Myndighetsutflyttningarna

Bör effekterna av myndighetsutflyttningar från Stockholm utvärderas?Ja, en del anser det och sannolikt för att man anser det naturligt att myndigheterna finns i Stockholm. Men varför har jag ännu inte förstått

Att myndighetsflyttar leder till dränering av kompetens är ett vanligt argument

Uppfattningen att det är endast om en myndighet får kvarbli i Stockholm, som man kan behålla eller återskapa kompetens, finns knappast stöd för.

En inkonsekvens vill jag peka på. Samtidigt som en del hävdar att myndighetsflyttar leder till dränering av kompetens och att man under en period inte kan utföra sitt uppdrag, pläderar starkt för att staten ska få ansvaret för även den dagliga driften av landets skolor. I en tid när svensk skola kämpar för att förbättra sina resultat skulle organisatoriska förändringar vara förödande. Till det kommer att staten misslyckats med sin styrande uppgift. Att då ge den även driftansvaret framstår som ologiskt.

Betydelsen för människor i glesare bygder av .känslan att ”man bryr sig” är viktig. Förstatliganden och centraliseringar urholkar demokratin 

Olof Klebergartikel

Olof Kleberg riktar skarp kritik mot utbildningsminister Mats Persson i denna artikel. Han menar att de förslag som regeringen nu driver kan kännetecknas av et mått av illiberal politik. En provocerande slutsats. Men har han rätt? Har vi fått en illiberal utbildningsminister? Vad och vem är det som mest skadar Libe- ralerna och möjligheten till en framtids- politik just nu? Inte lätt att säga om det är den vinglande och oprecise partileda- ren Johan Pehrson (partiet "skitförban- nat", han själv "urförbannad" på SD:s trollfabrik; resultatet - ett förslag om utredning). 16 Eller om det är klimatminister Romina Pourmokhtari (som under ljudliga trum- petstötar om skarp klimatpolitik ökar koldioxidutsläpp, hindrar vindkraft och vill bygga 100 kärnkraftsreaktorer i EU utan tanke på avfallet). Nu blandar sig en tredje liberal minister i denna hårda konkurrens om att under- minera förr grundfasta liberala värden: utbildningsminister Mats Persson. Bildning och utbildning har alltid varit ett av den svenska liberalismens främ- sta nyckelområden. Alltifrån liberalers engagemang i frikyrkor och nykterhets- organisationer på 1800-talet och Anton Nyströms Stockholms arbetarinstitut. Fridtjuv Berg som utbildnings(ecklesias- tik)minister under Karl Staaffs regeringar verkade för en sammanhållen skola och för en bättre lärarutbildning. Gunnar Helén gjorde avgörande insatser på 1950- talet för att införa grundskolan. Anders Johnson beskrev detta i FT nr 6/2023. Också förre partiledaren Jan Björklund satte skolan främst men nådde inte så stora resultat. Nu har Sverige alltså åter fått en liberal utbildningsminister. Men han tycks ha andra mål och ideal än liberaler haft i 150 år. Det gäller det frivilliga bildnings- arbetet, universitetens oberoende och styrningen av akademisk utbildning. Men också en så grundläggande fråga om vad som får sägas på lärosätena. Man hade kunnat vänta sig det mot- satta av en politiker med akademisk doktorsgrad. Låt mig ta fyra iögonenfallande exem- pel. Studieförbunden Mats Persson har inlett en attack mot de tio fria bildningsförbunden. Åtminstone ett av dem har tvingats lägga ner, de andra har måste göra stora nedskärningar i program, personal och lokaler. I den nu gällande budgeten ska ansla- gen till studieförbunden skäras ner med en tredjedel, från 1,8 miljarder kr 2023 till 1,3 år 2026, fördelat på tre år (i år med 240 milj kr). I stället ska folkhögskolorna få 18 en viss ökning. Yrkesvux och yrkeshög- skolor förstärks. Mats Perssons motivering till detta svärdshugg mot folkbildningen lyder att det gäller att satsa på yrkesutbild- ningar som skapar jobb. Han har garnerat detta med floskler som att staten inte ska subventionera hobbyverksamheter som matlagningskurser eller vinprovning. En sådan argumentering är en bland- ning av moderat Timbrouppfattning (sedan länge) och akademisk nedlåtenhet mot frivillig folkbildning (sedan ännu längre). Det finns dock skäl att se över ansla- gen till studieförbunden. Riksrevisionen riktade i en granskning 2022 hård kritik mot brister i användningen av stödet. En intresserad utbildningsminister skulle ha funderat på utvägar. Är syftet med folkbildningen främst effektivitet? Är det inte viktigare att förbättra pedagogiken? Eller bidra till samhällsgemenskap? Men Mats Persson har varit stenhård. Här skulle skäras. En analys av konse- kvenserna, som föreslogs, sade han nej till. Följderna av nedskärningarna är för- utsägbara. Bara hälften av studieförbun- dens anslag går till kurser. Den andra hälften används för att stödja kulturella arrangemang runt om i landet. Man har beräknat att runt en miljon medborgare utnyttjar studieförbundens kurser och program varje år. Främst då på orter utanför storstäderna. Och främst av kvinnor (2/3 av alla deltagare) och ung- domar. Det är dessa som kommer att drabbas. Slakten är en skam för Liberalerna, skrev idéhistorikern Sverker Sörlin, ordförande i Folkuniversitetet (DN 24.9. 2013). En rapport från tankesmedjorna Fores och Tiden (mars 2024) sammanfattar väl vad som väntar: "Färre deltagare på färre platser i landet till högre avgifter.” Liberalernas partiprogram är tydligt: "Bildning och kunskap stärker den enskilde egenmakt... Därför värnar liberaler bild- ningstanken, främjar bildningsresor och stödjer den fria folkbildningen." Persson inför i stället en egen illiberal princip! Man skulle kanske tro att en utbildningsminister med doktorsgrad ändå skulle ha större förståelse för högre utbildning och akademiskt obero- ende. Men även där bryter Persson mot liberala grundhåll- ningar och partiets praktik. Hittills har han hunnit visa detta i åtminstone tre fall. Fristående kurser Nästa steg gällde högskolornas många fristående kurser och distanskurser. Återigen kom Persson med anklagel- ser (SvD 9.4) om "hobbyverksamhet". Högskolorna ska inte ordna kurser i "ölkunskap eller hundens beteende- biologi". Staten ska satsa på att utbilda fler civilingenjörer och sjuksköterskor, nyttiga utbildningar. De måste få fler undervisningstimmar. Jo, den satsningen är säkert berättigad. Men balansen är fel. Inom humaniora och samhällsvetenskap är undervisningen ännu mer utglesad, kanske bara några timmar i veckan. Där studerar са 60 procent av alla högskolestudenter. Liberalernas partiprogram är tydligt: "Bildning och kunskap stärker den enskilde egenmakt... Därför värnar liberaler bildningstanken, främjar bildningsresor och stödjer den fria folkbildningen." Högskolornas styrelser Hastigt dekreterade han att ledamöter- nas mandattid i högskolornas styrelser skulle halveras från tre år till 17 månader (Dagens Arena 26.4.2024). Orsak: "det säkerhetspolitiska läget", förklarade Persson. Och hänvisade till påverkan från Kina (många gäststuden- ter), Ryssland och Iran (stjäl patent). Därför måste mer säkerhetspolitisk expertis rekryteras till styrelserna. Tyd- ligen har Säpo och Must hetsat upp utbildningsministern. Samtliga rektorer vid universiteten och högskolorna protesterade kraftigt mot detta detaljerade intrång. Styrelserna. sysslar ju med helt annat än säkerhets- politik. Inget gehör. tion". Persson drömmer om ett Sverige som "ingenjörsnation". Hit- tills har alla regeringar haft det bredare målet "kunskapsna- Många forskare reagerade hårt, t ex framstående humanister som Ida Östen- berg i Göteborg (DN 15.4.) och Anneli Bränström-Öhman i Umeå (VK 11.4.). Sverige behöver både ingenjörer och humanister, en mångsidighet, en ömse- sidig påverkan. Den ena grenen ska inte se ner på den andra. De enstaka kurserna och distanskur- serna har därtill inte alls ökat kraftigt, som ministern hävdar. Men de stärker människors möjligheter utanför högsko- leorterna på arbetsmarknaden. Har Persson läst Liberalernas kultur- program? Där står det: "Ett land som inte 19 ‣ satsar tillräckligt på humaniora och klassisk bildning blir ett fattigare land." Cancelkultur Ett tredje exempel på politisk klåfing- righet, långt från liberal tradition, är Mats Perssons fixering kring det han kallar "cancelkultur", försök att hindra forskning och risk för självcensur: akade- misk frihet hotas från höger och vänster. UKÄ, Universitetskanslersämbetet, fick i uppdrag att utreda - och kom nu i maj med besked. Nära hälften av 4 000 högskolelärare menar att den akademiska friheten är hotad - men genom politisk påverkan och forskningsfinansieringen. Bara någon procent angav tystnadskultur som ett hot. Trots detta klara besked är Mats Pers- son oroad. "Värre än jag anade." (DN 16.5). Vad han borde stå upp för är större akademisk frihet i stället för styrning av hur forskning ska ske. Han får chansen i höst då han ska presentera en stor forsk- ningsproposition. De här fyra exemplen från Mats Persson styre (studieförbund, högskolestyrel- ser, enskilda kurser och cancelkulturen) ger ett klart intryck. Detta är mer sveri- gedemokratisk och i någon mån moderat utbildningspolitik, inte liberal. Jag tror att man måste sätta in denna omstyrning i ett större sammanhang. Högerregeringen Kristersson visar i praktiken att man misstror det man kallar civilsamhället, folkrörelserna, dvs frivillig samverkan, ideellt arbete (utom inom idrotten) och verksamhet utanför den statliga/kommunala sfären. Det gäller alltså krafter som bär upp vårt samhället föreningar, kyrkor, miljögrupper, även fackföreningar och många fler. 20 Man kan mycket väl ta en diskussion om fria organisationer blir alltför bero- ende av offentliga bidrag. Partierna är ett tydligt exempel - stora bidrag, mins- kande medlemsaktivitet. Att sträva efter att medlemmarna ska bidra mer även med pengar till sina organisationer kan vara klokt. Men högerregeringen har inlett lång- siktiga inskränkningar av sådant den inte gillar: Studieförbunden är redan nämnda Stödet till konsumentorganisatio- nerna skärs ner från 14 till 7 Milj kr, tas helt bort 2025. Stödet till fredsorganisationerna, som funnits i decennier, skrotas helt (från 20 milj kr till o); däremot ökas stödet till de frivilliga försvarsorganisatio- nerna (Lottakåren, Brukshundsklub- ben mfl) med 55 milj (från 225) Stödet till etniska organisationer, 2023 19 milj kr, tas bort . Stödet till folkrörelsers biståndsverk- samhet via Sidas CSO-strategi försäm- ras, oklart hur mycket Samtidigt har regeringen, pressad av Sverigedemokraterna, råd att ta bort plastpåseskatten (650 milj kr 2025) och sänka snusskatten (800 milj kr 2025). Som ett litet plåster vill Kd:s social- minister Jakob Forssmed införa ett stöd för personer som engagerar sig i ideell verksamhet (SvD 18.3). Förslag: ynka 20 milj kr! Prioriteringarna lyser skamligt glas- klara. Det starka liberala folkrörelseengage- manget lyser däremot med sin frånvaro. Olof kleberg

Birgitta Ohlsson hade gjort skillnad

Läste just om Birgitta ohlssons sommarprat. Omdömet var positivt. Det här fick mig att reflektera över vad det hade inneburit för Liberalerna om Birgitta blivit partiledare. Klart är väl att något samarbete med SD inte skulle ha blivit av. Liberalerna skulle ha fortsatt att vara ett socialliberalt parti, något som omöjliggör samarbete med partier som SD och KD. Mina reflektioner stannar vid även det förhållandet att en partiledare har sådant inflytande. Hur går det till när både ett partiråd och en partistyrelse ändrar ideologisk inriktning på så kort tid. Jo, jag kanske förstår, men det tar emot att tänka så. Hellre att sitta i regering och avstå från sin ideologi än att befinna sig i opposition med tydlig ideologisk profil. Jag kan aldrig acceptera en sådan inställning. Den är fel på så många sätt.

Ställ krav på kommentatorerna

I TV:S sändningar från fotbolls-EM ges många exempel på att svenska språkettillåts förfulas och försämras. Kommentatorer och reprortrar talar om "de sista metrarna", kan inte använda var ovh vart på rätt sätt, vet inte när varken...eller och vare sig...eller ska användas, ö uttalas som ett brölande, vet inte när de respektive dem ska användas o.s.v. Grundläggande kunskaper i svenska språket borde vara ett krav, enär många tittare utan kunskaper i svenska lär sig via media.

Ordföljdsfel kan skapa missförstånd

I en artikel i dag:"Den skapar även trygghet hos andra." Det framgår dock inte vad utöver trgghet den skapar. Kanske menas: Dn skapar trygghet hos även andra. Men, varför står det då inte så?

Jag kan inte släppa frågan

Jo, jag medger. Jag är helt låst vid Riksdagens beslut om avtalet med USA om miliärt samarbete. Vilka blir konsekvenserna? Vad vi vet är att USA får tillgång till sjutton militäranläggningar, att införsel från USA inte kan kontrolleras, att kärnvapen på svensk mar inte är uteslutna, att avtalet provocerar Ryssland och att Sveriges roll i världen har totalt förändrats. Inte konstigt att man inte kan känna sig trygg med avtalet.

Riksda´n 18 juni

Inte bra beskrivning av vad DCA-avtalet innebär Logotyp: Sveriges riksdag 18 juni 2024 Beslut i korthet Riksdagsbeslut 18 juni Arbetslöshetsförsäkringen ska baseras på inkomster (AU9) Skrivelse om Riksrevisionens rapport om kontrollen av subventionerade anställningar har behandlats (AU10) Ja till riktlinjerna för den ekonomiska politiken (FiU20) Extra ändringsbudget för 2024 – Ytterligare försvarsmateriel och ekonomiskt stöd till Ukraina (FiU36) Utökade möjligheter att använda preventiva tvångsmedel vid brottsbekämpning (JuU24) Statens stöd till trossamfund och civilsamhället (KrU7) Undantag från mervärdeskatt för styrkor inom Nato (SkU26) Skatten ändras på tobak och nikotin (SkU27) Skrivelse om regeringens redovisning av skatteutgifter för 2024 har behandlats (SkU29) Nej till motioner om hälso- och sjukvårdens organisation (SoU14) Nej till motioner om prioriteringar inom hälso- och sjukvården (SoU16) Nej till motioner om socialtjänstens arbete (SoU17) Skrivelse om granskning av nationell plan för transportinfrastruktur samt motioner om infrastrukturfrågor har behandlats (TU18) EU-strategi om Europas behov av digital infrastruktur har granskats (TU20) Ja till avtal om försvarssamarbete med USA (UFöU1) Arbetslöshetsförsäkringen ska baseras på inkomster (AU9) Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att rätten till arbetslöshetsersättning ska baseras på inkomster och att den som ansöker om arbetslöshetsersättning måste uppfylla ett inkomstvillkor. Samma inkomster som har legat till grund för den sökandes rätt till arbetslöshetsersättning ska användas vid beräkningen av ersättningens storlek. Ersättningsnivån ska baseras på hur länge sökanden varit ansluten till en arbetslöshetskassa. Arbetslöshetsersättningen ska trappas ned under tiden sökanden är arbetslös. Ersättningsperiodens längd ska se olika ut beroende på hur förankrad den sökande är på arbetsmarknaden. Lagändringarna börjar gälla den 1 oktober 2025. Skrivelse om Riksrevisionens rapport om kontrollen av subventionerade anställningar har behandlats (AU10) Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens granskning av subventionerade anställningar. Det vill säga anställningar där staten efter beslut av Arbetsförmedlingen, betalar delar av lönekostnaden, men i övrigt har samma villkor som vanliga anställningar, är effektiv eller inte. Resultatet av granskningen redovisas i rapporten Subventionerade anställningar – att motverka fel i ett system med allvarliga risker. Bland annat görs bedömningen att de kontroller som Arbets­förmedlingen gör när en subventionerad anställning beviljas är ineffektiva, ofta på grund av eftersatta it-system och tungrodd administration. Riksrevisionen gör också bedömningen att regeringen har utformat de subventionerade anställningarna på ett sätt som medför risker för missbruk, och det gäller särskilt nystartsjobben. I rapporten lämnas tre rekommen­dationer till regeringen och tre rekommendationer till Arbetsförmedlingen. Arbetsmarknadsutskottet välkomnar Riksrevisionens granskning, inte minst mot bakgrund av att missbruk av subventionerade anställningar i vissa fall handlar om systematisk och organiserad ekonomisk brottslighet. Utskottet noterar att regeringen har vidtagit ett antal åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser. Med detta lade riksdagen regeringens skrivelse till handlingarna och avslog motionerna. Ja till riktlinjerna för den ekonomiska politiken (FiU20) Riksdagen sa ja till regeringens förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken i den ekonomiska vårpropositionen. Den ekonomiska politiken ska inriktas på att lägga grunden för återhämtning, högre tillväxt och en bättre välfärd, i takt med att inflationen faller samtidigt som effekterna av lågkonjunkturen slår igenom allt tydligare. Riksdagen delar regeringens bedömning att även om det finns stora osäkerheter finns det nu utrymme för att inrikta politiken på en mer normal konjunkturpolitik och på att investera i Sverige. En låg statsskuld och starka offentliga finanser ger utrymme för ytterligare investeringar för högre tillväxt. Genom en väl avvägd finanspolitik ska inflationen fortsätta att bekämpas. Arbetslinjen ska återupprättas och strukturreformer ska genomföras för att öka produktiviteten och förbättra den långsiktiga tillväxten. Sverige ska byggas starkare och rikare genom investeringar i infrastruktur, klimatomställning, forskning, energiproduktion, regelförenklingar och kompetensförsörjning samt genom att fortsätta arbetet med att trycka tillbaka brottsligheten. Skattepolitiken utgör en central del av den ekonomiska politiken och den ska uppmuntra företagsamhet, entreprenörskap, hårt arbete och högre utbildning. Extra ändringsbudget för 2024 – Ytterligare försvarsmateriel och ekonomiskt stöd till Ukraina (FiU36) Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att skänka ytterligare försvarsmateriel och ge ekonomiskt stöd till Ukraina. Försvarsmateriel ska skänkas i form av exempelvis artilleriammunition, utrustning för satellitkommunikation, pansar-bandvagn 302, samt stridslednings- och luftbevakningsflygplan ASC 890. Försvarsmakten bedöms kunna avvara försvarsmaterielen under en begränsad tid. Det ekonomiska stödet gäller bland annat utbildningsinsatser och säkerhetsskyddsåtgärder i Ukraina samt bidrag till fonder. Sammantaget innebär det att statens utgifter för 2024 ökar med cirka 2,3 miljarder kronor och att regeringen under 2024 får vidta åtgärder som innebär utgifter om ytterligare 10,8 miljarder kronor för åren 2025–2031. Regeringen får lämna ordinarie ändringsbudgetar två gånger om året. Men den får även lämna extra ändringsbudgetar om den anser att det finns särskilda skäl för det. Situationen i Ukraina innebär enligt regeringen ett sådant skäl och riksdagen gör ingen annan bedömning. Utökade möjligheter att använda preventiva tvångsmedel vid brottsbekämpning (JuU24) Brottsbekämpande myndigheter får utökade möjligheter att använda preventiva tvångsmedel. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om lagändringar som syftar till att stärka förutsättningarna att förebygga och förhindra allvarlig brottslighet. Lagändringarna handlar bland annat om att vissa uppgifter om elektronisk kommunikation får inhämtas vid fler typer av brott fler tvångsmedel och verkställighetsåtgärder, exempelvis hemlig rumsavlyssning och husrannsakan, ska få användas genomsökning på distans, exempelvis genomsökning av externa servrar, ska få användas i utlänningsärenden med kvalificerade säkerhetsaspekter rättssäkerheten för den enskilde ska stärkas, bland annat genom utökade förbud mot avlyssning och övervakning. Lagändringarna börjar gälla den 1 september 2024. Flera av lagändringarna tidsbegränsas till utgången av september 2028. Statens stöd till trossamfund och civilsamhället (KrU7) Regeringen har föreslagit nya regler om statsbidrag till trossamfund. Den nya lagstiftningen ska innehålla bestämmelser om när ett annat trossamfund än Svenska kyrkan är berättigat till statsbidrag, statlig avgiftshjälp och att definitionen av trossamfund ändras. Den nya regleringen innebär också att ett demokrativillkor ska gälla för stöd till trossamfund och för stöd ur Allmänna arvsfonden. Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag och nej till förslag i motioner, varav cirka 40 är från den allmänna motionstiden 2023. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2025. Undantag från mervärdeskatt för styrkor inom Nato (SkU26) Väpnade styrkor som tillhör en annan stat som är part i Nato ska undantas från mervärdesskatt i vissa fall. Riksdagen sa ja till ett regeringsförslag som innebär att de väpnade styrkorna ska ha rätt till återbetalning av mervärdesskatt som sker vid förvärv av varor och tjänster i Sverige när styrkorna deltar i de gemensamma försvarsinsatserna. Beslutet innebär att fler bestämmelser i EU:s mervärdesskattedirektiv genomförs i svensk rätt. De nya reglerna börjar gälla den 1 augusti 2024. Skatten ändras på tobak och nikotin (SkU27) Riksdagen sa ja till regeringens förslag om vissa ändringar av beskattningen av tobak och nikotin. Ändringarna innebär bland annat att skatten på cigaretter, cigariller, röktobak och övrig tobak höjs med 9 procent och att skatten på snus sänks med 20 procent. Lagändringarna börjar gälla den 1 november 2024. Skrivelse om regeringens redovisning av skatteutgifter för 2024 har behandlats (SkU29) Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om skatteutgifter för 2024. Sedan mitten på 1990-talet redovisar regeringen skatteutgifter. Redovisningen sker i en skrivelse till riksdagen. En skatteutgift uppstår om skatteuttaget för en viss grupp eller en viss kategori av skattebetalare är lägre än vad som är det normala. Skatteutgifter kan ses som de effekter på skatteintäkterna som uppstår till följd av särregleringar i skattelagstiftningen och som i många fall innebär en form av stöd till vissa grupper av skattebetalare. Syftet med redovisningen är att tydliggöra det statsstöd till företag och hushåll som genom skatteutgifterna finns på statsbudgetens inkomstsida. Redovisningen syftar också till att tydliggöra graden av enhetlighet i skattelagstiftningen. Genom att redovisa skatteutgifter inom de olika utgiftsområdena ges också ett bredare underlag för att kunna prioritera mellan dessa utgiftsområden i statsbudgeten. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Nej till motioner om hälso- och sjukvårdens organisation (SoU14) Riksdagen sa nej till de cirka 100 förslag i motioner om hälso- och sjukvårdens organisation från den allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlar till exempel om hälso- och sjukvårdens organisation och styrning, privatisering och vårdval, tillgänglig och jämlik vård samt psykisk hälsa. Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp. Nej till motioner om prioriteringar inom hälso- och sjukvården (SoU16) Riksdagen sa nej till de cirka 140 förslag i motioner om prioriteringar inom hälso- och sjukvården från den allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlar till exempel om prioriteringar, assisterad befruktning, donation och oskuldskontroll. Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp. Nej till motioner om socialtjänstens arbete (SoU17) Riksdagen sa nej till de cirka 90 förslag i motioner om socialtjänstens arbete från den allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlar till exempel om socialtjänstens arbete, försörjningsstöd och övriga stödinsatser, hemlöshet, stöd till anhöriga och adoption. Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp. Skrivelse om granskning av nationell plan för transportinfrastruktur samt motioner om infrastrukturfrågor har behandlats (TU18) Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapport om en nationell plan för transportinfrastrukturen. Riksrevisionens övergripande slutsats är att investeringarna i den nationella planen bidrar till att de transportpolitiska målen uppnås men inte på ett effektivt sätt. I sin skrivelse välkomnar regeringen Riksrevisionens granskning och anser att den är ett viktigt bidrag i arbetet med att ta fram en ny nationell plan. Regeringen står i begrepp att ta fram en ny infrastruktur­proposition för att kunna fatta ett beslut om en ny nationell plan under 2026 och ser Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer som ett underlag i den fortsatta processen. Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Samtidigt sa riksdagen nej till förslag i motioner, varav cirka 380 är från den allmänna motionstiden 2023. Förslagen handlar exempelvis om infrastrukturplanering, utgångspunkter för planeringen, åtgärder i infra­strukturen samt finansierings- och effektivitetsfrågor. Riksdagen hänvisar bland annat till det pågående arbetet med att ta fram en ny nationell plan för transportinfrastrukturen. EU-strategi om Europas behov av digital infrastruktur har granskats (TU20) Riksdagen har granskat Europeiska kommissionens vitbok om Europas behov av digital infrastruktur. En vitbok är ett större strategisk EU-dokument från kommissionen som innehåller förslag på möjliga åtgärder inom ett visst område som syftar till att inhämta synpunkter från medlemsländerna och andra aktörer. I vitboken presenterar kommissionen olika förslag som den senare kan komma att lägga fram för att främja innovativ teknik, färdigställa den digitala inre marknaden och skapa säkra och motståndskraftiga digitala infrastrukturer. Det kan till exempel handla om att se över regler och initiera nya pilotprojekt. Riksdagen är positivt till många delar i vitboken, till exempel när det gäller att utveckla EU:s politik på det digitala området. Enligt riksdagen är god tillgång till fiber och 5G särskilt viktigt för att skapa attraktiva och hållbara samhällen i hela EU. Vidare kan avancerad digital infrastruktur möjliggöra för tekniska lösningar som kan förbättra vardagen för EU:s medborgare, exempelvis ett transportsystem med uppkopplade och självkörande bilar eller en hälso- och sjukvård där läkare kan utföra operationer på distans. Enligt riksdagen är det därför viktigt att hålla ett högt tempo i utbyggnaden av den digital infrastrukturen så att EU kan fortsätta att konkurrera med omvärlden. Riksdagen välkomnar även att inriktningen på EU:s politik aviseras i förväg och att medlemsstaterna och olika aktörer får en chans att påverka utformningen av framtida EU-förslag. Riksdagen uppmanar därmed kommissionen att ta del utskottets synpunkter på de olika förslagen. Mot bakgrund av detta lade riksdagen utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Ja till avtal om försvarssamarbete med USA (UFöU1) Riksdagen godkände avtalet om försvarssamarbete mellan Sverige och USA. Avtalet är ett så kallat defense cooperation agreement (DCA-avtal) och reglerar de närmare förutsättningarna för amerikansk militär närvaro i Sverige. Det handlar bland annat om den rättsliga statusen för amerikansk militär personal, leverantörer och anhöriga. I avtalet regleras även USA:s rätt till tillträde till svenskt territorium och rätt att använda vissa anläggningar här. Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om lagändringar, vilka krävs för att Sverige ska kunna uppfylla sina åtaganden enligt DCA-avtalet. Lagändringarna börjar gälla den dag regeringen bestämmer

Rikda´n 19juni

Logotyp: Sveriges riksdag 19 juni 2024 Beslut i korthet Riksdagsbeslut 19 juni EU-förslag om arbetsrättsliga regler går för långt (AU11) Finansutskottet redovisar sin utvärdering av penningpolitiken 2023 (FiU24) 25 miljarder ska överföras till Riksbanken från statens budget 2024 (FiU28) Årsredovisning för staten 2023 (FiU30) Skrivelse om utvärdering av statens upplåning och skuldförvaltning 2019–2023 har behandlats (FiU32) Ett nationellt tillståndsregister för explosiva varor och kriminalisering av förstadier till brott (FöU12) Skrivelse om nationell strategi och regeringens handlingsplan för klimatanpassning har behandlats (MJU18) EU-förslag om arbetsrättsliga regler går för långt (AU11) EU-kommissionen vill införa ett nytt direktiv om stärkta arbetsvillkor för praktikanter. Riksdagen anser inte att förslaget i alla delar bör beslutas på EU-nivå. Riksdagen har prövat förslaget utifrån den så kallade subsidiaritetsprincipen, det vill säga principen om att beslut om nya EU-lagar tas så nära medborgarna som möjligt. EU ska därför bara vidta åtgärder om det är mer effektivt än om de enskilda länderna agerar på egen hand. Principen värnar medlemsstaternas rätt att ta egna beslut på nationell nivå. EU-kommissionens förslag innehåller bland annat regler som ska leda till att arbetsvillkoren för praktikanter stärks och att reguljära anställningsförhållanden inte kamoufleras till praktik. EU-kommissionen anger att felaktig användning av praktik undergräver arbetsvillkoren för praktikanter och reguljära arbetstagare och skadar den sociala rättvisan. EU-kommissionen menar också att det kan skapa ojämlika villkor mellan olika parter som erbjuder praktik, vilket är ett problem för både små och medelstora företag. Riksdagen håller med EU-kommissionen om att frågorna är viktiga men anser att förslaget i vissa delar är för långtgående och därför strider mot subsidiaritetsprincipen. Skälet till det är att det finns stora skillnader mellan EU:s medlemsländer när det gäller arbetsmarknadernas förutsättningar och system. För Sveriges del skulle förslaget innebära ett för stort ingrepp i den svenska arbetsmarknadsmodellen. Mot bakgrund av detta beslutade riksdagen att lämna sina synpunkter i ett så kallat motiverat yttrande till Europaparlamentets, ministerrådets och EU-kommissionens ordförande. Finansutskottet redovisar sin utvärdering av penningpolitiken 2023 (FiU24) Finansutskottet har utvärderat Riksbankens penningpolitik 2023. Sammantaget är utskottets bedömning att den förda penningpolitiken var väl avvägd med hänsyn tagen till vikten av att förankra förväntningarna vid inflationsmålet om 2 procent. Förtroendet för inflationsmålet upprätthölls och mot slutet av året var inflationstakten nära målet. Inflationen sjönk från 10,2 procent i december 2022 till 2,3 procent i december 2023. Att inflationen föll så snabbt berodde till stor del på att energipriserna sjönk, men också ökningstakten i tjänstepriserna, som i större utsträckning avspeglar det inhemska konjunkturläget, vände ned under året. Inflationens nedgång berodde även på den stramare penningpolitiken som fördes och kommunikationen i samband med besluten. Riksbanken höjde under året styrräntan i fyra steg, från 2,5 till 4 procent, samtidigt som penningpolitiken också stramades åt genom Riksbankens beslut att sälja statsobligationer i en snabbare takt än tidigare. Den stramare penningpolitiken har dämpat den ekonomiska aktiviteten och resursutnyttjandet och därmed bidragit till en något högre arbetslöshet. Men samtidigt hade det enligt utskottet varit värre att låta den höga inflationen bita sig fast, eftersom det skulle försämra förutsättningarna för en långsiktigt god ekonomisk utveckling. Även om Riksbankens kommunikation generellt varit god finns ett par områden där utskottet menar att kommunikationen kunde ha varit tydligare. Det första gäller Riksbankens räntebanor, som under 2023 avvek kraftigt från marknadens förväntningar om styrräntan. Om räntebanan ofta uppfattas som osannolik finns risk för att den tappar rollen som penningpolitiskt verktyg. Utskottet anser också att det fanns otydligheter i Riksbankens kommunikation av beslutet om att valutasäkra en del av valutareserven. Riksdagen godkände det som utskottet anfört om penningpolitiken 2023. 25 miljarder ska överföras till Riksbanken från statens budget 2024 (FiU28) Riksdagen beslutade att överföra 25 miljarder kronor från statens budget 2024 till Riksbanken för återställning av bankens eget kapital i år. De senaste årens ekonomiska utveckling har kraftigt påverkat Riksbankens kapitalsituation. Även om Riksbankens årsredovisning för 2023 uppvisade ett positivt resultat är bankens eget kapital fortfarande mindre än en tredjedel av den så kallade målnivå som fastställs i riksbankslagen. Riksbanken har därför gjort en framställning till riksdagen om återställning av det egna kapitalet. Riksdagen beslutade också att rikta två tillkännagivanden till regeringen. För det första ska regeringen klargöra förutsättningarna för när och hur Riksbanken ska göra en framställning till riksdagen om att eget kapital ska återställas. För det andra ska regeringen återkomma till riksdagen med förslag som stärker Riksbankens möjligheter till självfinansiering på längre sikt. Tillkännagivandena grundar sig på ett utskottsinitiativ från finansutskottet. Det betyder att det är utskottet som har tagit initiativ till förslaget och att det inte kommer från en proposition från regeringen eller en motion från ledamöter, som annars är det vanliga. Årsredovisning för staten 2023 (FiU30) Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om årsredovisning för staten 2023 samt Riksrevisionens redogörelse för granskningen av årsredovisning för staten 2023. Årsredovisningen för staten ger riksdagen en möjlighet att följa upp och kontrollera de beslut som riksdagen fattat om statens budget och är ett viktigt komplement till budgetpropositionen. I skrivelsen har regeringen beskrivit budgetpropositionens budgeterade belopp och dess utfall. Riksdagen anser att regeringen har förklarat de väsentliga skillnaderna mellan dessa och lade därmed regeringens skrivelse och Riksrevisionens redogörelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Skrivelse om utvärdering av statens upplåning och skuldförvaltning 2019–2023 har behandlats (FiU32) Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som innehåller dels en utvärdering av regeringens styrning, dels en ut värdering av Riksgäldskontorets förvaltning av statsskulden. Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Målet för statsskuldsförvaltningen är att statens skuld ska förvaltas så att kostnaden för skulden långsiktigt minimeras samtidigt som risken i förvaltningen beaktas. Förvaltningen ska ske inom ramen för de krav som penningpolitiken ställer. Riksdagen bedömer att regeringens riktlinjer under perioden legat i linje med målet för statsskuldsförvaltningen och att Riksgäldskontoret bedrivit verksamheten i enlighet med målet och regeringens riktlinjer. Ett nationellt tillståndsregister för explosiva varor och kriminalisering av förstadier till brott (FöU12) Regeringen har föreslagit ett nationellt tillståndsregister för explosiva varor och kriminalisering av förstadier till brott mot tillståndsplikten. Syftet är att minska den illegala användningen av explosiva varor i samhället och att stärka det brottsbekämpande arbetet. Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag. De nya reglerna börjar gälla den 8 juli 2024. Skrivelse om nationell strategi och regeringens handlingsplan för klimatanpassning har behandlats (MJU18) Riksdagen har behandlat en skrivelse där regeringen presenterar dels den reviderade nationella strategin för klimatanpassning, dels sin handlingsplan för klimatanpassning för de kommande fem åren. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Syftet med att uppdatera strategin är att beskriva hur det nationella klimatanpassningsarbetet bör utvecklas och hur åtgärder bör prioriteras utifrån uppdaterad kunskap om ett förändrat klimat. I handlingsplanen identifierar regeringen en rad åtgärder som de under mandatperioden avser verka för att vidta. Riksdagen sa också nej till cirka 70 förslag i motioner, varav cirka 20 är från den allmänna motionstiden 2023. Förslagen handlar om klimatanpassning på olika sätt och riksdagen hänvisar till bland annat pågående utrednings- och lagstiftningsarbete

Språkfelen blir fler och fler

Här ett av de nya grammatiskt felaktiga böjningarna. I dagens tidning: "Är det oroande att tolv procent av de tillfrågande företagen känner så här" Ska lyda: tillfrågade "Det är tradition att vi bara säljer från Ulvagubben." Detta ur en annan artikel. Ett mycket vanligt ordföljdsfel, i både tidningar och böcker. Ska lyda: Det är tradition att vi säljer från bara (eller endast) Ulvagubben.

Ryssland provoceras, Sverige upphör som fredsbevarande. DCA-avtalet är en katastrof

Hur uppstår språkfelen?

Hur uppstår felen i svenska språket? Bland det senaste hittar vi den nya imperfektformen, t.ex. "Han startande sin moped" Tänk alla ordföljdsfelen. Tänk alla felanvända "vare sig...eller" och "varken...eller" Varifrån kom det fula (subjektivt) ö-ljudet?

Riksda´n 13 juni

Logotyp: Sveriges riksdag 13 juni 2024 Beslut i korthet Riksdagsbeslut 13 juni Riksrevisionens rapport om rotavdragets kostnader och effekter (SkU28) Riksrevisionens rapport om informationssäkerhet vid universitet och högskolor (UbU17) Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfonds verksamhet och årsredovisning 2023 (UbU18) Nej till motioner om internationella relationer med mera (UU7) Riksrevisionens rapport om rotavdragets kostnader och effekter (SkU28) Riksrevisionen har granskat om regeringen har utformat rotavdraget så att det på ett varaktigt och effektivt sätt ökar arbetsutbudet och minskar svartarbetet. I sin rapport bedömer Riksrevisionen att rotavdraget har haft en relativt stor betydelse för att minska hushållens efterfrågan på svarta hantverkartjänster, men däremot haft en mycket begränsad effekt när det gäller att öka köparnas arbetsutbud och inkomster. Riksrevisionens övergripande slutsats är att rotavdraget i sin nuvarande utformning inte skapar tillräckligt stora skatteintäkter, genom minskat svartarbete och ökat arbetsutbud, för att motivera statens kostnader för rotavdrag. I en skrivelse instämmer regeringen delvis i Riksrevisionens iakttagelser men anser att värdet av minskat svartarbete underskattas i rapporten. Regeringen planerar i dagsläget inte att göra några förändringar av rotavdraget med anledning av Riksrevisionens rapport. Riksdagen la regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksrevisionens rapport om informationssäkerhet vid universitet och högskolor (UbU17) Regeringen har i en skrivelse redovisat sin bedömning av de iakttagelser som Riksrevisionen presenterat i sin granskning av arbetet med informationssäkerhet vid universitet och högskolor. I skrivelsen redovisar regeringen redan vidtagna och planerade åtgärder som ligger i linje med Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer. Riksdagen la regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfonds verksamhet och årsredovisning 2023 (UbU18) Riksdagen har tagit del av Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfonds årsredovisning för 2023 och Riksrevisionens revisionsberättelse över årsredovisningen. Riksrevisionen anser att Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond har upprättat årsredovisningen enligt årsredovisningslagen. Och att den – tillsammans med förvaltningsberättelsen och övrig information – ger en rättvis bild av verksamheten. Riksrevisionen har i enlighet med lagen om revision av statlig verksamhet med mera granskat Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfonds årsredovisning för 2023. Riksrevisionen har också granskat styrelsen och den verkställande direktören. Ingen av dessa visar sig ha handlat i strid med stiftelselagen, stiftelseförordnandet eller årsredovisningslagen. Med detta lade riksdagen Riksrevisionens redogörelser till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Nej till motioner om internationella relationer med mera (UU7) Riksdagen sa nej till cirka 100 förslag i motioner om internationella relationer från den allmänna motionstiden 2023 och hänvisar bland annat till den politik som förs och pågående processer. Motionerna handlar bland annat om värden och prioriteringar i svensk utrikespolitik, Sveriges engagemang i internationella organisationer, arbetet med agendan för kvinnor, fred och säkerhet samt Sveriges diplomatiska förbindelser, arbetet med konsulära ärenden och politiken gentemot Kina.

Vänta och se

En dag kvar. Det finns tecken, som tyder på att Liberalerna får behålla sitt mendat i Europaparlamentet.Tyvärr ser det ut som om även Kristdemokraterna räddas kvar. Detta extremhögerparti. Läste i dag om att Amanda Lind efter kort tid som språkrör får ganska höga förtroendesiffror. Egentligen inte konstigt. Kunnig, balanserad, seriös. Nåja, låt oss vänta till sen söndag kväll. En som gjorde en riktigt bra insats i fredagskvällens debatt var Karin Karlsbro.

Högerextrem och socialliberal - två motpoler

Om ett parti vill framstå som socialliberalt bör ett samarbete med högerextremt parti vara en omöjlighet

Allvar utan mening

Man samarbetar, men den ene har ett beteende, som man säger sig ogilla. Den andre vill inte ändra sig. Då säger den ene att man avser låta FN ta tag i hans beteende. Den ene har i alla fall markerat. Det riktiga hade varit att ta avstånd, men den ene är ju så beroende av den ene. Inte snyggt men, som skrivet, den ene har reagerat.

Är du stolt, Johan?

Johan Pehrson, är du stolt över samarbetet med SD?

Ju värre, desto starkare

likheten mellan Trump och Åkesson är slående. Ju mer illa man beter sig, desto starkare stöd

Vi beter oss som vi vill

Vi gör som vi vill och ni lutar er mot oss ändå, rädda för regeringskris, är SD-attityden

Riksda´n 30 maj

Logotyp: Sveriges riksdag 30 maj 2024 Beslut i korthet Riksdagsbeslut 30 maj Nej till motioner om vissa säkerhetspolitiska frågor (UU11) Nej till motioner om vissa säkerhetspolitiska frågor (UU11) Riksdagen sa nej till de cirka 60 förslag i motioner om vissa säkerhetspolitiska frågor från den allmänna motionstiden 2023. Förslagen handlar till exempel om säkerhetspolitisk inriktning, internationella insatser och nedrustning. Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete redan pågår inom områden som motionerna tar upp