Varför har ingen en synpunkt

Tänk att ingenhar någon synpunkt på frågan om varför vi behöver friskolor. Vill en kommun ha annan en kommunen själv att driva en skola kan det ju ske genom upphandling.

Allvarlig kollision i dag. Aktiebolagslagen och offentlighetsprincipen i frontalkrock

Borde varit en självklarhet att offentlighetsprincip ska gälla för friskolorna. Men, vad gäller i kollisionen mellan offentlighetsprincipen och aktiebolagslagen, som inte medger motsvarande insyn. För aktiebolagen blir ju kvar inom skolan. Liberalerna inför offentlighetsprincipen. Inför i vad då? Inte i verkligheten, då ju man ingår i en blåbrun regering, som vill behålla aktiebolag och därmed begränsad insyn i frislkolor drivna av aktiebolag. Kanske bidrar emellertid okunskap hos oss väljare till att locka tillbaka några väljare. Varför bevara friskolereformen? Kommun, som önskar få in extern utförare inom skolan kan ju upphandla sådan? Skrivit om det under flera års tid. Men inte en enda gång har någon friskoleförespråkande politiker på riksnivå kommenterat detta konstaterande. Dags nu.

Otäck kombination

Otäck kombination för någon som är, inte bara galen, utan dessutom dum

Om DCA 2025

USA har tillgång till sjutton svenska militärbaser USA har i dag obehindrad tillgång till sjutton militärbaser i Sverige. Delar av dessa reserveras för enbart USA-militär. USA har också tillgång till svenska flygplatser och hamnar och USA har rätt att lagra materiel i Sverige. Inget undantag finns för kärnvapen. De amerikanska soldater, som kan komma att befinna sig här får immunitet mot svenska lagar och ska lyda under USA:s lagar, vilket innebär att om amerikansk soldat begår brott inom dessa militärbaser ska detta hanteras av USA:s rättsväsende. Amerikanska styrkor har enligt avtalet rätt att röra sig fritt på svenskt område. Du skojar, säger någon. Men allt detta måste du ha hittat på, säger en annan. Nej. Det, så kallade, DCA-avtalet, Defense Cooperation Agreement är ett avtal mellan Sverige och USA och reglerar försvarssamarbete mellan länderna. ”Avtalet är ett sätt att stärka och skapa förutsättningar för ett mer kontinuerligt samarbete mellan Sverige och USA när det gäller försvars- och säkerhetsfrågor. Enligt den svenska Nato-ansökan är avtalet ett resultat av ett försämrat säkerhetsläge i Europa, och enligt avtalet ser parterna att amerikanska styrkors närvaro bidrar till att stärka Sveriges och regionens säkerhet och stabilitet.” Liknande avtal med andra länder undantar kärnvapen i fråga om rätten att lagra materiel. Syftet med avtalet kan på goda grunder ifrågasättas, dels i sak dels i fråga om hur avtalet kommit till. Bland problem kopplade till avtalet nämns i olika kommentarer ett antal risker, som inte ägnats någon analys. Förutom nämnda uteblivna undantag för kärnvapen på svensk mark och möjliga konsekvenser därav saknas helt analys av möjliga effekter av att amerikanska soldater inte omfattas helt av svensk lagstiftning och analys av konsekvenser för mediefriheten som en följd av stark inblandning av amerikansk juridik inom Sverige. Detta, i sin tur, riskerar att inskränka den svenska suveräniteten. Dessa nämnda problem förknippade med DCA-avtalet är stora och oöverblickbara då man inte analyserat effekterna och tydligt beskrivit för- och nackdelar. Förutom de i sak tvivelaktiga delarna i DCA-avtalet är detta ur demokratisk synpunkt en total katastrof. Beslutet sägs dock vara fattat i demokratisk ordning. Denna utsaga är dock inte korrekt. Visserligen fattat genom beslut i riksdagen, men för att demokratikriteriet ska kunna anses uppfyllt måste beslut, i en fråga av denna vikt för Sverige, ha föregåtts av under lång tid förd offentlig debatt. Inte heller NATO-frågan fick en tillräcklig genomlysning innan beslutet om ansökan om medlemskap inlämnades. Förutom att avtalet innebär stora oöverblickbara eftergifter för amerikansk militär verksamhet i Sverige är förslaget till avtal ur demokratisk synpunkt en fullständig katastrof. Ett mycket långtgående överlåtande av svenska militäranläggningar till USA ska genomföras utan en offentlig debatt. DCA är inte känt för alla och än färre vet vad DCA-avtalet innehåller. Inte heller NATO-frågan fick, innan beslutet om att säga ja till medlemsansökan den genomlysning, som frågan borde ha fått. Sveriges roll i världen är nu helt förändrad. Från att ha varit pådrivande i strävanden efter att åstadkomma steg mot avskaffande av kärnvapen och en stark röst för freden är Sverige nu en del av en kärnvapenorganisation. Varför blev det så här? Kan det vara så illa att om man gjorde svenska folket medvetet om innehållet i DCA-avtalet, och konsekvenser härav, man såg risker för att det skulle uppstå ett stort motstånd? Vi måste nu få en debatt om avtalet, analyser av tänkbara effekter av detsamma och information till medborgarna. Det är ett politiskt ansvar. Harald Nordlund f.d. kommunalråd och riksdagsledamot (FP)

Nej till kärnvapen

Den här skrev jag för tio år sedan Nej till kärnvapen Ska Sveriges agerande i försvarsfrågan styras av Ryssland? Ryssland visar ett allt mer aggressivt beteende med kränkningar och hot. Detta faktum används som argument för svenskt medlemskap i kärnvapenorganisationen NATO Om Sverige går med i Nato skulle en sådan situation kräva motåtgärder från rysk sida. Hotet ska avskräcka Sverige från att ansöka om medlemskap. Två helt olika synsätt, men med Putin som dirigent i båda. ”Vi bestämmer själva över vår utrikes- och säkerhetspolitik. Vi är militärt alliansfria”, har vår utrikesminister Margot Wallström sagt, som kommentar till hotet från Ryssland. Hon har sagt även att Sveriges policy med ickedeltagande i militära block är en viktig faktor för att säkerställa stabiliteten i norra Europa. Det är med, bland andra, dessa utgångspunkter NATO-frågan måste diskuteras och inte som reaktion på uttalanden av president Putin. NATO är en organisation, med USA i förarsätet. USA förfogar över stora mängder kärnvapen. Kärnvapen finns placerade i några europeiska länder. Länderna i fråga har givit sitt medgivande till placeringarna. Sverige skulle vid ett medlemskap sannolikt kunna säga nej till sådan placering, i fredstid. Uppstår däremot en väpnad konflikt upphör den möjligheten och vi kan räkna med kärnvapen på svensk mark. Medlemskapet skulle också innebära att Sverige måste finna sig i den av NATO uttalade rätten att vara den part, som startar användning av kärnvapen. Sverige blir en del av hotet mot mänsklighetens överlevnad. Sverige kan i stället bli en part i ett arbete för avskaffande av kärnvapnen. En utopi kanske. Nej, om man menar allvar kan samarbete leda rätt. Genom internationella överenskommelser har kemiska vapen, inte avskaffats, men minskats mycket kraftigt. Antalet kärnvapen har också minskat, men tillgången är fortfarande stor och förekomsten utgör ett hot mot allt levande. Frågan är inte om kärnvapen bör och kan avskaffas utan att kärnvapnen måste avskaffas. Dock gäller för uppnående av riktig fred inte bara att kärnvapnen avskaffas och inte heller frånvaro av krig, ty krig kan återkomma, utan att vi avskaffar våldskulturen. Sverige kan och bör ta ledningen i ett arbete för att ersätta våldskulturen med en ickevåldskultur. I en ickevåldskultur löses konflikter med fredliga medel. Tecknen på att vi befinner oss i ett primitivt tillstånd är att vi tillverkar allt mer vapen och allt hemskare vapen, vi utbildar unga människor för att kunna använda vapnen, men vi lägger försvinnande små medel på fredsforskning, tar alltför få initiativ för fredsskapande och inser inte nödvändigheten av utbildning i konfliktlösning med fredliga medel. Utbildningen kan kallas livskunskap och måste ges redan i förskolan och bli ett skolämne i grundskolan. Det fredsskapande arbetet måste bedrivas på flera arenor samtidigt. Ur mitt perspektiv har fredsprojektet Europeiska unionen hittills varit en besvikelse. Visst har själva tillblivelsen av unionen hindrat stater från att gå in i konflikter, men vad har unionen härutöver åstadkommit? För mig är det en gåta att Nobels fredspris tilldelats unionen. EU bildades som ett fredsprojekt och ett miljöprojekt. Ännu är det inte för sent, men jag kräver av våra parlamentariker i EU att man fullgör sitt uppdrag att arbeta för fred, ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet, varvid ickevåldslig hållbarhet är grundförutsättning. Den organisation som skulle förhindra nya krig i Europa kallas OSSE, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa. Inget av de fyra allianspartierna talar om OSSE, men däremot talar man gärna om NATO, dock utan att nämna kärnvapen. Ett mer aktivt agerande för att få bindande avtal om avskaffande av kärnvapnen, helhjärtad satsning på samarbetet inom OSSE, införande av livskunskap på schemat från årskurs ett i skolan och en omfattande folkbildning för spridande av en ickevåldskultur måste bli Sveriges inriktning i stället för medlemskap i en militärallians, som även är en kärnvapenorganisation. Harald Nordlund f.d. kommunalråd och riksdagsledamot (FP) Uppsala

Inte meningsfullt längre

Oj, så svårt. Bör helt avsluta min blogg. Kanske hundra besökare på en dag. Skulle behöva ett tryck på reklam från varje besökare för att det ska vara meningsfullt. Kanske håller jag ut några dagar till

Till L:s partistyrelse och partiråd

Än finns tid, men den är knapp. Jag ska nog avstå från att säga och skriva "vad var det jag sa". Agera nu Ny start för Liberalerna Om man ständigt hamnar offside, eller om man inte syns på spelplanen, då är det dags att tänka om. Då måste man klara ut varför man inte kommer i måluppfyllelseposition. Dilemmat är kännetecknande för Liberalerna av i dag. Man vill nå måluppfyllelse, men man tvingas acceptera en spelstil, som inte passar de egna spelarna. Nu krävs en berättelse om varför socialliberalismen behövs i svensk politik. Det som under historien, med några kortare avsteg, varit kännetecknande för Folkpartiet, numera Liberalerna, är den socialliberala profilen. Sociala reformer utan socialism har varit ett grundläggande tema. Men den tidigare socialliberalismen lämnade lucka för det som skulle komma att visa sig utgöra ett stort hot mot socialliberalismen nämligen extremismen. Dagens socialliberalism måste präglas av sociala reformer utan ideologisk extremism. I vad jag ser som plattformen, från vilken avstampet vid en nystart för Liberalerna ska tas, består av tio olika men sammanfallande byggstenar. 1. Individens frihet En av de viktigaste byggstenarna i en socialliberalism av anno 2025 har inskriptionen frihet. Den frihet vi har upplevt och tagit för given behöver, mer än på länge, ges skydd. Hoten finns i form av olika former av begränsningar. En är polariseringen, det vill säga, påverkan av sammanhållningen i en splittrande riktning. Friheten är hotad av även ojämlika ekonomiska förutsättningar liksom av påverkan av tänkandet och forskningen. 2. Demokrati Även demokratin är hotad. Det måste vara en socialliberal uppgift att larma när tecken på hot visar sig. Ett samhälle utan jämställdhet och demokrati är inte ett samhälle med frihet. Motsatsen heter samhälle med diktatur. Engagemang för mänskliga rättigheter är centralt. 3. Rättsstat Lagarna står över alla och domstolarna är oberoende. Alla medborgare ska behandlas lika utifrån gällande lagstiftning. Rättsstaten nedmonteras eller är nedmonterad i stora delar av vår omvärld. Vilken kraft om inte socialliberalismen är den självklara motkraften. 4. Utbildning och fostran Utbildningsnivån i ett samhälle är avgörande för samhällets stabilitet i fråga om Individens frihet, om demokratins styrka och om rättsstatens överlevnad. Även som förebyggare av våld och oordning. Uppdrag till skolan att fylla brister, inte bara i vad avser intellektuella kunskaper utan också i fråga om emotionella färdigheter, livskunskap, framstår som särskilt angeläget i dagens samhälle. Frihetens, demokratins och rättsstatens fortlevnad är beroende av en utbildning med hög kvalitet, men också en god etik, det vill säga, goda emotionella färdigheter. 5. Det glömda Sverige Begreppet har myntats av Liberalernas föregångare Folkpartiet. Med begreppet ville man beskriva grundtanken i en socialliberal politik. Kort skrivet: undanröja bortglömdhet och marginalisering. 6. Jämlikhet Lika tillgång till utbildning, vård och social trygghet liksom jämställdhet mellan olika grupper är viktiga delar i en politik för jämlikhet. Upplevda avgrundsdjupa ekonomiska klyftor omöjliggör känsla av jämlikhet. 7. Klimat och miljö Att få ett stopp på klimatförändringarna är en ödesfråga för allt levande på jorden. Härom är forskningen tydlig. Den biologiska mångfalden är starkt hotad. Om frågan inte är prioriterad på ett socialliberalt partis agenda måste ses som ett oerhört svek mot en socialliberal ideologi. 8. Tolerans Vi människor har olika bakgrunder, olika åsikter och olika kulturella bakgrunder. Respekten för dessa olikheter är i dag särskilt hotad. Värnandet av olikheter måste ses som ett socialliberalt åtagande. 9. Fred Sverige har historiskt varit en viktig aktör i kampen mot kärnvapen och i fredsarbete. Kampen har nu upphört. Utöver klimat och miljö som ödesfrågor är även fredsfrågan en sådan. Fredskamp väcker respekt i omvärlden och minskar väpnade hot. 10. Ny politisk debatt För ett uppfyllande av här, i korthet, upptagna socialliberala utmaningar måste politiken i högre grad än för närvarande ägna sig åt uppföljning av målsättningar och åt dialog med väljarna om sin konkreta politik. Dagens destruktiva politiska debatt måste ersättas med utbyte av tankar. Från tid till annan krävs samarbete med andra politiska riktningar men utan att plattformen faller samman. Vissa stenar är möjliga att sammanlägga med enstaka stenar i andra partiers idébygge. Om däremot plattformens hållbarhet genom borttagande av en eller flera av stenarna är hotad måste sådant samarbete ses som uteslutet. Det vi ser i dag är en helt raserad socialliberal plattform, som torde kunna återuppbyggas, för närvarande i endast opposition. Harald Nordlund f.d. kommunalråd och riksdagsledamot (FP) Uppsala

Grodantalet ökar

Förekomsten av grodor förefaller öka. Framgår främst i media

Enkla trafikregler

1. Fordon framförs på höger sida. Gäller gator, vägar, cykelvägar 2. På väg utan gångbana färdas fotgängare på vänster sida 3. På gemensam gång- och cykelväg färdas fotgängare på vänster sida 4. På särskild gånbana färdas fotgängare lämpligen på höger sida av gångbanan 5. Skidåkare möts lämpligen till höger

Vad är störst

en liten artikel om Jan Måtenssons bortgång. en mycket större om byte av tränare en klubb