Kemikalie- och rovdjurspolitiken

Beror det på att kemikalieproblemen, och en politik för att lösa dom, inte ger röster, eller snarare anses inte ge röster, som partierna inte bryr sig om att driva på. Såg i ett nyhetsbrev från SNF följande:

"Särskilt mannens fertilitet är i fara. Det behövs en betydligt tuffare kemikaliepolitik och Sverige kan gå före och driva på utvecklingen i rätt riktning.

Hormonstörande kemikalier kan förstärka, försvaga eller kortsluta kroppens egna signaler. Kända miljögifter som DDT, PCB, DEHP och tributyltenn kan påverka hormoner, men det finns många andra ämnen med effekter som fortfarande är okända eller bara delvis kända. Dessutom kan flera olika ämnen i en kemikalie-cocktail förstärka varandra eller samverka så att ytterligare effekter uppstår.

Miljögifter i vardagsvaror
En rad miljögifter finns i produkter som vi dagligen använder eller omger oss med som kläder, leksaker, hygien- och elektronikvaror. Sammantaget utstätts vi för en blandning av tusentals ämnen. Även om kunskapen idag är otillräcklig om många ämnens egenskaper och effekter, så har forskningsresultat tydliggjort konsekvenser av flera hormonstörande ämnen. Förskjuten pubertet, försämrad spermieproduktion och missbildningar på könsorganen är exempel på sådana effekter.

Otillräcklig riskbedömning
Idag tillåter lagstiftningen att kemikalier kommer ut på marknaden utan att man gjort en tillräcklig riskbedömning. En svår och kostsam riskbedömning krävs däremot för att få till stånd en hårdare reglering för samma kemikalier. Vi anser att det borde vara precis tvärt om.

Sverige bör driva på så att kemikaliepolitiken skärps inom EU och internationellt. Det borde räcka att ämnen är misstänkt hormonstörande för att de ska gallras bort. Hellre fälla än fria kemikalier som man misstänker kan skada vår fortplantning. Utgångspunkten för kemikaliepolitiken ska vara att skydda de mest sårbara: foster och barn.

Producentens ansvar, konsumentens möjlighet
Försiktighetsprincipen och förorenarnas ansvar är två grunder som ligger till grund för våra krav på kemikalieproduktion och hantering. Så fort man misstänker att en produkt innebär hot mot miljö- eller hälsa ska den som producerar eller hanterar den, förorenaren, ta ansvar och söka ersätta de ämnen som eventuellt kan vara skadliga .

Utbytesprincipen kan var och en av oss tillämpa i vardagen genom att välja hushållskemikalier och hygienprodukter som är märkta med Bra Miljöval. Fler råd och tips har vi samlat i Grön guide (se länk här intill i högerspalten).

Bättre riskbedömning
Det krävs nya regler för hur man bedömer riskerna med en kemikalie. Idag bedöms ämne för ämne. Man tar inte hänsyn till vilka kombinationseffekter som kan uppstå, när vi utsätts för flera olika kemikalier. Enbart i människans blod finns idag en cocktail av flera hundra kemikalier.

Ett argument som kemikaliebranschen brukar använda är att det finns oändligt många olika kombinationseffekter och att det därför är omöjligt att ta hänsyn till dem. Den sammanställning som vi gjort i vår rapport "Rädda mannen” visar emellertid att det finns utvecklade vetenskapliga modeller som man kan tillämpa på hormonstörande ämnen.

De många kombinationerna av kemikalier som vi utsätts för visar dock att det är uppenbart att det behövs nya teststrategier för att det skall vara möjligt att testa många olika kombinationer inom en rimlig tidsrymd och på ett etiskt bättre sätt. Moderna teststrategier diskuteras bl a i USA. Målet är att de skall vara vetenskapligt mer relevanta, betydligt snabbare, billigare och djuretiskt mycket bättre.

Det är viktigt, anser vi, att identifiera särskilt känsliga grupper. Känsligheten varierar under olika perioder i livet. Pojkfoster är exempelvis extra känsliga för ämnen som hämmar testosteron och flickor strax före puberteten är extra sårbara för ämnen som har samma effekter som östrogen.

Politik för en giftfri miljö
Naturskyddsföreningen arbetar för att:

•Forskning kring hormonstörande ämnen ska prioriteras.
•Snabba åtgärder ska vidtas för att skydda de mest utsatta grupperna.
•Modeller för att testa, klassa och märka blandningar av ämnen ska ta hänsyn till kombinationseffekter.
•Introduktion av nya ämnen ska stoppas och utfasning av gamla ska ske redan när man misstänker att de har hormonstörande egenskaper.
•Den europeiska kemikalielagstiftningen, REACH, ändras så att ämnen i mycket mindre volymer enklare kan prövas och regleras hårdare.
Europeiska miljörörelsens krav
Europeiska miljörörelsen har enats om några viktiga krav på vad REACH ska fokuseras på:

•Omgående lägga mer arbete på att identifiera och föra in hormonstörande ämnen inom ramarna för REACH.
•Skärpa kraven på att ersätta farliga ämnen med mindre farliga alternativ.
•Klassning av särskilt farliga ämnen alltid vara öppen och tillgänglig för konsumenter och företag.
•Reformera samtliga regler för kemikalier inom EU så att hormonstörande ämnen omfattas av försiktighetsprincipen och därför regleras hårdare"

Nya anmärkningar från EU om svensk rovdjurspolitik. Även detta klipp från SNF

"Sista varningen till den svenska regeringen från EU-kommissionen – ändra vargpolitiken nu!

Trots vissa insatser har Sverige ännu inte anpassat sin politik för att skydda hotade vargar till EU:s naturskyddsregler. Efter rekommendation från EU:s miljökommissionär Janez Potočnik har kommissionen därför beslutat att skicka ett så kallat motiverat yttrande till Sverige och uppmana landet att ändra sin vargpolitik. Sverige har två månader på sig att rätta sig efter reglerna. Om man inte gör det detta kan kommissionen föra ärendet vidare till EU-domstolen.

– Nu ligger regeringen pyrt till. Det ska bli intressant att se när den inser att den är helt fel ute med sin rovdjurspolitik. Trots att EU-kommissionen gång på gång, på punkt efter punkt, ger Sverige kritik för att inte uppfylla kritierierna för hur man bevarar en rovdjursstam så klamrar sig regeringen krampartat sig fast vid sin politik, säger Naturskyddsföreningens ordförande Mikael Karlsson.

EU-kommissionen menar att det främst kvarstår frågetecken kring:
•Upprepad licensjakt på en strikt skyddad och hotad art utan att villkoren för undantag i EU-lagstiftningen uppfylls.
•Effektiva åtgärder för att hantera den höga inavelsnivån i populationen genom att naturlig vargmigration till Sverige underlättas eller genom aktiv förflyttning av vargar.
•Antagande och genomförande av en förvaltningsplan för denna hotade art.
•Den begränsning av antalet vargar i Sverige som satts till 210.
–Kritiken är lika tydlig som tidigare. Det svenska vargbeståndet är litet och hotas till följd av geografisk isolering och inavel. Om regeringen ska kunna undvika en domstolsprocess är det hög tid att sluta med retoriken och istället lägga fokus på att ändra politiken och dess tillämpning: Sätt stopp för licensjakten, öppna för långt fler vargar i hela landet och utveckla och implementera en förvaltningsplan värdig namnet! säger Mikael Karlsson"