E4 och Bärbyled- resultat av politisk handlingskraft

Jag kan, apropå viss trafikpolitisk debatt, inte låta bli att plocka fram den här artikeln:

Trafikfrågorna har genom tiderna orsakat livlig debatt mellan de politiska partierna och också kanske mer än alla andra politiska frågor, engagerat kommunmedborgarna. Exemplen på långbänkar, på grund av oenighet mellan partierna, är flera. Det exempel de flesta tänker på är nog etapp två av Bärbyleden, delen mellan Gysingevägen och Röbo. Men även frågorna om var E4 förbi Uppsala skulle byggas, hur Bärbyled och E4 skulle bindas samman och byggande av en eventuell västlig förbifart, från väg 55 mot sydliga stadsdelarna, har orsakat debatt och varit föremål för flera utredningar.

Bärbyled 1, avsnittet Flogsta-Gysingevägen, färdigställdes      . Vägreservat för byggande av avsnitt två i den sträckning, som gäller i dag, och som hade arbetsnamnet sydlig Bärbyled, tillskapades åttio år tidigare. Den etappen färdigställdes       och betraktas i dag av de flesta som en bra och självklar trafiklösning.

I valet 1991 övertog de tre borgerliga partierna moderaterna, folkpartiet och centern makten i Uppsala kommun. En beslutsam kommunledning antog de många utmaningar som väntade. Kommunens ekonomiska situation var sådan att ett statligt ingripande hotade, kostnaderna översteg vida intäkterna, miljöproblemen, inklusive problemen orsakade av trafiken, var stora och byråkratin svällde. De delvis smärtsamma, men nödvändiga, åtgärderna ledde så småningom till balans i ekonomin. Inte minst inom barnomsorgen blev åtgärderna märkbara; personaltätheten minskades men låg klart över den som gäller i dag.

I fråga om trafikfrågorna samlades vi kring uppfattningen att långbänkarna inte kan och får förlängas. Vägverket var inte berett att ta ställning i ovan nämnda trafikfrågor innan kommunen presenterat ett förslag. Våra representanter i dåvarande Gatunämnden ägnade några veckor åt att analysera trafikprognoser, ta del av miljökonsekvensbeskrivningar och skissa på en övergripande lösning. Våra tre kommunalråd utformade utifrån detta arbete förslag till kommunfullmäktige. Vi vägleddes av inställningen att lösningarna ska bidra till en långsiktigt hållbar framtid. Det beslut som fattades är ett historiskt beslut.  Den 21 december invigs E4, etapp förbi Uppsala.

Beslutet var väl underbyggt. Från att ha haft inte mindre än 26 olika förslag till dragning av E4 förbi Uppsala enades vi kring en västlig dragning. Argumenten var och är, i första hand, att, eftersom Vägverket, av både ekonomiska och tekniska skäl inte var berett att satsa på en ombyggnad av Tycho Hedéns väg, en ny E4 måste dras så att man får en avlastning av denna. Av, i första hand, miljöskäl. Skillnaderna mellan östlig och västlig dragning av E4 var i detta hänseende tydliga. Med en östlig dragning skulle, visade utredningar, viss del av förbifartstrafiken blivit kvar på Tycho Hedéns väg. Det är emellertid viktigt att, ur trafiksäkerhetssynpunkt, närtrafik separeras från förbifartstrafik. Ett tredje viktigt argument, även detta ett miljöargument, var körsträckan, som blir kortare med nu byggd E4 i västligt läge än i östligt. Det fjärde, men inte minst viktiga argumentet, var hänsynen till naturen. Östlig dragning skulle medfört allvarliga ingrepp. Den nu byggda tar i anspråk mindre av den natur som vi vill värna. Vi vill också att Uppsalas karaktär av staden på slätten bevaras. Uppsala är en av de mest expansiva orterna i vårt land. Utvecklingen mot en storstad kräver god framförhållning i all planering. I den planeringen ingår att skapa förutsättningar för bostadsbyggande och bra förutsättningar för näringslivet samtidigt som vi ser till att bevara natur- och kulturlandskapet. 

Andra argument handlar om trafiksituationen i Gamla Uppsala, som måste anses vara mycket besvärande. Med den lösning, som nu blir verklighet minskas här genomfartstrafiken avsevärt. Med en östlig dragning skulle dessutom trafikmängden på Vaksalagatan ha kommit att öka. Uppslutningen bakom vårt ställningstagande var bred. Vägverket reagerade snabbt och positivt. Tierps kommun hade tydligt under lång tid förordat den valda lösningen.

Det finns skäl att tro att med en vänstermajoritet i ledningen av Uppsala kommun, även efter 1991 års val, vi skulle ha haft ännu större miljöproblem på Luthagsleden än i dag, avlastningen av Tycho Hedéns väg skulle komma att nästan helt utebli och värdefull natur öster om Uppsala ha skövlats.

Men nu vald lösning måste väl ändå ha några negativa konsekvenser? Jo, och dit hör till exempel ianspråktagande av enskildas fastigheter och för boende i Nyby, Löten, Årsta och Gamla Uppsala vetskapen om att nu ha en trafikled i närheten av sitt boende. Nackdelarna härav torde emellertid komma att inskränka sig till just vetskapen.

Vi ser med tillfredsställelse på färdigställandet av viktiga delar av en trafiklösning för framtiden, framsprungen ur politisk beslutsamhet och bra samarbete med Vägverket

Gunnar Hedberg (m)     kommunalråd

Harald Nordlund (fp)    f.d. kommunalråd

Per-Axel Engblom (c)   f.d.  kommunalråd

Lars Bäcklund (m)        f.d. Ordf. gatunämnden

Anders Westerlind (fp) f.d. ledamot och nu ordf. gatunämnden

Kurt Malmenstedt (c)   f.d. ledamot gatunämnden