Årtiondet för freds- och ickevåldskultur

FN:s generalförsamling hade utlyst 2001-2010 som det ”Internationella årtiondet för en freds- och ickevåldskultur för världens barn. Målsättningen var att fredens och ickevåldets praktik ska läras ut på alla nivåer. Förhoppningen var att barn och vuxna som lär sig demokratiska modeller och metoder för att lösa konflikter också kommer att ställa krav på politiker att använda ickevåldsmetoder för att lösa konflikter. Omvänt gäller att om politiker inte accepterar våld som metod i konfliktlösning ökar möjligheterna att sprida ickevåldets idéer.

Men vart tog årtiondet vägen? Vad gjorde svenska politiker? Var finns resultaten?