Riksda´n 22 april

 

	22 april 2021
Beslut i korthet
	Riksdagsbeslut 22 april • Tidpunkten för Natura 2000-tillstånd vid gruvetablering bör bli tydligare (NU16) • Trygga en säker hantering av använt kärnbränsle på kort och lång sikt (FöU10) • Kriminalvården bör ansvara för sluten ungdomsvård och maximala vårdtiden bör höjas (JuU39) • Investeringsutrymme för elnätsverksamhet ska ge investeringar i ökad nätkapacitet (NU15) • Översyn av EU:s handelspolitik har granskats (NU28) • Ersättning till riskgrupper bör förlängas tills vaccinationsfas 3 avslutats (SfU25)
	Tidpunkten för Natura 2000-tillstånd vid gruvetablering bör bli tydligare (NU16)  Det så kallade Natura 2000-tillståndet som gruvverksamheter kan behöva ansöka om vid gruvetablering bör inte vara en förutsättning för bearbetningskoncession. Det tycker riksdagen som riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att senast den 30 juni 2022 återkomma med ett förslag som innebär att det ska bli tydligare när i processen tillståndet ska prövas. Tillståndsprocessen för en gruvetablering är i dag lång, krånglig, dyr och skapar osäkerhet hos sökande. När en gruvnäring vill starta verksamhet som kan få påverkan på ett så kallat Natura 2000-område, områden med särskilt värdefulla växt- och djurarter inom EU, krävs ett Natura 2000-tillstånd. Normalt sker tillståndsprövning enligt miljöbalken efter att bergmästaren har godkänt den så kallade bearbetningskoncessionen, det vill säga har beslutat vem som har rätt att utvinna mineralerna i området. Om det krävs ett Natura 2000-tillstånd så är det inte tydligt i vilken etapp i processen det ska ske. Enligt riksdagen bör ett sådant tillstånd inte vara en förutsättning för bearbetningskoncession, i stället är det rimligt att det sker samtidigt som miljöprövningen. Tillkännagivandet har sin grund i ett så kallat utskottsinitiativ från näringsutskottet. Ett utskottsinitiativ betyder att förslaget om tillkännagivande har väckts i utskottet och inte bygger på ett regeringsförslag eller en riksdagsmotion.
	Trygga en säker hantering av använt kärnbränsle på kort och lång sikt (FöU10)  Förutsättningarna för en säker hantering av använt kärnbränsle måste tryggas på kort och lång sikt. Riksdagen uppmanade därför regeringen i ett tillkännagivande att skyndsamt vidta nödvändiga åtgärder. Det börjar bli ont om lagringsplats för använt kärnbränsle från Sveriges kärnkraftsreaktorer. Använt kärnbränsle är farligt och måste hanteras säkert för nuvarande och kommande generationer. I dag saknas en tidsplan för att lösa detta, trots att en beredningsprocess pågått i många år. Förslaget om ett tillkännagivande var ett så kallat utskottsinitiativ. Försvarsutskottet föreslog på eget initiativ ett riksdagsbeslut. Förslaget kom inte från en proposition från regeringen eller en motion från riksdagsledamöter som det brukar göra.
	Kriminalvården bör ansvara för sluten ungdomsvård och maximala vårdtiden bör höjas (JuU39)  En kommande utredning ska se över reglerna för sluten ungdomsvård. Riksdagen riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen att utredningen även bör utreda en flytt av ansvaret till Kriminalvården och att taket för maximal vårdtid höjs. De som döms till sluten ungdomsvård har ofta redan en kriminell livsstil. Riksdagen menar att Kriminalvården kan ha en större kompetens att ta hand om dessa personer, jämfört med Statens institutionsstyrelse, Sis, som ansvarar för vården i dag. Dessutom visar antalet rymningar att säkerheten hos Sis fortfarande är eftersatt i jämförelse med inom Kriminalvården. Den kommande utredningen bör därför ta som utgångspunkt att hela ansvaret för den slutna ungdomsvården flyttas till Kriminalvården. I direktivet till utredningen bör det även framgå att den maximala vårdtiden ska höjas för att bättre motsvara brottslighetens allvar, anser riksdagen. Förslaget om ett tillkännagivande var ett så kallat utskottsinitiativ. Justitieutskottet föreslog på eget initiativ ett riksdagsbeslut. Förslaget kom inte från en proposition från regeringen eller en motion från riksdagsledamöter.
	Investeringsutrymme för elnätsverksamhet ska ge investeringar i ökad nätkapacitet (NU15)  Regeringen har föreslagit att det införs ett särskilt investeringsutrymme för elnätsverksamhet. Syftet är att skapa drivkrafter för elnätsföretagen att investera för att öka kapaciteten i elnäten. De nya reglerna gäller nätföretag som har ett outnyttjat underskott i förhållande till intäktsramen för tillsynsperioden 2012–2015. De innebär att nätföretag som har ett outnyttjat underskott ska kunna ansöka om ett särskilt investeringsutrymme för tillsynsperioderna 2020–2023 och 2024–2027. Energimarknadsinspektionen får besluta att ett sådant företag har ett särskilt investeringsutrymme. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla den 1 juni 2021.
	Översyn av EU:s handelspolitik har granskats (NU28)  Riksdagen har granskat ett meddelande från EU-kommissionen om en översyn av handelspolitiken. Riksdagen konstaterar i ett utlåtande att kommissionen i meddelandet har identifierat aktuella utmaningar för utformandet av EU:s handelspolitik och fokusområden med förslag till åtgärder. Riksdagen instämmer med kommissionen att en öppen och hållbar handel är nyckeln till tillväxt, sysselsättning och välstånd. Enligt riksdagens uppfattning är det viktigt att EU:s framtida handelspolitik försvarar en öppen- och regelbaserad världshandelsordning och efterlevnad av densamma, samt att unionen bidrar till att bekämpa den växande protektionismen globalt. Riksdagen understryker även att en modernisering av världshandelsorganisationen WTO och dess funktionssätt är av yttersta vikt för en framgångsrik handelspolitik. Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
	Ersättning till riskgrupper bör förlängas tills vaccinationsfas 3 avslutats (SfU25)  Sjukpenning i förebyggande syfte till riskgrupper ska kunna betalas ut fram till dess att fas 3 i vaccinationsplanen mot covid-19 är avslutad. Det menar riksdagen och riktade därför ett tillkännagivande till regeringen om det. Nuvarande regler om sjukpenningen gäller fram till den 30 april, och enligt tillkännagivandet får det inte uppstå något uppehåll i utbetalningarna till de ersättningsberättigade vid en förlängning. Rätten till ersättningen får inte heller begränsas genom bestämmelser om ett maximalt antal ersättningsdagar. Tillkännagivandet bygger på ett så kallat utskottsinitiativ från socialförsäkringsutskottet. Det betyder att det är utskottet som tagit initiativ till förslaget. Det kommer inte från en proposition från regeringen eller en motion från en riksdagsledamot.