Riksda´n 28 januari

Riksdagsbeslut 28 januari Regler om byggprodukter anpassas till ny EU-lagstiftning (CU7) Nej till motioner om familjerätt (CU12) Nej till motioner om fastighetsrätt (CU13) Kustbevakningens sjöövervakning ska utvecklas (FöU5) Större möjligheter till registerkontroll vid anställning i kommun (JuU22) Nej till motioner om skogspolitik (MJU6) Nej till motioner om övergripande miljöfrågor (MJU7) Skrivelse om statligt företagsägande har behandlats (NU4) Riksrevisionens rapport om LKAB:s omställning har behandlats (NU9) Riksrevisionens rapport om Migrationsverkets hantering av medborgarskapsärenden har behandlats (SfU8) Arbetsprövning med bibehållen sjukpenning (SfU9) Regler om byggprodukter anpassas till ny EU-lagstiftning (CU7) Riksdagen sa ja till regeringens förslag om lagändringar som gäller byggprodukter. Ändringarna görs för att anpassa svensk lag till ny EU-lagstiftning på området. Bland annat innebär det nya hänvisningar till EU-lagstiftningen och förtydligande av regler som gäller typgodkännanden. Lagändringarna börjar gälla den 1 mars 2026. Nej till motioner om familjerätt (CU12) Riksdagen sa nej till cirka 140 förslag om familjerätt i motioner från den allmänna motionstiden 2025. Förslagen handlar bland annat om betänketid vid äktenskapsskillnad, bodelning, juridiskt biträde för barn, frågor om vårdnad, boende och umgänge vid våld i familjen, systemet med överförmyndare, gode män och förvaltare och vissa frågor om namnbyte. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete och utskottets tidigare ställningstaganden. Nej till motioner om fastighetsrätt (CU13) Riksdagen sa nej till cirka 50 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2025 i olika fastighetsrättsliga frågor. Förslagen handlar bland annat om tomträtt, expropriationsersättning, förköpslag, fastighetsförmedling och översyn av lantmäteriverksamheten. Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete redan pågår i flera av de frågor som förslagen handlar om. Kustbevakningens sjöövervakning ska utvecklas (FöU5) Regeringen föreslår flera lagändringar i syfte att ge Kustbevakningen förutsättningar att utveckla sina förmågor och sitt arbetssätt i förhållande till myndighetens uppdrag. I uppdraget ingår att bedriva sjöövervakning, samordna civila behov av sjöövervakning och förmedla civil sjöinformation till andra berörda myndigheter. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 mars 2026. Större möjligheter till registerkontroll vid anställning i kommun (JuU22) Riksdagen sa ja till att kommuner ska få större möjligheter att göra registerkontroll vid anställning. Enligt beslutet ska kommuner kunna genomföra registerkontroll på personer som ska arbeta i hemmet åt äldre personer eller vuxna personer med funktionsnedsättning. Registerkontroller ska även få göras på personer som ska anställas till ledande befattningar i kommuner. Dessutom utökas möjligheten till registerkontroll av personer som ska arbeta med barn. Detta innebär att kommuner i fler fall än i dag ska kunna ta del av information från belastningsregistret – och i vissa fall även misstankeregistret – innan de anställer någon. Syftet med de nya reglerna är att motverka att personer med brottsliga eller skadliga avsikter tar anställning i kommunala verksamheter. De nya lagarna och lagändringarna börjar gälla den 1 mars 2026. Nej till motioner om skogspolitik (MJU6) Riksdagen sa nej till cirka 90 förslag i motioner om skogspolitik. Motionerna har lämnats in under den allmänna motionstiden 2025 och handlar bland annat om ägande, brukande och skydd av skog, ersättning vid begränsning av skogsägares ägande- och brukanderätt samt klimatanpassning inom skogsbruket. Riksdagen hänvisar främst till att det redan pågår arbete inom de områden som förslagen gäller. Nej till motioner om övergripande miljöfrågor (MJU7) Riksdagen sa nej till cirka 120 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2025 om den övergripande miljöpolitiken. Riksdagen hänvisar framförallt till pågående arbete. Förslagen handlar bland annat om tillståndsprocesser och miljöprövning, talerättsfrågor, bullerfrågor, offentlig upphandling och ansvarsfrågor vid miljöföroreningar. Skrivelse om statligt företagsägande har behandlats (NU4) Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om 2025 års redogörelse för företag med statligt ägande. Skrivelsen innehåller verksamhetsberättelsen för de företag som finns i statens bolagsportfölj och uppmärksammar deras utveckling under framförallt 2024. Riksdagen understryker betydelsen av den årligt återkommande skrivelsen och framhåller vikten av att regeringen fortsätter att utveckla innehållet i den så att riksdagen får en god bild av utvecklingen i företagen med statligt ägande. Riksdagen beslutade också att säga nej till cirka 50 förslag som handlar om statens ägande och förvaltning såväl på en övergripande nivå som i fråga om enskilda bolag. Av dessa har cirka 20 förslag inkommit under den allmänna motionstiden 2025. Riksdagen lade därmed skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet. Riksrevisionens rapport om LKAB:s omställning har behandlats (NU9) Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapport om LKAB:s omställning. Riksrevisionen har granskat om regeringen och Luossavaara-Kiirunavaara Aktiebolag (LKAB) har agerat affärsmässigt vid planeringen av omställningen av bolagets verksamhet till produktion av järnsvamp. Den övergripande slutsatsen är att både regeringen som ägare och LKAB i huvudsak har agerat affärsmässigt. Riksrevisionen anser dock att processen för att fastställa ekonomiska mål för de statliga bolagen är bristfällig och rekommenderar regeringen att säkerställa att det beräknade lönsamhetsmålet tillämpas konsekvent. I sin skrivelse instämmer regeringen i huvudsak i Riksrevisionens iakttagelser och bedömningar. Samtidigt framhåller regeringen att rutinerna för beslut om ekonomiska mål i bolag med statligt ägande förändrats sedan den granskade perioden. Riksdagen vill understryka vikten av regeringens fortsatta arbete för att säkerställa att omställningen av LKAB:s verksamhet till produktion av järnsvamp sker affärsmässigt, och riksdagen anser att Riksrevisionens granskning är ett betydelsefullt underlag i detta arbete. Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksrevisionens rapport om Migrationsverkets hantering av medborgarskapsärenden har behandlats (SfU8) Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapport om Migrationsverkets hantering av medborgarskapsärenden. Riksrevisionens övergripande bedömning är att Migrationsverkets hantering av medborgarskapsärenden inte är effektiv och har ett flertal brister. Bland annat när det kommer till att säkerställa korrekta beslut, samt att handläggningstiderna är oskäligt långa i många medborgarskapsärenden. Riksrevisionen lämnar även rekommendationer till Migrationsverket och regeringen om åtgärder för en effektivare hantering av medborgarskapsärenden och för att säkerställa korrekta beslut i dessa. I sin skrivelse instämmer regeringen delvis i Riksrevisionens rekommendationer och pekar samtidigt på åtgärder som har vidtagits, bland annat ny lagstiftning, förstärkt styrning och effektivisering. Riksdagen vill betona vikten av att besluten i medborgarskapsärendena är korrekta och fattas inom rimlig tid. Riksdagen ser därför positivt på regeringens åtgärder för att förbättra hanteringen av ärendena. Med detta lade riksdagen regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Arbetsprövning med bibehållen sjukpenning (SfU9) Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ändringar i socialförsäkringsbalken för att sänka trösklarna för återgång i arbete. Förslagen innebär att en försäkrad som har rätt till hel sjukpenning i överenskommelse med sin arbetsgivare får möjlighet att arbetspröva hos arbetsgivaren med bibehållen sjukpenning under en begränsad tid. Lagändringarna börjar gälla den 1 mars 2026.