torsdag 19 december 2019

Riksda´n 17 december

Riksdagsbeslut 17 december

Drygt 10 miljarder till jämställdhet och nyanlända invandrares etablering (AU1)
Pengar till miljö- och naturvård (MJU1)
20 miljarder till areella näringar, landsbygd och livsmedel (MJU2)
Pengar till näringsliv (NU1)
Nytt mål för och 3,7 miljarder till regional tillväxt (NU2)
96 miljarder till ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning (SfU1)
36 miljarder till ekonomisk trygghet för äldre (SfU2)
101 miljarder till ekonomisk trygghet för familjer och barn (SfU3)
Ja till ändrade regler om sociala trygghetsförmåner vid brexit utan ett utträdesavtal (SfU12)
Svenskt deltagande i insats i Irak förlängs (UFöU2)
Regeringens arbete i frågor som rör Kina (UU4)
Drygt 83 miljarder till utbildning och universitetsforskning (UbU1)

Drygt 10 miljarder till jämställdhet och nyanlända invandrares etablering (AU1) 

Ungefär 10,1 miljarder kronor ur statens budget för år 2020 ska gå till jämställdhet och nyanlända invandrares etablering. Mest pengar går till kommunersättningar vid flyktingmottagande, som får 8,5 miljarder. Regeringens mål för åtgärder mot segregation godkändes. Målet är minskad segregation, jämlika och jämställda uppväxt- och levnadsvillkor samt goda livschanser för alla.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen sa samtidigt nej till 20 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2019.
Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 27 november 2019. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Pengar till miljö- och naturvård (MJU1) 

Cirka 12,6 miljarder kronor ur statens budget för 2020 ska enligt regeringens förslag gå till utgiftsområdet allmän miljö- och naturvård. Mest pengar går till klimatinvesteringar, cirka 2 miljarder kronor. Knappt 1,8 miljarder går till klimatbonus. Andra stora poster är åtgärder för havs- och vattenmiljö samt åtgärder för och skydd av värdefull natur. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.
Riksdagen sa nej till cirka 40 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2019, bland dessa alternativa budgetförslag.
Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 27 november 2019. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.
Riksdagen ger regeringen tillåtelse att ta bort de utsläppsrätter som Sverige kommer att tilldelas enligt EU:s ansvarsfördelningsbeslut och som inte behövs för att Sverige ska uppfylla sitt åtagande inom EU för åren 2017 och 2018. Även de utsläppsrätter Sverige har tillgodoräknats som resultat av internationella klimatinsatser, under Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod, tillåts tas bort.

20 miljarder till areella näringar, landsbygd och livsmedel (MJU2) 

Cirka 19,7 miljarder kronor ur statens budget för år 2020 ska enligt regeringens förslag gå till utgiftsområdet areella näringar, landsbygd och livsmedel. Mest pengar går till gårdsstöd, drygt 7,3 miljarder kronor och knappt 3,9 miljarder kronor går till åtgärder för landsbygdens miljö och struktur. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen sa samtidigt nej till cirka 50 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2019, bland dessa alternativa budgetförslag.
Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 27 november 2019. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Pengar till näringsliv (NU1) 

Cirka 7,3 miljarder kronor ur statens budget för 2020 går till utgiftsområdet näringsliv. Mest pengar, cirka 3 miljarder kronor, går till Verket för innovationssystem (Vinnova): forskning och utveckling. 793 miljoner kronor går till näringslivsutveckling och 759 miljoner kronor går till strategiska kompetensmedel för industriforskningsinstituten. Riksdagen sa ja till regeringens förslag och nej till alternativa budgetförslag i motioner.
Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 27 november 2019. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.
Riksdagen riktade ett tillkännagivande till regeringen om att utveckla en tydligare resultatredovisning för området utrikeshandel, export- och investeringsfrämjande samt att senast i budgetpropositionen för 2021 återkomma med ett förslag till riksdagen om ett mål för samma område.

Nytt mål för och 3,7 miljarder till regional tillväxt (NU2) 

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ett nytt mål för den regionala tillväxtpolitiken som omfattar hållbar utveckling.
Cirka 3,7 miljarder ur statens budget för 2020 går till utgiftsområdet regional tillväxt. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet fördelas. Mest pengar får regionala tillväxtåtgärder, cirka 1,7 miljarder kronor. Drygt 1,5 miljarder går till Europeiska regionala utvecklingsfonden och cirka 455 miljoner kronor går till transportbidrag.
Riksdagen sa nej till alternativa budgetförslag som lagts fram i motioner från allmänna motionstiden 2019. Budgetpropositionen för 2020 bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.
Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 27 november 2019. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

96 miljarder till ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning (SfU1) 

Cirka 96 miljarder kronor ur statens budget 2020 går till utgiftsområdet ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning. Mest pengar går till aktivitets- och sjukersättningar, cirka 42,2 miljarder kronor. 36,9 miljarder kronor går till sjukpenning och rehabilitering och Försäkringskassan får cirka 8,8 miljarder kronor. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.
Riksdagen sa också ja till regeringens förslag att regioner från och med februari 2020 blir skyldiga att erbjuda koordineringsinsatser för sjukskrivna patienter.
Förslagen bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.
Riksdagen sa nej till alternativa budgetförslag i motionerna.
Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 27 november 2019. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

36 miljarder till ekonomisk trygghet för äldre (SfU2) 

Drygt 36,5 miljarder kronor ur statens budget för år 2020 ska gå till utgiftsområdet ekonomisk trygghet vid ålderdom. 14,9 miljarder ska användas till garantipension för pensionärer, 9,8 miljarder till efterlevandepension för vuxna, 10 miljarder till bostadstillägg för pensionärer och 1,2 miljarder till äldreförsörjningsstöd. Pensionsmyndigheten får 0,6 miljarder i anslag. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen sa också nej till motioner med alternativa budgetförslag från den allmänna motionstiden 2019. Motionerna rör bland annat höjd garantipension och höjt tak för bostadskostnader i bostadstillägget.
Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 27 november 2019. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

101 miljarder till ekonomisk trygghet för familjer och barn (SfU3) 

Drygt 101 miljarder kronor ur statens budget 2020 går till utgiftsområdet ekonomisk trygghet för familjer och barn. Mest pengar går till föräldraförsäkring, cirka 47,3 miljarder kronor. Cirka 33,5 miljarder kronor går till barnbidrag och cirka 7,6 miljarder kronor går till pensionsrätt för barnår. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.
Riksdagen sa också nej till motioner med alternativa budgetförslag från den allmänna motionstiden 2019/20.
Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 27 november 2019. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Ja till ändrade regler om sociala trygghetsförmåner vid brexit utan ett utträdesavtal (SfU12) 

Regeringen föreslår att det ska göras vissa ändringar i lagen om sociala trygghetsförmåner efter det att Storbritannien har lämnat EU. Ändringarna ska endast gälla om Storbritannien lämnar EU utan att ett utträdesavtal har börjat gälla.
Ändringarna innebär bland annat att svenska sociala trygghetsförmåner ska fortsätta att utbetalas till privatpersoner som är bosatta i Storbritannien under en övergångstid efter att Storbritannien har lämnat EU. Privatpersoner ska även kunna få ersättning för vårdkostnader som har uppkommit i Storbritannien under samma övergångstid.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2020.

Svenskt deltagande i insats i Irak förlängs (UFöU2) 

Sverige ska även under 2020 delta i den pågående militära utbildningsinsatsen i Irak. Den svenska styrkan ska bestå av 70 personer. Det ska också finnas möjlighet att utöka med en tillfällig förstärknings- och evakueringsstyrka på högst 150 personer. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Insatsen sker på irakisk inbjudan och genomförs av den globala koalition som samarbetar för att bekämpa terrororganisationen Daesh. Det övergripande målet med Sveriges insats är att öka de irakiska försvarsstyrkornas förmåga att motverka hotet från Daesh.
Utvecklingen i Irak är mycket osäker och oförutsägbar och regeringen har kontinuerlig beredskap för att anpassa eller avbryta den svenska insatsen i landet. Riksdagen uppmanade därför också regeringen i ett tillkännagivande att återrapportera till utrikesutskottet när läget kräver det eller minst en gång per kvartal. Rapporteringen ska handla om insatsens utformning, eventuellt förändrade förutsättningar och om insatsens bidrag för att kunna uppfylla målet.

Regeringens arbete i frågor som rör Kina (UU4) 

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om Sveriges förbindelser med Kina och regeringens förhållningssätt i frågor som rör Kina. Regeringens grundsatser för förhållningssättet är bland annat att alltid utgå från svenska och EU-gemensamma intressen och värderingar i samröret med Kina samt att ta till vara de möjligheter som Kinas utveckling erbjuder och hantera de utmaningar landet ställer oss inför. Förhållningssättet bygger på EU:s Kinastrategi från 2016 och beskriver hur den ska tillämpas i Sverige.
Riksdagen konstaterar att Sverige har ett behov att ompröva sitt förhållningssätt till Kina utifrån en omvärld som genomgår en snabb förändring, delvis på grund av Kinas växande inflytande. För att säkerställa svenska intressen är det avgörande att EU agerar enat och genomdriver en långsiktigt strategisk politik.
Enligt riksdagen bör Sverige ta sig an de möjligheter som Kinas växande ekonomi innebär samtidigt som vi bör säkerställa att våra intressen är skyddade när så behövs. Sverige behöver slå fast en balans där vi drar upp gränser för ageranden som är skadliga för oss samtidigt som vi upprätthåller den öppenhet som överensstämmer med våra värderingar och som har gagnat vår samhälleliga utveckling. Riksdagen vill vidare betona att Sverige i alla relationer med Kina ska verka för att de mänskliga rättigheterna respekteras fullt ut.
Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Drygt 83 miljarder till utbildning och universitetsforskning (UbU1) 

Drygt 83 miljarder ur statens budget för år 2020 ska gå till utgiftsområdet utbildning och universitetsforskning. Det är bland annat anslag till universitet och högskolor, myndigheter inom utbildningsområdet, statsbidrag till skolutveckling och stärkt likvärdighet i skolan samt forskning och forskningsinfrastruktur som ESS (European Spallation Source).
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet. Riksdagen sa samtidigt nej till alternativa budgetförslag som lagts fram i motioner från allmänna motionstiden 2019.
Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 27 november 2019. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Inga kommentarer: