Riksda´n 15 december

 

	15 december 2021
Beslut i korthet
	Riksdagsbeslut 15 december • 93,2 miljarder till arbetsmarknad och arbetsliv (AU2) • Nej till motioner om arbetsmarknadspolitik och arbetslöshetsförsäkringen (AU6) • Väljare får starkare skydd när de röstar (KU6) • 21 miljarder till miljö- och naturvård (MJU1) • 9,2 miljarder till näringslivet (NU1) • 97,4 miljarder till ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning (SfU1)
	93,2 miljarder till arbetsmarknad och arbetsliv (AU2)  Totalt cirka 93,2 miljarder kronor ur statens budget för 2022 går till utgiftsområdet arbetsmarknad och arbetsliv. Riksdagen sa delvis ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2022 och delvis ja till förslag i motioner om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Riksdagen sa nej till övriga förslag i motioner. Mest pengar, cirka 43,1 miljarder kronor, går till bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd, cirka 20,7 miljarder kronor går till lönebidrag och Samhall samt cirka 9,2 miljarder kronor går till kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser. Beslutet om utgiftsområdet är 805 miljoner kronor mindre än regeringens förslag i budgetpropositionen för 2022. Ändringarna gäller sex anslag, bland annat anslagen till kostnader för arbetsmarknadspolitiska program samt nystartsjobb, etableringsjobb och stöd för yrkesintroduktionsanställningar. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 24 november 2021. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen. Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om att tillfälligt minska antalet karensdagar i arbetslöshetsförsäkringen från sex till två. Vidare sa riksdagen ja till att förlänga det tillfälliga undantaget från den så kallade femårsregeln för företagare till den 31 december 2022. Regeln innebär en begränsning av företagares möjligheter att få arbetslöshetsersättning vid upprepade uppehåll i verksamheten. Anledningen till förslagen om ändringar när det gäller arbetslöshetsförsäkringen är att det fortsatt råder en pandemi som orsakar en svår situation för många enskilda personer.
	Nej till motioner om arbetsmarknadspolitik och arbetslöshetsförsäkringen (AU6)  Riksdagen sa nej till cirka 110 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2021. Detta främst med hänvisning till att arbete redan pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om omställning och kompetensutveckling, Arbetsförmedlingen, arbetsmarknadspolitiska program och insatser samt arbetslöshetsförsäkringen.
	Väljare får starkare skydd när de röstar (KU6)  Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att ändra i vallagen. Ändringarna innebär bland annat att • valnämnderna och utlandsmyndigheterna tar över ansvaret för att lägga ut alla valsedlar i val- och röstningslokalerna • valmyndigheten får ansvar för att inför varje val ta fram utbildningsmaterial om valet som länsstyrelserna och valnämnderna får tillgång till • det klargörs att den som inte följer röstmottagarnas anvisningar kan uppmanas att tillfälligt lämna val- eller röstningslokalen • det förtydligas att väljaren ska välja sina valsedlar och göra i ordning sina röster i avskildhet • Väljare som på grund av funktionsnedsättning eller liknande inte själva kan ta sina valsedlar ska kunna få hjälp med detta av röstmottagarna eller anlita en annan person som hjälper till med detta. Riksdagen riktade också en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen. Riksdagen anser att regler bör införas om att en röstmottagare ska vara närvarande när en väljare får hjälp att rösta eller att ta sina valsedlar bakom avskärmningen, men att en utvärdering först bör genomföras vid valen 2022.
	21 miljarder till miljö- och naturvård (MJU1)  Cirka 21 miljarder kronor ur statens budget för 2022 går till utgiftsområdet Allmän miljö- och naturvård. Riksdagen sa delvis ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2022 och delvis ja till förslag i motioner. Ramen för utgiftsområdet är 900 miljoner kronor mindre än vad regeringen föreslog i sin budgetproposition. Mest pengar, cirka 3,5 miljarder kronor, går till klimatbonusen, ett bidrag till dem som köper en så kallad klimatbonusbil. Drygt 2,8 miljarder kronor går till klimatinvesteringar, exempelvis stöd till laddinfrastruktur för elfordon. En stor del går också till åtgärder och skydd för värdefull natur, åtgärder för havs- och vattenmiljö samt sanering och återställning av förorenade områden. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 24 november 2021. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen. Riksdagen riktade också ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att redovisa resultatet av de statliga insatserna på klimatområdet på ett tydligare sätt och att det behövs tydligare indikatorer som inriktas på klimat. Riksdagen sa nej till övriga cirka 60 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2021 inom området.
	9,2 miljarder till näringslivet (NU1)  Totalt cirka 9,2 miljarder kronor ur statens budget för 2022 går till utgiftsområdet Näringsliv. Riksdagen sa delvis ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2022 och delvis ja till förslag i motioner om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Riksdagen sa nej till övriga förslag i motioner. Mest pengar, cirka 3,5 miljarder kronor, går till Verket för innovationssystem: forskning och utveckling, cirka 997 miljoner kronor går till Institutens strategiska kompetensmedel och cirka 816 miljoner kronor går till näringslivsutveckling. Tillväxtverket får drygt 664 miljoner kronor. Riksdagens beslut är 90 miljoner kronor mindre än regeringens förslag i budgetpropositionen för 2022. Ändringen gäller anslaget till näringslivsutveckling. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 24 november 2021. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.
	97,4 miljarder till ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning (SfU1)  Totalt cirka 97,4 miljarder kronor ur statens budget för 2022 går till utgiftsområdet ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning. Riksdagen sa delvis ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2022 och delvis ja till förslag i motioner om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Riksdagen sa nej till övriga förslag i motioner. Mest pengar, cirka 41,7 miljarder kronor, går till aktivitets- och sjukersättningar, cirka 41 miljarder kronor går till sjukpenning och rehabilitering och cirka 9,2 miljarder kronor går till Försäkringskassan. Beslutet om utgiftsområdet omfattar 293 miljoner kronor mindre än regeringens förslag i budgetpropositionen för 2022. Ändringarna gäller anslaget till Försäkringskassan och är en följd av att regeringens förslag om den så kallade familjeveckan avvisas. Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om höjt tak i sjukpenningen från 8 till 10 prisbasbelopp samt höjd garantinivå och höjt bostadstillägg i sjuk- och aktivitetsersättningen från den 1 januari 2022. Vidare sa riksdagen ja till regeringens förslag om bland annat ökad flexibilitet i sjukförsäkringen vid dag 365, en förändrad arbetsförmågeprövning vid 62 års ålder, en mer flexibel förläggning av arbetstiden vid deltidssjukskrivning och ökad trygghet för den som kallas in att arbeta vid behov. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 24 november 2021. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen