Riksda`n 6 december

Beslut i korthet Riksdagsbeslut 6 december 126 miljarder till försvar och krisberedskap (FöU1) 19 miljarder till rikets styrelse (KU1) 2,3 miljarder till internationell samverkan (UU1) EU-kommissionens arbetsprogram för 2024 har granskats (UU5) 126 miljarder till försvar och krisberedskap (FöU1) Drygt 126 miljarder kronor ur statens budget 2024 går till utgiftsområdet Försvar och samhällets krisberedskap. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen. Mest pengar, cirka 60 miljarder kronor går till förbandsverksamhet och beredskap. Drygt 48 miljarder kronor går till anskaffning av materiel och anläggningar. Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om att riksdagen ska åta sig att anvisa framtida ekonomiska åtaganden på cirka 217 miljarder kronor inom utgiftsområdet att regeringen ska att kunna besluta om anskaffning av taktiskt transportflygplan och nya ytstridsfartyg att målet för strålsäkerhetsområdet ska vara att kärnteknisk verksamhet och annan verksamhet med strålning bedrivs strålsäkert samt att det finns beredskap för olyckor och utsläpp av radioaktiva ämnen för att skydda människors hälsa och miljön mot skadlig verkan av strålning. Riksdagen sa också nej till elva förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2023, bland annat några med alternativa budgetförslag. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 29 november 2023. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen. 19 miljarder till rikets styrelse (KU1) Riksdagen sade ja till regeringens, riksdagsstyrelsens, JO:s och Riksrevisionens förslag om hur anslagen i statens budget för år 2024 inom utgiftsområdet Rikets styrelse ska fördelas. I utgiftsområdet Rikets styrelse ingår bland annat hovet, riksdagens ledamöter och partier, Riksdagsförvaltningen, Regeringskansliet, länsstyrelserna och mediestödet. Mest pengar går till Regeringskansliet, totalt cirka 9,5 miljarder kronor. Drygt 3,8 miljarder kronor går till landets länsstyrelser och drygt 1 miljard till mediestödet. Totalt ingår 19,1 miljarder kronor i utgiftsområdet rikets styrelse. Riksdagen lade även redogörelsen om Riksdagsförvaltningens årsredovisning för 2022 till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 29 november 2023. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen. 2,3 miljarder till internationell samverkan (UU1) Cirka 2,3 miljarder kronor ur statens budget för 2024 ska gå till utgiftsområdet Internationell samverkan. Riksdagen säger ja till regeringens förslag. Utgiftsområdet består av elva anslag och omfattar frågor som gäller Sveriges förhållande till och överenskommelser med andra stater och internationella organisationer. Mest pengar, 1,5 miljarder kronor, ska gå till avgifter till internationella organisationer. Det är avgifter till organisationer som Förenta nationerna, Nordiska ministerrådet, Europarådet och Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa med flera. Riksdagen säger nej till alternativa budgetförslag i motioner. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 29 november 2023. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen. EU-kommissionens arbetsprogram för 2024 har granskats (UU5) Riksdagen har granskat EU-kommissionens arbetsprogram för 2024. Riksdagen välkomnar att EU inte vacklar i solidariteten med Ukraina och ökar trycket på Ryssland genom bland annat sanktioner och rättsligt ansvarsutkrävande. EU:s utvidgning är en investering för fred, säkerhet, stabilitet och välstånd i Europa. Riksdagen understryker att EU ska bistå kandidatländerna i deras reformarbete, att utvidgningsprocessen ska vara meritbaserad och att EU:s grundläggande värden är hörnstenar för framtida medlemskap i EU. Att processen är meritbaserad innebär att ett kandidatlands framsteg i reformarbetet avgör takten i dess anslutningsprocess. Riksdagen anser att EU bör öppna anslutningsförhandlingar med Ukraina och Moldavien. Riksdagen anser inte att utvidgningen kräver ändringar av EU:s fördrag. För att utvidgningen ska lyckas framhåller riksdagen i stället behovet av att stärka EU:s konkurrenskraft och ekonomiska tillväxt och att modernisera EU:s budget. Riksdagen avslutade ärendet genom att lägga utlåtandet till handlingarna