tisdag 8 september 2015

Varför har vi så svårt att förstå?

Varför har vi så svårt att förstå? Under lång tid har tusentals och åter tusentals människor drunknat i Medelhavet. Hälften beräknas vara barn. Barn ligger på havets botten. Barn har flutit i land. Döda. Ett av barnen flöt i land på en semesterstrand. Bild på barnet gick ut över världen. Då vaknade vi. Oj, här pågår någonting förskräckligt. Något förskräckligt och fasansfullt, som pågått i flera år. Vi måste hjälpa till blir vår reaktion.

Under Vietnamkriget  skrevs och talades om den ohyggliga behandlingen av oskyldiga människor. Mängder av människor dödades. Många var barn. Så fick världen se en naken flicka springa längs en väg, svårt angripen av napalm. Angriparen var okänslig. Då reagerade vi. Är det så kriget drabbar?

I Tjernobyl havererade ett kärnkraftverk. Jo, vi noterade det. Det har visst hänt nå´t med ett kärnkraftverk. Så småningom kom varningar till oss svenskar. Plocka inte bär och svamp i det och det området. Då reagerade vi. Vi blev skeptiska till kärnkraft.

Måste vi ha dessa bilder för att förstå?

Många har en stark tilltro till vapen som verktyg för konfliktlösning. Sverige exporterar vapen. Svenska politiker vill att Sverige ska bli medlem i kärnvapenorganisation. Vi uttalar en tilltro till våldet. Vilka bilder ska få oss att förstå att krig och våld inte kan kan mötas med våld. Har vi för få bilder av barn, som ligger döda i bostadsområden i Syrien. Har vi för få bilder av barn utan föräldrar och utan bostad och som i sopor och bråte söker något att äta.


Inga kommentarer: