Uppsalabor mot Värdlandsavtalet!
Under våren ska Sveriges riksdag fastställa det så kallade värdlandsavtalet med Nato.
Avtalet är redan undertecknat av ÖB efter beslut av den borgerliga regeringen i augusti
2014. Det är ett delvis hemligt ramavtal där detaljer kan ändras efter hand – utan
riksdagsbeslut – utanför demokratisk kontroll.
Meningen med avtalet är att Sverige ska underlätta för Nato att agera i Sverige under
fredstid som förberedelse för kris- och krigssituationer. Natotrupper ska kunna stationeras,
baser och förråd ska kunna byggas, vapen av alla typer som ingår i Natos arsenal ska kunna
placeras på svensk mark. Inklusive kärnvapen.
De som talar för värdlandsavtalet hävdar att inget av detta kan ske utan godkännande från
svenska myndigheter, vilket möjligen kan ses som formellt riktigt. Men själva vitsen med
avtalet är att underlätta Natos förberedelser för aktioner mot andra länder. Sådana omnämns
i avtalet som strategiska och taktiska militära uppdrag.
Det finns inget förbud inskrivet i avtalet mot att placera kärnvapen i Sverige. Utan en sådan
klausul kommer kärnvapen att kunna placeras på svenskt territorium – utan att svenska
medborgare kommer att få reda på det. Nato vägrar konsekvent att tala om var man förvarar
sina kärnvapen. Natostyrkor i Sverige kommer att kunna begära svenskt stöd till verksamhet
utomlands, alltså en direkt risk för att dra in Sverige i krig. Natosoldater som begår brott i
Sverige kommer inte att kunna ställas inför svensk domstol.
Sverige har deltagit i Partnerskap för fred (PFF), synkroniserat sina vapensystem med Nato
och övat tillsammans med Nato på svenskt territorium. Bara under det senaste året hölls ett
antal Nato-övningar med svenskt deltagande nära inpå Rysslands gräns. Vi har därtill
avrustat vårt eget territorialförsvar och istället bidragit till Natos krig i Afghanistan och
Libyen.
Allt detta har varit skadligt för vår egen säkerhet. Insatserna i Afghanistan och Libyen har
visat sig kontraproduktiva för allt vad demokratisering brukar innebära och rent
dödsbringande för hundratusentals oskyldiga, samt förstås varit pådrivande för
flyktingströmmarna. Nato har hittills varit en mycket dålig satsning för Sveriges säkerhet
och för svenska skattebetalare.
Ryssland är den stormakt som USA (Nato) ser som sin främsta konkurrent om inflytande i
Europa och Mellanöstern. Ett nytt kallt krig är under uppsegling. I detta spänningsfält ska
Sverige behålla sin neutralitet, precis som vi gjorde under det förra kalla kriget. Allt annat är
äventyrligt och spänningsskapande. Ryssland är visserligen en militär stormakt, men mycket
liten jämfört med Nato. Ryssland kan inte anfalla något land runt Östersjön utan att dra på
sig ett motangrepp från Nato, en konfrontation man aldrig kan vinna. Ryssland utgör därför
inget hot mot Sverige.
Under 200 år har Sverige varit alliansfritt i fred för att kunna vara neutralt i krig. Det har
tjänat Sverige väl och hållit oss utanför två världskrig och andra stormaktskonflikter.
Alliansfriheten är en folkligt djupt förankrad princip som vore förödande att överge.
Sveriges bästa ”liv- och brandförsäkring” vore att hålla sig utanför vidare Natosamarbeten
och bygga upp sitt eget nationella försvar. Därför uppmanar vi riksdagsledamöter i Uppsala
län att rösta nej till värdlandsavtalet.
Djupare försvarssamarbete mellan Sverige och USA
PUBLICERAD 2016-06-08
Foto: Marinette Nyh Radebo, Försvarsdepartementet
Sverige och USA intensifierar sitt militära samarbete. En överenskommelse slöts av bägge ländernas försvarsministrar i Washington på onsdagen. I dokumentet har man enats om att verka för höjd försvarsförmåga.
427
Mikael Holmström
Följ skribent
Skriv ut Rätta artikel Bokmärk
– USA har en oerhört viktig roll för säkerheten i Europa, för att utveckla militär förmåga och tekniskt kunnande. USA har dessutom en viktig roll i internationella operationer. Det är ett väldigt tydligt svenskt intresse att utveckla relationen, säger försvarsminister Peter Hultqvist (S) till DN.
Han är på ett flera dagar långt besök i USA och togs på onsdagen emot i försvarshögkvarteret Pentagon. Där undertecknade Hultqvist och den amerikanske försvarsministern Ashton Carter ett två-sidigt dokument. Det är en avsiktsförklaring, Statement of Intent, om ländernas fortsatta samarbete.
ANNONS:
Den svensk-amerikanska förklaringen slår fast att det transatlantiska samarbetet är avgörande för Europas säkerhet. Utmaningar kan endast mötas om USA och Europa agerar tillsammans och ”I Europa har Östersjöområdets betydelse för säkerheten ökat”.
– Vi ska ha en fördjupad dialog om säkerheten i norra Europa och hur vi tillsammans kan möta utmaningarna. På militär nivå handlar det om samarbeten vi kan utveckla samt materielsamarbete inom luftförsvars- och undervattensteknik, förklarar Peter Hultqvist.
USA:s regering har det senaste året blivit allt mer engagerat i Östersjöområdet. Flera krigsspel i amerikanska tankesmedjor har visat att Ryssland i en kris snabbt skulle kunna inta Baltikum. För att Nato ska kunna försvara balterna behöver man få tillgång till svenska flygbaser, hamnar eller luftrum.
I en kris det bli en kapplöpning om kontrollen av svenska Gotland. ”Det är nyckelterräng. Vi skulle ta mycket, mycket allvarligt på om det uppstår ett hot mot Gotland”, sade USA:s vice försvarsminister Robert Work när han deltog i ett baltiskt-nordiskt möte i Stockholm i april.
Även Robert Work var med vid ceremonin på onsdagen liksom hans värd vid Sverige-besöket, statssekreterare Jan Salestrand i försvarsdepartementet. Enligt Peter Hultqvist innebär USA-samarbetet inte någon ändring av Sveriges militära alliansfrihet och dokumentet han undertecknat är inte juridiskt bindande.
Sveriges försvarssamarbete i väster med USA kombineras i öster med allt intensivare försvarssamarbete med Finland. Men inget av dessa väderstreck finns det några bindande avtal eller garantier om ömsesidig militär hjälp i en kris eller ett krig.
Regeringens politik är att Sverige inte ska gå med i Nato, men ändå vill ni ha nära band med Natos starkaste land USA, är det inte en paradox?
– Nej jag tycker inte det. Från regeringens sida ser vi ett utvecklat bilateralt samarbete med andra länder som en del av alternativet till ett Nato-medlemskap. Relationen med USA är gammal och omfattande och är när det gäller den bredare säkerhetspolitiken väldigt avgörande för balansen i den tid vi nu lever i, svarar Peter Hultqvist.
Han understryker att 70 procent av riksdagen stöder ett djupare samarbete med USA, vilket ingick i riksdagens försvarsbeslut förra året och gäller för åren 2016-20.
– Detta är ett verkställande av det som riksdagen beslutat. Nu har vi en handlingsplan att arbeta från, och det är oerhört viktigt.
Just nu deltar Sverige i den årliga marina övningen Baltops i Östersjön som leds av USA. Dokumentet öppnar för mer övningar. ”Sveriges och USA:s gemensamma ansträngningar, inklusive gemensamma flyg-, mark- och marinövningar, liksom operationer och kapacitetshöjande uppdrag, bidrar till internationell fred och säkerhet”, konstaterar länderna.
I dokumentet står vidare att USA och Sverige sträva efter ett utökat utbyte av informationer om läget i Nordeuropa så att ”vi tillsammans kan möta utmaningar”. Utbildning och övningar ska genomföras vilket ”sänder en distinkt politisk signal”.
– Att öppet redovisa vad vi gör är en signal till omvärlden: vi är aktiva, vi tar situationen på allvar, vi söker lösningar och söker stabilisering. Allt vi gör handlar om att förebygga risken för konflikter och att någon inte agerar i enlighet med folkrättsliga principer, säger Peter Hultqvist som syftar på Ryssland.
– Ryssland har annekterat Krim och bedriver sin väpnade konflikt i Ukraina med destabilisering, man uppträder oberäkneligt i vårt närområde och har en omfattande underrättelse- och övningsverksamhet.
Kan inte Sveriges nära samarbete med USA provocera Ryssland?
– Riksdagen har gjort den bedömningen att en eventuell kris i vår del i Europa kommer att omfatta flera länder. Ingen kan räkna med att det blir isolerat. Delar man det scenariot är det naturligt att bygga säkerhet tillsammans med andra genom olika typer av praktiska samarbeten och förberedelser
Men hur tror du dokumentet uppfattas i Moskva av Putin-regimen?
– Det är klart att man kommer att notera även detta. Men samtidigt gör ju Sverige sina egna säkerhetspolitiska val. Vi måste välja vår egen väg. Med den nivå på militär förmåga som vi har i Sverige så måste inse att ska vi bygga en säkerhet som är stabil så måste vi också samarbeta med andra, svarar Peter Hultqvist och tillägger:
– Vi har valt att utveckla vår säkerhetspolitik utifrån den tid vi nu lever i. Den kan inte vara relaterad till förhållanden för 20 eller 30 år sedan. Det måste vara nuläget och en bedömning av framtiden som avgör.
Fakta. Djupare samarbete
Avsiktsförklaringen, Statement of Intent, mellan USA:s och Sveriges försvarsministrar omfattar en rad områden: interoperabilitet (förmåga att verka tillsammans), utbildning och övning, materielsamarbete, forskning och utveckling och internationella relationer. Det innebär bland annat utbyte av säkerhetspolitisk information, militära kontakter, samarbete inom på flyg- och undervattensområdena om sensorer, vapen och plattformar.
Dokumentet är inte juridiskt bindande och ska revideras vartannat åt6.1 Allmänt
Samförståndsavtalet mellan Sverige och Nato om tillhandahållande
av värdlandsstöd vid genomförande av Natos operationer, övningar
och annan liknande militär verksamhet (nedan; ”värdlandsstödsavtalet”),
som undertecknades den 4 september 2014, är ett
övergripande ramavtal innehållande 11 avsnitt. Det innehåller
grundläggande principer och förfaranden, inklusive regler av
juridisk och finansiell karaktär, beträffande det stöd som Sverige i
egenskap av värdland lämnar till Nato när Nato verkar på svenskt
territorium i något avseende. Det är avsett att användas över hela
skalan av situationer då Sverige kan komma att ta emot Natos
militära stöd, dvs. såväl i fredstid (t.ex. för övningar) som vid kriser
och i krig i Sverige eller i närområdet. Genom avtalet tydliggörs det
ansvar Sverige har som värdland i förhållande till Nato och
sändande länder, liksom vilket ansvar Nato och sändande länder
har vid Natoledd verksamhet i Sverige.
Värdlandsstödsavtalet som sådant ger inte Nato rätt att verka på
svenskt territorium. Avtalet bygger på frivillighet mellan parterna,
vilket innebär att det blir tillämpligt endast i de fall Sverige först
fattar ett nationellt beslut om att bjuda in Nato för att genomföra
verksamhet i något avseende. Det betyder att Sverige avgör när
Natoledd verksamhet får äga rum på svenskt territorium.
Samförståndsavtalet är ett ramavtal och inför varje enskild
aktivitet kommer ett särskilt och mer detaljerat genomförandeavtal
att behöva ingås inom de begränsningar som anges i ramavtalet.
Avtalet är bilagt i engelsk originalversion och i den svenska
översättningen, se bilaga 4.
Ds 2015:39
45
6.2 De enskilda bestämmelserna
Inledning
I ingressen anges att parterna beaktar bestämmelserna i bl.a. Nato
respektive PFF SOFA jämte avtalens tilläggsprotokoll.
Allmänna bestämmelser (avsnitt 1–4)
Avtalets första avsnitt innehåller definitioner av begrepp som
används i avtalet, bl.a. gäller detta uttrycken styrka, Natoleverantörer,
Natoledd militär verksamhet och sändande länder.
Här definieras också värdlandsstöd som det civila och militära stöd
som lämnas i fredstid, vid nödlägen, kriser och konflikter av ett
värdland till allierade styrkor och organisationer som befinner sig
inom, är verksamma inom eller transiteras genom värdlandets
territorium, territorialvatten eller luftrum. Av punkterna 17 och 18
framgår att värdlansstödsavtalet är ett ramavtal och att tekniska
tilläggsöverenskommelser kommer att ingås inför varje aktivitet.
Av avtalets andra avsnitt framgår att avtalets syfte är att
fastställa principer och förfaranden för upprättandet av
baseringsområden och tillhandahållandet av värdlandsstöd till
Natos styrkor i, eller med stöd från, värdlandet under Natoledd
militär verksamhet. Det tydliggörs också att samförståndsavtalet,
tillsammans med dess tilläggsöverenskommelser, är avsedda att
tjäna som grund för behörig myndighet i värdnationen och för
Natobefälhavare inför planeringen av överenskommelser om
värdlandsstöd för olika typer av militär verksamhet. Avtalet tar
alltså sikte på Natoledd militär verksamhet på värdlandets, dvs.
Sveriges, territorium.
I tredje avsnittet utvecklas avtalets tillämpningsområde närmare
och avsnittet innehåller vissa generella bestämmelser. Det framgår
bl.a. att PFF SOFA och det kompletterande tilläggsprotokollet,
om de är i kraft mellan parterna, ska tillämpas på all Natoledd
militär verksamhet samt att värdlandsstödsavtalet är avsett att vara i
överensstämmelse med Natos ”doktrin” och fungera som ett
övergripande avtal för värdlandsstöd. Värdlandet ska erkänna att
baseringsområden som upprättats i enlighet med avtalet utgör
Ds 2015:39
46
avdelningar till de högkvarter som upprättat dem och att
högkvarteren också bär ansvaret för verksamheten på sådana baser.
Vidare anges att värdlandet, alltså Sverige, i största möjliga
utsträckning utifrån förmåga och inom de praktiska begränsningar
som råder vid varje given tidpunkt ska stödja de styrkor som är
utsända till Natoledd militär verksamhet. De närmare detaljerna
om stödet ska framgå av tilläggsdokumenten. Det klargörs att
värdlandsstödsavtalet är tillämpligt i fredstid, vid nödläge, kris och
konflikt eller i tider av internationella spänningar enligt vad
värdlandet och Nato gemensamt beslutar. Vidare anges att
sändande länder uppmuntras att delta i Natoledd militär
verksamhet i värdlandet och att då godta avtalet som övergripande
dokument för det värdlandsstöd som värdlandet ska lämna, men att
de också får ingå separata bilaterala avtal i enskilda fall. Slutligen
regleras generella tillstånd för flygningar, tillträde till hamnar m.m.
i samband med Natoledd militär verksamhet i värdlandet.
I avsnitt fyra hänvisas till bilagan till värdlandsstödsavtalet, i
vilken anges de referensdokument som kan vara tillämpliga för
avtalet, t.ex. PFF SOFA.
Ansvar (avsnitt 5)
I femte avsnittet regleras ansvarsfördelningen mellan värdlandet
och Nato samt övriga deltagare, dvs. de sändande länderna.
I punkten 5.1 regleras värdlandets, dvs. Sveriges, ansvar enligt
avtalet. Det klargörs att av tilläggsdokumenten ska framgå
värdlandets tillgänglighet eller eventuella brister i fråga om förmåga
till värdlandsstöd, och att värdlandet åläggs skyldighet att i god tid
lämna besked om ändrade förutsättningar. Nato-planerare ska
kunna förlita sig på de framtagna tilläggsdokumenten. Värdlandet
ska, för att kunna lämna stöd, ingå nödvändiga överenskommelser
med såväl civila som kommersiella aktörer. Kommersiellt stöd ska
upphandlas genom ett konkurrensutsatt förfarande. Bestämmelsen
innehåller också regler om standarder samt prislistor för stödet.
Värdlandet ska vidare föra register för att kunna fastställa
ersättning till värdlandet för det stöd som tillhandahålls styrkorna.
Det klargörs att värdlandet behåller kontrollen över sina egna
värdlandsstödsresurser, såvida inte kontrollen släpps. Värdlandet
Ds 2015:39
47
ska uppmana sändande länder att godta villkoren i avtalet genom
antingen ett anslutningsmeddelande eller en avsiktsförklaring.
Värdlandet ska tillhandahålla styrkan sjuk- och tandvård från
värdlandets militära anläggningar på samma villkor som värdlandets
militär får. Värdlandet ska också tillhandahålla förfaranden för
medicinska kontakter mellan värdland och sändande land. Vidare
åläggs värdlandet en skyldighet att förse Natobefälhavaren med
kopior på engelska av vissa nationella bestämmelser som kan vara
tillämpliga på verksamheten. Slutligen ska värdlandet som
dokumentation för tulländamål godkänna kopior av sändande
staters lastförteckningar över utrustning och förnödenheter, både
för militärt och personligt bruk, som upprättats i enlighet med
Nato SOFA.
I punkten 5.2 regleras Natos ansvar. Det anges att Natobefälhavaren
i största möjliga utsträckning ska säkerställa att
tilläggsdokumenten anger den typ och kvantitet av stöd som
behövs. Det konstateras dock att uppdragets och styrkans
utformning inte kan specificeras förrän bl.a. operationsplaner har
upprättats. Natobefälhavaren ska lämna den kompletterande
information som är nödvändig för värdlandets planering så snart
som möjligt. Natobefälhavaren ska också, i likhet med värdlandet, i
god tid underrätta värdlandet om ändrade förhållanden och föreslå
lämpliga ändringar i tilläggsdokument. Det är Natobefälhavaren
som beslutar kring frågor om Nato-gemensam finansiering. Natobefälhavaren
ska vidare ange och prioritera vilket värdlandsstöd
som behövs och godkänna prissättningen för gemensamma
kostnader samt säkerställa ekonomisk ersättning till värdlandet för
överenskommet värdlandsstöd om det ska betalas genom
gemensam finansiering. I övriga fall ska Natobefälhavaren hjälpa till
att reglera ekonomiska åtaganden mellan värdlandet och de
sändande länderna. Natobefälhavaren ska vidare identifiera bl.a.
personalbehov för de platser som ska upprättas i värdlandet, och
tillsammans med berörda sändande länder lösa eventuella
situationer då sändande staters behov inte stämmer överens med
Natobefälhavarens resursfördelningsprioriteringar. Slutligen ska
Natobefälhavaren arbeta för standardisering av stödbehoven m.m.
I punkten 5.3 regleras de sändande ländernas ansvar. Det
framgår bl.a. att sändande länder kan välja att delta i förfarandena
för värdlandsstöd genom att godta bestämmelserna i avtalet,
Ds 2015:39
48
antingen genom ett anslutningsmeddelande eller genom en avsiktsförklaring
för en viss Natoledd militär verksamhet. Sändande
länder åläggs att informera värdlandet och ansvarig Natobefälhavare
om behoven av värdlandsstöd. I bestämmelsen finns
också regler om kostnaderna för värdlandsstödet. Det framgår bl.a.
att sändande länder ska betala direkt eller ersätta värdlandet för
tjänster som tillhandahålls från militära aktörer. När det gäller stöd
från kommersiella eller civila aktörer ska detta betalas direkt av de
sändande länderna. De sändande länderna är vidare skyldiga att
anmäla bl.a. förändrade behov av värdlandsstöd till värdlandet och
behörig Natobefälhavare. Slutligen anges att de sändande ländernas
ansvarar för kostnaden för civil sjuk- och tandvård som värdlandet
tillhandahåller samt att de är skyldiga att följa vissa av värdlandets
bestämmelser, bl.a. på hälso- och sjukvårdsområdet samt avseende
förvaring, transport och bortskaffande av farligt gods, vilka har
identifierats vara relevanta för verksamheten.
Vi granskar värdlandsavtalet
Sverige kan bli värd för militära styrkor från ett Nato-land. Som exempel har nämnts att flygplatsen Göteborg City Airport åter kan bli en militär flygbas, och då med plan från Nato.
Avtalet skrevs under vid Natos toppmöte i september 2014 av representanter för Sverige och Nato. Därefter godkändes det av riksdagen den 25 maj 2016. Närmare granskning av vissa punkter
Ska Sverige hjälpa till utomlands?
Vad säger regeringen?
Vi sammanfattar avtalet
Värdlandsavtalet i ett sammanhang
Afghanistan och Libyen
Det finns alternativ
Fem skäl för Nej
Skrivelse från regeringen juli 2015
Proposition från regeringen mars 2016
Närmare granskning av vissa punkter
Vissa ord i avtalstexten har här gjorts klickbara.
Först ett utdrag ur avtalets inledning:
Avtalet Kommentar
[Sveriges regering och två strategiska högkvarter inom Nato]
...
som beaktar konceptet att gruppera Nato-styrkor och koalitionsstyrkor under Natos befäl till eller för transport genom Konungariket Sveriges territorium i fredstid, vid kris, nödläge och konflikt till stöd för Natos militära verksamhet,
...
och som tar hänsyn till behoven hos Konungariket Sverige samt behoven hos Natos operationsledning (Allied Command Operations, ACO) och Natos transformeringsledning (Allied Command Transformations, ACT), nedan kallade de strategiska högkvarteren
har kommit överens om följande.
Här nämns både Nato-styrkor och koalitionsstyrkor. Om det ska vara någon skillnad, så antar vi att det senare kan betyda gemensamma styrkor från ett Nato-land och Sverige. Vi lägger märke till att en sådan styrka, där Sverige kanske ingår, ska stå under Natos befäl.
Sedan följer en lång rad punkter.
Du kan behöva gå till hela avtalet.
Vi begränsar oss till punkter som är avgörande för hur vi ska uppfatta värdlandsavtalet.
1. Definitioner
Vad är Nato-ledd militär verksamhet?
Avtalet Kommentar
1.2 Nato-ledd militär verksamhet: militär verksamhet inklusive övningar, utbildning, operativt experimenterande och liknande aktiviteter eller genomförande av ett strategiskt, taktiskt eller administrativt militärt uppdrag eller service- eller utbildningsuppdrag utfört av styrkor, samt processen att fortsätta strida, inklusive angrepp, förflyttning, försörjning och manövrer som behövs för att nå uppdragets eller operationens mål. Det betyder:
Allt militärt, strategiskt och taktiskt, inklusive angrepp och strider.
Vad är värdlandsstöd?
Avtalet Kommentar
1.11 Värdlandsstöd: det civila och militära stöd som tillhandahålls i fredstid, vid nödlägen, kriser och konflikter av ett värdland till allierade styrkor och organisationer, som befinner sig inom, är verksamma inom eller transiteras genom värdlandets territorium, territorialvatten eller luftrum. Se också punkt 3.8.
Längre ned jämförs den här punkten med 2.1 och 3.4.
En punkt längre ned, 5.3a, hänvisar till 1.15 och 1.16 vad gäller samarbete mellan Nato och Sverige. Även punkt 1.17 hör hit.
Avtalet Kommentar
1.15 Anslutningsmeddelande: ett dokument som anger ett sändande lands avsikt att delta i arrangemang om värdlandsstöd enligt bestämmelserna i detta samförståndsavtal för en viss Nato-ledd militär verksamhet. Det här är ett Nato-land som antas redan vara inne i Sverige.
Nato-länder som vill in i Sverige, se punkt 1.18.
Avtalet Kommentar
1.16 Avsiktsförklaring: ett dokument som anger ett sändande lands avsikt att delta i arrangemang om värdlandsstöd enligt bestämmelserna i detta samförståndsavtal, med vissa förbehåll. Värdlandet ska bekräfta om förbehållen kan godtas eller inte för att tillhandahålla värdlandsstöd. Man önskar ett exempel på förbehåll.
Här är en punkt där Sverige kan säga nej, men i så fall varför?
Avtalet Kommentar
1.17 Teknisk överenskommelse: en bilateral tilläggsöverenskommelse för en viss Nato-ledd militär verksamhet. Den innehåller uppgifter om ansvar och förfaranden för värdlandets tillhandahållande av värdlandsstöd till Nato-befälhavaren och sändande land/länder. bilateral, som omfattar två parter.
Teknisk överenskommelse låter som praktiska detaljer, men punkten ser ut att betyda mer än det.
1.16 och 1.17 ser ut att ge Sverige möjlighet att påverka vad Nato gör, och den senare punkten talar om en överenskommelse. Den första punkten är dock oklar.
Avtalet Kommentar
1.18 Gemensam tillämpningsöverenskommelse: en bilateral tilläggsöverenskommelse som fastslår åtagandet mellan signatärstaterna om tillhandahållandet och mottagandet av värdlandsstöd. Den innehåller utförlig information om det stöd som behövs och erbjuds, platsspecifika förfaranden för genomförande och ersättnings- och betalningsvillkor. signatärstaterna, stater som undertecknar ett avtal.
Här beskrivs en överenskommelse mellan Sverige och ett Nato-land som gör att Nato kommer in i Sverige.
Avtalet Kommentar
1.19 Gemensam styrkommitté för värdlandsstöd: en kommitté inrättad för ändamålet och för vilken värdlandet och en eller flera Nato-befälhavare delar på ordförandeskapet. Kommittén, som består av behöriga företrädare för alla sändande länder, värdlandet och en eller flera Nato-befälhavare, ska mötas för att på lämpligt sätt samordna nödvändiga tilläggsöverenskommelser om värdlandsstödet, såsom tekniska överenskommelser och gemensamma tillämpningsöverenskommelser. Om det blir en sådan överenskommelse, som nämns i föregående punkt, så är detta gruppen som ska sköta samarbetet.
Man undrar vem som ska utse representanter för Sverige. Regeringen? Överbefälhavaren?
Att gemensamma tillämpningsöverenskommelser nämns här tyder på att det blir möjligt att ändra det ursprungliga avtal som nämns i föregående punkt.
Se även punkt 3.5.
2. Syfte
Avtalet Kommentar
2.1 Syftet med detta samförståndsavtal är att fastställa principer och förfaranden för upprättandet av baseringsområden och tillhandahållandet av värdlandsstöd till Natos styrkor i, eller med stöd från, värdlandet under Nato-ledd militär verksamhet. Om Sverige är värd för ett Nato-land, så kan vi dras in i krig för det Nato-landet utanför våra gränser. Detta framgår om man läser noga.
Punkten diskuteras ingående längre ned, tillsammans med punkterna 1.11 och 3.4.
3. Omfattning och allmänna arrangemang
Avtalet Kommentar
3.3 Detta samförståndsavtal är avsett att överensstämma med Natos doktrin och principer och utgör en övergripande överenskommelse och struktur för värdlandsstöd. Vi kan se på Natos strategiska koncept från 2010, Aktivt engagemang, modernt försvar.
Så här lyder punkt 17:
Avskräckning, baserad på en lämplig blandning av kärnvapen och konventionella kapaciteter, förblir en kärna i vår övergripande strategi. De omständigheter under vilka någon användning av kärnvapen kan behöva övervägas är extremt avlägsna. Så länge kärnvapen existerar, förblir NATO en nukleär allians.
Avtalet Kommentar
3.4 Värdlandet ska i största möjliga utsträckning och utifrån förmåga, tillgänglighet och praktiska begränsningar under rådande förhållanden ge stöd till de styrkor som är utsända till Nato-ledd militär verksamhet. De närmare detaljerna för detta stöd ska behandlas i tilläggsdokument. Tre delar:
Nato-ledd militär verksamhet begränsas inte till Sverige. Detta utreds längre ned.
Sverige ska ge största möjliga stöd till Nato-ledd militär verksamhet.
Det kommer tilläggsdokument (flera i det engelska originalet). Sådana nämns på många ställen, bl.a. i punkterna 3.7 och 5.1a.
Antag att Göteborg City Airport åter, som det har föreslagits, blir en militär flygbas, och att där finns attackflyg från Nato. Antag vidare att Nato vill använda planen för angrepp. Får de det? Den här punkten gör att de troligen får det.
Är tolkningen överdriven? Kan Sverige säga nej till att attackflyg startar från svensk mark? Vi kan se på nästa punkt.
Avtalet Kommentar
3.5 Bestämmelserna i detta samförståndsavtal är tillämpliga i fredstid, vid nödläge, kris och konflikt eller i tider av internationella spänningar enligt gemensamt beslut av utpekade värdlands- och Nato-myndigheter. De utpekade värdlands- och Nato-myndigheter[na] förefaller vara den grupp som nämns i punkt 1.19.
Vi vet inte under vilka förhållanden, och av vem, de svenska beslutsfattarna utses, och vi måste räkna med att de kommer att stå under tryck från Nato. Med detta avtal riskerar vi att hamna i sådana situationer. Kom ihåg att Sverige i punkt 3.4 lovar att
... i största möjliga utsträckning ... ge stöd till ... styrkor [i] Nato-ledd militär verksamhet.
Det är oklart vad avtalet sätter för gränser för Natos handlingar. Detta behandlas på något sätt i punkt 5.3a.
Det finns en oklarhet. Vi koncentrerar texten lite:
Bestämmelserna ... är tillämpliga i fredstid ... eller i tider av internationella spänningar enligt gemensamt beslut ...
Handlar detta beslut om att nu gäller bestämmelserna, eller handlar beslutet om när bestämmelserna allmänt ska gälla (vilken typ av internationella spänningar)?
Riksdagen har skrivit på in blanko.
Avtalet Kommentar
3.7 Värdlandet och strategiska befälhavare eller högkvarter får utse ombud som ska förhandla fram tilläggsdokument som stöder och preciserar detta samförståndsavtal. Här och i punkterna 3.4 och 5.1a nämns tilläggsdokument som inte riksdagen har sett.
Inte nog med att okända tilläggsdokument kommer. Enligt punkt 11.1 kan avtalet senare ändras.
Följande punkt förtjänar stor uppmärksamhet:
Avtalet Kommentar
3.8 Nato-ledd militär verksamhet som stöds av detta samförståndsavtal kan kräva multinationellt stöd av flygplan och helikoptrar i luften och, i fråga om hamnar, av handelsfartyg och militära stödfartyg. Värdlandet bekräftar att förflyttning av sådana luftfartyg, helikoptrar, fartyg och deras besättning i och genom värdlandets territorium får äga rum enligt ett generellt tillstånd så länge den Nato-ledda militära verksamheten varar. Värdlandet ska administrera/kontrollera alla aspekter av ett sådant tillstånd. Man räknar alltså med att Nato-ledd militär verksamhet ... kan kräva multinationellt stöd [... bl.a. av] militära stödfartyg.
Nato-länder kan då fritt använda svenskt område för flyg och krigsfartyg.
Det här kan få stora följder om en flygbas på svenskt område används för att angripa ett annat land. Flygbasen kan bli angripen, men Nato kan ha omfattande närvaro i Sverige, och det kan gå så långt att allt militärt som tillhör Nato, var som helst i Sverige, angrips.
Detta visar att värdlandsavtalet är förberedelser för krig. Se också 3.4 och 8.4.
5. Ansvar
Avtalet Kommentar
5.1a Värdlandet ska, under framtagningen av tilläggsdokument, vid ändringar och efter färdigställandet av dessa dokument, i god tid underrätta utsedd Nato-befälhavare om tillgängligheten av eller eventuella brister i fråga om förmågan till värdlandsstöd. Värdlandet noterar att Nato-planerare förlitar sig på de framtagna tilläggsdokumenten till detta samförståndsavtal och kräver att i god tid bli underrättade om planerade förändringar av den nationella etableringen och förmågan. Här kan vi lägga märke till vad som sägs om tilläggsdokumentens betydelse.
Avtalet Kommentar
5.2g Nato-befälhavaren ska identifiera personalbehov och andra behov för att de baseringsområden som ska upprättas i värdlandet ska kunna fungera. ... baseringsområden som ska upprättas ...
Om Sverige bjuder in Nato, så är det tänkt att Nato ska ta över när svenska förband har lagts ned.
Vi behöver ett eget försvar nu, men på sikt måste det bli fred, avspänning och internationell nedrustning. Sveriges situation nu måste lösas självständigt och provisoriskt på något sätt.
Avtalet Kommentar
5.3a Sändande länder kan välja att delta i strukturen och förfarandena för värdlandsstöd genom att godta bestämmelserna i detta samförståndsavtal. Detta görs genom ett anslutningsmeddelande eller genom att avge en avsiktsförklaring för en viss Nato-ledd militär verksamhet. Det här är Nato-länder som antas redan vara inne i Sverige.
Nato-länder som vill in i Sverige, se punkt 1.18.
8. Skydd av styrkor
Avtalet förbereder för att krig kan föras in i Sverige. Punkt 3.8 visar det, och här är mer för att visa den saken:
Avtalet Kommentar
8.4 Utöver det ansvar i fråga om skydd av styrkor som anges i Natos principer och förfaranden för skydd av styrkor, ansvarar Nato-befälhavaren för att samordna allt skydd som behövs och tillhandahålls av värdlandet och det sändande landet för att skydda styrkorna. Man kan förslagsvis gå till avtalet och läsa hela avsnitt 8. Skydd av styrkor.
11. Förändring och tolkning
Avtalet Kommentar
11.1 Detta samförståndsavtal får ändras eller modifieras skriftligen om alla parter är överens om det. Riksdagen har alltså godkänt ett avtal som sedan får ändras.
Angående otydligheter i avtalet står det så här i avtalets näst sista punkt:
Avtalet Kommentar
11.3 Uppenbara tvister om tolkningen och tillämpningen av detta avtal ska lösas genom samråd mellan parterna på lägsta möjliga nivå och får inte hänskjutas till nationell eller internationell domstol eller till tredje part för avgörande. Vi har redan pekat på att tilläggsdokument kommer, och vi har uppmärksammat 11.1 ovan.
Och här. Avtalet innehåller oklarheter, och de ska redas ut på lägsta möjliga nivå.
Detta gäller även tvister om tillämpningen.
Till sidans topp
Ska Sverige hjälpa till utomlands?
Ska Sverige ställa upp även utanför våra gränser? Tre punkter, 1.11, 2.1 och 3.4, ser ut att ge olika besked.
Vi jämför punkterna 1.11 och 2.1
Avtalet Kommentar
1.11 Värdlandsstöd: det civila och militära stöd som tillhandahålls i fredstid, vid nödlägen, kriser och konflikter av ett värdland till allierade styrkor och organisationer, som befinner sig inom, är verksamma inom eller transiteras genom värdlandets territorium, territorialvatten eller luftrum. Värdlandsstöd gäller alltså inom Sveriges gränser.
Avtalet Kommentar
2.1 Syftet med detta samförståndsavtal är att fastställa principer och förfaranden för upprättandet av baseringsområden och tillhandahållandet av värdlandsstöd till Natos styrkor i, eller med stöd från, värdlandet under Nato-ledd militär verksamhet. Här står att om Sverige är värd för ett Nato-land, så kan vi dras in i krig för det Nato-landet även utanför våra gränser. Hur ser vi det?
Lite kortare:
... tillhandahållandet av värdlandsstöd till Natos styrkor i, eller med stöd från, värdlandet under Nato-ledd militär verksamhet.
De inskjutna orden , eller med stöd från, är märkliga. Det blir två fall, och vi stryker under skillnaden:
... tillhandahållandet av värdlandsstöd till Natos styrkor i värdlandet under Nato-ledd militär verksamhet.
eller
... tillhandahållandet av värdlandsstöd till Natos styrkor med stöd från värdlandet under Nato-ledd militär verksamhet.
I det andra fallet tycks Natos styrkor befinna sig utanför Sverige. Vår slutsats:
Om Sverige är värd för ett Nato-land som har militär verksamhet utanför Sverige, och som begär svenskt stöd till den verksamheten, så ska Sverige ställa upp.
Är slutsatsen riktig? Vad kan avtalets författare ha menat? De måste ha menat svenskt stöd även utomlands, för annars hade de inte lagt till orden , eller med stöd från,. Dessutom kan de säga att 1.11 inte utesluter svensk verksamhet utomlands.
Vi ser även på punkt 3.4
Avtalet Kommentar
3.4 Värdlandet ska i största möjliga utsträckning och utifrån förmåga, tillgänglighet och praktiska begränsningar under rådande förhållanden ge stöd till de styrkor som är utsända till Nato-ledd militär verksamhet. De närmare detaljerna för detta stöd ska behandlas i tilläggsdokument. Sverige ska alltså ge största möjliga stöd till Nato-ledd militär verksamhet.
Verksamheten begränsas inte till Sverige, vilket framgår om vi ser på texten lite närmare.
Här är det engelska originalet:
The HN will provide support within its fullest capacity, subject to availability and within the practical limitations of the circumstances that then exist, to the forces deployed on NATO-led military activities. The details of this support will be addressed in follow-on documents.
I den svenska versionen har deployed översatts med utsända, och man tänker då på sändande länder (Definitioner, 1.8), alltså Nato-länder som sänder styrkor till Sverige. Men deploy betyder ofta i militära sammanhang gruppera. Så har det översatts i det sjätte stycket i avtalets Inledning (som beaktar konceptet att gruppera ...) samt i punkterna 1.8 och 7.2. Orden deployed eller utsända handlar alltså om styrkor som ett Nato-land har placerat någonstans, men det behöver inte vara i Sverige.
I vardagsspråk kan placera vara en bra översättning. Det blir så här:
... under rådande förhållanden ge stöd till de styrkor som [har placerats i] Nato-ledd militär verksamhet.
Vi sammanfattar
Är värdlandsstöd begränsat till Sverige, eller gäller det även utomlands?
Punkt 1.11 nämner Sverige, men utesluter inte utlandet. Punkt 3.4 nämner varken Sverige eller utlandet. I punkt 2.1 har författarna sett till att även utlandet ingår.
Till sidans topp
Vad säger regeringen?
Gäller värdlandsstöd även utomlands? I skrivelsen från regeringen i juli 2015 behandlas detta. Man uttrycker sig motsägelsefullt. Kursiveringar har gjorts här.
Sidan 45, i ett avsnitt med kommentarer till avtalet:
... värdlandsstöd till Natos styrkor i, eller med stöd från, värdlandet under Natoledd militär verksamhet. [Som 2.1] [...] Avtalet tar alltså sikte på Natoledd militär [kursiv i original] verksamhet på värdlandets, dvs. Sveriges, territorium. [Ej som ovan]
Sidorna 52-53, under rubriken 7 Godkännande av avtalen:
... Sverige ... ska kunna lämna ... stöd till utländska aktörer när de befinner sig på svenskt territorium ... för att t.ex. ... genomföra insatser vid kriser eller konflikter i Sverige eller i närområdet.
Sidan 107, under rubriken 10 Konsekvenser:
Värdlandsstödsavtalet ... innehåller ... procedurer ... för att ge och ta emot stöd, och tydliggör ansvarsfördelningen mellan Sverige, Nato och andra länder som kan tänkas bidra med stöd vid en Natoledd militär verksamhet i eller från Sverige.
Till sidans topp
Vi sammanfattar avtalet
Sverige kan bli värdland för ett eller flera Nato-länder som upprättar baser här.
Avtalet är förberedelser för krig, vilket framgår av punkterna 3.8 och 8.4.
Om Sverige blir värdland, så utlovas största möjliga stöd till Natos verksamhet, och detaljerna i det stödet bestäms senare. Se punkt 3.4.
Om Nato har attackflyg baserat i Sverige och begär att få använda planen, så är det tveksamt om Sverige kan säga nej. Därmed kan Sverige dras in i krig. Se punkterna 3.4 och 3.5.
Nato-styrkor i Sverige kan begära svenskt stöd till verksamhet utomlands. Riksdagen behöver inte blandas in. Se punkterna 2.1 och 3.4. Punkterna diskuteras dessutom närmare här.
Inget sägs om förbud mot kärnvapen på svenskt område.
Nu har riksdagen beslutat, men senare kan avtalet ändras. Se punkt 11.1.
Det ser ut som om målen med avtalet är två:
Med Sverige som värdland ska Natos resurser öka. Nato får fler baser, och svenskt stöd till Nato-insatser utomlands underlättas.
Att få in Nato-styrkor i Sverige, flygplan t.ex., så att svenskarna vänjer sig vid Natos närvaro och vill ha medlemskap.
En kommentar till den första punkten. År 1993 pågick i USA en diskussion om Nato skulle utvidgas. Många var emot, bland annat folk i Pentagon. Men anhängarna till utvidgning vann, och senare började Natos utvidgning. Den grupp som vann diskussionen hade planer, och i dem ingår möjligheten till krig. I planerna ingår att stärka Nato på alla sätt, och där ingår att dra in Sverige.
Vi kommer inte undan diskussionen om Ryssland och Ukraina, eftersom Nato-förespråkarna hänvisar dit.
I november 2013 vägrade Ukrainas president att skriva på ett avtal med EU. Därefter började hotfulla demonstrationer där betalda banditer ingick. USA och andra var inblandade i händelserna, och i februari 2014 genomfördes en statskupp. Vissa Nato-länder stödjer kuppmakarna.
Efter folkomröstning ansökte Krim om att få lämna Ukraina och åter bli en del av Ryssland. Ryssland godkände ansökan. Därmed räddade de en marinbas och skyddade rysk befolkning. Vi kan säga att Rysslands handlingar var förebyggande självförsvar, eftersom krafter inom Nato verkar för att Ukraina ska bli medlem i Nato.
I stället för ensidig propaganda mot Ryssland vore det passande om tidningarna påminde om Natos bombkrig mot Jugoslavien 1999 och Libyen 2011.
Sverige kan nu komma att bli värd för ett Nato-land som placerar attackflyg på en svensk bas. Då ser vi det så att det politiska läget i Europa kan förändras. Det kan bli sådant att Nato ber att få sända attackflyg från denna bas och får tillstånd till det, med allt vad det innebär. Om Nato-landet dessutom begär svensk hjälp till verksamhet utomlands, så ska Sverige enligt avtalet ställa upp.
Avtalet kan sägas upp med sex månaders varsel, punkt 10.2, och det är vad vi bör arbeta för.
Till sidans topp
Värdlandsavtalet i ett sammanhang
Efter Kalla krigets slut 1991 avvecklades Warszawapakten, men Nato blev kvar. Avtalen Partnerskap för fred följde, bl.a. med Sverige år 1994. Polen, Tjeckien och Ungern blev Nato-medlemmar år 1999, och sedan har ytterligare länder tillkommit, bl.a. Estland, Lettland och Litauen. Runt Ryssland bygger USA och Nato missilförsvar som ska försöka göra Rysslands kärnvapenmissiler oanvändbara. Sedan Ukrainakrisen började rustar Nato upp i de östra medlemsländerna. Man har försökt dra in Ryssland i krig genom att försöka provocera landet att gå in i Ukraina.
Det finns en grupp oerhört inflytelserika personer som styr världsekonomin. De är baserade i USA, vissa EU-länder och Israel, och de har viss kontroll över regeringar. Deras mål är att dominera världen, och Nato är ett av deras verktyg. Några står emot, bland andra Ryssland. Här kommer Sverige in i bilden. I och med Sveriges nya avtal med Nato har inringningen av Ryssland blivit ännu tätare.
Till sidans topp
Afghanistan och Libyen
Värdlandsavtalet kan leda till svenska insatser utomlands. Om Sverige är värd för ett Nato-land som vill ha hjälp någonstans ska Sverige ställa upp.
Många har frågat hur Sverige blev inblandat i Afghanistan. Om Sverige hade varit värd för Nato-landet USA, och USA hade bett om hjälp, så hade Sverige behövt ställa upp enligt värdlandsavtalets punkter 2.1 och 3.4. Makthavarna hade sluppit frågor.
Våren 2011 hjälpte svenska plan till med att i Libyen spana och identifiera mål för Natos attackflyg. Nato gick långt utöver vad FN hade beslutat. Innan Sverige ställde upp blev det en riksdagsfråga. Om Sverige hade varit värd för något av Nato-länderna USA, Frankrike eller Storbritannien hade beslutet kunnat tas mycket enklare.
Det finns alternativ
I början av 70-talet pågick internationella konferenser om fred och säkerhet där bland annat USA och Sovjetunionen deltog. De avslutades 1975 med den så kallade Helsingforsöverenskommelsen, vilken anses ha bidragit till avspänning och minskad risk för krig. Man önskar att Sverige tar initiativ till sådant i stället för värdlandsavtal och ökat militärt samarbete med USA.
Se också Fem skäl för Nej nedan, punkt 5.
Till sidans topp
Fem skäl för Nej
Här är fem skäl varför riksdagen borde ha röstat Nej till värdlandsavtalet:
Nato är dåligt sällskap för oss.
Natos uppgift är att bevara och utöka Västs inflytande, och Nato har kärnvapen. Nato bombade 1999 Serbien oavbrutet i mer än två månader, tog sedan över USA:s krig i Afghanistan samt missbrukade 2011 ett FN-beslut och förstörde Libyen.
USA och Storbritannien − två Nato-länder − anföll 2003 Irak, och ett långt krig följde.
Värdlandsavtalet kan dra in Sverige i krig. Om Sverige blir värd för ett Nato-land, så kan
Nato-flyg komma att angripa ett annat land från svensk mark.
Nato-styrkor i Sverige begära svenskt stöd till verksamhet utomlands.
Sverige bör inte bidra till inringningen av Ryssland. Det är en fientlig handling.
Avtalet är bristfälligt.
Viktiga punkter tycks strida mot varandra.
Ett Ja betyder att riksdagen skriver på in blanko. Tilläggsdokument kommer, och kanske ändringar.
Det finns alternativ:
Neutralitetspolitik.
Självständig lösning av Sveriges försvarsproblem, utanför Nato.
Svenska initiativ, bl.a. i FN, för fred, säkerhet och nedrustning i världen.
Goda kontakter med Ryssland inom handel, forskning, kultur och turism.
(Listan har med tiden utvidgats och bearbetats.)
Till sidans topp
Skrivelse från regeringen juli 2015
Värdlandsavtalets översättning finns i en omfattande skrivelse från regeringen, Samförståndsavtal med Nato om värdlandsstöd, som kom den 13 juli 2015.
Innehållsförteckning finns på sidorna 1-3.
Avtalet finns i Bilaga 4:
Den svenska översättningen är på sidorna 187-208.
Det engelska originalet är på sidorna 209-227.
I skrivelsen finns annat också, bl.a. om SOFA och Parisprotokollet. På många ställen i avtalet nämns SOFA (Status of Forces Agreement) och Parisprotokollet. De är överenskommelser mellan länder i juridiska frågor. Om militär från ett Nato-land placeras i Sverige kommer en SOFA att gälla. Den kan väntas medföra att om främmande militär begår brott i Sverige, så döms de inte på normalt sätt i svensk domstol, utan den främmande makten tar i större eller mindre grad hand om det rättsliga.
I skrivelsen behandlas lagändringar som krävs för värdlandsavtalet. Riksdagen beslöt om både lagändringar och värdlandsavtalet.
Proposition från regeringen mars 2016
Den 22 mars 2016 lämnade regeringen till riksdagen proposition 2015/16:152 om värdlandsavtalet. Regeringen föreslår att:
...
Riksdagen godkänner samförståndsavtalet den 4 september 2014 mellan Sverige och Nato om värdlandsstöd (avsnitt 7).
...
...
...
...
Här finns propositionen som pdf-fil.
Som svar på propositionen kom motioner från Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet.
Den 25 maj röstade riksdagen.
Motion från Sverigedemokraterna
Fyra riksdagsledamöter i Sverigedemokraterna lämnade in motion 2015/16:3375. De föreslår att:
Riksdagen avslår proposition 2015/16:152 Samförståndsavtal om värdlandsstöd.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att samförståndsavtalet om värdlandsstöd bör sägas upp och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att värdlandsavtalet enbart ska kunna aktiveras genom beslut av riksdagen och inte av regeringen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en förutsättningslös, bred och djuplodande utredning om samtliga konsekvenser av värdlandsavtalet för Sveriges militära alliansfrihet och tillkännager detta för regeringen.
Motion från Vänsterpartiet
Sju riksdagsledamöter i Vänsterpartiet lämnade in motion 2015/16:3377. De föreslår att:
Riksdagen avslår proposition 2015/16:152 Samförståndsavtal om värdlandsstöd.
Men vi vill peka på en sak. I punkt 4 Bakgrund, början av andra stycket, nämns Thage G. Peterson på ett sätt som behöver förtydligas. Det var inte han som för Sveriges räkning skrev under avtalet om PFP. Det var en tidigare regerings utrikesminister som skrev under avtalet den 9 maj 1994. Se avtalet här. Totalt 13 sidor. Varannan sida är på engelska samt franska, och varannan är svensk översättning.
Tidigare motion, hösten 2015
Redan 6 oktober 2015 lämnade två miljöpartister in motion 2015/16:2801 om värdlandsavtalet. De föreslår att:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkalla värdlandsavtalet med Nato och tillkännager detta för regeringen.
Till sidans topp
Till hela avtalet
Inlägg
