Ur nätverksmagasinet "Livskunskap och värdegrund":
Harald Nordlund har varit kommunalråd i
Uppsala och även suttit i Riksdagen. I höst
har han motionerat om livskunskap till Liberalernas
landsmöte. Glädjande nog verkar
Harald inställd på att fortsätta arbeta
för livskunskap även om landsmötet avslår
motionen!
MOTION OM LIVSKUNSKAP
Man kämpar inte ihjäl en skugga. Man dödar
den med ljus.” (Dag Hammarskjöld)
Ökat välstånd, ökade kunskaper, globalisering,
fler kontakter världen över, ökade möjligheter
till självständiga val i livet har starkt påverkat
människors levnadsförhållanden. Bland annat
nya medier har bidragit härtill. Men dessa har
också närmat oss till våld och krig. Hur ska vi
förhålla oss till denna verklighet? Hur ska vi
kunna förstå?
De ökade ämneskunskaper skolan ger hjälper
oss att förstå. Men de bilder som regelbundet
förmedlas till oss visar att någonting mer behövs.
Vi tycks behöva, någonting som det talas
allt mer om, en livskompetens. Livskunskap är
enligt WHO ”en förmåga att på ett ändamålsenligt
sätt möta och hantera vardagslivets olika
krav och utmaningar”.
Livskunskap är ingenting man föds med utan,
något som man utvecklar i samspel med hemmet,
skolan och i mötet med andra människor
och som något som gör tillvaron mer begriplig,
hanterbar och meningsfull.
Det finns starka bevis för att socialt och emotionellt
lärande, som är en viktig del av livskunskap,
förbättrar skolprestationerna. Det finns
studier, som visar att träning, under barnaåren,
som stärker förmågan till självkontroll har ett
tydligt samband med god hälsa och mindre användning
av droger senare i livet (främst
Dunedinstudien i vilken över tusen barn i staden
Dunedin följdes upp till drygt trettioårsåldern)
Det finns tydliga tecken på att Näringslivet efterlyser
bättre social och emotionell kompetens
hos unga arbetssökande. En som betonat de icke
-kognitiva egenskapernas avgörande betydelse
på arbetsmarknaden är Nobelpristagaren James
Heckman. Icke-kognitiva färdigheter tycks vara
lika viktiga för framgång som kognitiva färdigheter,
och har visat sig vara lättare att träna
upp. En svensk studie av Erik Lindqvist och Roine
Westman visade att bättre icke-kognitiva
färdigheter bland unga minskade risken för arbetslöshet
i vuxenlivet.
Vi bör således fråga oss om brist på mjuka kompetenser
kan vara en delförklaring till paradoxen
att unga har problem att hitta jobb samtidigt
som arbetsgivare har svårt att rekrytera
även till jobb utan krav på högre utbildning.
Även Världsbanken betonar värdet av socialt
emotionellt lärande i skolan. I dokumentet Learning
and Resilience: The Crucial Role of Social
and Emotional Well-being in Contexts of Adversity
publicerat i december 2013 betonar man
vikten av att arbeta med socialt emotionellt lä-
rande i skolan i områden som drabbats av olika
kriser. Man slår fast att barn med sociala och
emotionella färdigheter lyckas bättre i skolan,
har bättre relationer med kamrater och vuxna
och har bättre mental hälsa
De flesta torde instämma i att det som begreppet
livskunskap står för är viktigt och att det bör
nå alla barn i förskolan och alla elever i grundskolan.
Hur Livskunskap ska kunna bli ett obligatoriskt
inslag i förskola och skola behöver
emellertid utredas.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar