Även försvarsanslaget är en politisk fråga

Skrev jag 2019

 I Signerat den 13 augusti kommenteras pågående förhandlingar om försvarsbudgeten. Signerat menar att budgeten till Försvaret inte kan vara föremål för förhandlingar. Försvarsbudgeten bestäms av ett faktiskt behov. Det uttrycks i meningen: ”Försvaret är ett nationellt intresse, som måste få de resurser och den tid som krävs för att kunna motsvara de krav som ställs på det.”
Vilka krav, som ställs på Försvaret, är emellertid en politisk fråga. Sveriges riksdag kan besluta allt från att Sverige inte ska ha ett militärt försvar till att alla välfärdspengar ska läggas på Försvaret.
Nedrustningspolitiken har under sextio års tid präglat svensk säkerhetspolitik. Säkerhetspolitiken inrymmer kampen mot kärnvapen, men består av även diplomati, totalförsvar, bistånd, handel, personbyten, miljö- och klimatpolitik. Centrala mål i svensk säkerhetspolitik är fredskultur och frihet från våld.
Vilken väg Sverige väljer, enbart satsning på militärt försvar eller freds- och välfärdsinsatser påverkar budgetsatsningarna. Bibehållen välfärd har beräknats kräva utökade anslag med i storleksordningen 90 miljarder kronor på några års sikt. Liksom frågan om bibehållen välfärdsnivå är en politisk fråga måste frågan om hur mycket pengar som ska användas till vapen vara föremål för ideologisk och ekonomisk prövning.
Försvarsberedningens förslag om utökat anslag med 1,5 procent av BNP är i högsta grad en förhandlingspjäs.
Harald Nordlund
Uppsala