Riksda´n 22 februari

logotyp: Sveriges riksdag 22 februari 2023 Beslut i korthet Riksdagsbeslut 22 februari • Nej till motioner om förändringar på arbetsmarknaden (AU5) • En tillfällig skatt på överintäkter från viss elproduktion (FiU33) • Regler ska underlätta för ny teknik inom finanssektorn (FiU36) • Så har integritetsskyddet vid signalspaning fungerat 2021 (FöU5) • Så användes hemliga tvångsmedel under 2021 (JuU5) • 2022 års tillämpning av lagen om särskild utlänningskontroll (JuU6) • Ny lag om stärkt skydd för kontaktuppgifter i brottmål skjuts upp (JuU7) • Ändringar i Riksrevisionens avgifter (KU14) • Sekretess hos domstol för vissa uppgifter i mål och ärenden enligt konkurrenslagen (KU15) • Nej till motioner om trossamfund och begravningsfrågor (KU22) • Skärpt övervakning av antibiotika för djur (MJU5) • Nej till motioner om pensioner (SfU11) • Höjd moms på vissa reparationer (SkU7) • Skrivelse om statens tillsyn över apotek och handel med läkemedel har behandlats (SoU6) • Skrivelse om skyddsutrustning under coronapandemin har behandlats (SoU7) Nej till motioner om förändringar på arbetsmarknaden (AU5) Riksdagen sa nej till ett 40-tal motioner från den allmänna motionstiden 2022. Motionerna handlar bland annat om tidsbegränsade anställningar, uthyrning av arbetstagare och utstationering av arbetstagare. En tillfällig skatt på överintäkter från viss elproduktion (FiU33) Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny lag, som möjliggör en tillfällig skatt på överintäkter från viss elproduktion. Förslaget innebär att intäkter på över 1 957 kronor per megawattimme kommer att beskattas med 90 procent, under perioden mars–juni 2023. Förslaget lämnades i form av en extra ändringsbudget för 2023. Förslaget bygger på en EU-förordning, som innehåller flera åtgärder för att hantera de höga energipriserna i Europa. En av åtgärderna är ett så kallat tillfälligt tak för överintäkter från elproduktion. Medlemsländerna får besluta om den exakta nivån på taket, inom ett visst spann. Den tillfälliga skatten omfattar elproducenter med en installerad effekt över 1 megawatt. Främst kommer vindkraft och kärnkraft att påverkas. Skatten beräknas öka statens inkomster med 362 miljoner kronor under 2023. Lagen börjar gälla den 1 mars 2023. Regler ska underlätta för ny teknik inom finanssektorn (FiU36) Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag, som ska underlätta för ny teknik inom finanssektorn. Det kan exempelvis handla om teknik för så kallade distribuerade liggare, som används för digitala valutor så som bitcoin. Förslaget innebär också nya regler för handel med kryptotillgångar. Lagändringarna är en del i att anpassa lagstiftningen efter en ny EU-förordning. Förordningen ska främja ny teknik, men också etablera ett regelverk som garanterar att handel med kryptotillgångar sker på ett säkert sätt. Det ska därför krävas tillstånd för dem som vill bedriva handel med kryptotillgångar. Enligt regeringens förslag ska ansökan om tillstånd göras hos Finansinspektionen, mot en avgift. Vidare ska definitionen av finansiella instrument ändras, så att det framgår att begreppet inbegriper även instrument som styrs genom teknik för distribuerade liggare. Lagändringarna börjar gälla den 23 mars 2023. Så har integritetsskyddet vid signalspaning fungerat 2021 (FöU5) Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om integritetsskydd vid signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet. Signalspaning är en del av Sveriges försvar och skydd mot terrorism och är reglerad i lag. Det finns tydliga regler för hur signalspaning får bedrivas för att skydda den enskildas personliga integritet. Det är Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamheten, Siun, som ser till att försvarsunderrättelseverksamhet bedrivs i enlighet med de lagar och förordningar som finns. Skrivelsen handlar bland annat om de granskningar som Siun gjort under 2021 med anledning av den så kallade signalspaningslagen. Regeringen bedömer att Siuns inspektion av den signalspaning som bedrivits fungerat väl och att Siun fått tillgång till den information som behövts för att lösa uppdraget. Riksdagen delar regeringens uppfattning att signalspaningsverksamheten är en nödvändig och integrerad del av Sveriges försvar och skydd mot terrorism, och att det i en demokratisk rättsstat krävs ett väl fungerande integritetsskydd i sammanhanget. Riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet. Så användes hemliga tvångsmedel under 2021 (JuU5) Varje år redovisar regeringen i en skrivelse till riksdagen hur de brottsbekämpande myndigheterna använder hemlig avlyssning och andra hemliga tvångsmedel. Våldsbrott och narkotikabrott eller narkotikasmuggling var de vanligaste brottstyperna där hemliga tvångsmedel användes. Regeringens skrivelse handlar om hur Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Polismyndigheten, Tullverket och Säkerhetspolisen har använt sig av hemliga tvångsmedel som avlyssning av elektronisk kommunikation, övervakning av elektronisk kommunikation, kameraövervakning och rumsavlyssning. Under 2021 blev 1 384 personer hemligt avlyssnade, antalet misstänkta personer som blev övervakade med elektronisk kommunikation var 3 310. Antalet tillstånd som beviljades för hemlig kameraövervakning var 133. För hemlig rumsavlyssning var antalet 144. Hemlig dataavläsning användes vid 124 ärenden. Riksdagen delar regeringens uppfattning att de hemliga tvångsmedlen fyller en viktig funktion för att utreda brott och att redovisningen visar att de hemliga tvångsmedlen har varit till nytta. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. 2022 års tillämpning av lagen om särskild utlänningskontroll (JuU6) Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om hur lagen om särskild utlänningskontroll har tillämpats under perioden 1 juli 2021–30 juni 2022. Regeringen har under den aktuella perioden fattat sju beslut med stöd av lagen. Skrivelsen innehåller även en redogörelse för utvecklingen av den internationella terrorismen samt Sveriges medverkan i det internationella arbetet mot terrorism under perioden. Till grund för skrivelsen ligger ett underlag från Säkerhetspolisen. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Ny lag om stärkt skydd för kontaktuppgifter i brottmål skjuts upp (JuU7) Riksdagen sa ja till att en lagändring ska börja gälla senare än planerat. Lagändringen ska stärka skyddet av brottsoffers och vittnens kontaktuppgifter i domstol. Istället för den 1 april, ska lagändringen gälla från den 1 oktober. Anledningen är att domstolarna annars inte kommer att hinna genomföra de förändringar som krävs enligt lagen, vilket Domstolsverket meddelat. Lagändringen innebär att exempelvis personnummer och bostadsadress i regel ska vara belagda med sekretess i domstol. Sekretessen ska inte gälla den som står åtalad för brott. Förslaget att skjuta upp lagändringen är ett så kallat utskottsinitiativ. Det betyder att det är utskottet som har tagit initiativ till förslaget. Det kommer inte från en proposition från regeringen eller en motion från en riksdagsledamot. Ändringar i Riksrevisionens avgifter (KU14) Riksdagen sa ja till Riksrevisionens förslag som innebär att Riksrevisionen inte längre ska ta ut avgifter för den revision, alltså granskning, av årsredovisningar och delårsrapporter som de utför med stöd av lag. Exempel på sådana årsredovisningar är de som görs för förvaltningsmyndigheter under regeringen. Därmed ska avgifter fortsättningsvis enbart tas ut för den granskning som Riksrevisionen får utföra av vissa aktiebolag och stiftelser. Lagändringen börjar gälla den 31 december 2023 och tillämpas första gången för revisioner som avser räkenskapsåret 2024 Sekretess hos domstol för vissa uppgifter i mål och ärenden enligt konkurrenslagen (KU15) Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att sekretess ska gälla hos domstol för uppgifter i vissa handlingar, i mål och ärenden enligt konkurrenslagen. Lagändringen är en del i genomförandet av ett EU-direktiv, som ska ge medlemsstaternas konkurrensmyndigheter möjlighet att bättre kontrollera att konkurrensreglerna följs, och säkerställa en väl fungerande inre marknad. Lagändringen ska börja gälla 1 maj 2023. Nej till motioner om trossamfund och begravningsfrågor (KU22) Riksdagen sa nej till samtliga motioner om trossamfund och begravningsfrågor från den allmänna motionstiden 2022. Motionerna handlar om begravningsavgiften, begravningsverksamhet och delning av aska vid gravsättning. Riksdagen anser bland annat att åtgärder redan är genomförda inom de områden som motionerna tar upp. Skärpt övervakning av antibiotika för djur (MJU5) Riksdagen sa ja till ett lagförslag från regeringen, som bland annat innebär att veterinärer måste lämna in uppgifter till Jordbruksverket när djur behandlas med antimikrobiella läkemedel, så som antibiotika. Syftet är att förbättra övervakningen av antibiotikaanvändningen för behandling av djur. Enligt förslaget kan regeringen, eller den myndighet som får uppdraget, besluta om vilka uppgifter som veterinärer måste lämna in till Jordbruksverket, gällande behandling av djur med antimikrobiella läkemedel. Regeringen, eller myndigheten, kan också besluta om regler för att begränsa läkemedlen. Exempelvis kan användningen av vissa läkemedel förbjudas. Lagändringen innebär också att butiker måste ha ett tillstånd för att få sälja antimikrobiella läkemedel för djur. Regeringens förslag bygger på två förordningar om djurläkemedel som antogs av EU i december 2018. Lagändringen är en del i att anpassa nuvarande lagstiftning i Sverige till EU-reglerna. Den nya lagen ska gälla från den 1 april 2023. Nej till motioner om pensioner (SfU11) Riksdagen sa nej till samtliga motioner om socialförsäkringar som kommit in under den allmänna motionstiden 2022. Motionerna handlar bland annat om nivån på inbetalningarna till pensionssystemet, mer jämlika pensioner och rätten till garantipension för personer som är bosatta utanför Sverige. Höjd moms på vissa reparationer (SkU7) Riksdagen sa ja till regeringens förslag på höjd moms för reparationer av cyklar, skor, lädervaror, kläder och hushållslinne från 6 procent till 12 procent. Syftet är att öka enhetligheten i skattesystemet. Genom den föreslagna skattehöjningen blir skillnaden i skatteuttag mindre mellan dessa reparationstjänster och övriga reparationstjänster som omfattas av normalskattesatsen 25 procent. Regeringen anser att momsen är en effektiv skatt som bör värnas som intäktskälla för staten och att utgångspunkten därför bör vara enhetlig moms och tillämpning av normalskattesatsen. De nya reglerna börjar gälla den 1 april 2023. Skrivelse om statens tillsyn över apotek och handel med läkemedel har behandlats (SoU6) Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Den handlar om Riksrevisionens granskning av Läkemedelsverkets tillsyn över öppenvårdapotek och partihandeln med läkemedel. Rapporten omfattar tillsyn av Läkemedelsverket, Inspektionen för vård och omsorg (Ivo) och Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV). Riksrevisionens slutsats är att den tillsyn som staten gör över apoteksområdet och handel med läkemedel inte är effektiv. Detta kan leda till att både apotek och de som köper och säljer läkemedel riskerar att driva verksamhet som inte lever upp till lagkraven. Konsekvensen kan då bli att patientsäkerheten blir lidande och att utgifterna för staten och regionerna blir onödigt stora. I skrivelsen välkomnar regeringen granskningen och ställer sig positiv till flera av de förslag till åtgärder som Riksrevisionen lämnar. Bland annat menar regeringen att det finns skäl att överväga om det bör införas bestämmelser som hindrar apotek från att ta ut överpriser på läkemedel som inte ingår i läkemedelsförmånerna men subventioneras av staten eller regionerna och på specialkost till barn. Riksdagen delar i stort regeringens bedömningar och menar att det är centralt att tillsyn kan göras effektivt. Med detta lade riksdagen skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Skrivelse om skyddsutrustning under coronapandemin har behandlats (SoU7) Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen, som handlar om Riksrevisionens rapport om skyddsutrustning under coronapandemin. Enligt rapporten har regeringen och myndigheterna inte på ett effektivt sätt säkrat tillgången till personlig skyddsutrustning i kommuner och regioner. Riksrevisionen rekommenderar bland annat att regeringen förtydligar för myndigheterna hur de behöver förbereda sig för kriser, och ger Socialstyrelsen möjlighet att hämta in information om kommunernas och regionernas beredskapslager med sjukvårdsmateriel. Enligt regeringen utgör Riksrevisionens rapport ett värdefullt underlag i det fortsatta arbetet med att säkra Sveriges tillgång till skyddsutrustning och annan sjukvårdsmateriel samt läkemedel. Flera åtgärder har vidtagits som ligger i linje med Riksrevisionens rekommendationer, och ytterligare åtgärder kan vidtas om det behövs. Riksdagen håller med regeringen i bedömningen av Riksrevisionens rapport, och välkomnar att regeringen ska följa det arbete som har påbörjats. Därmed lägger riksdagen skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet