Riksda´n 25 oktober

Riksdagsbeslut 25 oktober Statens insatser för klimatanpassning av den byggda miljön (CU2) Nya regler om arbetstid för vattenverksamhet (CU3) Riksrevisorns årliga rapport har granskats (FiU9) Reglerna för företagens kapitaltäckning och krishantering blir tydligare (FiU13) Extra ändringsbudget för 2023 – Ytterligare försvarsmateriel till Ukraina (FiU27) Effektivare ekonomistyrning i kommuner och regioner (KU2) Kommuner ska arbeta förebyggande med luftkvalitet (MJU3) Nya krav på betaltjänstleverantörer att lämna uppgifter (SkU2) Förändringar i skatteavtalet mellan Sverige och Tyskland (SkU3) Riksdagen kritisk mot EU-förslag om nya tullregler inom unionen (SkU9) Mobiltelefoner och liknande utrustning ska erbjudas med eller utan laddare (TU2) Statens insatser för klimatanpassning av den byggda miljön (CU2) Samhället behöver anpassas till de konsekvenser som klimatförändringarna för med sig. Staten har i uppdrag att stödja kommunernas arbete med klimatanpassning av ny och befintlig bebyggelse. Riksrevisionen har granskat hur effektivt statens stöd till kommunerna har varit. Myndigheten redovisar vissa brister, och lämnar därför rekommendationer till regeringen, Boverket och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap på hur stödet kan bli bättre. I en skrivelse till riksdagen redogör regeringen för sin syn på Riksrevisionens rapport och vilka åtgärder man vidtagit. Riksdagen avslutade ärendet och lade skrivelsen till handlingarna. Nya regler om arbetstid för vattenverksamhet (CU3) Det ska bli möjligt att tillåta en arbetstid som överstiger tio år för att utföra arbeten för vattenverksamhet. En förutsättning för detta är att arbetena ingår i en verksamhet som tillgodoser ett väsentligt samhällsintresse och av särskilda skäl inte kan slutföras inom tio år. Syftet är att möjliggöra en sammanhållen prövning av en verksamhets totala miljöpåverkan. Om arbetstiden bestäms till mer än tjugo år, ska villkoren för återstående arbeten omprövas vart tjugonde år. Detta för att garantera att villkoren, vid behov, justeras så att verksamheten över tid kan bedrivas på bästa sätt utifrån miljöbalkens krav. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna föreslås börja gälla den 1 januari 2024. Riksrevisorns årliga rapport har granskats (FiU9) Riksdagen har granskat riksrevisorns årliga rapport. Den årliga rapporten fyller en viktig funktion för riksdagen, genom att riksrevisorn där presenterar de viktigaste iakttagelserna från den årliga revisionen och effektivitetsrevisionen under det gångna året. Riksdagen noterar att det finns vissa iakttagelser i den årliga rapporten som återkommer från tidigare år. Det handlar exempelvis om brister och otydligheter i styrningen av avgiftsfinansierad verksamhet. Även om regeringen inte behöver lämna någon formell svarsskrivelse menar riksdagen att regeringen med fördel skulle kunna kommentera iakttagelserna i Årsredovisningen för staten. För att uppmärksamma revisionens samlade iakttagelser och resultat ordnade finansutskottet i oktober 2023 en öppen utfrågning med riksrevisorn. Till grund för utfrågningen låg den årliga rapporten 2023 och Riksrevisionens uppföljningsrapport 2023. Finansutskottets beredning av den årliga rapporten och den öppna utfrågningen med anledning av rapporten är en del av finansutskottets ansvar att säkerställa relevans, kvalitet och produktivitet i Riksrevisionens verksamhet. Riksdagen lade redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Reglerna för företagens kapitaltäckning och krishantering blir tydligare (FiU13) Riksdagen sa ja till regeringens förslag om tydligare regler för finansiella företags kapitaltäckning och krishantering. Det finns bestämmelser för avveckling och rekonstruktion av banker och andra finansiella företag i kris. För att kapital och skulder i företagen ska kunna skrivas ned eller konverteras ska de uppfylla vissa krav. Företagen kategoriseras som om de är så kallade resolutionsenheter eller inte. Resolution innebär att staten tillfälligt tar kontroll över verksamheten för att undvika att sätta företagen i konkurs. Därefter kan de avvecklas eller rekonstrueras. EU:s regler för krishantering har blivit tydligare när det gäller företag som ingår i vissa gränsöverskridande koncerner. Om ett sådant företag hör hemma utanför EES-området men hade varit en resolutionsenhet om företaget hade hört hemma inom EES, ska det ingå i beräkningen av kravet. Dessa regler genomförs nu i svensk rätt. Vinstutdelning på begäran av en minoritet av aktieägare gäller inte för de finansiella företag som omfattas av EU:s regler för kapitaltäckning. Detta tydliggörs nu i svensk rätt. Lagändringarna ska börja gälla den 15 november 2023. Extra ändringsbudget för 2023 – Ytterligare försvarsmateriel till Ukraina (FiU27) Riksdagen sa ja till regeringens förslag att skänka försvarsmateriel till Ukraina i form av ammunition, reservdelar till tidigare skänkt materiel, kommunikationsutrustning och infanterimateriel, såsom personlig utrustning och vapen för infanteristrid – som kan avvaras av Försvarsmakten under en begränsad tid, till ett värde om högst 1 657 000 000 kronor. Regeringen får lämna ordinarie ändringsbudgetar två gånger om året. Men den får även lämna extra ändringsbudgetar om den anser att det finns särskilda skäl för det. Situationen i Ukraina innebär enligt regeringen ett sådant skäl och riksdagen gör ingen annan bedömning. Effektivare ekonomistyrning i kommuner och regioner (KU2) Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i kommunallagen, lagen om kommunal bokföring och redovisning samt lagen om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser. Lagändringarna innebär att de resultatutjämningsreserver som regleras i kommunallagen ska ersättas med resultatreserver. Införandet av resultatreserver innebär att kommuner och regioner ges större möjligheter att planera sitt sparande i syfte att nå en god ekonomisk hushållning. Vidare ska även budgeten innehålla en redogörelse för ekonomin i de kommunala koncernföretagen och revisionsberättelserna ska hållas tillgängliga för allmänheten på kommunens eller regionens webbplats. Kravet på att besluta om särskilda riktlinjer för pensionsmedelsförvaltningen tas bort. Syftet med lagändringarna är att främja en effektiv ekonomistyrning i kommuner och regioner. Lagändringarna ska börja gälla den 1 januari 2024. Kommuner ska arbeta förebyggande med luftkvalitet (MJU3) Regeringen får utfärda bestämmelser om att kommuner ska vara skyldiga att upprätta en förebyggande luftkvalitetsstrategi. Förut påbörjades arbetet med luftkvaliteten först när en överträdelse av en miljökvalitetsnorm konstaterats. De nya reglerna innebär att arbetet med luftkvaliteten kan påbörjas tidigare. Regeringen får även bestämma regler om hur åtgärdsprogrammen ska tillgängliggöras och följas upp. Målet med de nya reglerna är att utveckla arbetet med luftkvaliteten i Sverige. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla den 1 april 2024. Nya krav på betaltjänstleverantörer att lämna uppgifter (SkU2) Riksdagen sa ja till regeringens förslag att införa en uppgifts- och dokumentationsskyldighet för betaltjänstleverantörer. Syftet är att bekämpa bedrägerier med mervärdesskatt (även kallat moms). Förslagen innebär att betaltjänstleverantörer blir skyldiga att redovisa uppgifter om vissa betalningstransaktioner till Skatteverket. Skatteverket ska sända uppgifterna vidare till Europeiska kommissionen som samlar uppgifterna i ett centralt elektroniskt system för betalningsinformation för bekämpning av mervärdesskattebedrägeri. Medlemsstaterna får under vissa förutsättningar åtkomst till uppgifterna i systemet. De nya bestämmelserna börja gälla den 1 januari 2024. Förändringar i skatteavtalet mellan Sverige och Tyskland (SkU3) Regeringen har föreslagit förändringar i skatteavtalet mellan Sverige och Tyskland. Bland annat stryks de bestämmelser som gäller arvs- och gåvoskatten, eftersom den skatten sedan länge är avskaffad i Sverige. Ytterligare förändringar är uppdateringar av bestämmelserna om utbyte av upplysningar mellan Sverige och Tyskland och om att hjälpa varandra vid indrivning av skatt. Det ska även förtydligas att avtalet inte syftar till att underlätta icke-beskattning eller minskad skatt genom skatteundandragande eller skatteflykt. Riksdagen sa ja till förslaget. Lagändringarna börjar gälla den dag som regeringen bestämmer. Riksdagen kritisk mot EU-förslag om nya tullregler inom unionen (SkU9) EU-kommissionen har föreslagit en ny unionstullkodex som bland annat innehåller bestämmelser om en minsta gemensam uppsättning icke-straffrättsliga sanktioner samt bestämmelser om en europeisk tullbyrå. Riksdagen har prövat förslaget utifrån den så kallade subsidiaritetsprincipen. Enligt den principen ska beslut i EU fattas så nära medborgarna som det effektivt är möjligt. Principen värnar medlemsstaternas rätt att ta egna beslut på nationell nivå. Riksdagen anser att EU-kommissionens förslag strider mot subsidiaritetsprincipen när det gäller regleringen av sanktionsbestämmelser. Riksdagen menar att medlemsstaterna själva är bättre lämpade att avgöra hur sanktionssystemet bör utformas med hänsyn till de nationella förutsättningarna. Vidare anser riksdagen att EU-kommissionen inte har visat att det är nödvändigt att införa en gemensam reglering av sanktioner för att uppnå de mål som förslaget eftersträvar. Riksdagen påminner om att den redan tidigare framfört kritik mot förslag till nya tullrättsliga överträdelser och sanktioner som EU-kommissionen lagt fram. Riksdagen beslutade att lämna sina synpunkter i ett så kallat motiverat yttrande till Europaparlamentet, ministerrådet och EU-kommissionen. Mobiltelefoner och liknande utrustning ska erbjudas med eller utan laddare (TU2) Företag som erbjuder radioutrustning ska göra det med, eller utan laddningsenhet. Syftet är att användarna inte ska tvingas köpa en ny laddare vid varje ny mobiltelefon eller liknande radioutrustning. Lagändringen bygger på ett EU-direktiv och innebär att regeringen får bestämma regler om skyldigheter för ekonomiska aktörer som tillhandahåller radioutrustning. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla den 28 december 2023. Du får detta mejl eftersom du valt att prenumerera på Beslut i korthet. Riksdagen erbjuder även andra tjänster för att bevaka vad som händer i utskott och kammare. Du kan inte svara på detta mejl.