Riksda´n 30 november

Logotyp: Sveriges riksdag 30 november 2023 Beslut i korthet Riksdagsbeslut 30 november Förstärkt reglering av valutaväxlare och andra finansiella institut (FiU7) En effektivare upphandlingstillsyn (FiU12) Sänkning av reduktionsplikten för bensin och diesel (MJU5) Sänkt skatt på bensin, diesel och jordbruksdiesel (SkU7) Riksrevisionens rapport om lex Maria och lex Sarah (SoU5) Förstärkt reglering av valutaväxlare och andra finansiella institut (FiU7) Riksdagen har sagt ja till regeringens förslag till att motverka penningtvätt i finansiella instituts verksamhet, bland annat genom att den som bedriver valutaväxling eller annan finansiell verksamhet ska registrera sig – även om verksamheten inte bedrivs i stor omfattning eller är den huvudsakliga – och att det ska införas ett allmänt lämplighetskrav för den som bedriver valutaväxling eller annan finansiell verksamhet, har ett kvalificerat innehav i ett finansiellt institut eller ingår i ledningen för ett finansiellt institut. Ett finansiellt institut ska också anmäla ändringar till Finansinspektionen av förhållanden som institutet har uppgett i sin ansökan om registrering. Finansinspektionen ska få besluta om sanktionsavgift för den som inte lämnar begärda upplysningar till inspektionen eller som bedriver registreringspliktig verksamhet utan att ansöka om registrering av den. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2024. En effektivare upphandlingstillsyn (FiU12) Tillsynen över offentliga upphandlingar ska bli mer effektiv. Regeringens förslag innebär att Konkurrensverket ges utökade befogenheter, att tidsfristen för att besluta om en upphandlingsskadeavgift förlängs till två år och att avgiftens tak höjs från 10 miljoner till 20 miljoner kronor. Konkurrensverket ska också kunna förelägga upphandlande myndigheter och enheter att besluta om riktlinjer för användning av direktupphandling. Konkurrensverket, som är tillsynsmyndighet över den offentliga upphandlingen, ska också ges utökade befogenheter vid tillsynen. Riksdagen sa ja till förslaget. Ändringarna börjar gälla den 1 januari 2024. Sänkning av reduktionsplikten för bensin och diesel (MJU5) Riksdagen röstade ja till regeringens förslag om ändring i lagen om reduktion av växthusgasutsläpp från vissa fossila drivmedel. Ändringen innebär att reduktionspliktens krav på minskade utsläpp för bensin och diesel sänks till sex procent för 2024–2026 och att reduktionsnivåerna för 2027–2030 slopas. I dagsläget ligger reduktionsnivåerna på 7,8 procent för bensin och 30,5 procent för diesel. Syftet med ändringen är bland annat att minska drivmedelspriserna. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2024. Sänkt skatt på bensin, diesel och jordbruksdiesel (SkU7) Riksdagen sa ja till sänkt skatt på bensin och diesel. Det innebär att skatten på bensin och diesel (utom akrylatbensin) sänks 2024 jämfört med den nivå som skulle gällt med nuvarande omräkningsregler. För 2025 räknas skattebeloppen för bränslen om från 2024 års nivåer. För bensin (utom alkylatbensin) sänks de omräknade energiskattebeloppen med 60 öre per liter. Vidare kommer en utökad skattenedsättning på diesel som används i arbetsmaskiner, skepp och vissa båtar att gälla även för sådan förbrukning som sker under 2024. Ansökan om återbetalning av skatt för jordbruksdiesel ska göras per kalenderkvartal. Ändringarna börjar gälla den 1 januari 2024 respektive den 1 januari 2025. Riksrevisionens rapport om lex Maria och lex Sarah (SoU5) Riksrevisionen har granskat om statens insatser inom ramen för bestämmelserna om lex Maria och lex Sarah är effektiva så att vårdskador och missförhållanden inom vården och omsorgen om äldre förhindras. Riksrevisionens slutsats är att statens insatser bör stärkas och de lämnar flera rekommendationer i sin granskningsrapport. Regeringen har i en skrivelse redogjort för sin bedömning av de iakttagelser och rekommendationer som Riksrevisionen redovisar i rapporten och instämmer i huvudsak med problembeskrivningen. Regeringen gör dock en annan bedömning av vilka insatser som bör göras och redovisar flera åtgärder som redan har vidtagits för att stärka den nationella styrningen och för att öka kvaliteten i omsorgen om äldre och för att förhindra missförhållanden. Vidare anser regeringen att det redan finns ett tillräckligt stöd, genom exempelvis Socialstyrelsens vägledning, för att informera och involvera enskilda vid vårdskador och missförhållanden. Riksdagen beslutade att lägga skrivelsen till handlingarna, det vill säga avsluta ärendet