Riksda´n 15 november

Riksdagsbeslut 15 november Krav på trafikförsäkring för elsparkcyklar (CU6) Skrivelse om AP-fondernas verksamhet till och med 2022 (FiU6) Ändrade belopp i försäkringsrörelselagen (FiU14) Ny lag för ekonomiska sanktioner mot terrorism (JuU2) Pensionerade justitieråd ska få tjänstgöra i större utsträckning och straffavgiften för advokater höjs (JuU3) Ny lag om mediestöd (KU3) Sjöfarten ska ingå i utsläppshandelssystemet (MJU4) Ändring i skatteavtalet mellan Sverige och Frankrike (SkU4) Myndighet ska få ansvar för ledarhundar (SoU2) Utökad rätt att läsa minoritetsspråk i gymnasieskolan (UbU3) Tillfällig lag om vissa forskningsregister förlängs (UbU4) Krav på trafikförsäkring för elsparkcyklar (CU6) Flertalet elsparkcyklar i trafiken kommer omfattas av krav på trafikförsäkring. Det är en av de åtgärder som ska stärka skyddet för den som skadas i trafiken, enligt ett lagförslag från regeringen. Förslaget omfattar bland annat även ett så kallat insolvensgarantisystem. Det innebär att den som skadats får ersättning även om hens trafikförsäkringsgivare går i konkurs. Riksdagen sa ja till förslaget, som bygger på ett EU-direktiv från 2021. De nya reglerna börjar gälla den 23 december 2023, med undantag av insolvensgarantisystemet som ska börja gälla vid den tidpunkt som regeringen bestämmer. Skrivelse om AP-fondernas verksamhet till och med 2022 (FiU6) Riksdagen har behandlat en årlig skrivelse från regeringen som handlar om AP-fondernas verksamhet. Riksdagen delar regeringens bedömning att buffertfonderna har uppfyllt rollen som buffert i inkomstpensionssystemet och att fonderna har bidragit positivt till inkomstpensionssystemets långsiktiga finansiering. Riksdagen konstaterar att regeringen bedömer att Första–Fjärde AP-fonderna har uppfyllt målet att fondmedlen ska förvaltas på ett föredömligt sätt, liksom att Sjätte och Sjunde AP-fonderna infriat regeringens förväntningar på fonderna när det gäller hållbarhetsfrågor. Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Ändrade belopp i försäkringsrörelselagen (FiU14) Vissa bestämmelser i försäkringsrörelselagen där belopp anges i euro ska höjas. Förslaget gäller bestämmelserna om undantag från lagens tillämpningsområde, definitionen av stora risker och bestämmelserna om garantibelopp. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Ändringarna föreslås med anledning av att Europeiska kommissionen har reviderat motsvarande belopp i det EU-rättsliga regelverket. Genom ändringarna får kommissionens uppmaning om revidering av de olika beloppen fullt ut genomslag i svensk rätt. Ändringarna börjar gälla den 1 januari 2024. Ny lag för ekonomiska sanktioner mot terrorism (JuU2) Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag om frysning av tillgångar för att förhindra och motverka finansiering av terrorhandlingar. Den nya lagen innebär att tillgångar kan frysas för den som skäligen kan misstänkas för brott enligt terroristbrottslagen, eller den som har dömts för brott enligt terroristbrottslagen. Även den som på grund av innehållet i en utländsk brottsutredning, eller den som skäligen kan misstänkas för att i en annan stat ha begått brott som motsvarar brott enligt terroristbrottslagen, ska omfattas av lagen. Det blir också möjligt att besluta om att tillfälligt frysa tillgångar för någon som listats av FN:s säkerhetsråd eller sanktionskommitté. De nya bestämmelserna syftar till att Sverige ska uppfylla sina internationella förpliktelser på sanktionsområdet och börjar gälla den 1 januari 2024. Pensionerade justitieråd ska få tjänstgöra i större utsträckning och straffavgiften för advokater höjs (JuU3) Pensionerade justitieråd ska tillfälligt få tjänstgöra i Högsta domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen i större utsträckning än tidigare. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Tidigare fick den som avgått med ålderspension från sin anställning som justitieråd tjänstgöra som ersättare om ett justitieråd på grund av sjukdom eller liknande omständighet inte haft möjlighet att tjänstgöra i Högsta domstolen. Målet med de nya reglerna är att ge de högsta domstolarna bättre förutsättningar att kunna fullgöra sina uppgifter vid oförutsedda arbetstoppar. Vidare höjs den straffavgift som advokater kan tilldelas om de har brutit mot god advokatsed. Beloppsgränsen för straffavgiften har varit densamma under drygt 25 år. I det nya förslaget höjs den lägsta möjliga avgiften till 10 000 kronor och den högsta avgiften till 250 000 kronor. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2024. Ny lag om mediestöd (KU3) Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny lag om mediestöd. Den nya lagen innehåller bestämmelser om syftet med mediestöd, om grundläggande förutsättningar för mediestöd och om mediestödsnämnden. Lagen börjar gälla den 1 januari 2024. Sjöfarten ska ingå i utsläppshandelssystemet (MJU4) Inom EU finns ett utsläppshandelssystem som innebär att vissa verksamheter är skyldiga att kompensera för sina utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser. Syftet med systemet är att utsläppen av växthusgaser ska minska. EU:s regelverk om utsläppshandelssystemet har nyligen ändrats. Ändringarna innebär bland annat att utsläppshandelssystemet utvidgas så att också sjöfarten omfattas av systemet. För att genomföra förändringarna i utsläppshandelssystemet i Sverige krävs det vissa lagändringar. Riksdagen sade därför ja till regeringens förslag om ändringar i lagen om vissa utsläpp av växthusgaser. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2024. Ändring i skatteavtalet mellan Sverige och Frankrike (SkU4) Riksdagen sa ja till en ändring i skatteavtalet mellan Sverige och Frankrike. Syftet med avtalet är bland annat att undvika dubbelbeskattning och att förhindra skatteflykt när det gäller skatter på inkomst och på förmögenhet. Ändringen innebär att de minimistandarder på skatteavtalsområdet som tagits fram inom ramen för OECD/G20:s projekt för att motverka skattebaserosion och vinstflyttning, införs i skatteavtalet. De nya bestämmelserna börjar att gälla den dag regeringen bestämmer. Myndighet ska få ansvar för ledarhundar (SoU2) Det blir statens ansvar att tillhandahålla ledarhundar till personer med synnedsättning. Ansvaret för ledarhundsverksamhet förs över från Synskadades Riksförbund till den förvaltningsmyndighet regeringen bestämmer. De nya reglerna syftar till att flytta över myndighetsutövningen gällande dispositionsrätt till ledarhund från Synskadades Riksförbund till en förvaltningsmyndighet. Det är också en fördel att samma myndighet som prövar ansökningar och tilldelar ledarhundar ansvarar för information, inköp av ledarhundsutrustning, utbildningar och veterinärvård. Den som beviljats ledarhund ska tilldelas en ledarhund inom skälig tid, att den som tilldelats ledarhund ska genomgå fortlöpande utbildning tillsammans med hunden, samt ansvara för att hunden får den vård som behövs under den tid som hunden disponeras. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla den 1 april 2024. Utökad rätt att läsa minoritetsspråk i gymnasieskolan (UbU3) Riksdagen sa ja till regeringens förslag som innebär att elever i gymnasieskolan som tillhör någon av de nationella minoriteterna ska erbjudas modersmålsundervisning utan krav på att eleven har förkunskaper i språket. De nya reglerna ska gälla både gymnasieskolan och den anpassade gymnasieskolan och innebär att gymnasieelever nu får samma möjlighet till modersmålsundervisning som elever i grundskolan. Beslutet innehåller även en ändring av benämningen på det dokument som en elev ska få efter att ha genomfört en utbildning i den anpassade gymnasieskolan. Dokumentet ska benämnas gymnasiebevis avseende anpassad gymnasieskola. De nya reglerna om modersmålsundervisning börjar gälla gymnasieutbildning som påbörjas efter den 30 juni 2025. Den nya benämningen av gymnasiebevis i anpassad gymnasieskola börjar gälla den 1 januari 2024. Tillfällig lag om vissa forskningsregister förlängs (UbU4) Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att förlänga giltighetstiden för en tillfällig lag som reglerar vissa register för forskning om vad arv och miljö betyder för människors hälsa. Registren som berörs innehåller personuppgifter och fungerar som underlag för viktig forskning gällande till exempel cancer, hjärt- och kärlsjukdomar och diabetes. Syftet med att förlänga giltighetstiden är att bibehålla förutsättningarna för att kunna fortsätta utföra forskningen i väntan på förslag om en långsiktig reglering av forskningsdatabaser och en ny lagstiftning kan ersätta den tillfälliga lagen. Lagändringen ska gälla till och med den 31 december 2024.