifter om fysiska eller juridiska personers förhållande till kreditinstitut som myndigheten har rätt att ta del av. De nya reglerna börjar gälla den 1 mars 2025 Nya regler underlättar informationshantering hos centrum mot våldsbejakande extremism (JuU20) Nya regler om sekretess och behandling av personuppgifter ska införas vid det nationella centrumet mot våldsbejakande extremism (CVE), som är en del av Brottsförebyggande rådet (Brå). Riksdagen sa ja till regeringens förslag om detta.  De nya reglerna föranleds av att CVE får ansvar för två nya uppgifter i mars 2025. Uppgifterna innebär att CVE blir kontaktpunkt för myndigheter och andra som fördelar offentliga medel eller granskar offentligt finansierade verksamheter ska ge stöd till aktörer som hanterar ärenden där det finns en oro för en skolattack. De nya reglerna ger CVE möjlighet att hantera den ökade mängden information som de två nya uppgifterna kommer att medföra. Reglerna börja gälla den 1 mars 2025. Betalningssäkring införs inom socialförsäkringen (SfU10) Försäkringskassan ska kunna ansöka om betalningssäkring om det finns en påtaglig risk för att den betalningsskyldige drar sig undan och om det gäller ett betydande belopp. Syftet är att skapa bättre verktyg för att bekämpa den kriminella ekonomin.  En betalningssäkring innebär att en myndighet kan ansöka om att egendom som tillhör den betalningsskyldige tas i anspråk. En snabb process minskar risken för att den betalningsskyldige hinner skaffa undan sin egendom. Därför ska Försäkringskassan, precis som Skatteverket redan gör, kunna ansöka om betalningssäkring via förvaltningsdomstol. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla från och med den 1 mars 2025. Ny ordning för asylsökandes boende (SfU11) Asylsökande ska som huvudregel endast ha rätt till ekonomiskt bistånd om de uteslutande bor på det asylboende som de har tilldelats. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna innebär att Migrationsverket får möjlighet att undersöka utrymmen på asylboendena i syfte att kontrollera att asylsökanden bor på den tilldelade boendeplatsen. Syftet är att säkerställa att de asylsökande inte lever i utanförskap eller ekonomisk och social utsatthet, och är en förutsättning för att asylprocessen och återvändandearbetet ska fungera effektivt.  Vidare ska en ansökan om uppehållstillstånd betraktas som återkallad för asylsökande som inte bor på ett asylboende och inte har underrättat Migrationsverket om sin bostadsadress. Dessutom införs en lagreglerad skyldighet för asylsökande att delta i samhällsintroduktion.  De nya reglerna börjar gälla den 1 mars 2025.

Vem blir det nu? Då var det Ohlin och Westerberg

 Redan då. Det var mitten av 1960-talet. Med intresse lyssnade jag på politiska debatter i en knastrande radio. Jag blev fascinerad av Bertil Ohlin. Jag tog till mig hans resonemang om vårt gemensamma ansvar, det vill säga, ansvaret för att skydda svagare individer. Sjuka, socialt utsatta m.fl.Denna solidaritet kombinerad med en marknadsekonomi, som är av staten tyglad. En ideologi vi benämner socialliberalism.

Den kom senare att anpassas i tiden men med samma grund, under Bengt Westerbergs ledarskap. Efter honom har profilen suddats ut. Det av ideerna bärande partiet har nu ingen profil och är styrt av ett främlingsfientligt parti. I hur hög grad hänger sådana förändringar ihop med ledarskapet. Borde vara i liten grad, enär politiken läggs fast av medlemmarna. Detta förefaller dock vara i endast teorin.

Min tro eller förhoppning, ja både och. Det över medlemmarna helt dominerande ledarskapet kommer att lämna sina positioner före nästa val och en ledare med Ohlin/Westerbergstyrka tar över. Problemet är att ledaren inte kan finnas bland nu ledande personer då alla dessa accepterat nuvarande inriktning, eller nuvarande frånvaro av inriktning. 

Eller kanske: partiet åker ur riksdagen vid nästa val och återuppståndelsen 2030 blir i form av en tydlig bärare av socialliberalism.

Inte Ackis ansvar

 Förväntar mig att lokala medier vet att det alltid är ett politiskt organ, som gentemot oss medborgare har ansvaret. Inte, till exempel,  Akademiska sjukhuset.

Några språksynpunkter

 Var-vart

"Vart är mina glasögon?"
Var uttrycker läge, vart uttrycker riktning. Alltså: var är mina glasögon?
Mellan kl. 13-15
Fel
Antingen mellan kl. 13 och 15 eller 13-15

Han har bara sovit de senaste två timmarna
Fel närman menar: han har sovit bara de senaste två timmarna
Mä
Ordet finns inte.
Med
Dem i nominativ
Dem är inte hemma. Fel
De är inte hemma. Den finns i endast dativ och ackusativ
Bemannade-bemannande
Är bemannade. Bemannande är pågående Pågår bemanning
Ö o ä
Bräkigt uttal. Låter fult
Ta tillvara på.
Språkfelet heter kontamination. Korrekt är. Ta vara på eller ta tillvara
C o L:s
Ska lyda C:s och L:s. Endast om de tv är en enhet ska endast den sista
ha genitiv-s. Andersson och Tillmans korv.
Antalet poliser blir fler
Fel. Antalet ökar
Orsaken beror på
Fel. Orsaken är eller förhållandet i fråga beror på
Både- men också
Fel. Uttrycket lyder både...och
Nå'nstans
När man inte vet vad man ska säga. Nå´nstans känner jag
Typ
Är kanske någorlunda korrekt i dag. Men ofta passar såsom utmärkt
Ja men
Ersätter "liksom" som utfyllnad i talet. Har kommit från en känd
skidåkerska
Liksom
Inte ovanligt att från TV-soffa få höra ordet i varje mening
"Den ger dig inblick av
Fel. Den ger inblick i....Kan ha blandats ihop med "den ger intryck av"
Varken...eller
Används felaktigt oftare än korrekt. I varken eller ligger inbyggd en
negation. I vare sig eller ligger negationen i övriga meningen
Hon har inte vare sig ätit eller sovit. Hon har varken ätit eller sovit
Slags
Skall alltid heta ett slags. Är en förkortning av ett slag av. Aldrig en
slags
Trycka järnet
Den senaste förvanskningen av "ge järnet".

Skrifter

 "15 steg och du är politiker"

"Politiker, varför styr ni inte, ni håller ju i ratten"

Beställs bod.se

Ideologiernas död

Finns ideologierna i svensk politik i dag? Jo, visst kan vi se konservatismen hos dagens regeringspartier. Men värden såsom familjen, religionen, kultur och naturens bevarande ser vi inte mycket av i dag. Liberalismen med kombinationen omfattande solidariskt ansvarstagande och marknadsekonomi ser vi endast det sistnämnda. I Sverige måste socialliberalismen betraktas som död Socialism med en stark offentlig sektor finns inslag av hos Vänsterpartiet. Socialdemokraterna får ses som ett mittenparti med otydlig ideologisk profil Så här förenklad är väl inte verkligheten, men visst kan vi tala om ideologiernas död i svensk politik, som främst handlar om att nå ministerposter

Om Trump

Läs, i dagens UNT om Erik Åsards syn på Trump. känns träffsäker

Socialliberalism är omöjlig att förena med rasism

Men ska man kunna bilda borgerlig regering måste vi (L) ha med SD. Jo, så är det väl. Men vem har sagt att vi måste ingå i en regering på vilken SD har stort inflytande. Kan man inte acceptera innehållet i ett rgeringsprogram eller acceptera de partier, som ugör underlag för regeringen, ja då förblir man i opposition. Låt oss dock nu och framöver låta bli att betrakta en oppositionsroll som en del av en oppositionskonstellation. Opposition är vad ordet anger; inte en del av regeringen med dess eventuella avtalsparti (vidrig konstruktion). Ett tydligt socialliberalt parti kan av ideologiska skäl inte samarbeta med ett rasistiskt och inhumant parti.

Jo, det spelar roll

Metrarna i idrottsreferaten står sig. Redan under de första åren i skolan fick vi lära oss att singularisforrmen och pluralformen är lika. En meter, flera meter. En sekund, flera sekunder. Inte sekundrar. En minut, inte minutrar. Vad spelar det för roll? Jo, om vi födda i Sverige inte tillägnat oss ett korrekt språk blir det svårt för nya svenskar att lära sig korrekt svenska. Härvid spelar även sportprogrammen roll

Snart 5%

Hur tänker vi? Som om de enorma beloppen på 5% av BNP till försvaret inte påverkar något annat. NATO-medlemskapet innebär att vi snart är på 5%-nivån. Jo, vi måste, eftersom hotet från Ryssland är så stort. Jag tänker tanken att vi skulle lägga 2% av BNP på fredsinsatser, vad skulle det kunna medföra. Ingen vet, men eftersom sådana insatser aldrig kostat mer än bråkdelar av procent, är argumentet att vi är tvungna ihåligt. Jag upprepar: Vårt NATO-medlemskap och avtalet med USA, DCA-avtalet kommer att visa sig vara stora misstag. Men nu sannolikt omöjliga att acka från

Eva Eriksson SPF Seniorerna

Polisen uppmanar äldre att skaffa hemligt nummer för att skydda sig mot bedrägerier. Är det hit vi kommit, undrar SPF Seniorernas förbundsordförande Eva Eriksson som kallar förslaget för ett hån. ANNONS Facebook Twitter LinkedIn Mest läst i kategorin pensionsmyndigheten Pension Pensionsmyndigheten: "Kommer påverka alla som bor i Sverige" 25 jan. 2025 tjänstepension Ekonomi Statligt bolag "missade" betala tjänstepension – på 56 600 kronor 25 jan. 2025 bedrägeri Ekonomi Hon lurades på 500 000 i bedrägeri – nu börjar rättegången 24 jan. 2025 Kompetens Ekonomi Äldre jobbsökare? Se hit: Branschen behöver din IT-kompetens 24 jan. 2025 Försäkringskassan Ekonomi Gruppen som Försäkringskassan oftast anmäler till polisen 24 jan. 2025 Svenska äldre är i skottgluggen för en våg av telefon- och nätbedrägerier där olyckligt lottade pensionärer luras på sina livs besparingar på löpande band genom avancerad teknik och bedrägliga metoder. MISSA INTE: Pensionsmyndigheten: “Kommer påverka alla som bor i Sverige” Försöker komma åt dina personuppgifter Ogärningsmännen använder sig av alla knep i boken för att få tag i dina besparingar, och kan till och med utge sig för att vara en nära släkting eller vän som hamnat i nöd för att du ska skicka en summa pengar. Men det är bara början. För när du skickat pengarna har bedragarna även fått dina bankuppgifter och andra viktiga data, som kan användas för att tömma ditt bankkonto med olagliga metoder. ANNONS Senaste nytt Flytta bolån Boende Funderar du på att flytta bolån? Här är guide med checklista 24 jan. 2025 Kultur & nöje Fredrik Lundbergs thriller – verklighetstroget i 90-talets tv-värld 13 jan. 2025 Boende Vikten av Säker Vatten 07 jan. 2025 Kultur & nöje Så här kan du tjäna pengar på dina League of Legends-färdigheter på Playhub-webbplatsen 05 dec. 2024 Native Article Långt ifrån alla barn får en god jul 05 dec. 2024 Anar du oråd? Lägg på luren! Operationen är avancerad, och tar bara några minuter. Ofta anar man oråd, men med olika knep håller de dig ovetandes tillräckligt länge för att ta varenda öre du har på dina tillgängliga konton. Snabbt går det, och det är många som drabbas. Polisen står handfallen “Den sista tiden har vi legat på 60-70 ärenden per vecka, det är en katastrofal ökning”, sa Björn Sidenhjärta, gruppchef för bedrägerisamordningen i polisregion Mitt till TV4-nyheterna. Nu ger han ett drastiskt råd till alla svenska äldre. Skaffa hemligt nummer “Bedragarna är helt beroende av att de kan hitta telefonnummer. Det gör de på olika hemsidor. Mitt bästa tips är till äldre eller om du har en bekant som kan bli lurad är att skaffa ett nytt hemligt telefonnummer”, säger han. Men att äldre inte ska kunna ha sitt telefonnummer öppet, och nu tvingas gömma sig tycker Eva Eriksson, SPF Seniorernas ordförande, är fel väg att gå. SPF: Polisens ord “Ett hån” “Nu uppmanar samhället oss seniorer att som jagade villebråd skaffa hemligt telefonnummer. Jag hade aldrig kunnat föreställa mig att vi skulle uppleva en sådan situation”, säger hon i ett uttalande. Hon tycker det är helt fel fokus. Istället måste polisen göra sitt jobb och stoppa ogärningsmännen, säger hon. Lägg skulden på skurken, tycker SPF “Vi vill att spridningen av personuppgifter på digitala söktjänster stoppas, att bedragare inte ska kunna maskera sitt telefonnummer eller e-postadress så det verkar tillförlitligt och att bankerna ska tvingas höja sin säkerhet och redovisa sina bedrägeriförluster offentligt”, säger hon till tidningen Seniorer. Vad ska du göra om du blir uppringd av en bedragare? Avsluta samtalet omedelbart om du anar oråd. De utger sig ofta vara en släkting eller banktjänsteman, eller något företag. Inga artigheter krävs. Lägg på luren. Om någon ber dig identifiera dig med bank-id – låt bli och dela inte med dig av koderna till din bankdosa. Riktiga företag kommer aldrig be dig att lämna över dina personuppgifter över telefon på det viset.

Böcker för blivande och varande politiker

"15 steg och du är politiker" "Politiker, varför styr ni inte? Ni håller ju i ratten" Beställs: bod.se

Bekymmersamt

Utrikesmagasinet i dag: Hur Trump hotar världens folkhälsa Analys. En vaccinförnekare som hälsochef. Utträde ur WHO. Och munkavle på alla anställda på sociala myndigheter. I och med Donald Trumps tillträde som president är det inte bara USA:s befolkning som riskerar att drabbas av en hälsopolitik som inte är grundad i vetenskap. Mindre uppmärksammat är att maktskiftet även utgör ett hot mot den globala hälsan, skriver folkhälsoexperterna Toomas Timpka och James M Nyce. Publicerad: 2025-01-24 Skriv ut Email Facebook LinkedIn Twitter Den nya amerikanska regeringen verkar kunna påverka nästan alla aspekter av vaccinhantering och annan förebyggande hälsovård i landet. Men minst lika viktiga är de potentiella konsekvenserna för den internationella folkhälsan. Man kan se den vaccinskepsis som de nya makthavarna står för som ett första tecken på vad som kan hända härnäst med alla de institutioner som är viktiga för den globala folkhälsan. Om de grundläggande system och samhällsinstitutioner som ansvarar för vetenskap och kunskapsproduktion ersätts av dogmer kommer effekterna att bli förödande för mänskligt välmående världen över. Det förflutna som prolog Bland de personer som av den nya amerikanska administrationen har nominerat till nyckelpositioner inom hälso- och sjukvårdsförvaltningen märks en förskjutning bort från allmänt accepterat tänkande om vetenskap och kunskap. Ambitionen att ersätta vedertagen kunskap och praxis med ideologiskt drivna förändringar kommer sannolikt att få djupgående konsekvenser för hälsan, både på hemmaplan och runtom i världen. Vi vet inte i dagsläget vad som kommer att hända med lagstiftningen och politiken i USA. Men misstron mot etablissemanget och dess institutioner, mot kunskap och politik, är välkänd i denna grupp föreslagna myndighetschefer. Konsekvenserna kan mycket väl bli att de strukturer som i dag genererar grundläggande vetenskaplig och medicinsk kunskap undergrävs. imagehq9to.pngKonstnären Suzanne Brennan Firstenberg bland tusentals vita flaggor som representerar de amerikaner som dog i covid-19. Hur illa kan det gå nästa gång med en ovetenskaplig politisk ledning? Foto: Patrick Semansky/AP/TT Det finns historiska paralleller till denna typ av förkastande av vedertagen kunskap, och stigmatisering av dem som står för den. Det skedde till exempel i Europa på 1930-talet, då populism och ideologiskt präglade irrläror kunde göra att demokrati, kunskap och vetenskap urvattnades. Det är väldokumenterat hur sådana regeringar, genom att ersätta en elit med en annan, kan undergräva och skriva om vetenskap och medicin utifrån samhällets toppskikt för att uppnå ett visst ideologiskt syfte. Det är också lärorikt att titta på hur det gick till när vetenskapliga institutioner och tanketraditioner togs över av en auktoritär regim i några länder i Sveriges närhet. Detta exempel – från de baltiska staterna efter andra världskriget – kan ge bättre förståelse för vad som kan ske i vår samtid. Det är förmodligen inte många som känner till att det var en konsekvent strategi under den sovjetiska ockupationen av de baltiska staterna efter andra världskriget att göra sig av med den intellektuella eliten, skriva om vedertagen kunskap och omvandla dessa staters kunskapsinstitutioner i egen tappning. Etnologi, som då var en prestigefylld vetenskap i Baltikum, var till exempel en av de första som systematiskt skrevs om enligt sovjetisk modell. Etnologi och folklore kan uppfattas som relativt obskyra områden men de var viktiga för att beskriva de baltiska folkens unika karaktär och visa att de var egna nationer. Därför var etnologin en direkt utmaning mot den sovjetiska förryskningen och imperiebyggandet. usa global hälsa polio.jpgWHO-center som ansvarar för polioutrotning kan behöva stänga. Här får ett barn i Pakistan beska droppar mot sjukdomen. Foto: K M Chaudary/AP/TT Efter den sovjetiska ockupationen och deporteringen av de forskare som ansågs farligast för staten kollektiviserades det akademiska landskapet. All etnologisk och folkloristisk forskning samlades i statliga vetenskapsakademier, och publicering och fältarbete blev möjlig endast genom statligt godkännande. Dessutom inriktades den etnologiska forskningen, under ledning av en ny sovjetiskt formad elit, på allt som kunde tjäna sovjetstaten och bidra till att skapa den nya sovjetiska människan. En möjlig aktuell utveckling Utifrån denna historiska bakgrund kan man ana hur de institutioner som är viktiga för folkhälsan kan komma att se ut i USA under den nya administrationen. Det är välkänt att Donald Trump har nominerat vaccinförnekaren Robert F Kennedy Jr till chef för motsvarande socialdepartementet. Han har även föreslagit en vaccinskeptiker som chef för det amerikanska smittskyddsinstitutet CDC, samt en person som kritiserat CDC:s insatser under pandemin till chef för läkemedelsverket FDA – en myndighet som ansvarar för att godkänna vacciner och andra läkemedel liksom medicinsk utrustning. Trumps val till ny Surgeon General, som bland annat har till uppgift att ge allmänheten hälsoråd, är en känd profil i den Trumpvänliga tv-kanalen Fox News. Förutom att de tre nominerade alla har en kritisk inställning till de myndigheter de ska leda, har de också det gemensamt att de är kända för allmänheten och skickliga på att synas och höras i massmedierna. Fokus för den nya regeringen är uppenbarligen att "kontrollera berättelsen snarare än sakfrågan". Ytterligare bevis på det är att de nya styrande redan andra dagen vid makten tills vidare stoppade all kommunikation från alla hälsovårdsmyndigheter samtidigt som allvarlig influensa sprids bland fåglar och boskap i hela USA. usa global hälsa who.jpgWHO och dess chef Tedros Adhanom Ghebreyesus kan gå miste om 15 procent av finansieringen av sin verksamhet om USA lämnar organisationen. Foto: Salvatore Di Nolfi/Keystone via AP/TT Efter att ha bytt ut den högsta ledningen kan den nya regeringen fortsätta att ersätta erfarna personer på avgörande expertposter med liknande "demagoger". Det kan ske genom att man återinför Schedule F, ett presidentbeslut (dekret) från oktober 2020 under Trumps förra mandatperiod som var tänkt att ta bort anställningsskyddet för högt uppsatta myndighetspersoner. Expertforskare kan då ersättas med demagoger i de styrelser som utfärdar rekommendationer om vaccinationsmetoder, till exempel inom FDA och CDC. I sin ambition att "reformera läkemedelsindustrin" skulle den nya regeringen även enkelt kunna ändra på myndigheternas tillsyn av branschen. Myndigheterna skulle till exempel kunna be FDA ompröva alla tillstånd att använda vissa vacciner i krislägen och stoppa alla processer för att godkänna nya läkemedel. Detta skulle kunna innebära att stora befolkningsgrupper blir sårbara för nya och säsongsbundna infektionssjukdomar, liksom för biologiska terrorattacker. Konsekvenser för global hälsa Donald Trump meddelade redan sin första dag som återvald president att USA skulle dra tillbaka sitt ekonomiska stöd för Världshälsoorganisationen (WHO) och lämna den. Åren 2022–2023 var USA WHO:s största bidragsgivare med motsvarande cirka 13 miljarder kronor, vilket motsvarar cirka 15 procent av den totala finansieringen. Den omedelbara effekten skulle bli att WHO på de amerikanska kontinenterna, med regionalt huvudkontor i Washington, skulle tvingas stänga. Det skulle också bli följden för fler än 20 av WHO:s samarbetscenter, däribland dem som ansvarar för polioutrotning och global hälsosäkerhet. De långsiktiga konsekvenserna av ett amerikanskt utträde ur WHO, om det blir verklighet, är svåra att förutse. Men det skulle öppna för att länder som Kina, där mänskliga rättigheter begränsas, kan ta över ledarskapet för den globala folkhälsan. usa global hälsa mpox.jpgVårdpersonal behandlar en patient med mpox i östra Kongo-Kinshasa, ett av många fattiga länder som helt saknar möjlighet att tillverka vaccin. Foto: Moses Sawasawa/AP/TT Om USA:s vårdinstitutioner har som mål att "tjäna amerikanerna först" skulle det även påverka den globala hälsan på andra sätt. Ett exempel är de globala vaccinationsprogrammen som har återhämtat sig något efter årtiondet före covid-19. Under 2022 fick 84 procent av världens 110 miljoner spädbarn tre doser vaccin mot difteri, stelkramp och kikhosta. Dessa siffror döljer dock betydande skillnader och risker. En annan sjukdom, mässling, fungerar på grund av sin höga smittsamhet som en tidig varningsflagga, och 22 miljoner barn gick samma år miste om sin första dos mässlingsvaccin, de flesta av dem i låginkomstländer. 196 länder, bland dem USA, har undertecknat den internationella hälsoregleringen (IHR), ett avtal som rymmer åtgärder för att minska risken för sjukdomsutbrott och pandemier. Genom att upprätthålla en hög global vaccinationsgrad skyddas inte bara fattigare befolkningsgrupper utan även internationell handel och turism. Att 70 000 icke-amerikaner varje dag flyger till USA kan ses som ett exempel på att hela världen måste ta hänsyn till riskerna med sjukdomsspridning. Det gäller inte minst riskerna med resenärer från länder där infektioner som mässling är vanliga. Den rådande risken för en fågelinfluensapandemi innebär en utmaning för den globala kapaciteten att öka vaccinproduktionen för att möta nya hot. Det finns visserligen en robust global plattform, baserad på produktionsanläggningar för säsongsinfluensavaccin, för att tillverka pandemiska influensavacciner. Men uppskattningar från 2019 tyder på att de doser som tillverkas under ett år endast skulle kunna skydda en fjärdedel av världens befolkning mot en influensapandemi. Medan låg- och medelinkomstländer representerar 84 procent av världens befolkning finns 80 procent av produktionskapaciteten för pandemiskt influensavaccin i höginkomstländer. 19 procent av kapaciteten finns i övre medelinkomstländer, 1 procent i lägre medelinkomstländer och ingen alls i låginkomstländer. Det innebär att en störning av den amerikanska kapaciteten att tillverka vaccin skulle kunna få betydande konsekvenser för utbrott av infektionssjukdomar hos mer än tre fjärdedelar av världens befolkning. usa global hälsa fågelinfluensa.jpgFågelinfluensa sprider sig i USA, men myndigheterna förhindras att uttala sig om sjukdomen. Foto: CDC/NIAID via AP/TT Om USA drar ner på sina insatser för världsomspännande vaccinationsprogram kommer det inte bara att leda till att USA:s ledarskap i globala hälsofrågor försvagas. Det skulle också kunna äventyra folkhälsan i många av de länder som USA bedriver mest handel med och dra ner USA:s ekonomiska tillväxt. De allvarliga avbrotten i leveranskedjorna under covid-19-pandemin var en tydlig påminnelse om hur sammanlänkade USA och andra länder är med varandra. Globala hälsoavtal, som syftar till att minska antalet sjukdomar som kan förebyggas, och som försöker förbättra hälsan hos arbetskraften runtom i världen, skulle också försvagas av en strategi som "sätter amerikanerna först". Avslutande reflektioner När ledande politiker försöker forma vår värld på ideologisk grund i stället för på empirisk kunskap hotas även intet ont anande befolkningar som lever långt ifrån dem och inte har valt dem. Det växande antalet länder med populistiska ledare som stöds av oligarker sätter förebyggande hälsoinitiativ på spel globalt, samtidigt som det i vår tid finns en risk för storskaliga sjukdomsutbrott. Den kapacitet och den infrastruktur som byggts upp under ett halvt århundrade för att motverka folkhälsokriser kan snabbt raderas ut när dessa regimer monterar ner vetenskapliga och institutionella resurser som behövs för att fortsätta minska förtida sjuklighet och dödlighet. Det är inte bara den världsomspännande vaccinationsagendan som är i fara. Den är snarare bara ett exempel på hur den moderna människans framsteg snabbt kan undergrävas och till och med vändas. Många kommentatorer har varnat för det hot som den senaste tidens utveckling utgör mot de upplysningsideal som ligger till grund för dagens demokratier. Men det som också är oroande är att få har insett att detta hot rymmer en dagordning som i grunden syftar till att undergräva just de institutioner, den vetenskapliga praxis och den empiriska kunskap som gör att demokratiska samhällen utvecklas och gör dem rättfärdiga. Det är med andra ord mer som står på spel i dag än vad vi har kunnat föreställa oss. Toomas Timpka Professor i socialmedicin och folkhälsovetenskap vid Linköpings universitet och överläkare vid Region Östergötland. James M Nyce Professor i antropologi vid Ball State University, Municie IN, USA.

Hur hamnade vi här

Hur i all sin dar hamnade vi här? Starkt stöd för Trump, starkt stöd för Åkesson... Våldshandlingar dominerar nyhetsflödet,,, Fusket inom välfärden har aldrig varit värre... Skolresultaten problematiskt dåliga... Ålderismen ett samhällsproblem.. Löneskillnaderna ökar... Manipulatinerna genom sociala medier ökar.. o.s.v. Jo fortfarande är mycket med Sverige bra, men mycket blir allt mindre

Även Wallenberg

Nu har även Wallenberg visat sött rätta ansikte. Skänkt jättebelopp till Trumpinstallationen. Vidrigt

Vilka gick på det

Vilka gick på snacket om fred mellan Ryssland och Ukraina inom 24 timmar. Jo, jag tror att många Trumpanhänare gjorde det. Otroligt

Lägg, i alla fall, ner tid på att skriva fredsartiklar

Jag kanske är enögd när jag ger uttryck för kritik mot dagspressen för att det är omöjligt att få artiklar, som ifrågasätter NATO-medlemskapet och som kritiserar det med USA ingångna DCA-avtalet. Ja kanske det, men om jag ställer frågan när ni senast såg en sådan artikel blir svaret ännu tydligare. Det som är gångbart nu är att tala om mer vapen och att rusta för krig. Det är numera en svensk linje. Förut verkade en del svenska politiker för fred och kärnvapenavveckling. Nu historia. Jo, men vi är ju hotade. Just det och troligen mycket beroende på, just det, vår ändrade roll. Alltså: vi får inte artiklar om fred publicerade, men vi måste skriva ändå

Riksda´n 22 januari

Riksdagsbeslut 22 januari Nej till motioner om offentlighet, sekretess och integritet (KU7) Nej till motioner om allmänna helgdagar med mera (KU8) Större naturvårdshänsyn vid fiske i Natura 2000-områden (MJU6) Redogörelse för statens bolagsportfölj (NU4) Kapacitetsmekanism ska förhindra effektbrist i elsystemet (NU11) Skrivelse om Allmänna arvsfonden har behandlats (SoU8) Skrivelse om statens insatser för barnkonventionen har behandlats (SoU9) Nej till motioner om offentlighet, sekretess och integritet (KU7) Riksdagen sa nej till 25 förslag i motioner om offentlighet, sekretess och integritet från den allmänna motionstiden 2023 och 2024. Förslagen handlar till exempel om informationsutbyte mellan myndigheter och kommuner, handel med personuppgifter, personlig integritet och digital marknadsföring. Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp. Nej till motioner om allmänna helgdagar med mera (KU8) Riksdagen sa nej till 19 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2024. Förslagen handlar bland annat om minnesdagar, allmänna flaggdagar, regler om flaggning, skånska flaggans status, Sveriges nationalsång och en utmärkelse för utlandssvenskar. Anledningen är bland annat att allmänna flaggdagar nyligen setts över och att riksdagen anser att det saknas skäl till att ställa sig bakom övriga förslag. Större naturvårdshänsyn vid fiske i Natura 2000-områden (MJU6) Riksdagen sa ja till regeringens förslag som innebär lagändringar för ökad naturvårdshänsyn vid fiske i Natura 2000-områden. Beslutet innebär bland annat att regler ska kunna utfärdas om fisket innebär en försämring av livsmiljön i området. Natura 2000 är naturområden inom EU som har ett särskilt skyddsvärde. De nya reglerna föreslås börja gälla den 1 mars 2025. Redogörelse för statens bolagsportfölj (NU4) Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om 2024 års redogörelse för företag med statligt ägande. Skrivelsen innehåller verksamhetsberättelsen för de företag som finns i statens bolagsportfölj. Det är viktigt att regeringen årligen lämnar sin skrivelse för att riksdagen ska kunna följa utvecklingen i bolagsportföljen. Riksdagen vill också att regeringen fortsätter att utveckla innehållet i skrivelsen så att man får en god bild av utvecklingen i de statliga bolagen. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, vilket innebär att ärendet avslutats. Riksdagen beslutade också att säga nej till cirka 60 förslag i motioner som handlar om statens ägande och förvaltning av företag. Av dessa har cirka 40 förslag inkommit under den allmänna motionstiden 2024. Kapacitetsmekanism ska förhindra effektbrist i elsystemet (NU11) Riksdagen sa ja till regeringens förslag om finansiering av en så kallad kapacitetsmekanism för elmarknaden. Mekanismen kan behöva användas för att balansera Sveriges elsystem vid risk för effektbrist, så att elproduktionen alltid är lika stor som elförbrukningen. Regeringens förslag innebär att Svenska kraftnät får ta ut en avgift från de elföretag som är ansvariga för att balansen hålls. Avgiften ska täcka myndighetens kostnader för att upprätthålla kapacitetsmekanismen. Lagen börjar gälla den 16 mars 2025. Riksdagen beslutade också att säga nej till flera förslag som rör kapacitetsmekanismen, varav två är från den allmänna motionstiden 2024. Skrivelse om Allmänna arvsfonden har behandlats (SoU8) Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapport om Allmänna arvsfonden. Riksrevisionens slutsats är att systemet med Allmänna arvsfonden varken fungerar ändamålsenligt eller effektivt. Riksrevisionen rekommenderar att nuvarande system med Allmänna arvsfonden avvecklas och att ett nytt system införs för att hantera arv efter avlidna utan arvingar och testamente. I sin skrivelse håller regeringen till viss del med om de rekommendationer som Riksrevisionen lämnar i sin rapport, men menar också att Riksrevisionens slutsatser bygger på ett begränsat underlag. Mot bakgrund av Allmänna arvsfondens betydelse för civilsamhället behövs det enligt regeringen en fördjupad analys innan en eventuell process inleds för att avveckla eller förändra systemet med Allmänna arvsfonden. Med anledning av granskningen har regeringen exempelvis påbörjat ett arbete för att stärka kontroll- och granskningsfunktionerna hos ansvariga myndigheter för arvsfonden. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa också nej till förslag i motioner, varav ett är från den allmänna motionstiden 2024. Skrivelse om statens insatser för barnkonventionen har behandlats (SoU9) Riksdagen har behandlat en skrivelse som gäller Riksrevisionens rapport om statens insatser för att stärka efterlevnaden av barnkonventionen. Riksrevisionens granskning har omfattat regeringen, Barnombudsmannen och tre skolmyndigheter: Specialpedagogiska skolmyndigheten, Skolverket och Skolinspektionen. Den övergripande slutsatsen är att statens insatser inte har varit tillräckligt effektiva. Bristerna handlar bland annat om att det saknas kunskap om vad barnets rättighet innebär i praktiken för olika verksamheter. Regeringen instämmer i de flesta av Riksrevisionens bedömningar. I skrivelsen pekar regeringen på ett antal åtgärder som redan har vidtagits för att främja barnkonventionen, exempelvis strategin för att stärka barnets rättigheter i Sverige och åtgärder för att förstärka Barnombudsmannen. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Spotify och Trump

Jag använder Spotify flitigt. Men nu vete gudarna. Spotify stödjer Trump med jättesummor. Bedrövligt. Och så den där Hitlerhälsande Musk. Man mår dåligt

SNF om strandskyddet

Karin Lexén är generalsekreterare på Naturskyddsföreningen. Foto: TT Naturskyddsföreningen kritisk mot regeringens beslut: ”Vi är oroliga” Regeringen lättar på strandskyddet • ”Viktigt för att motverka klimateffekter” Uppdaterad: I måndags 16:37 Publicerad: I måndags 16:37 I dag meddelade regeringen och Sverigedemokraterna att man lättar på strandskyddet. Men lagförslaget har mött en del kritik för att det skadar djur- och växtlivet och inskränker allemansrätten. – Strandskyddet är otroligt viktigt för allemansrätten, för att skydda viktig biologisk mångfald och motverka klimateffekter, säger Karin Lexén, generalsekreterare på Naturskyddsföreningen. Lagen som föreslås träda i kraft den första juli 2025 gör att strandskyddet slopas för insjöar som ”uppgår till en hektar eller mindre” och ”vattendrag vars bredd är två meter eller smalare”, enligt promemorian. Den nya lagen ska göra det enklare för privatpersoner att bygga nära små vattendrag och sjöar, samt för företag att starta verksamheter. Något som tas emot med öppna armar av Centerpartiets miljöpolitiska talesperson, Stina Larsson. ”Centerpartiet välkomnar vidare liberaliseringar som dessa. Förslagen bygger på utredningen som Centerpartiet förhandlade fram i JA. Att det dröjt två år in i mandatperioden är ett misslyckande och nu gäller det att man lyckas få på plats förändringarna innan mandatperiodens slut”, skriver man till TV4 Nyheterna. Men lagförslaget har också mött en del kritik, bland annat från Naturskyddsföreningen. – Tar man bort allt skydd runt små sjöar och vattendrag så tar man bort skyddet för värdefull natur som ofta finns precis i strandlinjen. Fem till tio procent av Sveriges yta blir skyddslös på grund av det här, säger Karin Lexén, generalsekreterare och chef för Naturskyddsföreningens rikskansli. Stränder skyddar mot översvämning och gift Stränderna vid våra sjöar och vattendrag är hem för mycket biologiska mångfald, något som riskerar att försvinna om områdena inte skyddas enligt Karin Lexén. – I strandzonen finns väldigt många viktiga växter och vattenlevande organismer, vattnet är barnkammare för fiskar. Dessutom är stränderna viktiga för att skydda mot översvämningar och miljögifter. – Strandzonerna är viktiga för att skydda mot klimateffekter. En hårdlagd yta kan inte suga upp vid översvämning, då fortsätter vattnet vidare. En mjuk naturlig strand kan suga upp vatten och buffra, trots olika nivåer på vattenflödet. Stranden kan också hålla kvar miljögifter och övergödande ämnen, säger Karin Lexén. – Översvämningar kan också påverka mindre vattendrag och mindre system, framför allt när klimatkrisen tilltar. ”Strandskyddet viktig del av allemansrätten” Nu är Naturskyddsföreningen orolig att uppluckringen av strandskyddet även ska få konsekvenser få badgäster. – Strandskyddet är en viktig del av allemansrätten. Att man oavsett plånbok ska ha tillgång till attraktiva stränder. Det har försett svenskar med en unik möjlighet att vara vid de bästa stränderna. Det är viktigt för turistverksamheten att man inte ska behöva betala för att gå in på en strand. Karin Lexén tycker att det är viktigt att man läser på om vad det nya lagförslaget innebär och hon är orolig för vad det kan komma att leda till. – Vi är oroliga för att man vill gå vidare och ta bort det generella strandskyddet. Det vore jättedåligt. Relaterade ämnen Strandskydd Naturskyddsföreningen Natur Miranda Wretman miranda.wretman@tv4.se

Muska

Att uppträda illa och smaklöst: att muska. nyord?

Bedriva

"Insändare: Att bedriva sjukhuset är ett omöjligt uppdrag" Man bedriver vårdverksamhet, man driver ett sjukhus

Man ser inte hotet

Jah undrar själv varför jag känner sådant obehag när jag ser Trump i TV. Min analys landar i dels attjag kraftig ogillar innehållet i politiken; det är de redan välbesuttna, som ska gynnas, men så är det detta med lögnerna. Analysen innehåller också undringar över hur amerikanarna tänker. Kanske är det så enkelt att redan rika är så mångaatt en sådan som Trump kan bli vald? Nej så kan det inte vara. Make America great again går hem hos många. Man ser inte hotet mot demokratin. Usch

Många bör läsa detta

Får man göra så här, det vill säga klistra in en annan persons alster. Jag tar risken, eftersom jag tycker många, många bör läsa detta Häromdagen fick jag möjlighet att i Sveriges Radio ge min syn på det försämrade säkerhetsläget och kopplingen till sprängningen av Nord Stream och Sveriges Natomedlemskap. Här finns mitt samtal med SR-journalisten Erik Blix i sin helhet: https://partietmod.se/2025/01/14/andreas-sidkvist-i-ring-p1-om-nord-stream-och-sveriges-natointrade-som-orsaker-till-forsamrat-sakerhetslage/ Summering av samtalet: I samtalet mellan Erik Blix och Andreas Sidkvist diskuterades främst Sveriges NATO-medlemskap och dess koppling till säkerhetsläget samt händelsen kring Nord Stream-explosionen. 1. NATO-medlemskap och säkerhetsläge: • Andreas Sidkvist kritiserade Sveriges snabba inträde i NATO och menade att detta dragit in Sverige i en stormaktskonflikt med Ryssland. • Han ansåg att NATO-medlemskapet har försämrat Sveriges säkerhet genom att Sverige aktivt blivit en del av ett pågående krig istället för att upprätthålla sin tidigare roll som en fredsmäklande nation. 2. Nord Stream-explosionen: • Sidkvist tog upp att svenska marinen rapporterades ha varit nära explosionsplatsen strax före händelsen och antydde att Sveriges roll i detta bör diskuteras öppet. • Han refererade även till uttalanden från USA:s president Joe Biden om att Nord Stream skulle stoppas, vilket han kopplade till Sveriges nuvarande allians med NATO och USA. 3. Kritik mot NATO: • Sidkvist beskrev NATO som en farlig krigsallians och lyfte tidigare insatser i Irak och Syrien som exempel på negativa konsekvenser av NATO:s agerande. • Han ifrågasatte varför Sverige inte istället fortsatt med fredsmäklande insatser och betonade vikten av att avsluta kriget i Ukraina snarast. 4. Alternativ väg för Sverige: • Sidkvist föreslog att Sverige istället borde satsa på diplomati och fredsförhandlingar samt stärka sitt försvar utan att förlänga konflikter. Samtalet avslutades med att Sidkvist uttryckte hopp om att fler oppositionella röster skulle lyfta debatten om NATO och Sveriges roll i världspolitiken. Erik Blix sammanfattade att Sidkvists synpunkter framförts och uppmuntrade fortsatt diskussion om ämnet. Här finns mitt samtal med SR-journalisten Erik Blix i sin helhet: https://partietmod.se/2025/01/14/andreas-sidkvist-i-ring-p1-om-nord-stream-och-sveriges-natointrade-som-orsaker-till-forsamrat-sakerhetslage/ Dela och sprid gärna inslaget om du håller med! Med fredliga hälsningar Andreas Sidkvist, partiledare MoD - Mänskliga rättigheter och Demokrati

Kanske driva

I UNT: bedriva sjukhus. Hur gör man det?

Försämringen måste stoppas

Jag har fått kommentaren, till mina synpunkter på språket, att det viktiga är väl att man förstår. Jo, men om fortsätter att tillåta språket förändras, lika med försämras, hamnar vi så småningom i tveksamheter om vad som menas. Han har bara spelat fotboll i ett år. Den som sa detta menade att han ägnat sig åt fotboll i bara ett år, men vad han sa är att han inte gjort något annat under ett års tid än spelat fotboll. Vi får inte längre acceptera den pågående försämringen av svenska språket

Debatt i dag

Debatt: Diskriminering av äldre en attitydfråga Vi alla har ett ansvar att ändra attityderna som ligger bakom ålderismen, skriver Harald Nordlund. Ålderism handlar om en negativ attityd till äldre, en attityd som blivit tydlig av rapporteringen om hemtjänsten i Uppsala, skriver Harald Nordlund. Ålderism handlar om en negativ attityd till äldre, en attityd som blivit tydlig av rapporteringen om hemtjänsten i Uppsala, skriver Harald Nordlund. Foto: Adam Wrafter Debatt 2025-01-19 07:30 Harald Nordlund, före detta riksdagsledamot och kommunalråd i Uppsala (FP) Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna. Ålderism handlar om en negativ attityd till äldre. En attityd som blivit tydlig av rapporteringen om hemtjänsten i Uppsala. De övergrepp i hemtjänsten som uppdagats har tydliggjort en bild av äldre som otillräkneliga i förövarnas ögon, men visar också att politiska beslutsfattare brustit i omsorgen om de äldre. ”Ta fram förslag på åtgärder för att motverka ålderism inom äldreomsorgen.” Så lyder den första av tretton uppmaningar till regeringen från Institutet för mänskliga rättigheter i rapporten ”En undersökning om äldre personers mänskliga rättigheter i äldreomsorgen”. Är inte mänskliga rättigheter för alla något självklart i det svenska välfärds- och rättssamhället Sverige? Rapporten pekar på flera brister som för länge sedan borde varit undanröjda. Elva av de tretton uppmaningarna är av lagstiftnings- och administrativ art. Men en uppmaning har direkt med attityder att göra. Det ligger nära till hands att konstatera att om våra attityder inte medförde den form av diskriminering, som ofta benämns ålderism, så skulle övriga uppmaningar i rapporten framstå som onödiga. Där ligger därför den stora utmaningen: attityder. undefined Harald Nordlund, före detta riksdagsledamot och kommunalråd i Uppsala (FP). Är det så att lagstiftning och rekommendationer ska leda till de nödvändiga attitydförändringarna? Erfarenheten säger något annat. Vi har en diskrimineringslagstiftning som är tydlig. Sverige är ett av de länder i världen där det förekommer mest ålderism och där respekten för äldre är låg. Lagstiftningen har haft ingen eller obetydlig påverkan. Diskrimineringen fortsätter. Attityder är djupt rotade. Rapporten från Institutet för mänskliga rättigheter innehåller dock alltför lite om denna aspekt. Den ger inte svar på hur dessa rötter kan ryckas upp och var ansvaret ligger för att så sker. Vi, alla, har härvid ett ansvar. Men vad hjälper ett sådant konstaterande? Hur påverkas attityder? I högsta grad, inte genom att andra säger att man har fel, utan genom att man själv får uppleva att man har fel. undefined Värdet av tillgängligheten till sociala kontakter och deltagande i kulturella sammanhang tillsammans med andra åldersgrupper ska inte underskattas. Trots att ett flertal verksamheter finns där äldre och barn får umgås tillsammans, tycks kommunerna fortsätta att hålla dessa grupper isär, skriver Harald Nordlund. Foto: Anders Wiklund/TT Om vi får uppleva en större andel äldre i vår riksdag än i dag kommer vår attityd att förändras, eftersom äldre tillför politiken något värdefullt. Liksom yngre gör, men ändå något annat: Erfarenheter, goda livskunskaper och god rättsuppfattning. Andelen 65-plussare måste öka i riksdagen. Vårt sätt att se på äldre i arbetslivet, där äldre i arbetslivet ger ett mervärde, borde också vara en viktig faktor för påverkan av en attityd. Kulturen är en annan viktig arena. Värdet av tillgängligheten till sociala kontakter och deltagande i kulturella sammanhang tillsammans med andra åldersgrupper ska inte underskattas. Barn som får umgås med årsrika får uppleva hur mycket erfarenhet och klokskap en äldre person kan representera. Trots att ett flertal verksamheter finns där äldre och barn får umgås tillsammans, tycks kommunerna fortsätta att hålla dessa grupper isär. Så lite behövs för att åstadkomma så mycket. undefined Fler årsrika i riksdagen, arbetslivet och kulturen, där de äldres mervärde blir synligt, kan förändra attityderna, skriver Harald Nordlund. Foto: Nicklas Kihlberg Visst bör rapporten från Institutet för mänskliga rättigheters övriga uppmaningar tas fasta på och förslag på åtgärder för att motverka ålderism inom äldreomsorgen kan ingå i en rapport som den. Visst skulle det ha betydelse om Socialstyrelsen skulle få i uppdrag att ta fram styrdokument, att Sverige tar en aktiv roll i framtagandet av en internationell konvention om äldre personers mänskliga rättigheter och omdet skulle genomföras kunskapshöjande insatser i äldreomsorgen om ålderism och äldre personers mänskliga rättigheter. Men utan attitydförändring blir de flesta andra åtgärderna verkningslösa. Ansvaret vilar på oss alla. Ta itu med de egna fördomarna. Ansvaret vilar också på politiken att skapa de sammanhang i vilka våra snedvridna attityder inte har en chans att överleva

Nej, inte metrarna

Hur kan det ha gått förbi Johan Olsson att det heter meter i både singularis och pluralis. Metrar finns inte

Trump och sv. Militärbaser

Trump tillträder på måndag. Han får då tillgång till 17 svenska militärbaser

Hur ...hamnade vi här?

Hur...hamnade vi här? Jag avser hur stora delar av offentliga sektorn lagts ut till marknaden. Vad är det för fel med det? Jo, det stora felet handlar om att våra solidaritetshandlingar ska inte styras av vinstintresse. Till detta kommer att den offentliga insynen i verksamheterna är begränsad. Finner emellertid en kommun eller en region att det ligger ett mervärde i att, till exempel, en förening för dess räkning bedriver en viss verksamhet är ju något annat. Bara tanken att ett bolag, vars främsta mål ju är att göra vinster, säger att dessa inte hör hemma i offentliga sektorns verksamheter

Äckliga rubriker

Äckligt: Paret Lundins papper inskickade, skriver Svensk Damtidning. alla förstår vad vi ska luras att tro, men som inte är sant. Varför finns en enda, som köper dravlet?

vad kommer Trumpanhängarna säga när Trump inte uppfyller löftet om fred mellan Ryssland och Kraina inom 24 timmar?

Riksda´n 15 januari

Riksdagsbeslut 15 januari Marburgvirus klassas som samhällsfarlig sjukdom (SoU25) Marburgvirus klassas som samhällsfarlig sjukdom (SoU25) Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att infektion med marburgvirus klassas som en samhällsfarlig sjukdom inom ramen för smittskyddslagen. Med samhällsfarliga sjukdomar avses allmänfarliga sjukdomar som kan få en spridning i samhället som innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och som kräver extraordinära smittskyddsåtgärder. Marburgvirus är ett RNA-virus och tillhör virusfamiljen filovirus som kan orsaka blödarfeber. I samma virusfamilj ingår även ebolavirus. Lagändringen börjar gälla den 25 februari 2025.

Nytt politiskt organ

Tänk att det ska vara så svårt för politiska beslutsfattare att se var felet ligger, det fel, som heter brist på politisk astyrning. Mest påtagligt inom staten och regionerna. Man väljer att inrätta nytt organ eller tillsätta en utredning eller att ropa efter mer pengar. Nu måste krav på utbildning för politiker införas. Rubrik: Det här innebär politisk styrning

Visst finns hot mot demokratin

Överdriver vi konsekvenserna av att USA fått Trump som president. Svaret finns inte ännu. Men, även om Trumps, och inte minst hans meningsfrände Musk, häver ur sig otrevligheter på löpande band, och dessa är bara munväder är detta tillräckligt för att uttrycka oro. Vi ska inte ha sådana ledare. Ja, ja, amerikanska väljare vill ju det.Förresten, läs artikeln "Lögnarna Putin och Trump hotar världens demokrati". Mycket klok och tänkvärd artikel. Men, så dumma är inte vi svenskar. Stopp, stopp. en femtedel av väljarna i Sverige tycks inte ifrågasätta politiska lögnare. Nu måste vi övriga bevaka och bevara vår demokrati. Den ser ut att bli mer och mer hotad

De, dem, dom

Det har blivit ett språkligt problem, ett problem, som uppstått på senare år. Hur förklarar man det? Troligen med att skolan i dag fäster mindre vikt vid grammatiken. Jag avser användningen av de, dem, dom.Låt oss stöka undan "dom", som är talspråk för både de och dem. Dom gör, ge åt dom. Skriftspråk: De gör, ge åt dem. De är nominativ, dem är dativ och ackusativ

Trump pverkas nog inte

UNT:s ledare i dag är lite intressant. Påverkas Donald Trump av pågående bränder i fråga om klimatförändringarna. Tillåt mig tvivla.Han anser sig nog stå över, inte bara seriös forskning, utan också verkligheten.Om några dagar tillträder denne märklige figur som president i USA. Den fråga man ständigt ställer är hur amerikanska väljare tänker. Eller, vad är det vi inte förstår. Alltnog, jag är orolig

Nu slutar vi stödja

Publiciteten kring Elon Musk blir bara värre och värre. Lägger man till att han har en hög position i kommande Trumpregering. Vad är mer skrämmande än detta? Nu verkligen dags att sluta använda X. Ingen svensk bör nu gynna denna tvivelaktiga duo. Överenskommet: nu slutar vi använda X

Oroande

Visst är det oroande när man tänker på signalerna från USA. Trump och Musk tycks ha ambitioner för egna vinningar. De som, i första hand röstade på Trump, torde inte vara de som står i fokus när politiken utformas. Duon håller emellertid kvar sina anhängare genom att då och då göra några högerextrema uttalanden. Bäva månde vi

Det är bättre

Så mycket bättre ska upphöra. Äntligen!

Genitiv-s

I svenska språket har vi inte apostrof i genitiv. Inte Harald's utan Haralds

X

Nu dags att lämna X

Musklika bihanget kan ge allvarliga skador

Språket: de

I dagens tidning flera exempel på hur "de" används när det egentligen ska vara "dem"