Inlägg
| ||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| ||||||||||||||||
Riksdagsbeslut 7 december
| ||||||||||||||||
Nya bestämmelser om PEPP-produkter – en EU-gemensam typ av pensionssparande (FiU14) Riksdagen sa ja till kompletterande bestämmelser till den så kallade PEPP-förordningen. Genom denna EU-förordning regleras paneuropeiska privata pensionsprodukter (PEPP-produkter), en form av frivilligt privat pensionssparande som följer samma regler i hela EU. De kompletterande bestämmelserna införs för att svensk lag ska överensstämma med förordningen. Bestämmelserna fastställer enhetliga regler för registrering, utveckling, distribution och tillsyn av PEPP-produkter. Lagändringarna ska börja gälla den 1 januari 2023. | ||||||||||||||||
Rätt till betalkonto i fler banker (FiU16) Utländska banker med filialer i Sverige ska vara skyldiga att erbjuda konsumenter ett betalkonto med grundläggande funktioner. Det har regeringen föreslagit och riksdagen sa ja till förslaget. Svenska banker är enligt betaltjänstlagen skyldiga att erbjuda ett betalkonto med grundläggande funktioner till konsumenter. Förslaget innebär att även utländska banker med filialer ska omfattas av kraven. Bakgrunden är att det de senaste åren har skett en strukturomvandling på den svenska bankmarknaden, bland annat eftersom Nordea har flyttat sitt huvudkontor från Sverige till Finland. I sitt förslag skriver regeringen att bankerna är avgörande för möjligheten att vara delaktig i samhället. Den som inte har tillgång till ett betalkonto med grundläggande funktioner hamnar i ett utanförskap som försvårar för anställning, köp eller hyra av bostad, betalningar, sparande, studier, konsumtion och kontakter med det allmänna. För att rätten till ett betalkonto ska fylla sin funktion behöver tillräckligt många banker erbjuda dessa tjänster, skriver regeringen i förslaget. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2023. | ||||||||||||||||
Fondfaktablad och tidsfrist vid delning av en fond (FiU17) Fondbolag och AIF-förvaltare ska inte behöva ta fram eller erbjuda två olika faktablad för en och samma fond. Det föreslår regeringen i en proposition. Regeringen föreslår också att Finansinspektionen ska få besluta att delning av en värdepappersfond eller en specialfond får göras tidigare än den normala tidsfristen på tre månader från dagen för inspektionens beslut om delning av en fond. Detta får göras om det kan antas att det ligger i andelsägarnas intressen eller det annars finns skäl för det. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. | ||||||||||||||||
Ökat skydd för konsumenter vid fakturabetalning online (FiU18) Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att kravet på stark kundautentisering vid fakturabetalningar online ska förtydligas och omfatta fakturabetalningar som utgör en betaltjänst. Det vill säga i de fall när det råder ett trepartsförhållande mellan en handlare, en köpare och en fakturautställare, som innebär att en annan part än säljaren tillhandahåller krediten. Syftet är att minska risken för att konsumenter drabbas av bedrägeri vid e-handel. Stark kundautentisering innebär tvåfaktorsautentisering, som innebär att en inloggning och identifiering sker i två steg med två olika faktorer. Exempel på identifieringsmetoder som uppfyller dessa krav är e-legitimation eller bankdosa. Förslaget innebär också att ansvaret för den näringsrättsliga tillsynen av konsumentkreditinstituten flyttas från Konsumentverket till Finansinspektionen. Det kan till exempel handla om att kreditprövningskravet följs enligt konsumentkreditlagen, det vill säga att konsumentens återbetalningsförmåga prövas innan kredit beviljas. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2023. | ||||||||||||||||
Ny straffbestämmelse för otillåten fartygsåtervinning (MJU3) Fartygsägare ska kunna dömas till böter eller fängelse i högst två år om de inte använder rätt anläggning för att återvinna ett fartyg. Anläggningen ska exempelvis vara auktoriserad av behöriga myndigheter och uppfylla vissa miljö- och hälsokrav. Riksdagen sa ja till regeringens förslag som bygger på en EU-förordning. Brottet ska kallas otillåten fartygsåtervinning. Även försök till uppsåtligt brott kriminaliseras. Egendom som har använts för otillåten fartygsåtervinning ska förverkas om det inte är uppenbart oskäligt. Lagändringarna ska börja gälla den 1 mars 2023. | ||||||||||||||||
EU:s strategi för hållbara och cirkulära textilier (MJU4) EU:s strategi för hållbara och cirkulära textilier innehåller förslag på ett antal åtgärder för att skapa en hållbar textilindustri. Miljö- och jordbruksutskottet välkomnar i ett utlåtande textilstrategin och delar uppfattningen att EU ska vara en föregångare för globalt hållbara textila värdekedjor. Dagens produktion och konsumtion av textilier utgör en mycket stor belastning på miljön och klimatet. Några av åtgärderna som aviseras i strategin är bland annat obligatoriska ekodesignkrav och stopp för destruktion av osålda eller återlämnade textilier. Dessutom vill EU-kommissionen motverka utsläppen av mikroplaster, införa informationskrav samt ett utökat producentansvar och ökad återanvändning och materialåtervinning av textilavfall. Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. | ||||||||||||||||
EU-kommissionens arbetsprogram 2023 har granskats (UU4) Riksdagen har granskat EU-kommissionens arbetsprogram för år 2023. I arbetsprogrammet anger kommissionen sina politiska prioriteringar för det kommande året och de initiativ till lagstiftning och andra åtgärder som den tänker lägga fram. EU-kommissionens arbetsprogram tar sin utgångspunkt i Rysslands krig mot Ukraina. Riksdagen håller med kommissionen om att kriget och dess olika allvarliga konsekvenser tydliggör vikten av att EU ökar takten i den gröna och digitala omställningen, inte minst för att minska beroendet av rysk fossil energi. Utskottet understryker vikten av fortsatt stöd till Ukraina och att EU förbereder ytterligare sanktioner mot Ryssland. Bland de initiativ som nämns i arbetsprogrammet välkomnar riksdagen bland annat ett fortsatt samarbete med kandidatländerna i anslutningsprocessen och att EU inför en möjlighet att anta sanktioner baserat på ett kriterium för korruption. Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet | ||||||||||||||||
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar