Riksda´n 20 april

 

	20 april 2022
Beslut i korthet
	Riksdagsbeslut 20 april • Skrivelse om IMF:s verksamhet och motioner om finansiell stabilitet och finansmarknadsfrågor har behandlats (FiU22) • Regler för ersättningar och arvoden i riksdagen ändras (KU22) • Nej till motioner om offentlighet, sekretess och integritet, (KU28) • Nej till motioner om jordbrukspolitik (MJU21) • Nej till motioner om arbetskraftsinvandring (SfU19) • Skärpta och förbättrade regler om arbetskraftsinvandring (SfU22) • Uppmaningar till regeringen om momsregler (SkU16) • Ändrade nivåer i bonus malus-systemet för nya bilar (SkU20) • Ja till nya järnvägslagar samt förslag om bättre tågförbindelser och bättre utnyttjat järnvägssystem (TU9) • Svenska regler anpassas till EU-regler om elektroniska system för vägtullar (TU10) • Nej till motioner om sjöfartsfrågor (TU12) • Skärpta regler gällande förarbevis för vattenskoter (TU13) • Uppmaning till regeringen om att varje skola ska ha kvalitetssäkrade läromedel (UbU15) • Nej till motioner om vuxenutbildning (UbU18)
	Skrivelse om IMF:s verksamhet och motioner om finansiell stabilitet och finansmarknadsfrågor har behandlats (FiU22)  Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om verksamheten i Internationella valutafonden (IMF) under 2021. Skrivelsen tar bland annat upp IMF:s arbete med frågor som rör finansiell och monetär stabilitet, övervakning och analys av den ekonomiska utvecklingen, institutionens utlåning och styrningen av institutionen. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa samtidigt nej till ett hundratal förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021 om finansmarknadsfrågor. Motionerna handlade bland annat om makrotillsyn, bolånemarknaden och hushållens skuldsättning, struktur och konkurrens på bank- och finansmarknaden, hållbar finansmarknad samt kontanthantering och betaltjänster.
	Regler för ersättningar och arvoden i riksdagen ändras (KU22)  Riksdagsstyrelsen har föreslagit lagändringar som gäller ersättningar till riksdagsledamöterna, arvoden för uppdrag inom riksdagen samt arvoden för uppdrag i riksdagens myndigheter, nämnder och andra organ. Lagändringarna innebär bland annat att reglerna som gäller ledamöters rätt till ersättning förtydligas. Exempelvis görs definitionen av ledamöters tjänsteställe tydligare och möjligheten till ersättning för eget boende ska bara finnas om Riksdagsförvaltningen inte kan tillhandahålla en bostad till en ledamot som har rätt till bostad. En bestämmelse om preskription införs som innebär att rätten till ersättning för resekostnader och traktamente upphör sex månader efter att en resa har avslutats. Vidare ska felaktigt utbetalda ersättningar i form av arvode, resekostnadsersättning, traktamente, logiersättning och pension under vissa omständigheter kunna krävas tillbaka. Riksdagen sa ja till riksdagsstyrelsens förslag, med vissa mindre ändringar. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2022, med vissa övergångsbestämmelser.
	Nej till motioner om offentlighet, sekretess och integritet, (KU28)  Riksdagen sa nej till cirka tjugo förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021 om offentlighet, sekretess och integritet. Motionerna handlar bland annat om en översyn av sekretessregleringen för att underlätta informationsutbyte mellan myndigheter och ökad insyn i användningen av skattemedel. Riksdagen anser bland annat att arbete redan pågår inom vissa av de områden som motionerna tar upp.
	Nej till motioner om jordbrukspolitik (MJU21)  Riksdagen sa nej till ett sjuttiotal förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021 om jordbruksfrågor. Motionerna handlar bland annat om den gemensamma jordbrukspolitiken, jordbrukets påverkan på miljön och klimatet och biologisk mångfald i odlingslandskapet. Riksdagen anser bland annat att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp.
