Riksda´n 27 maj

 

Riksdagsbeslut 27 maj Konsumentskyddet för konsumentkrediter ska stärkas (CU26) Möjligheten att använda kontanter ska stärkas (FiU39) Enklare att göra leverantörskontroller vid upphandlingar (FiU42) Skolor ska överlämna uppgifter till varandra i brottsförebyggande syfte (UbU21) Bättre förutsättningar för yrkesutbildning (UbU27) Utökade registerkontroller ska användas i skolväsendet (UbU29) Skrivelse om Sveriges internationella bistånd har behandlats (UU3) Nordiskt samarbete under 2025 (UU4) Konsumentskyddet för konsumentkrediter ska stärkas (CU26) Riksdagen sa ja till regeringens förslag som handlar om att stärka konsumentskyddet på kreditmarknaden. Beslutet innebär bland annat en ny konsumentkreditlag. Den nya konsumentkreditlagen ska stärka konsumentskyddet och anpassa det efter de senaste årens utveckling på konsumentkreditmarknaden. Lagen reglerar många olika aspekter av kreditgivning till konsumenter. Det handlar bland annat om information, ångerrätt, marknadsföring och ränte- och kostnadstak. För att motverka överskuldsättning skärps reglerna för kreditprövning. Dessutom införs ett nytt tillståndskrav som innebär att fler näringsidkare som lämnar eller förmedlar krediter bland annat ska stå under tillsyn och uppfylla krav på tillräcklig kunskap och kompetens.  Genom förslagen genomförs ett EU-direktiv om konsumentkrediter. Den nya konsumentkreditlagen och lagändringarna börjar gälla den 20 november 2026. Möjligheten att använda kontanter ska stärkas (FiU39) Riksdagen sa ja till regeringens förslag att stärka möjligheten att använda kontanter. Följande åtgärder ingår i förslaget: Livsmedelsbutiker och apotek ska med vissa undantag ska vara skyldiga att ta emot kontanter på fysiska försäljningsställen med bemannad kassa. Banker ska vara skyldiga att i betryggande utsträckning i hela landet tillhandahålla platser för kontantinsättningar för konsumenter. Det ska finnas behovsanpassade tjänster för företag för att hantera växelpengar och sätta in dagskassor.  Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2026. Riksdagen beslutade också att rikta en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att utreda huruvida även vissa offentligrättsliga tjänster kan omfattas av den skyldighet att ta emot kontant betalning som föreslås för livsmedelsbutiker och apotek. Enklare att göra leverantörskontroller vid upphandlingar (FiU42) Riksdagen sa ja till regeringens förslag som handlar om att det ska bli enklare att kontrollera leverantörer vid upphandlingar. Beslutet innebär att det inrättas ett system om en samordnad registerkontroll som ska tillämpas vid upphandling och vid användningen av valfrihetssystem. Ett valfrihetssystem innebär att upphandlande myndigheter och enheter konkurrensutsätter delar av sin verksamhet genom att överlåta till den enskilde att välja vilken leverantör i valfrihetssystemet som ska utföra tjänsten. Registerkontrollen ska underlätta för upphandlade myndigheter och enheter att kontrollera om det finns skäl att utesluta leverantörer till följd av exempelvis brott, obetalda skatter eller konkurser. De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2026. Skolor ska överlämna uppgifter till varandra i brottsförebyggande syfte (UbU21) Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att uppgifter om en elev ska överlämnas i brottsförebyggande syfte mellan skolor om en elev byter skola. Detta ska ske om det finns en konkret risk för att eleven kommer att begå eller utsättas för brott, och uppgifterna behövs i den mottagande skolan för att förebygga eller förhindra detta.  Syftet med förslaget är att elever, lärare, rektorer och annan skolpersonal ska ha en säker och trygg utbildnings- och arbetsmiljö och att elever i risk ska få välgrundade och korrekta stödinsatser. Förslaget innebär också att fler skolor blir skyldiga att informera om att de har tagit emot en elev i risk, eftersom förslaget gäller både mellan olika externa skolor, samt inom skolan mellan exempelvis lågstadium, mellanstadium och högstadium.  Lagändringarna börjar gälla den 30 juni 2026, och ska användas inom utbildning och annan verksamhet efter den 31 december 2026.  Bättre förutsättningar för yrkesutbildning (UbU27) Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att stärka samarbetet mellan skola och arbetsliv samt förbättra kompetensförsörjning. Förslaget innebär bland annat att yrkesprov införs för att göra det lättare för elever att få jobb.  På yrkesprogram i gymnasieskolan och i anpassade gymnasieskolan ska elever göra ett yrkesprov i stället för gymnasiearbete, om ett sådant prov finns. I anpassade gymnasieskolan kan elever ändå göra ett gymnasiearbete i stället för yrkesprov om eleven och rektorn är överens. Yrkesprov ska också finnas inom vuxenutbildning. För att kunna erbjuda fler utbildningar ska skolornas möjligheter att överlämna undervisning i yrkesinriktade ämnen på entreprenad utökas. Det gäller både undervisning, yrkesprov och gymnasiearbete. Förslagen innebär också att elever på individuella program i anpassade gymnasieskolan får rätt att fullfölja sin utbildning. Lagändringarna om utökade möjligheter till entreprenad och rätt att fullfölja utbildning i anpassade gymnasieskolan börja gälla 1 juli 2026 och övriga lagändringar 2 juli 2028. Utökade registerkontroller ska användas i skolväsendet (UbU29) Alla barn och elever ska ha en trygg och säker skolmiljö. Regeringen vill utöka den registerkontroll som görs när någon ska anställas eller på något annat sätt tas emot inom skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om utökade registerkontroller i skolväsendet.  Förslaget innebär i huvudsak följande: Registerkontrollen ska även omfatta vissa uppgifter i misstankeregistret och inte enbart belastningsregistret, som den gör i dag. Registerutdraget ska inte vara äldre än sex månader när det visas upp, till skillnad från dagens ett år. Tidsgränsen för när den som får anställas eller på annat sätt tas emot hos samma arbetsgivare utan att på nytt visa upp ett registerutdrag ska sänkas från ett år till sex månader. Registerkontroll ska även göras på den som ska anställas eller på annat sätt tas emot inom den kommunala vuxenutbildningen. Lagändringarna börjar gälla den 15 juli 2026. Skrivelse om Sveriges internationella bistånd har behandlats (UU3) Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse Fördjupad resultatredovisning av internationellt bistånd – Ukraina. I skrivelsen ger regeringen en fördjupad redovisning av det svenska biståndets verksamhet och resultat i Ukraina under perioden 2022–2025. Sveriges stöd till Ukrainas statsbudget har medverkat till att upprätthålla grundläggande samhällsfunktioner och ekonomisk stabilitet. Detta har bidragit till att stärka landets motståndskraft, rädda liv och minska mänskligt lidande. Samtidigt har krigsdrabbade människor, inklusive många på flykt, fått humanitärt bistånd i form av bland annat livsmedel, nödbostäder, hälsovård och stöd till försörjning. Sverige bidrar även till att stärka Ukrainas förmåga att stå emot fortsatt rysk aggression samt bygga upp ett stabilt och demokratiskt samhälle. Insatserna har även haft som mål att fördjupa de bilaterala relationerna mellan Sverige och Ukraina. Riksdagen delar regeringens bedömning om vikten av ett fortsatt starkt och långsiktigt svenskt samt europeiskt stöd till Ukraina. Med detta lade riksdagen regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.  Nordiskt samarbete under 2025 (UU4) Nordiskt samarbete under 2025 har behandlats i en skrivelse från regeringen och i en redogörelse från Nordiska rådets svenska delegation. I skrivelsen redogör regeringen för samarbetet mellan de nordiska ländernas regeringar under 2025, med fokus på verksamheten i nordiska ministerrådet. Skrivelsen innehåller information om information om det informella utrikes- och säkerhetspolitiska samarbetet mellan de nordiska länderna, och mellan de nordisk-baltiska länderna, som under 2025 var mer intensivt än någonsin. Redogörelsen presenterar Nordiska rådets svenska delegations verksamhet under det svenska ordförandeskapet 2025 som präglades av en orolig omvärld och behovet av stärkt sammanhållning och samarbete. Riksdagen lade skrivelsen och redogörelsen till handlingarna. Cirka 50 motionsförslag har behandlats i samband med ärendet. Förslagen handlar bland annat om nordiskt samarbete, utrikes- och säkerhetspolitik, krisberedskap och Arktis. Riksdagen sa nej till motionsförslagen.