Riksda´n 20 november

 

Riksdagsbeslut 20 november

• Åtgärder mot brott som begås i och genom företag (CU3)
• Nytt regelverk ska förhindra grönmålning (FiU7)
• Riksrevisionens rapport om statens skydd av hotade personer (JuU4)
• Ja till inriktning för havsmiljöpolitiken (MJU5)
• Tillståndskravet för hotell och pensionat tas bort (NU8)
• Bättre tillgång till mätvärden för el-kunder (NU9)
• Alla elever ska ha tillgång till ett bemannat skolbibliotek (UbU3)
• Framflyttad start för nationellt professionsprogram för skolan (UbU4)
• Skrivelse om Sveriges internationella bistånd har behandlats (UU3)

Åtgärder mot brott som begås i och genom företag (CU3)

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som syftar till att förebygga och bekämpa brott som begås i och genom företag. Lagförslagen innebär bland annat att Bolagsverket får möjlighet att kräva personlig inställelse, att företagskapning kriminaliseras, att förseningsavgifter höjs och att vissa regler för stiftelser anpassas i brottsförebyggande syfte. 

Riksdagen sa också nej till förslag i motioner, varav fyra är från den allmänna motionstiden 2024. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2025.

Nytt regelverk ska förhindra grönmålning (FiU7)

EU:s förordning om europeiska gröna obligationer innebär en frivillig standard för gröna obligationer. EU-förordningen medför att Sverige inför en ny lag som kompletterar förordningen. Riksdagen sa ja till den nya lagen som bland annat innehåller bestämmelser om Finansinspektionens utrednings- och tillsynsbefogenheter.

Syftet med den gemensamma standarden är att bland annat förhindra så kallad grönmålning som innebär att den som bedriver miljöfarlig verksamhet ändå försöker beskriva sin verksamhet som miljövänlig.

Den nya lagen börjar gälla den 21 december 2024.

Riksrevisionens rapport om statens skydd av hotade personer (JuU4)

I en skrivelse redovisar regeringen sin bedömning av de iakttagelser och rekommendationer som Riksrevisionen har gjort i rapporten Statens skydd av hotade personer – brister i omfattning och effektivitet. Rapporten visar att staten inte arbetar tillräckligt effektivt för att skydda hotade personer. 

Riksdagen ser positivt på de åtgärder som regeringen, Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten har genomfört och kommer att genomföra. Det handlar bland annat om initiativ till lagändringar som gäller kontaktförbud och Skatteverkets förmedling av post till personer med skyddade personuppgifter, samt om flera myndighetsuppdrag.

Riksdagen lade regeringens skrivelse om statens skydd av hotade personer till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa också nej till förslag i motioner, varav fyra är från den allmänna motionstiden 2024, med hänvisning till pågående arbete.

Ja till inriktning för havsmiljöpolitiken (MJU5)

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om inriktning för havsmiljöpolitiken.

Förslaget innehåller övergripande principer som ska gälla för allt havsmiljöarbete. 

Regeringen vill stärka användningen av den så kallade ekosystemansatsen, ett arbetssätt för bevarande och långsiktigt hållbart användande av naturresurser, biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Bland annat ska arbetet med en hållbar förvaltning av fiskresurserna tydligare samordnas med övrigt havsmiljöarbete.

Andra utgångspunkter är att övergödningen ska minska samt att Sverige bör utöka och förstärka skyddet av marina områden.

I förslaget betonas även behovet av att Sverige fortsatt arbetar internationellt för att minska tillförseln av farliga ämnen till havsmiljön, samt arbetar aktivt för att EU:s kemikaliestrategi för hållbarhet genomförs.

Riksdagen sa även nej till förslag i motioner, varav 70 yrkanden kommer från den allmänna motionstiden 2024.

Tillståndskravet för hotell och pensionat tas bort (NU8)

Det ska inte längre krävas tillstånd för att öppna ett hotell eller ett pensionat. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Tillståndskravet ska ersättas med ett anmälningsförfarande. Det innebär att den som ska öppna ett hotell eller pensionat som ska kunna ta emot minst nio gäster samtidigt eller som har minst fem gästrum ska anmäla detta till Polismyndigheten. En anmälan ska vara skriftlig och innehålla ett fåtal uppgifter om anmälaren och verksamheten.

Syftet med förändringen är att förenkla administrationen och därmed sänka kostnaderna för hotell- och pensionatsinnehavare.

Lagändringen börjar gälla den 1 januari 2025.

Bättre tillgång till mätvärden för el-kunder (NU9)

Företagen på elmarknaden ska bli bättre på att ge sina kunder tillgång till mät- och förbrukningsuppgifter. Riksdagen sa ja till ett regeringsförslag som grundar sig på nya EU-regler på elmarknadsområdet.

Syftet med det nya regelverket, som innebär ändringar i ellagen, är att kunderna bättre ska kunna anpassa och planera sin energianvändning. Lagändringarna börjar gälla den 5 januari 2025.

Alla elever ska ha tillgång till ett bemannat skolbibliotek (UbU3)

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i skollagen och bibliotekslagen.

Ändringarna innebär att syftet med skolbibliotek ska tydliggöras samt att alla elever från förskoleklass till gymnasieskolan, som huvudregel, ska ha tillgång till ett skolbibliotek på den egna skolan. Skolbiblioteket ska också vara bemannat.

Om det finns särskilda skäl, kan skolbiblioteket få finnas på en annan skola eller på ett folkbibliotek.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2025. 

Framflyttad start för nationellt professionsprogram för skolan (UbU4)

Starten på det nationella professionsprogrammet för rektorer, lärare och förskollärare flyttas fram. I stället för att börja gälla den 1 januari 2025 så ändras starttiden till den 1 september 2025. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att senarelägga starttiden.

Orsaken till förslaget är att Skolverket, som ska ansvara för professionsprogrammet, behöver mer tid för förberedelser. Tanken med programmet är att det ska finnas en tydlig struktur för kompetensutveckling för rektorer, lärare och förskollärare. Dessutom ska det finnas ett nationellt meriteringssystem för legitimerade lärare och förskollärare. 

Skrivelse om Sveriges internationella bistånd har behandlats (UU3)

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapport om Sveriges internationella bistånd. 

Riksrevisionen har granskat om regeringens, inklusive Expertgruppens för biståndsanalys (EBA) och Styrelsens för internationellt utvecklingssamarbetes (Sida) uppföljning och utvärdering av Sveriges internationella bistånds resultat är effektivt utformad.

Riksrevisionens övergripande bedömning är att regeringens och Sidas uppföljning och utvärdering av biståndets resultat i vissa delar är effektivt utformad. 

Dock konstaterar Riksrevisionen att det finns brister i regeringens rapportering till riksdagen. Riksrevisionen fastslår i sin granskning att bristerna leder till att riksdagen inte får tillräcklig insyn i biståndets resultat samt att de resurser som läggs på uppföljning och utvärdering riskerar att användas ineffektivt.  

I sin skrivelse instämmer regeringen i Riksrevisionens övergripande iakttagelser. Regeringen fastslår också i skrivelsen att verksamhet som finansieras av biståndsmedel ska genomsyras av tydliga krav på resultat, effektivitet, långsiktighet och transparens. Regeringen hänvisar till pågående arbete för att åtgärda bristerna. 

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. 

Språket: nej inte dem

 Läser i en ledare i dag:

"...att det finns dem som vill oss illa" De, ska det stå.

Språket: mä

 Spelar väl ingen roll. Att uttala med med mä. Nej, inte särskilt, men likväl tycker jag det låter illa

Brev till ledarsidan Diskutera de verkliga problemen

Så här skrev jag för nio år sedan. Aktuell även i dag 

OECD har presenterat, efter begäran från den förra regeringen, en ny rapport om den svenska skolan. Kritiken är omfattande och allvarlig. Bristerna handlar om, främst, läraryrkets låga status och begränsade karriärmöjligheter, alltför låga krav på eleverna och stora kvalitetsskillnader mellan olika skolor.