	Nej till motioner om arbetskraftsinvandring (SfU19)  Riksdagen sa nej till dels cirka 50 förslag i motioner om arbetskraftsinvandring från den allmänna motionstiden 2021, dels fem följdmotioner till regeringens proposition 2021/22:134 Skärpta och förbättrade regler om arbetskraftsinvandring. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om lönekrav, missbruk av regelverket, administration och handläggningstider.
	Skärpta och förbättrade regler om arbetskraftsinvandring (SfU22)  Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att skärpa och förbättra nuvarande regler kring arbetskraftsinvandring. Syftet är att motverka utnyttjande av arbetskraftsinvandrare, samt attrahera och behålla internationell kompetens. Förslaget innebär bland annat att • ett nytt uppehållstillstånd införs för vissa högkvalificerade och välutbildade personer • kompetensutvisningar ska motverkas – det vill säga arbetskraftsinvandrare ska inte utvisas på grund av mindre fel • ett anställningsavtal ska krävas för ett arbetstillstånd • arbetsgivare kan bli skyldiga att anmäla om anställningsvillkoren ändras och blir mindre förmånliga • Migrationsverket ska kunna kräva att en arbetsgivare redovisar arbetsvillkoren för en utlänning som beviljats arbetstillstånd • ett försörjningskrav införs vid anhöriginvandring kopplat till utländsk arbetskraft • brottet organiserad människosmuggling även ska omfatta arbetstillstånd som utfärdats på osanna uppgifter. Lagändringarna börjar gälla den 1 juni 2022.
	Uppmaningar till regeringen om momsregler (SkU16)  Riksdagen beslutade att rikta två uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen: • Regeringen bör så fort som möjligt se över lagstiftningen när det gäller mervärdesskatt (moms) så att den inte i onödan minskar incitamenten till att göra om lokaler och kontor till bostäder. • Regeringen bör snabbt utreda frågan om hur intern moms mellan föreningar i samma organisation kan lösas utan att orsaka en snedvridning av konkurrensen som strider mot EU:s lagar och utan att öka risken för fusk med momsen. Riksdagens tillkännagivanden gjordes när riksdagen behandlade cirka 50 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021. Riksdagen sa nej till övriga förslag, som bland annat handlar om förändrade skattesatser, utredningar av olika effekter och aspekter av moms samt undantag från skattskyldighet på momsområdet.
	Ändrade nivåer i bonus malus-systemet för nya bilar (SkU20)  Regeringen har föreslagit förändringar i det så kallade bonus malus-systemet för nya bilar. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Förslaget innebär att det förhöjda koldioxidbeloppet (malus) ska tas ut då en bil släpper ut 70 gram koldioxid per kilometer eller mer. Med nuvarande regler gäller att beloppet tas ut om en bil släpper ut 90 gram koldioxid eller mer. Även gränsen för när den högre nivån av det förhöjda beloppet tas ut sänks, från 130 till 125 gram per kilometer. Bonus malus-systemet innebär att köp av vissa fordon med låga utsläpp av koldioxid ger en bonus medan fordon med höga utsläpp av koldioxid får förhöjd skatt (malus) under tre år. Systemet ska vara självfinansierande på så sätt att intäkterna från malus ska väga upp utgifterna för bonus. Detta är också anledningen bakom förslaget till justeringar; eftersom andelen laddbara nya bilar ökar snabbt ökar också utgifterna för bonusdelen.
	Ja till nya järnvägslagar samt förslag om bättre tågförbindelser och bättre utnyttjat järnvägssystem (TU9)  Fyra nya lagar ska ersätta den nuvarande järnvägslagen i Sverige. Förändringen innebär att EU-lagstiftningen på området – det så kallade fjärde järnvägspaketet – införs i svensk rätt. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya lagarna bedöms göra järnvägslagstiftningen mer överskådlig och lättare att tillämpa, men de innehåller endast begränsade ändringar och nyheter. Lagändringarna ska börja gälla den 1 juli 2022. Riksdagen riktade också två uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen om järnvägsfrågor: • Järnvägsförbindelserna mellan Stockholm och Oslo behöver utvecklas och regeringen bör därför ge Trafikverket i uppdrag att utreda möjligheterna att utveckla stråket Stockholm–Oslo, samt ge förslag på finansiering av åtgärderna. Detta ska ske i dialog med norska Jernbanedirektoratet. • Regeringen bör säkerställa att längre och tyngre tåg inom kort tillåts på ett funktionellt och sammanhållet järnvägsnät i hela Sverige. Med längre och tyngre tåg utnyttjas järnvägssystemet mer optimalt, samtidigt som koldioxidutsläppen minskar och att konkurrenskraften för transportberoende näringar ökar. Tillkännagivandet om att utveckla förbindelserna Stockholm–Oslo grundar sig på ett så kallat utskottsinitiativ från trafikutskottet, vilket innebär att förslaget kommer från utskottet och inte från ett regeringsförslag eller en riksdagsmotion. Tillkännagivandet om längre och tyngre tåg gjordes i samband med att riksdagen behandlade cirka 70 förslag i motioner om järnvägsfrågor från den allmänna motionstiden 2021. Riksdagen sa nej till övriga motioner.
	Svenska regler anpassas till EU-regler om elektroniska system för vägtullar (TU10)  För att anpassa svenska regler till EU-regler om elektroniska system för vägtullar har regeringen föreslagit flera lagändringar, bland annat i lagen om elektroniska vägtullssystem. Ändringarna innebär i första hand att ett fordons passager i elektroniska vägtullssystem ska registreras. Registrering ska antingen göras genom utrustning som finns i fordonet eller att fordonets registreringsskylt läses av automatiskt. En annan ändring är att de olika aktörerna i det europeiska elektroniska vägtullssystemet får vissa nya eller ändrade skyldigheter. Ändringarna ska börja gälla den 1 juli 2022. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
	Nej till motioner om sjöfartsfrågor (TU12)  Riksdagen sa nej till cirka 130 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021 om sjöfartsfrågor. Detta med hänvisning till att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om svensk sjöfarts konkurrenskraft, organisationsfrågor inom sjöfarten, sjöfartsavgifter samt vissa miljö- och klimatfrågor.
	Skärpta regler gällande förarbevis för vattenskoter (TU13)  Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att förarbevis för vattenskoter ska kunna återkallas tillfälligt. Detta om det finns misstankar att föraren har gjort sig skyldig till brott som allvarligt påverkar sjösäkerheten. Förarbeviset ska dras in om det framstår som sannolikt att föraren kommer att bli att dömd i ärendet. Förslaget innebär att vattenskoterförare kommer omfattas av liknande regler som gäller körkort för fordon eller förarbevis för snöskoter. Den vattenskoterförare som inte överlämnar ett förarbevis som har återkallats tillfälligt ska dömas till penningböter. Lagändringen börjar gälla den 15 maj 2022.
	Uppmaning till regeringen om att varje skola ska ha kvalitetssäkrade läromedel (UbU15)  Riksdagen riktade en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen. Varje skola har skyldighet att se till att det finns god tillgång till kvalitetssäkrade läromedel och regeringen bör vidta åtgärder i enlighet med detta. Tillkännagivandet gjordes när riksdagen behandlade cirka 220 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021 om grundläggande frågor om utbildning. Riksdagen sa nej till övriga motionsförslag, bland annat med hänvisning till att en del åtgärder redan vidtagits och att arbete pågår i vissa av de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om skolans värdegrund, en trygg skola, särskilda ämnen och kunskapsområden, bedömning och nationella prov samt läromedel och skolbibliotek.
	Nej till motioner om vuxenutbildning (UbU18)  Riksdagen sa nej till cirka 120 förslag i motioner om vuxenutbildning från den allmänna motionstiden 2021. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår eller har utförts inom de områden som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om kvalitet och organisation i vuxenutbildningen, yrkeshögskolan, utbud av vuxenutbildning och svenska för invandrare