Riksda´n 1 oktober

Logotyp: Sveriges riksdag 1 oktober 2025 Beslut i korthet Riksdagsbeslut 1 oktober Tillägg och förtydliganden i den nya arbetslöshetsförsäkringen (AU3) Anpassningar till EU-regler om hantering av finansiella företag i kris (FiU7) Extra ändringsbudget för 2025 – Ytterligare stöd till Ukraina (FiU8) Stärkt skydd för demokratin och domstolarnas oberoende (KU2) Nya regler för kommersiell radio (KU3) Skärpta åtgärder mot fartyg som bryter mot EU:s klimatregler (MJU3) Tillägg och förtydliganden i den nya arbetslöshetsförsäkringen (AU3) Riksdagen sa ja till regeringens förslag som innebär vissa tillägg och förtydliganden i den nya lagen om arbetslöshetsförsäkring. Syftet med ändringarna är att se till att den nya arbetslöshetsförsäkringen fungerar som det var tänkt. Ett av tilläggen handlar om arbetssökande som deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program som avser särskilda insatser för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Förslaget innebär att även denna grupp ska kunna få arbetslöshetsersättning vid sidan av ett deltidsarbete. En annan ändring gäller kravet på sammanhängande medlemskap i eller anslutning till en arbetslöshetskassa vid fastställandet av ersättningsnivån. Det förtydligas att det inte ska vara ett hinder för en arbetssökande att få en ersättning om 60 procent om sökanden har varit medlem tolv månader eller längre. Lagändringarna ska börja gälla den 18 november 2025, men tillämpas retroaktivt från och med den 1 oktober 2025 då den nya lagen om arbetslöshetsförsäkring träder i kraft. Anpassningar till EU-regler om hantering av finansiella företag i kris (FiU7) Sverige behöver göra anpassningar till EU:s regelverk om hanteringen av finansiella företag i kris. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Genom lagändringarna genomförs ändringsdirektivet till EU:s krishanteringsdirektiv i svensk rätt. Dessutom görs vissa klarlägganden i lagen om resolution med anledning av att Europeiska kommissionen har ifrågasatt om några artiklar i EU:s krishanteringsdirektiv (oberoende av ändringsdirektivet) fullt ut har genomförts i svensk rätt. I EU:s krishanteringsdirektiv finns regler om hantering av finansiella företag i kris genom resolution, det vill säga avveckling eller rekonstruktion. Lagändringarna börjar gälla den 1 november 2025. Extra ändringsbudget för 2025 – Ytterligare stöd till Ukraina (FiU8) Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en extra ändringsbudget för att ge ytterligare stöd till Ukraina. Försvarsmateriel ska skänkas i form av exempelvis lastbilar, traktorer, snöslungor och motorcyklar. Försvarsmakten bedöms kunna avvara försvarsmaterielen under en begränsad tid. Förslaget innebär också att regeringen, genom så kallade bemyndiganden, ska få rätt att besluta om att köpa in och ställa iordning materiel för att skänka till Ukraina, samt ersätta delar av den befintliga materiel som föreslås skänkas till Ukraina. Utöver materiel omfattar förslaget även stöd inom det maritima området och stöd för att stärka Ukrainas civilförsvar. Sammantaget innebär förslaget att statens utgifter minskar med cirka 6,1 miljarder kronor 2025. Därmed förstärks statens finansiella sparande och minskar dess lånebehov med samma belopp. För perioden 2026–2030 beräknas statens utgifter öka med 6,1 miljarder. Regeringen får lämna ordinarie ändringsbudgetar två gånger om året. Men den får även lämna extra ändringsbudgetar om den anser att det finns särskilda skäl för det. Situationen i Ukraina är enligt regeringen ett sådant skäl och riksdagen gör ingen annan bedömning. Stärkt skydd för demokratin och domstolarnas oberoende (KU2) Riksdagen sa ja till att som vilande anta regeringens förslag till ändringar i regeringsformen och riksdagsordningen, med syftet att stärka det institutionella skyddet för Sverige som demokratisk rättsstat. Förslagen innebär i huvudsak att det ska bli svårare att ändra grundlagarna och att skyddet för domstolarnas och domarnas oberoende långsiktigt stärks. Bland annat kommer det att ställas krav på att minst hälften av riksdagens ledamöter säger ja till ett beslut att anta ett grundlagsförslag som vilande och att minst två tredjedelar av riksdagens ledamöter säger ja till det andra beslutet att anta förslaget – efter att riksdagsval har hållits. Eftersom förslaget gäller en ändring i grundlag krävs det att riksdagen röstar lika två gånger om förslaget och det måste vara ett riksdagsval emellan. Det första beslutet innebär att grundlagsförslaget antas som vilande. Genom det andra beslutet antas grundlagsförslaget slutligt. Ändringar av så kallade huvudbestämmelser i riksdagsordningen beslutas på samma sätt. Lagändringarna föreslås börja gälla den 1 april 2027. Nya regler för kommersiell radio (KU3) Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att införa nya regler för kommersiell radio. Beslutet innebär att regelverket för tillstånd och villkor för sändning blir detsamma, oavsett om det handlar om analog eller digital radio. Dagens regler, när det gäller tillstånd och reglering, skiljer sig åt beroende på om det är analog eller digital teknik som används för sändningarna. Syftet med lagändringarna är att skapa goda förutsättningar för en långsiktigt hållbar kommersiell radioverksamhet. Den kommersiella radions sändningar ska tillgodose olika intressen och smakriktningar. De nya reglerna börjar gälla den 15 november 2025. Skärpta åtgärder mot fartyg som bryter mot EU:s klimatregler (MJU3) Myndigheter ska få fler möjligheter att vidta åtgärder mot fartyg som bryter mot EU:s klimatregler. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Ett fartyg som inte uppfyller sina skyldigheter, till exempel att övervaka sina utsläpp, kan få beslut om avvisning, kvarhållning eller förbud att gå in i svensk hamn. För att myndigheterna ska kunna se till att besluten följs föreslår regeringen att besluten ska få förenas med vite. Regeringen föreslår även att Kustbevakningen och Polismyndigheten ska hjälpa den myndighet som fattat ett beslut om att kvarhålla ett fartyg eller förbjuda ett fartyg att gå in i hamn med de åtgärder som behövs för att verkställa eller förhindra överträdelser av sådana beslut. Förslaget innebär även att en kustbevakningstjänsteman i vissa situationer ska få använda våld. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2026