De åtgärder rapporten nämner som mest angelägna är att tillse att de bästa lärarna rekryteras till skolor med största problemen, att kvaliteten i lärarutbildningen höjs, att det skapas ökade karriärmöjligheter, att stödet till elever med annat modersmål än svenska blir likvärdigt, att det fria skolvalet görs likvärdigt över landet och att friskolorna får en närmare koppling till kommunerna.

Ledaren i Upsala Nya tidning den 5 maj drar av detta slutsatsen att den viktigaste åtgärden i svensk skolpolitik är att ge staten driftansvaret för landets skolor.

Slutsatsen är typisk för svensk offentlig verksamhet; omorganisera.

Kommunerna har ansvaret för driften av flertalet skolor. Staten har ansvaret att genom lagar och förordningar tillse att alla barn och elever får en utbildning, som är likvärdig, är av god kvalitet och ges i en trygg miljö. Skollagen är omfattande och antalet förordningar är stort.

Vid sidan av det kommunala skolsystemet finns friskolesystemet. Mer än var tionde grundskoleelev och cirka var fjärde gymnasieelev går i en fristående skola. Antalet fristående gymnasieskolor är något mindre än antalet kommunala. För att starta en friskola måste huvudmannen ansöka hos Statens skolinspektion om att få starta skolan. Om skolan uppfyller bestämmelserna och godkänns av Skolinspektionen erhåller den bidrag från elevernas hemkommuner. Kommunernas inflytande är här starkt begränsat.

Det framstår som uppenbart att staten har misslyckats, trots många lagar och förordningar att fullgöra sina uppgifter att, till exempel, skapa likvärdighet. Att likvärdighetsproblemet används som argument för att överföra driftansvaret från staten till kommunerna framstår då som ologiskt. (Krav på likvärdighet finns för även andra sektorer. Med detta argument borde även, till exempel, äldreboenden och förskoleverksamheten förstatligas.)

Problem finns också i att kommunerna inte har hela ansvaret för skolplaneringen. Friskoleetablering borde vara en del i kommunernas skolplanering. Läraren som en auktoritet måste återupprättas. Härvid har även föräldrar ett stort ansvar.

Jag skulle vilja se UNT göra, vad vi läsare är vana vid, kloka analyser, kring dessa problem och inte låsa fast debatten i en debatt om organisationsform.

Harald Nordlund

Språket: om SVT

 Jag påpekade för en tid sedan för SVT att TV-folk inom främst idrotten talar om vart när det handlar om var. Jo, men man förstår nog av sammanhanget, svarade man mig.

Det är ju inte det påpekandet handlar om. Många använder media för att lära sig svenska. Den bedrövliga svenskan i de flesta medier leder till dålig svenska hos dem, som håller på att lära sig

Är EU-medlemskap förenligt med NATO-medlemskap

 Den här frågan ställde jag 2016

Europeiska unionen har bildats för, i första hand, att genom samarbete förhindra att första världskriget och andra världskriget följs av ett tredje och att försöka förhindra den katastrof, som blir följden av stora klimatförändringar. (Dagens omfattning av immigrationen är försvinnande liten jämförd med kommande på grund av ändrat klimat). Uppslutningen från de politiska partierna i Sverige är total, så när som på partiet längst till vänster respektive partiet längst till höger. Vill du ha fred, förbered för fred, är en grundtanke.

Men, samma partier vill teckna värdlandsavtal med Nato, som ju av omvärlden kommer att ses som att Sverige tagit steget in i organisationen. Några vill gå ännu längre och teckna medlemskapsavtal. Man följer sålunda en annan grundtanke än den med EU; vill du ha fred, rusta för krig. Partierna i fråga tycks sakna idéer om vad som bör och kan göras för att skapa fred och förebygga konflikter. Idéer om hur Sverige skulle kunna spela en ledarroll i arbetet för spridning av fredskultur. Idéer om hur omvärlden kan tänkas se på Sverige med profilen fredsskapare respektive på Sverige som medlem i kärnvapenorganisationen NATO. I stället upprepar man antagandet, och formulerar det som ett faktum, att medlemskapet ökar säkerheten.

Den kärnvapenstrategi, som gäller, för närvarande, hindrar inte USA från att använda sina kärnvapen i en konflikt. Det är inte heller möjligt för enskild medlem att inlägga veto. Att politiker, som tydligt i andra sammanhang står upp för humanism och mänskliga rättigheter så förbehållslöst talar sig varm för NATO:s kärnvapenpolicy känns olustigt.

Jag tror det finns en insikt om att en svensk anslutning till NATO provocerar vissa länder. Hur man kan hävda att medlemskap samtidigt ökar vår säkerhet är svårförståeligt.

Är nästa steg för vissa partier att börja plädera för en gemensam europeisk försvarsallians, som tecknar medlemskap med NATO? En av EU:s huvuduppgifter är att arbeta för fred och motverka våld. Kan den uppgiften vara förenlig med deltagande i väpnad konflikt där kärnvapen kan komma till användning?

Harald Nordlund

f.d. riksdagsledamot (L) och kommunalråd (L)

Riksda´n 13 november

 

Riksdagsbeslut 13 november

• Fortsatt kreditgivning från Riksbanken till Internationella valutafonden (FiU15)
• Ny lag för klampning av fordon (TU4)
• Enklare för de som arbetar inom bristyrken att få omställningsstudiestöd (UbU5)

Fortsatt kreditgivning från Riksbanken till Internationella valutafonden (FiU15)

Riksbankens åtaganden när det gäller att ge kredit till Internationella valutafonden (IMF) ska förlängas. Riksdagen sa ja till Riksbankens framställning om detta.

Krediten ska enligt utskottets förslag ges på två olika sätt:

• Dels genom att riksdagen medger att Riksbanken förlänger Sveriges åtagande i IMF:s lånearrangemang NAB (New Arragements to Borrow). NAB är en tillfällig finansieringskälla och IMF tar vart femte år ställning till om NAB fortfarande behövs.
• Dels genom att riksdagen medger att Riksbanken får ingå ett låneavtal med IMF om en kredit på 3,2 miljarder särskilda dragningsrätter (en typ av referensvaluta som i det här fallet motsvarar cirka 44 miljarder kronor). Krediten gäller från den 1 januari 2025 till som längst den 31 december 2027.

Ny lag för klampning av fordon (TU4)

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om bland annat en ny klampningslag. Klampning innebär att fordonet låses fast och inte kan köra vidare.

Syftet med förslaget är bland annat att förbättra förutsättningarna för att regler inom transportbranschen efterlevs, och att öka trafiksäkerheten för vägtrafikanter genom att exempelvis hindra trafikfarliga förare eller bristfälliga fordon. Förslaget ska även förbättra möjligheten att verkställa sanktionsavgifter, som är en icke straffbelagd avgift för den som bryter mot reglerna inom yrkestrafikområdet. Den tidigare fasta tidsgränsen för hur länge ett förbud eller åtgärd som exempelvis klampning får gälla tas bort.

Lagen och övriga lagändringar ska börja gälla den 1 januari 2025.

Enklare för de som arbetar inom bristyrken att få omställningsstudiestöd (UbU5)

Reglerna för omställningsstudiestödet, ett studiestöd för vuxna mitt i arbetslivet, ska förenklas. Dessutom ska möjligheterna att få omställningsstudiestöd för de som redan arbetar inom ett bristyrke öka. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Syftet med förslaget är att ytterligare förbättra förutsättningarna för vuxna att finansiera studier som stärker deras framtida ställning på arbetsmarknaden. Hur behovet ser ut inom det område där den sökande redan arbetar bör inte längre påverka möjligheterna att få omställningsstudiestöd. Förslaget innebär också att det efter en viss tid ska vara möjligt att på nytt kunna få omställningsstudiestöd.

De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2025 och tillämpas första gången vid ansökningar om omställningsstudiestöd som avser studier som påbörjas den 1 juli 2025 eller senare.

Uppmaning till alla skolor

 Det behövs en satsning på svensk grammatik. Vart har undervisningen tagit vägen? När används formen de, när används, eller rättare sagt ska användas formen dem? Vad står dom för?

Nej till kärnvapen

Så här skrev jag i en artikel 2015 

Ska Sveriges agerande i försvarsfrågan styras av Ryssland?

Ryssland visar ett allt mer aggressivt beteende med kränkningar och hot. Detta faktum används som argument för svenskt medlemskap i kärnvapenorganisationen NATO

Om Sverige går med i Nato skulle en sådan situation kräva motåtgärder från rysk sida. Hotet ska avskräcka Sverige från att ansöka om medlemskap. Två helt olika synsätt, men med Putin som dirigent i båda.

”Vi bestämmer själva över vår utrikes- och säkerhetspolitik. Vi är militärt alliansfria”, har vår utrikesminister Margot Wallström sagt, som kommentar till hotet från Ryssland. Hon har sagt även att Sveriges policy med ickedeltagande i militära block är en viktig faktor för att säkerställa stabiliteten i norra Europa.

Det är med, bland andra, dessa utgångspunkter NATO-frågan måste diskuteras och inte som reaktion på uttalanden av president Putin.

NATO är en organisation, med USA i förarsätet. USA förfogar över stora mängder kärnvapen. Kärnvapen finns placerade i några europeiska länder. Länderna i fråga har givit sitt medgivande till placeringarna. Sverige skulle vid ett medlemskap sannolikt kunna säga nej till sådan placering, i fredstid. Uppstår däremot en väpnad konflikt upphör den möjligheten och vi kan räkna med kärnvapen på svensk mark. Medlemskapet skulle också innebära att Sverige måste finna sig i den av NATO uttalade rätten att vara den part, som startar användning av kärnvapen. Sverige blir en del av hotet mot mänsklighetens överlevnad.

Sverige kan i stället bli en part i ett arbete för avskaffande av kärnvapnen. En utopi kanske. Nej, om man menar allvar kan samarbete leda rätt. Genom internationella överenskommelser har kemiska vapen, inte avskaffats, men minskats mycket kraftigt. Antalet kärnvapen har också minskat, men tillgången är fortfarande stor och förekomsten utgör ett hot mot allt levande. Frågan är inte om kärnvapen bör och kan avskaffas utan att kärnvapnen måste avskaffas.

Dock gäller för uppnående av riktig fred inte bara att kärnvapnen avskaffas och inte heller frånvaro av krig, ty krig kan återkomma, utan att vi avskaffar våldskulturen. Sverige kan och bör ta ledningen i ett arbete för att ersätta våldskulturen med en ickevåldskultur. I en ickevåldskultur löses konflikter med fredliga medel. Tecknen på att vi befinner oss i ett primitivt tillstånd är att vi tillverkar allt mer vapen och allt hemskare vapen, vi utbildar unga människor för att kunna använda vapnen, men vi lägger försvinnande små medel på fredsforskning, tar alltför få initiativ för fredsskapande och inser inte nödvändigheten av utbildning i konfliktlösning med fredliga medel. Utbildningen kan kallas livskunskap och måste ges redan i förskolan och bli ett skolämne i grundskolan.

Det fredsskapande arbetet måste bedrivas på flera arenor samtidigt. Ur mitt perspektiv har fredsprojektet Europeiska unionen hittills varit en besvikelse. Visst har själva tillblivelsen av unionen hindrat stater från att gå in i konflikter, men vad har unionen härutöver åstadkommit? För mig är det en gåta att Nobels fredspris tilldelats unionen. EU bildades som ett fredsprojekt och ett miljöprojekt. Ännu är det inte för sent, men jag kräver av våra parlamentariker i EU att man fullgör sitt uppdrag att arbeta för fred, ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet, varvid ickevåldslig hållbarhet är grundförutsättning.

Den organisation som skulle förhindra nya krig i Europa kallas OSSE, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa. Inget av de fyra allianspartierna talar om OSSE, men däremot talar man gärna om NATO, dock utan att nämna kärnvapen.

Ett mer aktivt agerande för att få bindande avtal om avskaffande av kärnvapnen, helhjärtad satsning på samarbetet inom OSSE, införande av livskunskap på schemat från årskurs ett i skolan och en omfattande folkbildning för spridande av en ickevåldskultur måste bli Sveriges inriktning i stället för medlemskap i en militärallians, som även är en kärnvapenorganisation.

Harald Nordlund

f.d. kommunalråd och riksdagsledamot (FP)

Uppsala

Militärt avtal utan föregående debatt

 Så här skrev jag i juni, men utan publicering:

Hur skulle vi reagera om Sveriges riksdag skulle ge USA rätten att bemanna sjutton svenska militärbaser och att några skulle få användas av endast USA? Hur skulle vi reagera om Sverige gav USA även rätten att lagra amerikansk materiel i Sverige? Och, om den rätten inte uttryckligen undantog kärnvapen. Vad skulle vi säga om det visade sig att de amerikanska soldaterna på svensk mark inte kommer att lyda under svensk lag? Brott, som eventuellt begås här inte skulle beivras av svenska rättssystemet? Och, tänk om man i avtalet inte tydligt reglerar vad som får föras in i Sverige, till exempel vad fartyg och flygplan har ombord när man angör svensk mark.

Ovanstående blir dock verklighet om riksdagen beslutar att Sverige ska ställa sig bakom DCA-avtalet, ett av försvarsministrarna i Sverige och USA undertecknat avtal om militärt samarbete. DCA står för Defence Cooperation Agreement.

Rätten beträffande militärbaser skulle ges, enligt förslaget till avtal. Inget hinder för lagring av krigsmateriel skulle finnas, inte ens för kärnvapen, varom det visserligen lär finnas muntlig överenskommelse att undanta. Vad betyder emellertid en muntlig överenskommelse i ett skarpt läge? Amerikanska soldater ska inte kunna dömas för brott begångna på svenska mark. Detta ett avsteg från vad som gäller i andra sammanhang. Vilka kan konsekvenserna av okontrollerad införsel bli?

Avtalet är ett avtal mellan enbart Sverige och USA och anges ska ses som en komplettering av avtalet om NATO-medlemskapet, som alltså inte anses skapa tillräcklig säkerhet. Det undertecknade avtalet ska riksdagen ta ställning till inom en snar framtid. Proposition med förslag grundade på det undertecknade avtalet ligger nu hos riksdagen. Andan i avtalet präglas av att samarbetet ska bygga på förtroende. Enbart Nato-medlemskap anses inte ge ett tillräckligt tidigt och effektivt skydd. Jo det här kan bli verklighet om Sveriges riksdag godkänner det avtal som Sveriges försvarsminister har undertecknat tillsammans med USA:s försvarsminister.

Förutom att avtalet innebär stora oöverblickbara eftergifter för amerikansk militär verksamhet i Sverige är förslaget till avtal ur demokratisk synpunkt en fullständig katastrof. Ett mycket långtgående överlåtande av svenska militäranläggningar till USA ska genomföras utan en offentlig debatt. Få svenskar har hört talas om DCA och än färre vet vad DCA-avtalet innehåller. Inte heller NATO-frågan fick, innan beslutet om att säga ja till medlemsansökan, den genomlysning, som frågan borde ha fått. En mer genomgripande belysning av den påstådda hotbilden bör ses som självklar. Följderna av ett, från främst rysk sida uppfattat, tilltagande provokativt agerande från svensk sida borde, innan beslutet om NATO-medlemskapet fattades och innan beslut om DCA-avtalet fattas, ha belysts. Vad betyder det att Putin ser varje steg liknande NATO-medlemskap och DCA-avtal som ökande hot mot Ryssland?

Vad ligger bakom det faktum att man inte informerar? Varför inbjuds inte till och förs ingen debatt om avtalsförslaget? Står svaret att finna i att om svenska folket får veta vad avtalet skulle innebära uppstår ett svårhanterligt folkligt motstånd?

Nu behövs en mobilisering i form av högljudda krav på att riksdagsbeslutet får anstå i avvaktan på en omfattande information och debatt om avtalsförslaget. Förslaget bör kanske rent av bli föremål för en folkomröstning. Planen har sagts vara att beslut ska fattas i riksdagen före sommaren. Sker detta inträffar en skandal av sällan, eller aldrig, skådat slag. Får alltså inte ske.

Harald Nordlund f.d. kommunalråd och riksdagsledamot (FP) Uppsala