Inlägg
| ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| ||||||||
Riksdagsbeslut 24 november
| ||||||||
Ett oberoende tvistlösningsorgan för kollektiva hyrestvister (CU2) Den förra regeringen har lagt fram ett förslag om tvistlösning vid vissa kollektiva hyresförhandlingar. Det innebär bland annat ett nytt oberoende tvistlösningsorgan för hela hyresmarknaden och skärpta regler för hyresförhandlingarna. Parterna på hyresmarknaden för regelbundet kollektiva förhandlingar om den allmänna hyresnivån. Sådana förhandlingar kallas ofta för de årliga hyresförhandlingarna. När dessa förhandlingar drar ut på tiden kan det innebära ekonomiska risker för de inblandade parterna. Inom det allmännyttiga hyresbeståndet finns i dag ett tvistlösningsorgan, Hyresmarknadskommittén (HMK). Nu ska en motsvarande lösning införas för hela hyresmarknaden, även för det privata hyresbeståndet. Om parterna inte kommer överens om den årliga hyresändringen, ska en särskild skiljeman kunna utses att pröva tvisten. Syftet är att effektivisera de kollektiva förhandlingarna och att de årliga hyresförhandlingarna ska kunna avgöras snabbare. Det införs även skärpta regler för hyresförhandlingarnas sammanträden. Bland annat kan en part bli skadeståndsskyldig som inte inställer sig till ett förhandlingssammanträde som ska hållas inom en viss tid. Riksdagen sa ja till förslaget. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2023. | ||||||||
Ökad rörlighet för bolag inom EU (CU3) Riksdagen sa ja till den förra regeringens förslag till nya regler för bolags rörlighet inom EU. Förslagen handlar om gränsöverskridande fusioner, delningar och ombildningar av aktiebolag. De grundar sig på EU-regler som nu genomförs i svensk rätt. Syftet är att underlätta bolagens rörlighet på den inre marknaden och samtidigt garantera bolagens intressenter ett ändamålsenligt och mer förutsebart skydd. För att motverka att de nya reglerna används för brottsliga ändamål eller för att kränka arbetstagarnas rättigheter, utökas myndigheternas kontroll. Bolagsverket får en central roll i denna kontroll. Flera av bestämmelserna gäller även för ekonomiska föreningar och för finansiella företag. Lagändringarna ska börja gälla den 31 januari 2023. | ||||||||
Fastighetsbildningen i Sverige har granskats (CU4) Riksdagen har behandlat en skrivelse från den förra regeringen. Den handlar om Riksrevisionens granskning av de statliga insatserna inom fastighetsbildningen i Sverige. Riksrevisionens övergripande slutsats är att dessa inte är tillräckligt effektiva. I sin rapport lämnar Riksrevisionen ett antal rekommendationer till regeringen och Lantmäteriet. I skrivelsen välkomnar regeringen granskningen och anser att Riksrevisionens rapport är ett viktigt bidrag i det fortlöpande arbete som bedrivs i syfte att utveckla och förbättra fastighetsbildningen. Digitalisering bedöms vara den insats som kommer att ha störst betydelse för fastighetsbildningens handläggningstider och arbetet för den utvecklingen bör prioriteras. Det kan vidare finnas anledning till en översyn av delar av Lantmäteriets avgiftsmodell. Med skrivelsen anser regeringen att Riksrevisionens rapport är slutbehandlad. Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet | ||||||||
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar