Riksda´n 29 maj

Logotyp: Sveriges riksdag 29 maj 2024 Beslut i korthet Riksdagsbeslut 29 maj Nya regler om hållbarhetsrapportering för företag (CU23) Sveriges tillträde till vissa Nato-avtal (FöU10) Brister i svensk signalspaning ska ses över (FöU11) Det blir enklare att verkställa frihetsberövanden (JuU26) Sveriges deltagande i Europeiska åklagarmyndigheten (JuU27) Två nya mål för Sveriges elsystem (NU14) Tillståndsprövningen av elnät behöver bli tydligare (NU15) Ändringar i minerallagen (NU17) Skärpta krav för att bli svensk medborgare genom anmälan och utökade möjligheter att avslå en ansökan om befrielse från svenskt medborgarskap (SfU15) Rapport om systemet för återkallelser av uppehållstillstånd (SfU17) Fler får ges uppehållstillstånd med tillfälligt skydd i Sverige (SfU18) Anpassning av investeraravdraget med anledning av ändrade EU-regler (SkU21) Nu införs fler bestämmelser för koldioxidjustering vid EU:s gräns (SkU22) Personer födda 1957 skattekompenseras för höjd åldersgräns för förhöjt grundavdrag (SkU23) Tillfälligt höjt tak för rotavdraget (SkU24) Nej till motioner om luftfartsfrågor (TU14) Nej till motioner om vuxenutbildning (UbU13) Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (UU12) Nya regler om hållbarhetsrapportering för företag (CU23) Regeringen har föreslagit nya regler om redovisning för företag med anledning av två EU-direktiv som ska införas i svensk lag. Det handlar dels om företagens hållbarhetsrapportering, dels om uppgifter om könsfördelningen bland styrelseledamöter i börsnoterade företag. Riksdagen sa ja till ändringarna. De nya reglerna om hållbarhetsrapportering innebär krav på mer detaljerad hållbarhetsinformation, till exempel när det gäller utsläpp av växthusgaser. De innebär också att fler företag ska lämna en hållbarhetsrapport och att rapporten ska granskas av en auktoriserad revisor. De nya reglerna om uppgifter om könsfördelning i bolagsstyrelser innebär att stora börsnoterade bolag ska informera om förändringar som skett i könsfördelningen sedan året innan. Lagändringarna träder i kraft 1 juli 2024. Sveriges tillträde till vissa Nato-avtal (FöU10) Som Natomedlem förväntas Sverige tillträda vissa avtal som berör olika delar av försvarssamarbetet. Riksdagen sade ja till regeringens förslag om att godkänna fyra avtal. Två av avtalen, Nato SOFA och Parisprotokollet, är statusavtal. Syftet med dessa är att stärka de allierades förmåga att agera militärt tillsammans genom att på förhand reglera frågor som kan uppstå i samband med att en sändande stats militära personal befinner sig i en mottagande stat. De två andra avtalen berör frågor om informationshantering och hemlighållande av försvarsuppfinningar. Avtalen kräver vissa författningsändringar för att Sverige ska kunna uppfylla sina förpliktelser. Riksdagen sade ja till lagändringarna, som föreslås träda i kraft den dag som regeringen bestämmer att de ska börja gälla. Brister i svensk signalspaning ska ses över (FöU11) Riksdagen sa ja till regeringens förslag som handlar om att åtgärda de brister som Europadomstolen funnit både vad gäller lagstiftning och tillämpning i den svenska signalspaningen. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2024 respektive den 1 januari 2025. Det blir enklare att verkställa frihetsberövanden (JuU26) De brottsbekämpande myndigheterna ska få bättre verktyg för att snabbt och effektivt kunna hitta eftersökta personer samt lokalisera utlänningar som utgör en allvarlig säkerhetsrisk. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Förslagen innebär bland annat att det ska bli möjligt att använda hemliga tvångsmedel, såsom till exempel hemlig dataavlyssning, i syfte att lokalisera personer som håller sig undan eller har avvikit från ett beslut om anhållande eller häktning eller från verkställighet av ett straff. Lagförslagen börjar gälla den 1 juli 2024. Sveriges deltagande i Europeiska åklagarmyndigheten (JuU27) Riksdagen sa ja till regeringens förslag som innebär att lagstiftningen anpassas för att Sverige ska uppfylla de krav som ställs för ett svenskt deltagande i Europeiska åklagarmyndigheten. Den nya lagstiftningen börjar gälla den dag som regeringen bestämmer. Två nya mål för Sveriges elsystem (NU14) Regeringen föreslår två nya mål för Sveriges elsystem: ett planeringsmål och ett leveranssäkerhetsmål. Riksdagen föreslår att riksdagen ska säga ja till förslaget. Planeringsmålet innebär att elsystemet ska ge förutsättningar för att leverera den el som behövs för en ökad elektrifiering och för att göra den gröna omställningen möjlig. Målet ska underlätta i planeringen för att kunna möta ett elbehov om minst 300 TWh år 2045. Leveranssäkerhetsmålet innebär att det svenska elsystemet ska ha förmågan att leverera el där efterfrågan finns, i rätt tid och i tillräcklig mängd, i den utsträckning det är samhällsekonomiskt effektivt. Myndigheten Svenska kraftnät ska ansvara för regelbundna uppföljningar av målet. Riksdagen sa nej till förslag i motioner på det energipolitiska området, bland annat cirka 130 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2023. Tillståndsprövningen av elnät behöver bli tydligare (NU15) Det behövs en tydligare process för tillståndsprövning av elnät. Det anser riksdagen som säger ja till regeringens förslag om ändringar i miljöbalken och ellagen. Beslutet innebär en tydligare och snabbare process för att förnya, förstärka och bygga ut elnät. De nya reglerna gäller starkströmsledningar som kräver nätkoncession för linje, eftersom tillståndsprocessen för sådana ledningar är längre än för övriga nät. Reglerna börjar gälla den 1 juli 2024. Ändringar i minerallagen (NU17) Tillståndsprocesserna för gruvor i Sverige ska effektiviseras. Riksdagen sade ja till regeringens förslag om ändringar i minerallagen som innebär att Natura 2000-tillstånd inte ska vara en förutsättning för att en ansökan om bearbetningskoncession ska kunna beviljas. Riksdagen anser att förslaget tillgodoser de EU-rättsliga kraven på en fullständig, exakt och slutgiltig bedömning av hur livsmiljöer och arter i ett Natura 2000-område påverkas. De nya reglerna träder i kraft den 1 juli 2024. Skärpta krav för att bli svensk medborgare genom anmälan och utökade möjligheter att avslå en ansökan om befrielse från svenskt medborgarskap (SfU15) Riksdagen sa ja till ändringar i medborgarskapslagen. En person kan förvärva svenskt medborgarskap vid födseln, genom adoption, genom anmälan eller efter ansökan. Regeringen föreslår att kraven för att förvärva svenskt medborgarskap genom anmälan ska skärpas. De föreslagna bestämmelserna innebär att en person som är skäligen misstänkt eller dömd för viss brottslighet, utgör ett hot mot Sveriges säkerhet eller allmän säkerhet eller har anknytning till vissa grupper och organisationer inte ska kunna förvärva svenskt medborgarskap genom anmälan. Bestämmelserna ska, med vissa undantag, omfatta alla som har fyllt 15 år. Enligt regeringen behöver det svenska medborgarskapets betydelse stärkas såväl rättsligt som symboliskt. Regeringen föreslår också att möjligheterna att avslå en ansökan om befrielse från svenskt medborgarskap ska utökas. Syftet är att stärka skyddet för barn och vuxna som befinner sig i en utsatt situation. Lagändringarna ska börja gälla den 1 oktober 2024. Rapport om systemet för återkallelser av uppehållstillstånd (SfU17) Socialförsäkringsutskottet har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens granskning av systemet för återkallelser av uppehållstillstånd. Riksrevisionen anser att systemet inte fungerat effektivt under bedömningsperioden. I skrivelsen till riksdagen redogör regeringen för sin bedömning av läget, och vilka åtgärder som vidtagits på området. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, vilket innebar att ärendet avslutades. Fler får ges uppehållstillstånd med tillfälligt skydd i Sverige (SfU18) Regeringen har i en skrivelse informerat riksdagen om att den har ändrat i utlänningsförordningen. Ändringen innebär en utvidgning av den grupp personer som får ges uppehållstillstånd med tillfälligt skydd i Sverige, utöver dem som omfattas av Europeiska unionens råds beslut om att aktivera EU:s så kallade massflyktsdirektiv efter Rysslands militära invasion av Ukraina. Utvidgningen innebär att ukrainska medborgare och vissa andra som lagligen befann sig i Sverige före den 22 december 2023 har rätt till uppehållstillstånd med tillfälligt skydd, med undantag för den som är dömd för ett brott som har ett maximistraff på minst två års fängelse i straffskalan. Riksdagen beslutade att lägga regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avsluta ärendet. Anpassning av investeraravdraget med anledning av ändrade EU-regler (SkU21) För att säkerställa att bestämmelserna om investeraravdrag även i fortsättningen är förenliga med EU:s regler har regeringen föreslagit ett flertal lagändringar. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Investeraravdraget är ett statligt stöd som infördes 1 december 2013 för att stimulera tillgången av kapital för mindre företag. Den nya anpassningen innebär bland annat att gränsvärdet för när en förvärvad verksamhet ska beaktas vid bedömningen sänks från 25 procent eller mer av företagets verksamhet till 10 procent eller mer av verksamheten. Anpassningen motiveras av att EU-kommissionen beslutat om ändringar i den så kallade allmänna gruppundantagsförordningen. De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2024. Nu införs fler bestämmelser för koldioxidjustering vid EU:s gräns (SkU22) Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny lag med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om inrättande av en mekanism för koldioxidjustering vid EU:s gräns. I lagen finns bland annat bestämmelser om godkännande och återkallelse av status som så kallad godkänd CBAM-deklarant, om tillsyn och om sanktionsavgifter. Lagen börjar gälla den 1 juli 2024. Personer födda 1957 skattekompenseras för höjd åldersgräns för förhöjt grundavdrag (SkU23) Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att personer födda 1957 ska kompenseras för höjd åldersgräns för förhöjt grundavdrag. Förslaget innebär dels att kompensationen ska vara skattefri, dels vilka regler som ska gälla kring handläggningen för kompensationen. Höjningen av åldersgränserna i pensionssystemet och i skattelagstiftningen har inneburit att personer födda 1957 hamnar i en situation där de inte omfattas av dessa förändringar och därmed inte kunnat ta del av det förhöjda grundavdraget om man exempelvis redan har gått i pension. Förslaget innebär också förändringar i inkomstskattelagen i form av att det beslut som riksdagen redan tagit om att höja åldersgränsen för rätt till det förhöjda grundavdraget skjuts upp från 1 januari 2026 till den 1 januari 2027. Samtliga lagändringar ska börja gälla den 1 juli 2024. Tillfälligt höjt tak för rotavdraget (SkU24) Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att tillfälligt höja taket för rotavdraget. Det innebär att taket för rotavdraget tillfälligt ska höjas och att det tillfälligt ska införas separata tak för rot- respektive rutavdraget. Under beskattningsåret 2024 ska taket för rotavdraget vara 75 000 kronor per person och 75 000 kronor per person för rutavdraget. Fram till den 30 juni 2024 får dock högst 50 000 kronor användas för rotavdrag och högst 75 000 kronor sammanlagt för rot- och rutavdrag. Det tillfälligt höjda taket syftar till att temporärt främja sysselsättningen i byggsektorn under lågkonjunkturen i svensk ekonomi. Bestämmelserna får tillämpas på hushållsarbete som har betalats, förmån av hushållsarbete som har tillhandahållits och hushållsarbete som har redovisats i en förenklad arbetsgivardeklaration under beskattningsåret 2024. De nya reglerna börja att gälla den 1 juli 2024 och upphöra att gälla vid årsskiftet. Nej till motioner om luftfartsfrågor (TU14) Riksdagen sa nej till cirka 70 förslag i motioner om luftfartsfrågor från den allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlar bland annat om regionala flygplatser, beredskaps­flygplatser, säkerhetsrelaterade frågor inom luftfarten, flygets klimatpåverkan och elflyg. Anledningen till att riksdagen säger nej till motionerna är bland annat redan vidtagna åtgärder och pågående utredningsarbete. Nej till motioner om vuxenutbildning (UbU13) Riksdagen sa nej till 60 förslag i motioner om vuxenutbildning från den allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlar exempelvis om utbudet och behovet av vuxenutbildning, yrkeshögskolan, validering, kvaliteten inom kommunal vuxenutbildning (komvux) och om utbildningen i svenska för invandrare (sfi). Riksdagen hänvisar bland annat till gällande bestämmelser och pågående arbete. Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (UU12) Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) är en sammanslutning för säkerhetspolitisk dialog och samverkan i Europa. En viktig uppgift för dess parlamentariska församling är att utföra valobservationer över parlamentsval i olika länder. Regeringen har i en skrivelse till riksdagen redogjort för OSSE:s verksamhet under 2022 och första halvåret 2023. Sverige har verkat för att OSSE ska utgöra ett instrument och en plattform för EU:s samlade politik i syfte att ställa Ryssland till ansvar för den fullskaliga invasionen av Ukraina. Riksdagen anser att Sverige även i fortsättningen ska vara en stark röst för mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer, särskilt i ett läge där dessa utmanas i flera av deltagarstaterna. Riksdagen lade skrivelsen och redogörelsen till handlingarna, vilket innebär att man avslutade ärendet