Riksda´n 7 april

 Kan du inte läsa detta mejl korrekt, klicka här

	7 april 2021
Beslut i korthet
	Riksdagsbeslut 7 april • Stöd till äldreomsorgen genom ändringar i statens budget (FiU46) • Nationellt brottsförebyggande arbete (JuU17) • Granskning av effektiviteten vid Kriminalvårdens anstalter (JuU20) • Hanteringen av häktningar ska bli effektivare (JuU43) • Nej till motioner om kultur för alla (KrU4) • Fler insatser krävs för ökad tillgänglighet till naloxonläkemedel mot överdos (SoU20) • Regeringen bör presentera åtgärder mot brister vid Sis särskilda ungdomshem (SoU33) • Nej till motioner om sjöfartsfrågor (TU7) • Nej till motioner om kollektivtrafiken (TU8)
	Stöd till äldreomsorgen genom ändringar i statens budget (FiU46)  Riksdagen beslutade om ändringar i statens budget för 2021 för att ge ökat stöd till äldreomsorgen. Utgifterna i statens budget ska öka med cirka 4,3 miljarder 2021, pengar som ska avsättas till följande åtgärder: • Antalet timanställningar ska minska och personalkontinuiteten öka inom äldreomsorgen. Till detta avsätts 2 miljarder kronor 2021 i ett stöd som ska vara prestationsbaserat. • Den medicinska kompetensen ska öka inom äldreomsorgen. Därför avsätts 300 miljoner kronor för att öka läkarkompetensen, 1 miljard kronor för att utöka sjuksköterskebemanningen och 33 miljoner för att göra det möjligt för fler undersköterskor att utbilda sig till specialistundersköterskor. • Möjligheten till trygga boenden för äldre ska öka. Till detta ska 1 miljard kronor avsättas 2021 till investeringsstöd för att stimulera om- och nybyggnation av särskilt boende samt bostäder på den vanliga bostadsmarknaden som riktar sig till gruppen 65+. Beslutet har sin grund i ett så kallat utskottsinitiativ från finansutskottet. Det betyder att förslaget har väckts i utskottet och inte bygger på en proposition eller en motion.
	Nationellt brottsförebyggande arbete (JuU17)  Riksdagen behandlade regeringens redovisning av vad som gjorts för att nå målen i det nationella brottsförebyggande programmet. Regeringen uppmanades genom tillkännagivanden att • utveckla ett särskilt brottsförebyggande arbete för lands- och glesbygden • se över dels finansieringen av hjälplinjen vid oönskad sexualitet (Preventell), dels hur intagna får information om hjälplinjen • inrätta ett nationellt kunskapscentrum för brottsförebyggande arbete och ta fram ett så kallat no entry-program för att stoppa unga personers påbörjade kriminella karriärer • se till att fler socialarbetare är tillgängliga utanför kontorstid för unga personer • tillsätta en utredning om åtgärder och straffens innehåll för unga kriminella. Programmet Tillsammans mot brott antogs 2017 och är en del av en större satsning för att förstärka och utveckla det brottsförebyggande arbetet i Sverige. Riksdagen sa samtidigt nej till övriga förslag i motioner inom området och lade med detta regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
	Granskning av effektiviteten vid Kriminalvårdens anstalter (JuU20)  Riksrevisionen har granskat effektiviteten vid Kriminalvårdens anstalter under perioden 2015–2018. Granskningen visar att variationen är stor och att vissa anstalter har större förbättringspotential än andra. I genomsnitt bedömer Riksrevisionen att det finns utrymme för en resurseffektivisering med upp till 20 procent. Riksrevisionens analys är att större och färre anstalter skulle gynna effektiviteten och rekommenderar därför Kriminalvården att fortsätta att arbeta i den riktningen. Kriminalvården rekommenderas också att utveckla rutiner för datainsamling som gör det lättare att följa upp effektiviteten. Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens granskning. I enlighet med regeringen anser riksdagen att granskningen bidrar med nyttig kunskap inför vidare arbete med att effektivisera anstalterna. Dock bedömer riksdagen, precis som regeringen, att tidsperioden efter 2018 i högre grad borde ha vägts in i analysen. Regeringen bedömer vidare att större anstalter har förutsättningar att vara mer resurseffektiva men att Riksrevisionen har överskattat de möjliga kostnadsbesparingar som en fullskalig stordrift skulle kunna ge. Riksdagen delar även den bedömningen. Riksdagen sa nej till olika motionsförslag inom området och lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
	Hanteringen av häktningar ska bli effektivare (JuU43)  För att öka rättssäkerheten och säkra barnrättsperspektivet för brottsmisstänkta så vill regeringen bland annat införa tidsgränser för häktningar och regler för isolering. Riksdagen sa delvis ja till förslaget. Regeringen har föreslagit att tiden en person kan sitta häktad begränsas till högst sex månader. Är den misstänkte under 18 år är motsvarande tid tre månader. Riksdagen sa ja till förslaget, men med en bortre tidsgräns för vuxna på nio månader i stället för sex månader. Det skulle motverka alltför långa häktningstider, samtidigt som förutsättningarna för utredningsarbetet inte försämras. Andra delar i regeringens förslag handlar bland annat om följande åtgärder: • En misstänkt som är under 18 år och intagen i häkte ska ha rätt att vistas med personal eller någon annan i minst fyra timmar varje dag. • Domstolarna ska, efter förslag från åklagaren, besluta vilka slags restriktioner åklagaren får ge en misstänkt, till exempel förbud att ta emot besök i häktet. I dag beslutar domstolarna om ett generellt tillstånd, sedan bestämmer åklagaren vilka restriktioner som ska införas. • Möjligheterna att hålla en så kallad gemensam häktnings- och huvudförhandling utökas. Det innebär att tiden den misstänkte sitter häktad kan kortas, och att ett eventuellt fängelsestraff kan tidigareläggas. • Åklagaren ska redovisa en tidplan för förundersökningen. • Den som inte har fyllt 18 år får bara hållas i förvar i polisarrest om det är absolut nödvändigt. I första hand ska barnet placeras på något annat ställe, till exempel i ett förhörsrum. • Det ska tydliggöras att den som inte har fyllt 18 år bara får anhållas om det finns synnerliga skäl. Bedömningen görs utifrån den misstänktes ålder och brottets allvarlighetsgrad. Riksdagen sa ja till de här förslagen. Alla lagändringar börjar gälla 1 juli 2021.
	Nej till motioner om kultur för alla (KrU4)  Riksdagen sa nej till cirka 80 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2020. Detta med hänvisning bland annat till pågående arbete. Motionerna handlar exempelvis om kulturpolitikens inriktning, effekter av coronaviruset och kultursamverkansmodellen.
	Fler insatser krävs för ökad tillgänglighet till naloxonläkemedel mot överdos (SoU20)  Riksdagen anser att fler insatser krävs för att öka tillgängligheten i hela landet till så kallade naloxonläkemedel mot opioidöverdoser. Naloxon är ett motgift som används för att häva överdoser av opioider som heroin eller metadon. Vidare bör användandet av naloxonläkemedel följas upp på statlig nivå. Riksdagen anser också att det bör utredas om fler grupper utanför hälso- och sjukvården ska kunna ge naloxon mot opioidöverdoser. Regeringen bör enligt riksdagen ge i uppdrag åt en lämplig myndighet att vidta åtgärder i enlighet med detta. Riksdagen riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om detta. Tillkännagivandet gjordes i samband med behandlingen av cirka 120 förslag i motioner om frågor om alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel från allmänna motionstiden 2020. Riksdagen sa nej till övriga motioner främst med hänvisning till pågående arbete inom området.
	Regeringen bör presentera åtgärder mot brister vid Sis särskilda ungdomshem (SoU33)  Riksdagen vill att regeringen ska komma med en bedömning av vilka åtgärder som krävs för att komma till rätta med de allvarliga brister som rapporterats i vården av unga på Statens institutionsstyrelses (Sis) särskilda ungdomshem. Riksdagen uppmanade därför regeringen i ett tillkännagivande att återkomma med en skrivelse om detta. Bland annat har det rapporterats om våld och hot mot placerade unga, mellan placerade unga och mot personal. Det har också framkommit brister i behandlingen av placerade unga inom Sis verksamhet. Regeringen ska lämna skrivelsen till riksdagen senast den 1 augusti 2021. Tillkännagivandet bygger på ett så kallat utskottsinitiativ från socialutskottet. Det betyder att det är utskottet som tagit initiativ till förslaget. Det kommer inte från en proposition från regeringen eller en motion från en riksdagsledamot.
	Nej till motioner om sjöfartsfrågor (TU7)  Riksdagen sa nej till cirka 100 förslag om sjöfartsfrågor i motioner från den allmänna motionstiden 2020. Anledningen är bland annat att åtgärder planeras eller redan är genomförda inom de områden som berörs av förslagen. Motionerna handlar exempelvis om svensk sjöfarts konkurrenskraft, organisationsfrågor inom sjöfarten, sjöfartsavgifter och vissa miljöfrågor.
	Nej till motioner om kollektivtrafiken (TU8)  Riksdagen sa nej till ett femtiotal förslag i motioner om olika kollektivtrafikfrågor från den allmänna motionstiden 2020. Detta främst med hänvisning till att arbete redan pågår eller har utförts i flera av de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar exempelvis om ökad kollektivtrafik, biljett- och betalsystem, säkerhet och åtgärder mot plankning och klotter samt om färdtjänsten