Riksda´n 17 november

 

	17 november 2022
Beslut i korthet
	Riksdagsbeslut 17 november • Uppföljning av arbetet med att bekämpa mäns våld mot kvinnor (AU3) • Den statliga lönegarantin skyddas inte mot missbruk (AU4) • Statens finansiering av kommunerna har granskats (FiU13) • Ändringar i statens budget: Regeringen ska få skänka försvarsmateriel till Ukraina (FiU27) • Lagföring av brott ska gå fortare (JuU2) • Fler arrestantvakter får transportera frihetsberövande (JuU3) • Åtgärder för att förhindra illegal handel via post (TU2) • Undantag från lokaliseringsprincipen för kommunal bredbandsutbyggnad (TU3)
	Uppföljning av arbetet med att bekämpa mäns våld mot kvinnor (AU3)  Regeringen har lämnat en skrivelse till riksdagen med en fördjupad uppföljning av arbetet med att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor. Riksdagen välkomnar uppföljningen och anser att den utgör ett viktigt underlag i det fortsatta arbetet mot mäns våld mot kvinnor. Riksdagen betonar också vikten av att förbättra och stärka det våldsförebyggande arbetet. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
	Den statliga lönegarantin skyddas inte mot missbruk (AU4)  Den statliga lönegarantin skyddas inte mot missbruk på ett effektivt sätt. Det konstaterar Riksrevisionen i en rapport. Den statliga lönegarantin har som syfte att ge löneersättning till anställda som av någon anledning inte får lön av sin arbetsgivare. Det kan vara på grund av att arbetsgivaren exempelvis har gått i konkurs. Riksrevisionens rapport visar att det förekommer missbruk av den statliga lönegarantin och att det finns ett behov av att se över regelverket. I en så kallad skrivelse konstaterar regeringen att de delar Riksrevisionens uppfattning. Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
	Statens finansiering av kommunerna har granskats (FiU13)  Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Den handlar om Riksrevisionens granskning av om intäkterna från den kommunala fastighetsavgiften och riktade statsbidrag påverkar möjligheten att skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar för kommuner. Riksrevisionens övergripande slutsats är att den ekonomiska styrningen genom fastighetsavgiften och riktade statsbidrag i hög utsträckning överensstämmer med målet om att kommuner ska ha likvärdiga ekonomiska förutsättningar. Riksrevisionen rekommenderar regeringen bland annat att utreda syftet med den kommunala fastighetsavgiften. Regeringen anser inte att det finns tillräckliga skäl för att ytterligare tydliggöra det syftet. En annan rekommendation från revisionen är att regeringen fortsätter arbeta för att göra det enklare för kommunerna att ta del av riktade statsbidrag. Regeringen avser att göra det genom att fortsätta arbetet med att utveckla den statliga styrningen och ge kommunerna goda förutsättningar att planera sin verksamhet, genom att utforma de riktade statsbidragen ändamålsenligt. Regeringen har gett en utredning i uppdrag att analysera vilka riktade statsbidrag som skulle kunna inordnas i det generella statsbidraget och utreda hur de riktade statsbidragen påverkar kostnadsutjämningen. Riksdagen välkomnar Riksrevisionens granskning som ger värdefull kunskap om skillnader mellan hur kommuner använder olika riktade statsbidrag. Riksdagen noterar att regeringens arbete bidrar till att ge kommunerna goda förutsättningar att planera och beslutade att avsluta ärendet genom att lägga det till handlingarna.
	Ändringar i statens budget: Regeringen ska få skänka försvarsmateriel till Ukraina (FiU27)  Riksdagen beslutade att ge regeringen befogenhet att under 2022 skänka försvarsmateriel till Ukraina till ett värde av högst 3 007 800 000 kronor. Det handlar om luftförsvarssystem inklusive kvalificerad ammunition, personterrängbilar, personlig utrustning inklusive vinterutrustning och kroppsskydd, riktmedel, tält och maskeringsnät. Ärendet beslutades trots att det har varit tillgängligt kortare tid än två vardagar före den dag då det behandlas i kammaren, som är det vanliga. Riksdagens beslut påverkar inte statens lånebehov eller finansiella sparande. Däremot minskar statens tillgångar med 3 007 800 000 kronor. Förslaget är ett så kallat utskottsinitiativ från finansutskottet. Det innebär att det är utskottet som tagit initiativ till det och att det inte kommer från en regeringsproposition eller motioner från ledamöterna, som annars är det vanliga.
	Lagföring av brott ska gå fortare (JuU2)  Riksdagen sa ja till ett förslag från regeringen om lagändringar som ska göra processen för lagföring snabbare och mer effektiv. Lagändringarna handlar bland annat om att • det införs ett krav på tingsrätterna att avgöra brottmål snabbare om brottet har ingått i ett särskilt snabbförfarande under utredningen • tillgänglighetsdelgivning införs som ett permanent delgivningssätt och utvecklas till att omfatta även handlingar som är omedelbart tillgängliga • förenklad delgivning ska kunna användas i fler fall • uppdelad handläggning av åtal ska kunna användas i större omfattning • delgivning ska gå snabbare vid misstankar mot personer som är under 18 år • hantering av strafförelägganden ska göras effektivare. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2023.
	Fler arrestantvakter får transportera frihetsberövande (JuU3)  Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i polislagen. Lagändringarna innebär att fler arrestantvakter får utföra rutinmässiga transportuppdrag av frihetsberövade personer. Arrestantvakter är personal som arbetar vid Polismyndighetens arrester med uppgift att bevaka frihetsberövade personer. Vakterna kan vara anställda eller förordnade av Polismyndigheten. Enligt dagens regler får anställda arrestantvakter, men inte förordnade arrestantvakter, utföra rutinmässiga transportuppdrag. Riksdagsbeslutet innebär att även förordnade vakter får transportera frihetsberövade personer. Syftet med de nya reglerna är att Polismyndighetens resurser ska användas så effektivt som möjligt. Riksdagen har de senaste åren efterfrågat en renodling av polisens arbetsuppgifter. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2023.
	Åtgärder för att förhindra illegal handel via post (TU2)  Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i tystnadsplikten för personal i postverksamhet. Syftet är att underlätta för brottsbekämpande myndigheter att förhindra illegal handel via post. Ändringarna i tystnadsplikten gäller alla befordringsföretag, även de företag som bara levererar paket. Sedan början av 2000-talet har möjligheterna att köpa narkotika och andra illegala substanser över internet ökat. En stor del av den denna illegala handel transporteras via post och Polismyndigheten uppskattar att upp till en miljon försändelser med narkotika skickas med posten varje år. I dag hindrar tystnadsplikten personal i postverksamhet från att på eget initiativ lämna uppgifter till brottsbekämpande myndigheter. Det kan till exempel handla om brev med misstänkt olagligt innehåll. Den nuvarande regleringen är därför inte tillräckligt effektiv för att förhindra att narkotika och andra illegala varor skickas via post. Lagförslaget innebär att den som arbetar i postverksamhet ges möjlighet att på eget initiativ bryta tystnadsplikten och lämna uppgifter som gäller misstanke om brott till en brottsbekämpande myndighet, om brottet kan ge fängelse. Lagändringarna börjar gälla den 2 januari 2023.
	Undantag från lokaliseringsprincipen för kommunal bredbandsutbyggnad (TU3)  Riksdagen röstade ja till regeringens förslag om undantag från lokaliseringsprincipen för utbyggnad av kommunala bredbandsnät. Dessutom ska meddelanden till offentliga aktörer om att dess digitala service inte uppfyller tillgänglighetskraven besvaras så snart som möjligt. Ungefär hälften av de svenska bredbandsnäten är kommunalt ägda. Enligt lokaliseringsprincipen måste en åtgärd vara knuten till kommunens eget område eller dess invånare för att den ska anses som en kommunal angelägenhet. Det kan vara ett hinder för att ansluta fastigheter inte bara utanför kommunen utan även inom kommunen till bredbandsnätet. Lagändringarna innebär att kommunala bolag, stiftelser och föreningar kan bygga ut ett eget eller delägt bredbandsnät utanför den egna kommunens område. Under förutsättning att det görs geografiskt nära det egna bredbandsnätet och för att uppnå en ändamålsenlig bredbandsinfrastruktur. Det görs också en lagändring som innebär att offentliga aktörer så snart som möjligt ska besvara meddelanden om att den digitala servicen inte uppfyller tillgänglighetskraven. Kravet gäller också de offentliga aktörer som inte omfattas av förvaltningslagen. Lagändringarna börjar gälla den 1 mars 2023.