Inget skämt frånriksda´n - beslut 1 april

1 april 2020
Beslut i korthet
	Riksdagsbeslut 1 april • Nej till motioner om integration (AU9) • Nej till motioner om arbetsmiljö och arbetstid (AU10) • Nej till motioner om statlig förvaltning och statistikfrågor (FiU25) • Extra ändringsbudget: Ja till kreditgarantier för lån till företag (FiU54) • Nej till motioner om försvarspolitik (FöU6) • Myndigheternas användning av hemlig avlyssning har granskats (JuU20) • Skärpta straff för barnpornografibrott och avskaffad preskription för brott mot barn (JuU22) • Nej till motioner om kulturarvsfrågor (KrU9) • Nej till motioner om medborgarskap (SfU16) • Nya direktiv till utredningen om arbetskraftsinvandring (SfU25)
	Nej till motioner om integration (AU9)  Riksdagen sa nej till cirka 40 förslag om integration, i motioner från den allmänna motionstiden 2019. Anledningen är främst att det redan pågår arbete på området. Förslagen rör bland annat nyanlända invandrares etablering, samhällsorientering för nyanlända invandrare och civilsamhällets roll i integrationsprocessen.
	Nej till motioner om arbetsmiljö och arbetstid (AU10)  Riksdagen sa nej till cirka 60 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2019 om arbetsmiljö och arbetstid. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom flera områden eller att nuvarande regler är tillräckliga. Motionerna handlar exempelvis om dödsolyckor i arbetslivet, åtgärder mot arbetslivskriminalitet och systematiskt arbetsmiljöarbete.
	Nej till motioner om statlig förvaltning och statistikfrågor (FiU25)  Riksdagen sa nej till cirka femtio förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2019 om statlig förvaltning och statistikfrågor. Anledningen är bland annat att arbete pågår inom flera områden. Dessutom bygger den statliga förvaltningspolitiken i huvudsak på att myndigheterna själva beslutar hur verksamheten ska organiseras för att möta samhällets behov. Motionerna handlar exempelvis om den statliga myndighetsstrukturen, digitalisering och it i den statliga förvaltningen och statliga myndigheters kostnader.
	Extra ändringsbudget: Ja till kreditgarantier för lån till företag (FiU54)  Regeringen ska under 2020 få rätt att ställa ut kreditgarantier om sammantaget högst 100 miljarder kronor till svenska kreditinstitut. Garantierna gäller lån till i första hand små och medelstora företag. Anledningen är att många företag har drabbats hårt av inkomstbortfall, försämrad likviditet och svårigheter att få lån på grund av spridningen av det nya coronaviruset. Enligt regeringen bör den statliga kreditgarantin kunna täcka de mest akuta finansieringsbehoven för företagen. För kreditinstituten innebär förslaget att deras risk vid utlåning minskar. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i statens budget för 2020. Riksgäldskontoret har fått i uppdrag av regeringen att förbereda så att garantiprogrammet omedelbart kan verkställas. Regeringen får bara lämna extra ändringsbudgetar om den anser att det finns särskilda skäl för det. Coronavirusets effekter på samhället innebär enligt regeringen sådana skäl och riksdagen gör ingen annan bedömning.
	Nej till motioner om försvarspolitik (FöU6)  Riksdagen sa nej till ett trettiotal förslag i motioner från allmänna motionstiden 2019 om försvarspolitik, bland annat eftersom det inte finns anledning att föregripa det kommande försvarspolitiska inriktningsbeslutet. Motionerna handlar bland annat om totalförsvarets utveckling, övningsverksamhet, krigsorganisationens förmåga, försvarets materielförsörjning, den svenska försvarsindustrin och försvarssamarbete inom EU.
	Myndigheternas användning av hemlig avlyssning har granskats (JuU20)  Riksdagen har granskat en skrivelse från regeringen om hemliga tvångsmedel under 2018. Det är en årlig redovisning som handlar om hur de brottsbekämpande myndigheterna använt sig av hemliga metoder som rumsavlyssning, kameraövervakning och avlyssning av elektronisk kommunikation. De här metoderna ska användas när det är nödvändigt för att förhindra eller utreda brott, men måste avvägas mot människors rätt till skydd för privatliv. I redovisningen framgår bland annat att det gavs 14 081 tillstånd till hemliga tvångsmedel, vilket är en ökning jämfört med föregående år. Riksdagen anser att tvångsmedlen fyller en mycket viktig funktion för det brottsutredande arbetet och att redovisningen visar att de hemliga tvångsmedlen har inneburit en reell nytta. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
	Skärpta straff för barnpornografibrott och avskaffad preskription för brott mot barn (JuU22)  Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ändringar i brottsbalken och rättegångsbalken: • Minimistraffet för grovt barnpornografibrott höjs från fängelse i sex månader till fängelse i ett år • Den som skildrar ett barn i pornografisk bild ska kunna straffas för barnpornografibrott även om han eller hon inte haft uppsåt till men varit oaktsam i fråga om omständigheten att den som skildras är under 18 år. • Preskription avskaffas för våldtäktsbrott och könsstympningsbrott som begåtts mot barn. Lagändringarna börjar gälla den 1 maj 2020.
	Nej till motioner om kulturarvsfrågor (KrU9)  Riksdagen sa nej till cirka 80 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2019. De handlar bland annat om museifrågor, byggande och förvaltning av värdefulla kulturmiljöer och världsarv med mera. Anledningen är att arbete redan pågår inom en del av de områden som motionerna tar upp.
	Nej till motioner om medborgarskap (SfU16)  Riksdagen sa nej till motionsförslag från den allmänna motionstiden 2019 om svenskt medborgarskap. Förslagen handlar bland annat om språk- och samhällskunskapstester och egen försörjning som villkor för svenskt medborgarskap samt förlängning av tiden för hemvist.
	Nya direktiv till utredningen om arbetskraftsinvandring (SfU25)  Regeringen beslutade tidigare i år att tillsätta en utredning om åtgärder för att attrahera internationell kompetens och motverka utnyttjande av arbetskraftsinvandrare. Riksdagen anser att utredningens uppdrag behöver kompletteras och uppmanade regeringen i ett tillkännagivande att senast den 1 maj 2020 besluta om nya direktiv för utredningen. Syftet är att få fram skarpare förslag för att skydda arbetstagare och hindra missbruk av systemet. Förslaget om nya direktiv till utredningen om arbetskraftsinvandring var ett så kallat utskottsinitiativ. Det innebär att utskottet på eget initiativ lägger fram ett förslag till riksdagen