torsdag 24 november 2022

Riksda´n 23 november

 


logotyp: Sveriges riksdag

23 november 2022

Beslut i korthet

 

Riksdagsbeslut 23 november

Betydande väg kvar för Sveriges genomförande av Agenda 2030 (FiU7)
Riksbanken bidrar till IMF:s utlåning (FiU8)
Mer samverkan ska förhindra penningtvätt och finansiering av terrorism (FiU15)
Ändringar i tryckfrihetsförordningen (KU2)
Ändringar i grundlag och ny riksbankslag (KU8)
Digital hantering av regeringsbeslut (KU9)
Ja till ökad insyn i ägande av radio- och tv-företag (KU13)
Nej till förslag om spelreglering (KrU2)
Rapport om krisstöd till idrott och kultur under coronapandemin (KrU4)
Nya regler om Sjunde AP-fonden – förvalsalternativet inom premiepensionen (SfU5)
Regeringsbeslut om att ge fler kategorier av fördrivna personer tillfälligt skydd i Sverige (SfU6)
Allmänna arvsfondens fördelning av pengar under 2021 (SoU2)
Skrivelser om frågor inom hälso- och sjukvårdsområdet har behandlats (SoU3)

Betydande väg kvar för Sveriges genomförande av Agenda 2030 (FiU7) 

I en skrivelse redogör den förra regeringen för arbetet med att genomföra Agenda 2030 och de globala mål för hållbar utveckling som FN:s generalförsamling antog 2015.

Skrivelsen är en följd av att riksdagen i ett tillkännagivande uppmanat regeringen att vartannat år lämna en redovisning av genomförandet och måluppfyllelsen av arbetet med Agenda 2030. Skrivelsen som nu lämnats är den första i ordningen.

I skrivelsen bedömer den förra regeringen att 35 av de 169 delmålen för att nå Agenda 2030 har uppnåtts helt, eller att de har uppnåtts inom Sverige.

För 60 av delmålen bedömer den förra regeringen att ytterligare åtgärder behövs. För 21 av delmålen saknades data för att göra en bedömning.

Riksdagen välkomnar skrivelsen och konstaterar att många framsteg har gjorts vad gäller målen, både inom Sverige och globalt. Vidare konstaterar riksdagen att Sverige har ett gott utgångsläge och bättre förutsättningar att nå de globala målen än många andra länder. Riksdagen anser dock att det finns en betydande väg kvar för Sverige innan målen är uppfyllda.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksbanken bidrar till IMF:s utlåning (FiU8) 

Riksdagen sa ja till Riksbankens förslag om att banken ska få ingå ett kreditavtal med Internationella valutafonden (IMF) för att bidra med medel till fondens utlåning till låginkomstländer. Förslaget innebär att högst 150 miljoner särskilda dragningsrätter, motsvarande cirka 2 miljarder kronor, lånas ut via IMF:s fond Poverty Reduction and Growth Trust.

Riksdagen sa också ja till att Riksbanken ingår ett kreditavtal med IMF på högst 637 miljoner särskilda dragningsrätter, motsvarande cirka 9 miljarder kronor. Enligt förslaget ska detta gå till utlåning till låginkomst- och medelinkomstländer via IMF:s nya fond Resilience and Sustainability Trust, under förutsättning att även budgetmedel anslås till den nya fonden.

Särskilda dragningsrätter är en internationell reservtillgång skapad av IMF som endast kan användas av länder och internationella organisationer.

Mer samverkan ska förhindra penningtvätt och finansiering av terrorism (FiU15) 

Myndigheter och kreditinstitut ska samverka mer för att tillsammans kunna förhindra penningtvätt och finansiering av terrorism. Riksdagen säger ja till ett regeringsförslag som innebär att de aktörer som deltar i samverkan är skyldiga att lämna ifrån sig uppgifter, trots att uppgifterna omfattas av sekretess eller tystnadsplikt. I samverkan måste alltid minst en myndighet medverka. Riksdagen delar regeringens uppfattning att utbytet av information mellan brottsbekämpande myndigheter och banker är en viktig del i kampen mot den organiserade brottsligheten. Lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2023.

Ändringar i tryckfrihetsförordningen (KU2) 

Riksdagen sa ja till ett vilande grundlagsförslag som bland annat innebär att den nuvarande beteckningen landsting byts ut mot region i tryckfrihetsförordningen.

Förslaget om ändringar i tryckfrihetsordningen är ett så kallat vilande grundlagsförslag. Det innebär att riksdagen har tagit ett beslut i frågan vid ett tidigare tillfälle. För att ändra en grundlag krävs det att riksdagen röstar lika två gånger med ett riksdagsval mellan omröstningarna. Det första beslutet togs den 20 november 2019, då röstade riksdagen ja. Därefter har det varit ett riksdagsval.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2023.

Ändringar i grundlag och ny riksbankslag (KU8) 

Riksdagen sa ja till vilande förslag om ändringar i regeringsformen och riksdagsordningen som rör Riksbanken och till regeringens förslag om en ny riksbankslag. Förslagen om ändringar i regeringsformen och riksdagsordningen är så kallade vilande förslag, vilket innebär att riksdagen har tagit beslut i frågan vid ett tidigare tillfälle. Ändringarna i regeringsformen innebär bland annat ett förtydligande av Riksbankens uppgifter. Förslaget om ändring i riksdagsordningen innebär att det blir tydligt att riksdagens finansutskott ska följa upp och utvärdera Riksbankens verksamhet.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag till en ny riksbankslag, men med några mindre ändringar. Den nya riksbankslagen innebär bland annat:

Mål, uppgifter och befogenheter för Riksbanken tydliggörs när det gäller penningpolitiken, det finansiella systemet, betalningsmedel, fredstida krissituationer och höjd beredskap samt internationell verksamhet
Det ska bli tydligare hur Riksbankens ansvarsområden förhåller sig till varandra och ansvarsområdena för Finansinspektionen och Riksgäldskontoret
Det ska bli tydligare att Riksbanken inom ramen för penningpolitiken ska ta realekonomisk hänsyn, och det skapas förutsättningar för en demokratisk förankring av preciseringen av prisstabilitetsmålet
Grunderna för Riksbankens organisation behålls, men antalet ledamöter i direktionen minskas från sex till fem. Det införs en mer ändamålsenlig ansvarsfördelning mellan riksbanksfullmäktige, direktionen och riksbankschefen
Riksbankens ställning som oberoende centralbank och självständig förvaltningsmyndighet stärks
Riksbankens finansiella oberoende stärks inom ramen för exempelvis att disponera vinster och strukturera det egna kapitalet samt upplåning till valutareserven
Förutsättningarna för insyn i och granskning av Riksbankens verksamhet ökar
Riksbanken ska bidra till en hållbar utveckling på finansmarknaden.

Eftersom förslagen i vissa delar gäller ändringar i regeringsformen och riksdagsordningen krävs det att riksdagen röstar lika två gånger och det måste vara ett val mellan omröstningarna. Det första beslutet om förslagen togs den 1 juni 2022 och då röstade riksdagen ja. Därefter har det varit ett riksdagsval.

Samtliga lagändringar ska börja gälla 1 januari 2023.

Digital hantering av regeringsbeslut (KU9) 

Riksdagen sa ja till ett vilande grundlagsförslag som innebär att det ska bli möjligt att hantera regeringens beslut digitalt. I dag måste beslut från regeringen skrivas under av statsministern eller annat statsråd med penna på papper för att de ska gälla. Ändringen innebär att besluten ska kunna bli gällande även på andra sätt, så länge höga krav på säkerhet uppfylls.

Förslaget om ändring i regeringsformen är ett så kallat vilande grundlagsförslag. Ett vilande grundlagsförslag innebär att riksdagen har tagit ett beslut i frågan vid ett tidigare tillfälle. För att ändra en grundlag krävs det att riksdagen röstar lika två gånger och det måste vara ett val mellan omröstningarna. Det första beslutet om grundlagsförslaget togs den 6 april 2022, då röstade riksdagen ja. Därefter har det varit ett riksdagsval.

Lagändringen föreslås börja gälla 1 januari 2023.

Ja till ökad insyn i ägande av radio- och tv-företag (KU13) 

Regeringen har lämnat förslag om ökad insyn i ägandet av radio- och tv-företag. Riksdagen sa ja till förslagen.

Förslagen innebär att fler leverantörer av medietjänster ska lämna information till mottagarna och att omfattningen av den information som ska lämnas utökas jämfört med vad som gäller i dag.

Lagändringarna börjar gälla 1 mars 2023.

Nej till förslag om spelreglering (KrU2) 

Riksdagen sa nej till delar av den förra regeringens förslag om en förstärkt spelreglering. De åtgärder som riksdagen sa nej till gäller

ändringar i regler om måttfullhet vid marknadsföring av spel
uppsägning av avtalet mellan Sverige och Finland om automatspel på färjor i reguljär linjetrafik.

Riksdagen sa ja till övriga lagändringar i förslaget. De lagändringarna ska börja gälla 1 januari 2023 samt 1 juli 2023.

Rapport om krisstöd till idrott och kultur under coronapandemin (KrU4) 

Riksrevisionen har i en rapport granskat statens krisstöd till idrott och kultur under coronapandemin. Regeringen har bemött rapportens slutsatser i en skrivelse som lämnats till riksdagen. 

I sin granskning konstaterar Riksrevisionen att krisstöden i stora drag fördelats på ett effektivt och ändamålsenligt sätt. Samtidigt visar granskningen att fokus på att snabbt nå ut med stöden ledde till en viss minskad träffsäkerhet.

I skrivelsen till riksdagen välkomnar regeringen rapporten och instämmer i huvudsak i slutsatserna.

Riksdagen delar bedömningen att behovet av stöd till kultur- och idrottssektorn var stort och brådskande under pandemin, och att det därför var viktigt att snabbt ta fram stödåtgärder.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Nya regler om Sjunde AP-fonden – förvalsalternativet inom premiepensionen (SfU5) 

Regeringen har föreslagit lagändringar som gäller Sjunde AP-fonden och förvaltningen av premiepension åt dem som inte själva har valt pensionsfonder, det så kallade förvalsalternativet. Riksdagen sa ja till lagändringarna.

Ändringarna innebär bland annat att

målet för förvalsalternativet inom premiepensionen är ett pensionssparande av hög kvalitet som ger en trygg pension, det vill säga samma mål som för premiepensionssystemet i stort
ett hållbarhetsmål införs för Sjunde AP-fonden, som innebär att fondförvaltningen ska ske på ett föredömligt sätt
det ska finnas större möjligheter att placera fondens pengar i så kallade illikvida tillgångar.

I förslaget tar regeringen även upp frågor om Finansinspektionens tillsyn över Sjunde AP-fonden och om meddelarfrihet för uppgifter inom AP-fondernas investeringsverksamhet.

Lagändringarna ska börja gälla den 1 januari 2023.

Regeringsbeslut om att ge fler kategorier av fördrivna personer tillfälligt skydd i Sverige (SfU6) 

Den förra regeringen har i en skrivelse underrättat riksdagen om att den har ändrat i utlänningsförordningen. Ändringen innebär att även vissa personer som kom till Sverige före Rysslands invasion av Ukraina den 24 februari 2022 ska omfattas av tillfälligt skydd i Sverige enligt reglerna i EU:s så kallade massflyktsdirektiv. Det gäller vissa utlänningar som reste in i Sverige under perioden 30 oktober 2021 till och med den 23 februari 2022 och som efter inresan har fortsatt att vistas här i landet.

Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Allmänna arvsfondens fördelning av pengar under 2021 (SoU2) 

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om Allmänna arvsfondens förvaltning och hur Arvsfondsdelegationen har fördelat pengar från fonden under 2021.

Riksdagen håller med regeringen om att pengar från Allmänna arvsfonden har fördelats på ett bra sätt och i linje med fondens ändamål och prioriterade områden.

Också under coronapandemin menar regeringen att Arvsfondsdelegationen huvudsakligen lyckades fullgöra sitt uppdrag, även om ansökningarna minskade under 2021. Med bland annat minskningen som bakgrund anser regeringen att det är viktigt att fortsätta arbetet med att öka kännedomen och kunskapen om arvsfonden. Riksdagen delar regeringens bedömning att det finns ett fortsatt behov av att öka antalet ansökningar i hela landet och att de positiva resultat som projekten genererar sprids nationellt.

Allmänna arvsfondens kapital kommer främst från arv från personer som avlider utan att efterlämna make, maka eller närmare släktingar än kusiner och inte har testamenterat egendomen till någon annan.

Arvsfondsdelegationen är den myndighet som bland annat tar beslut om och följer upp de projekt som får pengar av Allmänna arvsfonden.

Riksdagen sa nej till en motion inom området och lade med detta skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Skrivelser om frågor inom hälso- och sjukvårdsområdet har behandlats (SoU3) 

Riksdagen har hanterat två skrivelser från den förra regeringen. I skrivelserna berättar den regeringen vilka förändringar den gjort inom hälso- och sjukvårdsområdet, för att möta de uppmaningar som riksdagen riktat till regeringen. Bland annat handlar uppmaningarna om att öka antalet vårdplatser, korta vårdköerna och främja valfrihet i vården.

Riksdagen håller med regeringen om att uppmaningarna inte är fullt tillgodosedda.

Riksdagen lade regeringens skrivelser till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet

Inga kommentarer: