Riksda´n 8 februari

 Riksdagsbeslut 8 februari

Inkorgen

Sveriges riksdag Avsluta prenumeration	ons 8 feb. 16:18 (för 1 dag sedan)
till mig

Kan du inte läsa detta mejl korrekt, klicka här 8 februari 2023 Beslut i korthet   Riksdagsbeslut 8 februari • Viktigt med transparens när myndigheternas anslag räknas om (FiU12) • Extra ändringsbudget: Stöd till Ukraina samt åtgärder riktade till företag och hushåll till följd av höga energipriser (FiU31) • Nej till motioner om försvarspolitik och totalförsvar (FöU6) • Skrivelse om statligt företagsägande har behandlats (NU4) • Riksrevisionens rapport om den regionala utvecklingspolitiken (NU8) Viktigt med transparens när myndigheternas anslag räknas om (FiU12)  Riksdagen konstaterar att legitimiteten för den årliga omräkningen av myndigheternas anslag vilar på att den är transparent och förutsägbar och ser därför positivt på att regeringen kontinuerligt arbetar med att öka transparensen både i själva modellen och i informationen om pris- och löneomräkningen. Varje år tilldelas myndigheterna anslag från statens budget för att bland annat finansiera löner och lokaler. Inför varje nytt budgetår räknar Finansdepartementet om anslagen så att myndigheterna inte ska påverkas av pris- och löneökningar i omvärlden. Modellen för pris och löneomräkning (även kallad PLO) infördes för cirka 30 år sedan och uträkningen görs automatiskt för att statens roll som arbetsgivare ska hållas åtskild från regeringens politiska prioriteringar. För att myndigheterna ska nå en produktivitetsutveckling i nivå med den privata tjänstesektorn görs ett så kallat produktivitetsavdrag. Det är med anledning av Riksrevisionens granskning av PLO och produktivitetsavdraget som regeringen har inkommit med en skrivelse. Granskningen visar bland annat att det inbyggda kravet på produktivitet har fungerat som en styrsignal för effektivisering och att det inte hindrat myndigheterna att utföra sina uppdrag. Riksdagen la regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.   Extra ändringsbudget: Stöd till Ukraina samt åtgärder riktade till företag och hushåll till följd av höga energipriser (FiU31)  Riksdagen sa ja till regeringens förslag till extra ändringsbudget till följd av de höga energipriserna och det försämrade säkerhetspolitiska läget i Sveriges närområde. Ändringen innebär bland annat att svenska företag ska få en utökad möjlighet till att få tillfälliga uppskov med att betala in skatter och avgifter. Det handlar om avdragen preliminär skatt, arbetsgivaravgifter och mervärdesskatt. Det innebär även ett tillfälligt ekonomiskt stöd till hushåll i södra Sverige med gas som energikälla, till följd av höga gaspriser. Försvarsmateriel, som kan avvaras av Försvarsmakten under en begränsad tid, ska skänkas till Ukraina. Det handlar om bland annat pansarskott, minröjningsutrustning, pansarvärnsrobot 57 och stridsfordon 90 till ett värde om högst cirka 4,3 miljarder kronor. Sammantaget innebär regeringens förslag att statens inkomster beräknas minska med cirka 16,2 miljarder kronor och statens utgifter beräknas öka med cirka 1,8 miljarder kronor 2023. Statens finansiella sparande försvagas med cirka 1,6 miljarder kronor och statens lånebehov ökar med cirka 18 miljarder kronor 2023. Uppskovet med inbetalning av skatter och avgifter innebär en förskjutning i tiden av när betalningen görs och påverkar inte det finansiella sparandet. Detta förklarar skillnaden mellan lånebehovet och det finansiella sparandet. Lagändringarna ska börja gälla den 13 februari 2023. Regeringen får lämna ordinarie ändringsbudgetar två gånger om året. Men den får även lämna extra ändringsbudgetar om den anser att det finns särskilda skäl för det. Nej till motioner om försvarspolitik och totalförsvar (FöU6)  Riksdagen sa nej till samtliga motioner om försvarspolitik och totalförsvar från den allmänna motionstiden 2022. Motionerna handlade till exempel om det militära och civila försvaret, cyberpolitik och materielförsörjning. Riksdagen anser bland annat att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp. Skrivelse om statligt företagsägande har behandlats (NU4)  Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om 2022 års redogörelse för företag med statligt ägande. Riksdagen framhåller betydelsen av den årligt återkommande skrivelsen och understryker vikten av att regeringen fortsätter att utveckla innehållet i den så att den ger en bättre bild av utvecklingen i de statligt ägda bolagen. Riksdagen sa nej till cirka 30 förslag i motioner om bland annat statens ägande och förvaltning av företag, som lämnats under den allmänna motionstiden 2022. Riksdagen lade därmed skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksrevisionens rapport om den regionala utvecklingspolitiken (NU8)  Riksrevisionen har granskat regeringens organisering, styrning och uppföljning av den regionala utvecklingspolitiken. En övergripande iakttagelse är att regeringens hantering har gett svaga förutsättningar för ett effektivt samlat statligt agerande för att nå politikens mål. Med anledning av granskningen har regeringen lämnat en skrivelse där man delvis instämmer i Riksrevisionens iakttagelser och ska överväga myndighetens rekommendationer i det fortsatta arbetet. Regeringen framhåller även att ett flertal statliga myndigheter, inklusive länsstyrelserna, enligt sina regleringsbrev för 2022 ska redovisa hur de har bidragit till genomförandet av den regionala utvecklingspolitiken och den sammanhållna landsbygdspolitiken. Riksdagen har även tagit ställning till en rad motionsförslag som bland annat handlar om kommersiell service på landsbygden, lokalisering av statliga myndigheter och återföring av medel och produktionsvärden från naturresurser. Riksdagen sa nej till samtliga motionsförslag med hänvisning till pågående arbete och lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet