Inlägg
| ||||||||||||||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| ||||||||||||||||||||||||||||||
Riksdagsbeslut 28 april
| ||||||||||||||||||||||||||||||
EU-förslag om bindande åtgärder för ökad insyn i lönesättningen har prövats (AU15) EU-kommissionen har presenterat ett förslag till EU-lag om ökad insyn i hur lönesättning går till. Syftet är att säkra rätten till lika lön för kvinnor och män för lika arbete. Bland annat ska arbetstagare få rätt att begära ut uppgifter från arbetsgivaren om genomsnittliga lönenivåer och könsfördelning för anställda som utför samma eller likvärdigt arbete. Arbetsgivare med minst 250 anställda ska göra information om löneskillnader mellan kvinnor och män tillgänglig, till exempel på sin webbplats. Riksdagen har prövat EU-kommissionens förslag utifrån subsidiaritetsprincipen, som säger att beslut ska fattas så nära medborgarna som möjligt samtidigt som det är effektivt. EU ska bara vidta en åtgärd om målen för åtgärden inte kan uppnås lika bra av medlemsländerna själva. Riksdagen anser att EU-kommissionens förslag är förenligt med subsidiaritetsprincipen eftersom rätten till lika lön inte kan garanteras i alla EU-länder utan gemensamma åtgärder på EU-nivå. Riksdagen beslutade att inte lämna invändningar i ett motiverat yttrande utan lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. | ||||||||||||||||||||||||||||||
Regeringen bör utöka möjligheterna till distansutmätning för Kronofogdemyndigheten (CU10) Regeringen bör överväga eller utreda utökade möjligheter till distansutmätning för Kronofogdemyndigheten. Det anser riksdagen och riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, om det till regeringen. Distansutmätning innebär att Kronofogdemyndigheten fattar beslut om utmätning av lös egendom även om egendomen inte omedelbart finns tillgänglig. Riksdagen anser att distansutmätning bör vara möjligt i en större utsträckning än i dag. På det sättet skulle myndigheten bland annat få ett nytt verktyg mot skuldsatta kriminella personer som saknar tillgångar på pappret men som har tillgångar i praktiken. Förslagen om tillkännagivanden kom i samband med behandlingen av förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2020 om ersättningsrätt och insolvensrätt. Riksdagen sa nej till övriga motioner på området. | ||||||||||||||||||||||||||||||
Översyn av om krav på skriftliga avtal ska gälla vid telefonförsäljning av lotter och andra spel (CU12) Riksdagen uppmanar i ett tillkännagivande till regeringen att den i sitt pågående arbete särskilt ser över om krav på skriftliga avtal vid telefonförsäljning av lotter och andra spel kan komma att gälla och återkommer till riksdagen om det. Riksdagen uppmanar i ett annat tillkännagivande att regeringen bör se över hur den kommunala konsumentvägledningen kan stärkas och utvecklas. Tillkännagivandena gjordes i samband med att riksdagen behandlade motioner om konsumenträtt från den allmänna motionstiden 2020. Riksdagen sa nej till cirka 100 förslag i övriga motioner bland annat med hänvisning till tidigare ställningstaganden och pågående arbete. Dessa motioner handlar exempelvis om obeställd reklam, reklam riktad till barn, reklamationsrätt och presumtionsfrist, köp av levande djur, snabblån och märkningsfrågor. | ||||||||||||||||||||||||||||||
Skyddet av kontokort och andra betalningsverktyg ska stärkas (JuU14) Brottsbalken ska ändras så att betalningsverktyg som kontokort och swish får ett starkare skydd mot bedrägerier och förfalskningar. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Enligt beslutet ska det nya brottet olovlig befattning med betalningsverktyg göra det straffbart att
Straffet ska vara böter eller fängelse i högst två år. Är brottet grovt gäller fängelse i lägst sex månader och högst sex år. Även försök och förberedelse till brottet ska vara straffbart. Lagändringarna börjar gälla den 31 maj 2021 och är en anpassning till EU:s direktiv om bekämpande av bedrägeri och förfalskning som rör andra betalningsmedel än kontanter. Riksdagen riktade också två tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen om att e-legitimationer ska kunna definieras som betalningsverktyg och att en brottsofferportal ska öppnas. | ||||||||||||||||||||||||||||||
Nej till motioner om fri- och rättigheter samt om förebyggande av våldsbejakande extremism (KU23) Riksdagen sa nej till cirka 140 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2019 och 2020 om fri- och rättigheter och om förebyggande av våldsbejakande extremism. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete eller att åtgärder inte behövs. Motionerna handlar bland annat om förbud mot slöja, förstärkningar av rättighetsskyddet i regeringsformen, föreningsfrihet, hot och våld på grund av trosuppfattning, mänskliga rättigheter i Europa, återkallelse av medborgarskap, juridiskt kön och förebyggande åtgärder mot radikalisering. | ||||||||||||||||||||||||||||||
Nej till motioner om författningsfrågor (KU24) Riksdagen sa nej till förslag i motioner från allmänna motionstiden 2019 och 2020 om olika författningsfrågor. Motionsförslagen handlar bland annat om bidrag till politiska partier, byte av partitillhörighet och ledamotsuppdraget, apanaget, statschefens kröning, regeringsbildning, kontrollen av en övergångsregering och tillkännagivanden. Andra förslag rör ändring i lagstiftningen om karensregler för statsråd och höga statstjänstemän samt utredning av formerna för grundlagsändringar och domstolarnas oberoende. Det finns även förslag om Europaparlamentet, subsidiaritetsprövningen inom EU, internationella avtal, den kommunala revisionen, avgifter för infrastruktur, en krislagstiftning, den offentliga äganderätten och public service. Motionsförslag om en bestämmelse om att Sverige är en sekulär stat, en ny maktutredning, ett medborgarråd för rättvis omställning och en demokratikanon har också behandlats. | ||||||||||||||||||||||||||||||
Regeringen ska se till att det vidtas åtgärder för att rädda alm och ask (MJU15) Regeringen ska ge en lämplig myndighet eller forskningsinstitut som till exempel Skogforsk i uppdrag att ta fram och genomföra ett växtförädlingsprojekt för att göra trädslagen alm och ask motståndskraftiga mot almsjuka och askskottsjuka. Det anser riksdagen, som riktade en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om detta. Riksdagens tillkännagivande gjordes i samband med att den behandlade cirka 120 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2020 som rör skogspolitik. Riksdagen sa nej till övriga motioner, framför allt eftersom arbete redan pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om en hållbar skogspolitik, bioekonomi, nyckelbiotoper, skydd av skog och EU:s skogsstrategi. | ||||||||||||||||||||||||||||||
Nej till motioner om naturvård och biologisk mångfald (MJU16) Riksdagen sa nej till cirka 270 förslag om naturvård och biologisk mångfald i motioner från den allmänna motionstiden 2020. Förslagen handlar bland annat om arbetet för biologisk mångfald, handel med hotade arter, invasiva främmande arter, naturvårdsdirektiven, artskyddsförordningen, förvaltning av skarv och säl, rovdjurspolitik, skyddad skog och mark, nationalparker, naturreservat, marina skyddade områden, strandskyddet och allemansrätten. Riksdagen hänvisade främst till pågående arbete inom området. | ||||||||||||||||||||||||||||||
Nej till motioner om socialförsäkringsfrågor (SfU21) Riksdagen sa nej till drygt 190 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2020. Anledningen till det är att arbete redan pågår inom en del av de områden som motionerna tar upp eller att regelverken redan är tillräckliga. Förslagen handlar bland annat om socialförsäkring, sjukpenning, rehabiliteringskedjan, trygghetssystem för företagare och studerande, aktivitets- och sjukersättning samt arbetsskadeersättning. | ||||||||||||||||||||||||||||||
Regeringen måste pröva alla möjligheter för att säkra vaccin mot covid-19 (SoU37) Riksdagen anser att det är nödvändigt att regeringen prövar alla möjligheter för att se till att avtalade leveranser av vaccin mot sjukdomen covid-19 genomförs och att nya avtal ingås där så är möjligt oavsett om det är med stöd av EU, i samverkan med exempelvis nordiska länder eller helt på egen hand. Regeringen bör också undersöka möjligheterna till omfördelning av vaccin inom EU för att Sverige ska få tillgång till ökade och snabbare leveranser. Riksdagen riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om detta. Bakgrunden är att riksdagen anser att de vaccinavtal som Sverige omfattas av, genom den EU-gemensamma upphandlingen, visat sig ha brister då leveranser både försenats och ibland helt uteblivit. Riksdagen anser att det varit otillräckligt att regeringen endast agerat genom den EU-gemensamma upphandlingen. Tillkännagivandet har sin grund i ett utskottsinitiativ från socialutskottet. Det betyder att förslaget har väckts i utskottet och inte bygger på en proposition från regeringen eller en motion från riksdagsledamöter. | ||||||||||||||||||||||||||||||
Nej till motioner om väg- och fordonsfrågor (TU9) Riksdagen sa nej till cirka 190 förslag om väg- och fordonsfrågor i motioner från den allmänna motionstiden 2020. Förslagen handlar bland annat om en fossilfri fordonsflotta, fordonsbesiktning, självkörande fordon, parkeringsfrågor, fordonsmålvakter, vinterväghållning och vägskyltning. Riksdagen hänvisade till planerade eller redan vidtagna åtgärder och pågående beredningsarbete. | ||||||||||||||||||||||||||||||
Europeisk e-identifiering ska kunna användas i svenska offentliga nättjänster (TU10) Riksdagen sa ja till regeringens förslag om kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om elektronisk identifiering. De nya bestämmelserna ska göra det möjligt att använda europeisk e-identifiering i svenska offentliga nättjänster. Detta genom att offentliga organ, med vissa undantag, blir skyldiga att ansluta sina nättjänster till en nod – en sorts förbindelsepunkt – för inkommande gränsöverskridande elektronisk identifiering. Det är Myndigheten för digital förvaltning (DIGG) som tillhandahåller noden. Lagändringarna börjar gälla den 1 juni 2021. | ||||||||||||||||||||||||||||||
Lag om Transportstyrelsens olycksdatabas (TU11) Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en lag om Transportstyrelsens olycksdatabas. Lagen reglerar hanteringen av personuppgifter i databasen för att skydda den enskildes personliga integritet. Transportstyrelsens olycksdatabas Swedish Traffic Accident Data Acquisition (Strada) startades i slutet av 1990-talet. I Strada sammanförs uppgifter om olyckor i vägtransportsystemet från Polismyndigheten och sjukvården. I och med den nya lagen rapporteras även olyckor i fritidssjöfart in till olycksdatabasen. Lagen börjar gälla den 1 juli 2021. | ||||||||||||||||||||||||||||||
Nej till motioner om Mellanöstern (UU15) Riksdagen sa nej till cirka 100 förslag i motioner som rör länder i Mellanöstern. Motionerna har lämnats in under den allmänna motionstiden 2018, 2019 och 2020. Förslagen handlar exempelvis om minoriteters situation i Irak, Iran, Syrien och Turkiet samt om fredsprocessen i Mellanöstern | ||||||||||||||||||||||||||||||
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar