Riksda´n 26 maj

 

	26 maj 2026
Beslut i korthet
	Riksdagsbeslut 26 maj En lag om hyrköp av bostäder införs (CU32) Kusinäktenskap och äktenskap mellan andra nära släktingar förbjuds (CU33) En ny lag om avgift för områdessamverkan (CU36) Förenklade regler vid ändring av en byggnad (CU39) Undantag från krav enligt art- och habitatdirektivet vid vattenkraftens omprövning (CU41) Ny krishanteringsfunktion i den finansiella sektorn inrättas (FiU37) Den svenska fondmarknaden ska bli mer konkurrenskraftig (FiU40) Kommuner får bättre förutsättningar att motverka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen (FiU43) Polisen ska få använda AI för ansiktsigenkänning i realtid (JuU28) Utökade möjligheter att ingripa i säkerhetskänslig verksamhet (JuU36) Fler åtgärder för att bekämpa hedersrelaterat våld (JuU43) Jaktreglerna ska förenklas (MJU23) Ny lag om beredskapslager av livsmedel (MJU25) Nya regler om förbud mot vissa läkemedel för djur (MJU26) Sanktionsavgifter och bidragsspärr i socialförsäkringen (SfU26) Sänkt alkoholskatt för varor från oberoende småproducenter (SkU28) Krav på att delta i aktiviteter för att få försörjningsstöd (SoU29) Försörjningsstödet ska reformeras (SoU30) En nationell utredningsfunktion för att förebygga suicid (SoU31) Offentlighetsprincipen ska införas för friskolor (UbU20) Ändringar i lärares behörighet och legitimation i grundskolan (UbU28) Redogörelse om Interparlamentariska unionen har behandlats (UU13) En lag om hyrköp av bostäder införs (CU32) Riksdagen sa ja till regeringens förslag till lag om hyrköp av bostäder. Lagen ska i längden göra det möjligt för fler att äga sitt boende. Ett avtal om hyrköp innebär att en person – som benämns hyrköpare enligt den nya lagen – har löfte om att få köpa en bostad inom en viss tid och fram till dess få bo i bostaden mot en avgift. Varianter av hyrköp förekommer redan i dag men det har fram till nu inte funnits något enhetligt regelsystem för det. Riksdagen sa också ja till regeringens förslag till förändringar av systemet med ägarlägenheter. Den nya lagen och lagändringarna börjar gälla den 2 juli 2026. Kusinäktenskap och äktenskap mellan andra nära släktingar förbjuds (CU33) Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att förbjuda kusinäktenskap och äktenskap där den ena är släkt i rätt nedstigande led med den andras syskon. Beslutet innebär också att det inte längre ska vara möjligt för halvsyskon och syskon till följd av adoption att få tillstånd att ingå äktenskap. Dessutom ska utländska kusinäktenskap som huvudregel inte erkännas i Sverige. Syftet med lagändringarna är att motverka hedersrelaterat förtryck, våld och andra påtryckningar vid ingående av äktenskap.   Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2026. En ny lag om avgift för områdessamverkan (CU36) Riksdagen sa ja till regeringens förslag som innebär att den som bedriver områdessamverkan får rätt att ta ut en avgift från berörda fastighetsägare.  Rätten att ta ut en avgift gör det möjligt att fördela kostnader för områdessamverkan på alla berörda fastighetsägare i proportion till den nytta de kan anses ha av samverkansarbetet. Avgiften får bara täcka kostnader för sådant som inte omfattas av statens och kommunens ansvar. Områdessamverkan är en samverkan som inom ett geografiskt avgränsat område i den byggda miljön analyserar behov av och vidtar åtgärder för att utveckla ett område på ett sätt som är ägnat att förebygga brott, skapa trygghet och stärka områdets attraktivitet och lokala näringsliv. Den nya lagen börjar gälla den 1 augusti 2026. Förenklade regler vid ändring av en byggnad (CU39) Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att göra reglerna tydligare och enklare när man bygger om eller ändrar en byggnad. Vid en större ändring av en byggnad föreslås att de krav som finns på utformning och tekniska egenskaper främst ska uppfyllas för den del av byggnaden som ändras. Möjligheten att samtidigt ställa krav på hela byggnaden begränsas. Sådana följdkrav får bara ställas om det behövs för att åtgärda allvarliga risker för hälsa och säkerhet, eller för att uppfylla krav på bredbandsanslutning, energihushållning, värmeisolering och hållbar mobilitet. Ändringarna innebär också att ordet ”ombyggnad” ska ersättas med ”större byggnadsändring”.  Ändringarna innebär också vissa lättnader i kraven på tillgänglighet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Till exempel gäller dessa krav inte när en ny bostad inreds på en vind eller i suterräng. De nya reglerna börja gälla 1 januari 2027. Undantag från krav enligt art- och habitatdirektivet vid vattenkraftens omprövning (CU41) Riksdagen sa ja till regeringens förslag om undantag från krav enligt art- och habitatdirektivet vid vattenkraftens omprövning. Lagändringarna innebär att det utrymme till mindre stränga krav som art- och habitatdirektivet medger kan utnyttjas fullt ut vid omprövning för moderna miljövillkor. Regeringen får även ett utvidgat bemyndigande att meddela föreskrifter för genomförandet av lagändringarna. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2026. Ny krishanteringsfunktion i den finansiella sektorn inrättas (FiU37) Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att det införs en ny funktion för operativ krishantering som ska hantera allvarliga driftstörningar i det finansiella systemet.  Riksbanken föreslås leda krishanteringsfunktionen där även Finansinspektionen, Riksgäldskontoret och vissa företag i den finansiella sektorn ska ingå. De som medverkar i funktionen ska också snabbt kunna dela information med varandra.  Syftet med krishanteringsfunktionen är att underlätta samordningen mellan myndigheter och företag och koordinera de åtgärder som behövs när samhällsviktiga finansiella tjänster riskeras att slås ut av exempelvis cyberattacker, strömavbrott och stopp i betalningssystem. Förslaget innebär dessutom att Riksbanken får en skyldighet att samverka med Riksgäldskontoret, Myndigheten för civilt försvar och relevanta myndigheter i frågor som rör fredstida krissituationer och höjd beredskap. Lagändringarna ska börja gälla den 1 juli 2026.  Den svenska fondmarknaden ska bli mer konkurrenskraftig (FiU40) Regeringen vill stärka konkurrens- och motståndskraften på den svenska fondmarknaden. Riksdagen röstade ja till regeringens förslag. Sverige är ett av de länder inom Europeiska ekonomiska samarbets­området (EES) där fondsparande är som vanligast. Regeringen föreslår lagändringar som syftar till att stärka konkurrenskraften och motståndskraften på den svenska fondmarknaden. Flera av förslagen är nödvändiga för att anpassa svensk rätt till ändringar i de två centrala EU-direktiven på fondområdet. Några av de mest centrala förslagen är följande: Möjligheten att låta fondandelar på en handelsplats utökas. Reglerna för inlösen av andelar i en värdepappersfond ska bli mer flexibla. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2026. Kommuner får bättre förutsättningar att motverka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen (FiU43) Kommunerna ska få förbättrade förutsättningar att motverka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.  Förslaget innebär att kommunernas utbetalningar från välfärdssystemen ska omfattas av Utbetalningsmyndighetens verksamhet med dataanalys och granskning. Syftet är att göra det lättare att upptäcka felaktiga utbetalningar och därigenom förhindra bidragsbrott. Lagändringarna innebär att kommunerna blir skyldiga att lämna olika uppgifter som rör beslut om ekonomiska förmåner till en enskild person och ekonomiska stöd som avser en enskild person som Utbetalningsmyndigheten behöver för att kunna upptäcka felaktiga utbetalningar. Det kan exempelvis handla om uppgifter om inkomst, boendeförhållanden eller intyg och medicinska underlag.  Lagändringarna kommer träda i kraft i två steg. Från 1 juli 2026 ska kommunerna lämna ut uppgifter när Utbetalningsmyndigheten begär det. Från 1 juli 2029 blir det obligatoriskt för kommuner att lämna uppgifter även utan begäran från Utbetalningsmyndigheten. Polisen ska få använda AI för ansiktsigenkänning i realtid (JuU28) Riksdagen sa ja till regeringens förslag att ge Polismyndigheten möjlighet att få använda AI-teknik för ansiktsigenkänning i realtid. Förslaget innebär att Polismyndigheten ska få använda AI-teknik om det är absolut nödvändigt för att lokalisera eller identifiera en viss person som misstänks vara utsatt för människorov, människohandel eller människoexploatering eller som är försvunnen och misstänks vara utsatt för brott om det finns en överhängande risk för att personen kommer att begå ett allvarligt brott som innebär fara för annans liv eller fysiska säkerhet  som skäligen kan misstänkas ha begått ett visst allvarligt brott för vilket det i straffskalan ingår fängelse i fyra år eller mer eller sådant straff kan följa för försök, förberedelse eller stämpling till sådana brott, i syfte att utreda eller lagföra brottet som dömts för ett sådant allvarligt brott, i syfte att verkställa den straffrättsliga påföljden. Användningen av tekniken ska vara proportionerlig och det ska krävas ett tillstånd från åklagare eller domstol. I brådskande fall ska användning dock få påbörjas utan tillstånd och då ska en ansökan om tillstånd göras inom 24 timmar.   Den nya lagen och övriga lagändringar börjar gälla den 1 juli 2026. Utökade möjligheter att ingripa i säkerhetskänslig verksamhet (JuU36) Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att ge tillsynsmyndigheterna utökade möjligheter att ingripa i avtals- och samarbetsförhållanden som innebär att säkerhetskänslig verksamhet exponeras för en annan aktör. Lagändringarna innebär bland annat följande: Tillsynsmyndigheterna får större möjligheter att ingripa mot pågående förfaranden som bedöms olämpliga ur säkerhetsskyddssynpunkt – även i fall där det inte finns krav på säkerhetsskyddsavtal. För att tillsynsmyndigheterna ska få vetskap om olämpliga förfaranden införs ett krav på att förfaranden ska anmälas. Om en anmälan inte görs kan en sanktionsavgift tas ut. Tillsynsmyndigheterna ska kunna fatta snabba, tillfälliga beslut i väntan på slutligt beslut för att förhindra skada för Sveriges säkerhet. Tillsynsmyndigheternas rätt att granska andra aktörer än verksamhetsutövaren utökas, så att tillsyn kan ske hos aktörer i förfaranden som omfattas eller har omfattats av antingen ett krav på säkerhetsskyddsavtal eller den nya anmälningsplikten. Tillsynsmyndigheterna ges utökade möjligheter att kräva att en verksamhetsutövare gör en särskild säkerhetsskyddsbedömning och lämplighetsprövning även i anmälningspliktiga förfaranden, om det behövs för att kunna bedöma om ett förfarande är olämpligt ur säkerhetsskyddssynpunkt.   Lagändringarna börjar gälla 1 juli 2026. Fler åtgärder för att bekämpa hedersrelaterat våld (JuU43) Riksdagen sa ja till regeringens förslag om fler åtgärder för att bekämpa hedersrelaterat våld och förtryck. Konkret handlar det om att täppa till luckor som finns i den nuvarande lagstiftningen för att stärka det straffrättsliga och civilrättsliga skyddet mot vissa former av äktenskap. Beslutet betyder bland annat att det införs ett nytt brott i form av äktenskapsresebrott mot barn straffen för äktenskapsbrott, barnäktenskapsbrott och äktenskapsresebrott skärps hemliga tvångsmedel ska kunna användas i utredningar om äktenskapstvång och barnäktenskapsbrott förbudet mot att erkänna otillåtna utländska äktenskap ska gälla utan undantag. De nya reglerna börjar gälla den 2 juli 2026. Jaktreglerna ska förenklas (MJU23) Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att förenkla möjligheterna till jakt. Förslaget innebär att regeringen får rätt att besluta om regler som gör det möjligt att fånga vilt på någon annans mark för märkning, undersökning eller andra åtgärder för att skydda och bevara vilt. Förslaget innebär också att det införs en ny bestämmelse som gör det möjligt för jakträttshavaren att söka efter, spåra eller förfölja vilt för att avliva det av djurskyddsskäl.  Förslaget innebär även att det ska bli tillåtet att efter anmälan jaga på allmänt vatten och efter anmälan jaga säl i Sveriges ekonomiska zon, i syfte att förbättra yrkesfiskets förutsättningar och underlätta för jägare att jaga på allmänt vatten. Vidare införs det i offentlighets- och sekretesslagen en ny sekretessbestämmelse för att skydda uppgifter som kan avslöja en enskilds identitet i ärenden om jakt på stora rovdjur och om ersättning för skada orsakad av stora rovdjur.   Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2026. Ny lag om beredskapslager av livsmedel (MJU25) Riksdagen sa ja till regeringens förslag till lag om beredskapslager av varor i livsmedelskedjan, det vill säga hela processen från jord till bord. Syftet med lagerhållningen är att säkerställa tillgången till livsmedel om Sverige är i krig eller krigsfara eller om det till följd av en utomordentlig händelse är, eller riskerar att bli, brist på livsmedel i landet. Bland annat ska följande gälla Sveriges beredskapslager: Regeringen ska besluta om vilka varor i livsmedelskedjan som ska beredskapslagras och i vilken mängd, samt var i landet det ska finnas beredskapslager. Beredskapslagren ska hållas av den myndighet som regeringen bestämmer. Ett beredskapslager får även hållas av privat aktör som den ansvariga myndigheten ingår avtal med. De varor som ska beredskapslagras ska införskaffas av den ansvariga myndigheten och ägas av staten. Tystnadsplikt ska gälla för den som deltagit i en enskilds verksamhet att på uppdrag av en myndighet hålla ett beredskapslager och som genom detta får reda på känsliga uppgifter. Regeringen bedömer att beredskapslagren bör byggas upp successivt under en längre tid. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2026. Nya regler om förbud mot vissa läkemedel för djur (MJU26) Riksdagen sa ja till regeringens förslag om lagändringar som ska göra det möjligt att genomföra ett EU-direktiv på ett tydligare och mer heltäckande sätt. EU-direktivet handlar om ett förbud mot att ge läkemedel med vissa ämnen till livsmedelsproducerande djur. Det handlar exempelvis om ämnen som har hormonell verkan och andra ämnen som kan lämna hälsofarliga restsubstanser i djuren. Förslaget innebär att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om begränsningar av eller förbud mot att använda eller inneha dessa ämnen. Föreskrifterna ska gälla djurhållare och personal inom djurens hälso- och sjukvård och vara nödvändiga för att uppfylla Sveriges skyldigheter enligt EU-rätten. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2026. Sanktionsavgifter och bidragsspärr i socialförsäkringen (SfU26) Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att införa en sanktionsavgift för den som i vissa fall har orsakat att en ersättning har lämnats felaktigt eller med ett för högt belopp. Avgiften ska tas ut från den som har orsakat att ersättning har lämnats felaktigt eller med ett för högt belopp genom att ha lämnat en felaktig uppgift eller inte fullgjort en uppgifts- eller anmälningsskyldighet. Förslaget innebär även en möjlighet att besluta om en spärr från rätt till en förmån under en viss tid, en så kallad bidragsspärr. En sådan spärr ska kunna beslutas för en enskild som medvetet eller av grov vårdslöshet har lämnat en oriktig uppgift eller inte har fullgjort en uppgifts- eller anmälningsskyldighet. De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2026, med vissa övergångsbestämmelser. Sänkt alkoholskatt för varor från oberoende småproducenter (SkU28) Riksdagen sa ja till regeringens förslag om sänkt alkoholskatt för alkoholvaror från oberoende småproducenter. För att omfattas av skattesänkningen får producentens årsproduktion vara som mest 100 000 liter vin 1,5 miljoner liter andra jästa drycker (exempelvis cider) 25 000 liter mellanklassprodukter (exempelvis portvin) 1 000 liter ren alkohol för etylalkohol (sprit). År 2025 infördes nedsatt alkoholskatt för öl från oberoende småproducenter, med syftet att förbättra de ekonomiska förutsättningarna för producenterna. När regeringen nu föreslår att utvidga skattenedsättningen till andra alkoholvaror från oberoende småproducenter är det med samma syfte.   Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2026. Krav på att delta i aktiviteter för att få försörjningsstöd (SoU29) Den som får försörjningsstöd ska delta i aktiviteter den tid som inte går till att exempelvis söka arbete eller studera. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om aktivitetskrav som villkor för försörjningsstöd. Aktivitetskravet syftar bland annat till att motverka utanförskap och till att tillvarata arbetskraft. Personer som haft försörjningsstöd i minst tre sammanhängande månader ska omfattas av kravet. I regeringens förslag ingår ett antal undantag för då aktivitetskravet inte ska gälla, exempelvis för den som är under 18 år, den som har sjukpenning, eller den som är föräldraledig med barn under ett år. Lagändringarna om aktivitetskrav börjar gälla den 1 juli 2026. Försörjningsstödet ska reformeras (SoU30) Det ska införas ett bidragstak för att bryta bidragsberoendet och minska utanförskapet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ett reformerat försörjningsstöd. Bidragstaket består av flera delförslag: en modernisering av den så kallade riksnormen en begränsning av försörjningsstödet för större hushåll ett begränsat utrymme för socialnämnden att lämna försörjningsstöd till en högre nivå än riksnormen.  Förslaget innebär också bland annat att den som har nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom ska lämna läkarintyg för att kunna få försörjningsstöd den som hyr en bostad i andra hand ska endast få försörjningsstöd till boendekostnader om andrahandsuthyrningen är godkänd försörjningsstöd endast ska ges till personer som vistas lagligt i Sverige. Syftet med förslaget är att fler ska gå från försörjningsstöd till arbete. De lagändringar som innebär att det införs krav på att lämna läkarintyg börjar gälla den 1 juli 2026. Övriga lagändringar börjar gälla den 1 januari 2027. En nationell utredningsfunktion för att förebygga suicid (SoU31) Riksdagen sa ja till regeringens förslag till lag om utredningar för att förebygga suicid. Riksdagen sa också ja till ändringar i lagen om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten samt offentlighets- och sekretesslagen. Ändringarna innebär bland annat att det ska inrättas en utredningsmyndighet som ska genomföra en utredning när barn och vissa vuxna avlidit i suicid. Utredningen ska klarlägga och analysera omständigheter som kan ha inverkat på dödsfallet och analysera åtgärder som vidtagits eller hade kunnat vidtas för att förebygga dödsfallet.  Den nya lagen och lagändringarna börjar gälla 2 juli 2026. Offentlighetsprincipen ska införas för friskolor (UbU20) Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att offentlighetsprincipen ska införas för fristående förskolor, fristående skolor och fristående fritidshem. Förslaget syftar till att säkerställa att möjligheten till insyn är densamma för alla huvudmän inom skolväsendet och innebär i huvudsak följande: Rätten att ta del av allmänna handlingar ska gälla hos juridiska personer som är enskilda huvudmän inom skolväsendet. Sådana huvudmän ska jämställas med myndigheter vid tillämpning av offentlighets- och sekretesslagen, och vissa sekretessbestämmelser som därmed gäller hos sådana huvudmän anpassas för att sekretessen inte ska hindra tillgången till information om skolväsendet. Mindre huvudmän ska få tillämpa regler som innebär vissa lättnader i hanteringen av allmänna handlingar. Det ska gälla huvudmän som har högst 450 barn och elever eller, om de bara har fristående förskolor, högst 100 barn, eller ingår i en koncern där koncernföretagen sammanlagt har så många barn eller elever. Det som enligt arkivlagen gäller för kommunala myndigheters arkiv ska gälla för berörda enskilda huvudmän, med undantag för mindre huvudmän som ska bevara allmänna handlingar i som huvudregel minst sju år. Under de första två åren efter införandet ska samtliga juridiska personer som är enskilda huvudmän inom skolväsendet få tillämpa lättnadsregler.  De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2027. Ändringar i lärares behörighet och legitimation i grundskolan (UbU28) Regeringen föreslår att det ska införas en upplysningsbestämmelse i skollagen. Bestämmelsen ska klargöra att regeringen, med stöd av restkompetensen, kan meddela föreskrifter om att en lärares eller förskollärares behörighet att undervisa i skolväsendet kan ändras eller utökas utan ansökan till Skolverket. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. När den tioåriga grundskolan införs läsåret 2028/29 förskjuts befintliga årskurser uppåt ett år. Det innebär att befintliga lärarlegitimationer med behörighet att undervisa i grundskolan behöver ändras för att överensstämma med de nya årskurserna.  Förslaget innebär också att regeringen kan meddela föreskrifter om att en lärares eller förskollärares behörighet att undervisa i skolväsendet som bara gäller under en övergångsperiod inte behöver anges på legitimationen. Lagändringen börjar gälla den 1 juli 2026. Redogörelse om Interparlamentariska unionen har behandlats (UU13) Riksdagen lade redogörelsen för verksamheten inom Interparlamentariska unionen (IPU) och den svenska delegationens arbete under 2025, till handlingarna. IPU grundades 1889 med syfte att arbete för fred och mellanfolkligt samarbete. Organisationen har 181 nationella parlament som medlemmar. Frågor i fokus under 2025 var bland annat Rysslands krig mot Ukraina, kriget mellan Israel och Hamas, kränkningar av parlamentarikers mänskliga rättigheter, internationella adoptioner och internationell terrorism. Dessutom debatterades jämställdhetsfrågor, möjligheter för unga människor att komma till tals inom organisationens medlemsparlament, hållbarhetsfrågor samt hur parlament kan spela en aktiv och konstruktiv roll inom vetenskap och forskning, däribland A