De och dem

Det har uppenbarligen uppstått svårigheter med att avgöra hur man använder "de" och "dem" i skrift. I korthet: de är nominativ, dem är dativ och ackusativ.

Tid för omprövning

Denna artikel hade jag införd i tidningen NU i juli 2019. Kanske aktuell igen. Liberal omprövning En ny era för Liberalerna tar, efter valet av ny ledare, nu sin början. Partiledaren har att marknadsföra partiets politik. Inriktningen för politiken läggs fast av landsmötet, ombud från hela landet. Partiledaren påverkar emellertid i hög grad medborgarnas bild av partiet genom sitt sätt att utöva ledarskapet på och sin betoning av politiska profilfrågor. Partiledarvalet är därför viktigt för partiets framtid. Ska partiet åter kunna framstå som Sveriges socialliberala parti måste landsmötet och den nya ledaren ompröva politiken i flera avseenden. Att Liberalerna ska fortsätta att hävda skolans betydelse för enskilda människors och ett samhälles positiva utveckling bör vara självklart. Men när man anger förstatligande av skolan som ett viktigt medel brister logiken. Riksdagen har, i Skollagen lagstiftat om, bland annat, att skolan ska vara jämlik. Staten har misslyckats med att få tillämpning av lagen. Att lägga även dagliga driftfrågor på den som misslyckats med sin styrande uppgift finner jag ologiskt. Stiftar man en lag måste man ha klarat ut hur den ska få efterföljd. Ett annat exempel är sjukvården. Hälso- och sjukvårdslagen anger att sjukvården ska vara jämlik. Ingen torde säga att staten gjort succé. Det handlar lite om organisation och mer om politisk styrning. Jag menar att huvudproblemet ligger här. Offentliga sektorn fortsätter att angripa problem med organisationsförändringar när grundproblemet är ett annat. Och...L säger samma som flera andra partier: omorganisera i stället för att lösa styrningsproblem. En annan fråga är försvaret och NATO-medlemskap. EU bildades för, i första hand, att stärka och säkra freden i Europa. Inför valet till Europaparlamentet nämnde kandidater och partiledare knappt fredsfrågan. Däremot talade man om upprustning och NATO-medlemskap, åtgärder, som skapar provokation och inte gynnar freden. Liberalerna talar om försvarssatsningar inom EU , men ingenting om alternativet diplomati och dialog. Och...L säger samma som flera andra partier: mer vapen i stället för dialog och diplomati. En tredje fråga: Jag påstår att många uppfattar, även om det inte är i sak korrekt, att Liberalernas klimatpolitik består av endast förslag till utbyggd kärnkraft. Fler och fler har börjat förstå att ny kärnkraft och tillämpning av ny teknik ligger många år framåt i tiden och att den är så dyr att tillskapa att det är tveksamt om den är realistisk. Till det kommer avfalls- och säkerhetsproblem. Osäkerheten motiverar helhjärtad satsning på förnybara energikällor. Och...L säger samma som flera andra partier: osäker kärnkraft som huvudsaklig energikälla. En fjärde fråga är allianskonstruktionen. Att ingå en allians innebär att man söker tona ner skillnader och betona likheter med ett eller flera andra partier, med enda syftet att nå regeringsmakten. Profilen suddas ut. Det här är ett förhållningssätt, som kan starkt ifrågasättas ur demokratisk synpunkt. Och...L säger samma som flera andra partier: regeringsmakten viktigare än att skapa egen ideologisk tydlighet. Liberalerna måste nu se mer långsiktigt på politiken än vad partiet gjort under en längre tid. Formulera tankarna kring solidaritet med människor, som här och nu kommer i kläm, solidaritet med människor i andra länder och solidaritet med kommande generationer. Formulera tankarna kring bevarandet av marknadsekonomin men också regleringen av den. En ohämmad marknadsekonomi motverkar andra socialliberala mål, såsom jämlikhet minskade sociala skillnader och frånvaro av ekonomiska oegentligheter. Den nya ledaren har en viktig uppgift i att återskapa den socialliberala berättelsen på ett sätt som kan tas in av oss medborgare och samtidigt använda stora örat för att finna vägen till att nå de ideologiska målen. Och...L säger inte samma som flera andra partier utan återgår till det socialliberala uppdraget.  Harald Nordlund f.d. kommunalråd, riksdagsledamot och landstingspolitiker (L) Uppsala

Enkla kommentarer i TV4

"L måste hitta frågor, som attraherar väljarna", sa just nu någon i TV4. Oj, så förenklat. Till att börja med måste L förklara vilke ideologiska position man har. Sakfrågorna kommer sedan

Riksda´n 29 april

Riksdagsbeslut 29 april Extra ändringsbudget för 2025 – Ytterligare stöd till Ukraina (FiU31) Regellättnader och ökad transparens på värdepappersmarknaden (FiU35) Nej till motioner om straffrättsliga frågor (JuU10) Nej till motioner om våldsbrott och brottsoffer (JuU11) Nej till motioner om kriminalvården (JuU14) Nej till motioner om polisfrågor (JuU15) Nej till motioner om det civila samhället, trossamfund och folkbildning (KrU8) Nej till motioner om prioriteringar inom hälso- och sjukvården (SoU17) Extra ändringsbudget för 2025 – Ytterligare stöd till Ukraina (FiU31) Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en extra ändringsbudget för att ge ytterligare stöd till Ukraina. Försvarsmateriel ska skänkas i form av exempelvis vapen och ammunition, fordon för sjuktransporter, sjukvårdsmateriel och livsmedel. Försvarsmakten bedöms kunna avvara försvarsmaterielen under en begränsad tid. Förslaget innebär också att regeringen, genom så kallade bemyndiganden, ska få rätt att besluta om att köpa in och ställa iordning materiel för att skänka till Ukraina, samt ersätta delar av den befintliga materiel som föreslås skänkas till Ukraina. Utöver materiel omfattar förslaget även utbildningsinsatser och stöd för att stärka Ukrainas totalförsvarsförmåga. Sammantaget innebär förslaget att statens utgifter för 2025 ökar med cirka 11,7 miljarder kronor och med sammanlagt cirka 4,8 miljarder under 2026–2028. Förslaget innebär också att 16,5 miljarder kronor som beräknats för stöd till Ukraina 2026 omfördelas till 2025. Regeringen får lämna ordinarie ändringsbudgetar två gånger om året. Men den får även lämna extra ändringsbudgetar om den anser att det finns särskilda skäl för det. Situationen i Ukraina är enligt regeringen ett sådant skäl och riksdagen gör ingen annan bedömning. Regellättnader och ökad transparens på värdepappersmarknaden (FiU35) Riksdagen säger ja till regeringens förslag om regellättnader och ökad transparens på värdepappersmarknaden. Beslutet grundar sig på ändringar i EU:s förordning och direktiv om marknader för finansiella instrument. Ändringarna innebär främst regellättnader för värdepappersinstitut, det vill säga företag som handlar med aktier och andra värdepapper. Riksdagens beslut innebär också en ändring i lagen om värdepappersmarknaden som rör Finansinspektionens beslut att förbjuda handel i vissa fall. Ändringen görs eftersom EU-kommissionen har ifrågasatt om EU:s öppenhetsdirektiv har genomförts på ett tillräckligt klart och precist sätt i svensk rätt. Lagändringen som rör Finansinspektionens beslut att förbjuda handel i vissa fall börjar gälla den 1 juni 2025. Detsamma gäller lagändringarna i kompletterande bestämmelser och hänvisningar till EU:s förordning om värdepapperscentraler. Lagändringarna i övrigt börjar gälla den 29 september 2025. Nej till motioner om straffrättsliga frågor (JuU10) Riksdagen sa nej till cirka 140 förslag i motioner om straffrättsliga frågor. Förslagen har lämnats in under den allmänna motionstiden 2024 och handlar bland annat om kontrollerande beteende, sexualbrott, förmögenhetsbrott och brott mot allmän ordning. Riksdagen hänvisar främst till att arbete redan pågår inom de områden som förslagen tar upp. Nej till motioner om våldsbrott och brottsoffer (JuU11) Riksdagen sa nej till cirka 120 förslag i motioner om våldsbrott och brottsoffer. Motionerna har lämnats in under den allmänna motionstiden 2024 och handlar bland annat om våld i nära relationer, stärkt skydd för brottsoffer och ersättning till brottsoffer. Riksdagen hänvisar främst till att arbete redan pågår inom de områden som förslagen tar upp. Nej till motioner om kriminalvården (JuU14) Riksdagen sa nej till 60 förslag i motioner om kriminalvården. Motionerna har lämnats in under den allmänna motionstiden 2024, och handlar bland annat om strukturella hinder för det återfallsförebyggande arbetet, utbildningsmöjligheter för intagna och anstaltsplatser utomlands. Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete redan pågår inom de områden som förslagen tar upp. Nej till motioner om polisfrågor (JuU15) Riksdagen sa nej till cirka 220 förslag i motioner om polisfrågor. Motionerna har lämnats in under den allmänna motionstiden 2024 och handlar bland annat om polisens trygghetsskapande och brottsförebyggande arbete, prioritering av olika typer av brott och åtgärder mot organiserad brottslighet. Riksdagen hänvisar främst till att arbete redan pågår inom de områden som förslagen tar upp. Nej till motioner om det civila samhället, trossamfund och folkbildning (KrU8) Riksdagen sa nej till cirka 70 förslag som berör civilsamhället, trossamfund och folkhögskolor i motioner från den allmänna motionstiden 2024. Förslagen handlar bland annat om statliga stöd, utvärdering av demokrativillkoren, en central databas över statsbidrag till civilsamhället, ett nationellt företrädarregister för föreningar och sammanslagning av myndigheter. Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete redan pågår i många av de områden som förslagen handlar om. Nej till motioner om prioriteringar inom hälso- och sjukvården (SoU17) Riksdagen sa nej till cirka 140 förslag i motioner om prioriteringar inom hälso- och sjukvården, främst med hänvisning till pågående arbete. Förslagen lämnades in under den allmänna motionstiden 2024 och handlar bland annat om prioriteringar, blodgivning och assisterad befruktning. Du får detta mejl eftersom du valt att prenumerera på Beslut i korthet. Riksdagen erbjuder även andra tjänster för att bevaka vad som händer i utskott och kammare. Läs mer på sidan Följ och prenumerera.

Tänk om partierna och media ville inse

Den tydliga ideologiska plattformen är inte förhandlingasbar inför ett val. Den omöjliggör sålunda bildande av allians före ett val. Man kan inte skapa tydlighet om en politik, som är unik och samtidigt förklara att man är överens, med vissa andra partier, om det mesta. Alliansbildning måste ses som tveksam ur demokratisk synpunkt enär budskapen är motsägande. Det här står vi för , men vi tycker i stort sett lika som A,B ochC. Allians får inte sammanblandas med koalition, som är en regeringsbildning av två eller flera partier efter ett val, i vilket väljarna uttryckt sitt stöd för självständiga partier. Tänk om partierna själva och media kunde inse detta. Vilen mer meningsfull politisk debatt vi skulle få

DCA

DCA-avtalet är inte ett ömsesidigt avtal, det ger endast amerikanska styrkor rättigheter. Svenska styrkor får inte likvärdiga befogenheter i USA- utan då gäller de regler som generellt gäller inom Natomedlemskapet. Om NATO splittras och stödet för Sverige därigenom upphör så kvarstår USA:s rättigheter i Sverige. Är det här riktigt klokt?

Svensk skola?

Mamma, mamma, jag har lärt mig skriva. Jaså, vad har du skrivit då?? Jag vet inte, jag har inte lärt mig läsa än

Vem sa det?

Vem sa: "Koalition är den intimaste formen av fiendskap"

Det var då men gäller även i dag

Jag tror att Bertil Ohlin nu vänder sig i graven. Det var inte det, som nu händer, han avsåg när han formulerade och beskrev socialliberalismen. Jag tror också att Bengt Westerberg våndas. Båda har i sina berättelser dragit gränser mot både höger och vänster. Bland annat detta skrev jag i en debattartikel i UNT25 mars 2021. Artikeln skulle ha giltighet även i dag

Riksda´n 23 april

Beslut i korthet Riksdagsbeslut 23 april Nej till motioner om tillgång till kultur och kulturskaparnas villkor (KrU6) Nej till motioner om litteratur, språk och konstarter (KrU7) Nej till motioner om migrationsfrågor (SfU18) Nej till motioner om företag, kapital och fastighet (SkU13) Småskalig gårdsförsäljning av alkoholdrycker tillåts (SoU24) Nej till motioner om tillgång till kultur och kulturskaparnas villkor (KrU6) Riksdagen sa nej till cirka 80 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2024 som rör tillgång till kultur och kulturskaparnas villkor. Förslagen handlar exempelvis om tillgång till kultur, kultur för unga och kulturskaparnas villkor. Riksdagen hänvisar bland annat till att det redan pågår arbete inom de områden som förslagen gäller. Nej till motioner om litteratur, språk och konstarter (KrU7) Riksdagen sa nej till cirka 60 förslag i motioner om litteratur, språk och konstarter, bland annat med hänvisning till redan vidtagna åtgärder och pågående arbete. Förslagen lämnades in under den allmänna motionstiden 2024 och handlar bland annat om scenkonstens villkor, bibliotek, svenska språkets ställning, nationella minoritetsspråk och litteratur. Nej till motioner om migrationsfrågor (SfU18) Riksdagen sa nej till cirka 140 förslag i motioner om migrationsfrågor, bland annat med hänvisning till pågående arbete. Förslagen lämnades in under den allmänna motionstiden 2024 och handlar om migration och asylpolitik, EU:s migrations- och asylpolitik, anhöriginvandring, asylprocessen, mottagande av asylsökande, verkställighet av avvisnings- och utvisningsbeslut samt svenskt medborgarskap. Nej till motioner om företag, kapital och fastighet (SkU13) Riksdagen sa nej till cirka 90 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2024 inom området företag, kapital och fastigheter. Motionerna handlar bland annat om företagande och investeringar, fastighetsskatt och fastighetsavgift och skogskonto. Riksdagen hänvisar bland annat till tidigare ställningstaganden och att utredningar och beredningar redan pågår. Småskalig gårdsförsäljning av alkoholdrycker tillåts (SoU24) Riksdagen sa ja till regeringens förslag som innebär att det, under en begränsad tid, ska införas en möjlighet att sälja alkoholdrycker i mindre skala vid gårdsförsäljning. Syftet är att förbättra förutsättningarna för den lokala besöksnäringen. Vissa begränsningar införs för att säkerställa att försäljningen sker i begränsad skala och att det snarare är besöket än försäljningen som står i centrum. Därför införs bland annat följande krav: Alkoholdryckerna ska vara egentillverkade av småskaliga oberoende producenter. Gårdsförsäljning får endast ske till besökare som deltagit i ett kunskapshöjande arrangemang som producenten har anordnat och tagit betalt för. Försäljningen till varje enskild besökare får inte överstiga 0,7 liter spritdrycker, 3 liter vin, 3 liter starköl och 3 liter andra jästa alkoholdrycker vid samma besökstillfälle. Lagändringarna börjar gälla den 1 juni 2025 och sex år framåt. Innan regleringen upphävs bör reformen utvärderas. Du får detta mejl eftersom du valt att prenumerera på Beslut i korthet. Riksdagen erbjuder även andra tjänster för att bevaka vad som händer i utskott och kammare. Läs mer på sidan Följ och prenumerera.