Riksda´n 10 juni

10 juni 2020
Beslut i korthet
	Riksdagsbeslut 10 juni • Riksrevisionens granskning av beredskapen för kärnkraftsolyckor (FöU4) • Statens ansvar för vissa kärntekniska verksamheter förtydligas (FöU10) • Effektivare informationsutbyte mellan polis och socialtjänst vid samverkan mot terrorism (JuU35) • Undantag i tillståndskravet för kameraövervakning (JuU36) • Vissa regler för riksrevisorn och riksrevisionsdirektören ska förtydligas (KU8) • Nej till motioner om valfrågor (KU12) • Ledamöter ska kunna delta på distans vid sammanträden i utskotten och EU-nämnden (KU16) • Skrivelse om kommittéernas verksamhet under 2019 har behandlats (KU18) • Ändringar i utgiftsområden i statens budget (KU19) • Delar av valsystemet har granskats (KU23) • Ny inriktning för det klimatpolitiska arbetet (MJU16) • Straffen ska skärpas för allvarliga fall av immaterialrättsintrång (NU18) • Ny lag ska komplettera EU-regler om webbplattformar (NU19) • Expertgrupp bör vidareutveckla metod mot hemlöshet (SoU9) • Nej till motioner om kompetensförsörjning och prioriteringar inom sjukvården (SoU12) • Förbättrade möjligheter till bilstöd (SoU17) • Skrivelse om Riksrevisionens rapport om Inspektionen för vård och omsorg (SoU18) • Simulatortest vid synfältsdefekter bör återinföras (TU14)
	Riksrevisionens granskning av beredskapen för kärnkraftsolyckor (FöU4)  Riksrevisionen har granskat arbetet med att förebygga och hantera kärntekniska olyckor. I sin rapport konstaterade revisionen att beredskapen i huvudsak är god men att det finns vissa brister. Det handlar bland annat om att ansvarsfördelningen mellan berörda myndigheter behöver bli tydligare och att det behövs en nationell strategi för sanering efter en kärnteknisk olycka. Riksrevisionen riktade därför rekommendationer till regeringen, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och Strålskyddsmyndigheten (SSM) om det. Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapport. Regeringen framhåller att beredskapen för kärntekniska olyckor är god, men håller med revisionen om att finns brister som framförallt rör ansvarsfördelning samt en plan för sanering. Därför avser regeringen att se över förordningarna med en instruktion till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och Strålskyddsmyndigheten (SSM) att tydliggöra ansvarsfördelningen inom kärnenergiberedskapen. Regeringen överväger också att ge MSB i uppdrag att utarbeta en nationell strategi för sanering tillsammans med övriga berörda aktörer. Riksdagen ser positivt på Riksrevisionens granskning och bedömer att rekommendationerna kan bidra till fortsatt utveckling inom området. Riksdagen välkomnar också de åtgärder som regeringen presenterat. Därmed lägger riksdagen skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.
	Statens ansvar för vissa kärntekniska verksamheter förtydligas (FöU10)  Statens ansvar för vissa kärntekniska verksamheter ska tydliggöras och den myndighet som regeringen bestämmer kommer att få en särskild roll för att fullgöra detta ansvar. Regeringens förslag innebär lagändringar som förtydligar statens ansvar för vissa kärntekniska verksamheter, till exempel slutförvar för kärnavfall och använt kärnbränsle. Lagändringarna innebär bland annat att ansvaret för säkerheten i en kärnteknisk verksamhet övergår till staten om det inte finns någon som kan fullgöra ansvaret. Vidare ska det ska krävas tillstånd från regeringen för att få slutligt försluta ett geologiskt slutförvar. Det slutliga ansvaret för ett geologiskt slutförvar och det avfall som finns i anläggningen ska vila på staten. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 november 2020. Riksdagen sa samtidigt nej till förslag i en motion från allmänna motionstiden 2019.
	Effektivare informationsutbyte mellan polis och socialtjänst vid samverkan mot terrorism (JuU35)  Riksdagen sa ja till regeringens förslag om lagändringar som innebär att polisen och socialtjänsten får förenklade och utökade möjligheter att lämna ut uppgifter till varandra med syfte att förebygga terrorism. Det handlar om informationsutbyte vid misstankar om att terroristbrottslighet begåtts men också för att förebygga sådan brottslighet. Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2020.
	Undantag i tillståndskravet för kameraövervakning (JuU36)  Kravet på tillstånd för kameraövervakning ska tas bort på vissa platser. Syftet är att det ska bli enklare att använda kameraövervakning som ett verktyg för bland annat brottsbekämpning. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De platser där tillstånd inte ska behövas är: • i kollektivtrafiken, på flygplatser och vid bevakning av vissa spårområden, om syftet med kameraövervakningen är att bekämpa brott, förhindra olyckor eller upprätthålla ordningen • på apotek, om syftet är att bekämpa brott. Lagändringen börjar gälla den 1 augusti 2020.
	Vissa regler för riksrevisorn och riksrevisionsdirektören ska förtydligas (KU8)  Riksdagsstyrelsen har föreslagit att reglerna för en riksrevisors och en riksrevisionsdirektörs möjligheter till avgångsförmåner förtydligas. Hänsyn ska tas till de särskilda förhållanden som uppdraget innebär jämfört med chefer för myndigheter under regeringen, exempelvis att personerna inte kan flyttas till ett annat uppdrag. Enligt förslaget införs också krav på prövning av restriktioner för en riksrevisor och en riksrevisionsdirektör vid byte till en annan statlig eller privat tjänst. Restriktionerna kan antingen vara karens eller ämnesrestriktion. Med vissa smärre ändringar sa riksdagen ja till riksdagsstyrelsens förslag. Lagarna börjar gälla 1 augusti 2020.
	Nej till motioner om valfrågor (KU12)  Riksdagen sa nej till cirka 30 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2019. En anledning är att flera förslag i motioner behandlas av en pågående utredning. En annan anledning är att motioner tar upp samma eller i huvudsak samma frågor som riksdagen har behandlat tidigare under valperioden. Motionerna handlar bland annat om legitimationskrav vid röstning, politisk propaganda vid röstmottagningsställen, valsedlar, valsäkerhet, rösträtt och valbarhet, rösträttsålder, personval, skilda valdagar och namn på valkretsar.
	Ledamöter ska kunna delta på distans vid sammanträden i utskotten och EU-nämnden (KU16)  Om det finns synnerliga skäl ska riksdagen eller talmannen få besluta att deltagande på distans vid utskottssammanträden får medges. Om riksdagen eller talmannen fattat ett sådant beslut får ett utskott medge att en ledamot eller en suppleant deltar på distans vid ett sammanträde. Kravet på synnerliga skäl innebär att det är endast i rena undantagsfall och under extraordinära förhållanden som en ledamot ska kunna delta på distans. Det kan till exempel röra sig om en samhällelig kris i hela eller delar av landet, såsom vid en pandemi, en terrorattack eller en naturkatastrof. I situationer när det inte råder synnerliga skäl förutsätts det fortfarande att ledamöter och suppleanter deltar på plats vid sammanträdena. EU-nämnden ska kunna medge deltagande på distans vid sammanträden, om det finns särskilda skäl för det. EU-nämnden har även under normala förhållanden, det vill säga då det inte råder någon samhällelig kris, ibland behov av att sammanträda på obekväm tid och med kort varsel. Kravet för att få medge deltagande på distans är därför lägre i EU-nämnden än i utskotten och medgivandet behöver inte föregås av ett beslut från riksdagen eller talmannen. Riksdagen sa ja till konstitutionsutskottets förslag om detta. Den nya bestämmelsen i riksdagsordningen börjar gälla den 17 juni 2020.
	Skrivelse om kommittéernas verksamhet under 2019 har behandlats (KU18)  Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om verksamheten i de kommittéer som har tillsatts efter beslut av regeringen. Under år 2019 tillsattes 54 kommittéer, vilket är 14 färre än 2018. De totala utgifterna för kommittéerna var ungefär 410 miljoner kronor för 2019. Riksdagen noterar att det är en förhållandevis jämn könsfördelning i tre av fyra yrkeskategorier vid kommittéerna, men att kvinnor är i majoritet i gruppen sekreterare och övriga. Riksdagen anser att det är viktigt att eftersträva en jämn könsfördelning i alla yrkesgrupper. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen har även behandlat fyra förslag om lagstiftningsprocessen i motioner från den allmänna motionstiden 2019. Förslagen handlar bland annat om konsekvensanalyser av möjliga avregleringar och teknikneutral lagstiftning. Riksdagen sa nej till motionerna.
	Ändringar i utgiftsområden i statens budget (KU19)  Regeringen har föreslagit vissa ändringar i utgiftsområden i statens budget. Ändringarna måste godkännas av riksdagen, vilket kan göras i samband med att vårpropositionen hanteras av riksdagen. Ändringarna som har hanterats av riksdagen i detta betänkande innebär att: • utgiftsområde 19, Regional tillväxt byter namn till Regional utveckling, • utgifter kring digitalisering av offentlig förvaltning och övrig digitaliseringspolitik kommer numera att ligga inom samma utgiftsområde, utgiftsområde 22, Kommunikationer, • staten finansierar i viss mån lån till körkortsutbildning för arbetslösa. Denna utgift föreslås flyttas till utgiftsområde 22, Kommunikationer, eftersom att ansvaret för andra körkortsfrågor också ligger där. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
	Delar av valsystemet har granskats (KU23)  Riksrevisionen har granskat om regeringens och de statliga valmyndigheternas arbete med att genomföra val görs på bästa sätt. Fokus har varit på skyddet av valhemligheten, träffsäkerheten i de preliminära valresultaten och tiden det tar att göra sammanräkningen. I sin rapport ger revisionen rekommendationer till regeringen, bland annat om att bredda möjligheten till samverkan mellan berörda aktörer, och göra en bred översyn av valsedelssystemet. Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapport. Precis som regeringen välkomnar riksdagen granskningen. Riksdagen konstaterar att regeringen delvis instämmer i rekommendationerna om att underlätta det lokala valarbetet, men däremot inte anser att en bredare översyn av valsystemet behövs. Riksdagen noterar att regeringen har satt igång en utredning med uppdrag att utreda delar av valsystemet. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet, och sa även nej till en motion som behandlades samtidigt.
	Ny inriktning för det klimatpolitiska arbetet (MJU16)  Regeringen har överlämnat en klimatpolitisk handlingsplan till riksdagen. Handlingsplanen går igenom hur Sveriges klimatpolitiska arbete bör drivas, vilka åtgärder som har beslutats tidigare och vilka åtgärder som är planerade i nuläget för att nå uppsatta klimatmål. I handlingsplanen föreslår regeringen bland annat att: • Klimatpolitiken ska integreras i fler politiska områden • all relevant lagstiftning ses över så att det klimatpolitiska ramverket får genomslag • regeringen vid behov ser till att andra samhällsmål omformuleras så att de är förenliga med klimatmålen, • konsekvensanalyser ska göras av effekter för klimatet inom de politikområden där det är relevant
	Straffen ska skärpas för allvarliga fall av immaterialrättsintrång (NU18)  Straffen ska skärpas för de allvarligaste intrången i immateriella rättigheter, exempelvis när det gäller varumärken, patent och upphovsrätt. Bland annat ska särskilda straffskalor för avsiktliga grova brott införas i alla lagar som rör immaterialrätt. Straffet ska kunna bli fängelse i lägst sex månader och högst sex år. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen riktade också en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om att den inom ramen för EU-samarbetet bör verka för att EU:s nya upphovsrättsdirektiv revideras. Bland annat bör reglerna om att tidningar kan ta betalt för exempelvis textutdrag ur digitala publikationer ändras. Även bestämmelserna om att digitala plattformar ska filtrera uppladdat material för att säkra att det inte skyddas av upphovsrätt bör ändras. Förslaget om tillkännagivande fanns i två motioner när riksdagen behandlade motioner från allmänna motionstiden 2019. Riksdagen sa nej till övriga förslag.
	Ny lag ska komplettera EU-regler om webbplattformar (NU19)  Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny lag och lagändringar som ska komplettera EU:s plattformsförordning. Plattformsförordningen är EU-regler som ska främja rättvisa villkor för företagsanvändare av onlinebaserade förmedlingstjänster på webben, så kallade plattformar. Med det menas bland annat digitala marknadsplatser där konsumenter kan köpa varor eller tjänster från olika bolag. Regeringens förslag innehåller bland annat bestämmelser om att en myndighet ska stödja och kontrollera att EU-reglerna följs och att Patent- och marknadsdomstolen ska handlägga mål och ärenden som har med den nya lagen att göra. Lagen och lagändringarna börjar gälla den 12 juli 2020.
	Expertgrupp bör vidareutveckla metod mot hemlöshet (SoU9)  Regeringen bör tillsätta en nationell expertgrupp för att vidareutveckla den metod som går under namnet Bostad först och som används i arbetet mot hemlöshet. Riksdagen riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om detta. Expertgruppen ska också stödja kommunerna i deras arbete med metoden, som tar sin utgångspunkt i att det första och ibland enda en hemlös person behöver är ett eget boende. Tillkännagivandet kom i samband med behandlingen av motioner från den allmänna motionstiden 2019. Riksdagen sa nej till övriga motioner, främst på grund av pågående utredningar och arbete.
	Nej till motioner om kompetensförsörjning och prioriteringar inom sjukvården (SoU12)  Riksdagen sa nej till runt 260 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2019, bland annat eftersom arbete redan pågår i många av de frågor som motionerna tog upp. Motionerna handlade bland annat om kompetensförsörjning, personalfrågor, behörighet och prioriteringar inom hälso- och sjukvården.
	Förbättrade möjligheter till bilstöd (SoU17)  Regeringen har föreslagit förändringar i reglerna om så kallat bilstöd, det vill säga bidrag för att köpa eller anpassa ett fordon efter speciella behov som beror på en funktionsnedsättning. Riksdagen sa ja till regeringens förslag Förändringarna innebär att: • nivån höjs för två olika tilläggsbidrag • anpassningsbidrag kan beviljas även för anpassningar som gäller standardutrustning eller vanligt förekommande tilläggsutrustning • den som ansöker om anpassningsbidrag för en bil som är äldre än fyra år eller som har gått mer än 6 000 mil inte behöver ange särskilda skäl om en tidigare ansökan redan beviljats • bilen som ansökan gäller får vara maximalt 2 050 millimeter hög. De nya bestämmelserna börjar gälla den 1 oktober 2020.
	Skrivelse om Riksrevisionens rapport om Inspektionen för vård och omsorg (SoU18)  Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om Inspektionen för vård och omsorg. I den anser Riksrevisionen att Inspektionen för vård och omsorg (IVO) inte helt har levt upp till sin roll som tillsynsmyndighet. Därför rekommenderar Riksrevisionen flera åtgärder, bland annat att regeringen ger IVO stabila ekonomiska ramar så att myndigheten kan fullgöra sitt uppdrag på ett hållbart och långsiktigt sätt. Riksdagen liksom regeringen välkomnar Riksrevisionens granskning och instämmer delvis i den kritik som framförs, bland annat när det gäller att följa IVO:s arbete med att utarbeta mer enhetliga beslut. Däremot är bedömningen att regeringen har varit konsekvent i sin ekonomiska styrning. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
	Simulatortest vid synfältsdefekter bör återinföras (TU14)  Riksdagen uppmanar genom ett tillkännagivande regeringen att återinföra möjligheten att använda ett simulatortest för att bedöma körförmågan hos personer som fått sitt körkort återkallat på grund av synfältsbortfall och att utreda ett nytt system för körprov på väg för personer med synfältsdefekter. Synfältsdefekter är synproblem där vissa delar av synfältet på ett eller båda ögonen försvinner, vilket kan påverka körförmågan negativt och därför leda till att körkortet återkallas. I dagsläget finns det i Sverige inte möjlighet för personer som fått sitt körkort återkallat på grund av synfältsdefekt att få sin körförmåga bedömd. Beslutet om tillkännagivande kom när riksdagen behandlade cirka 140 förslag i motioner om trafiksäkerhet och tidsomställning från den allmänna motionstiden 2019. Riksdagen sa nej till övriga motionsförslag.