Riksda´n 29 september

 

	29 september 2021
Beslut i korthet
	Riksdagsbeslut 29 september • Skyddet för visselblåsare ska stärkas (AU3) • En utredning av Samhall bör tillsättas (AU4) • Rättelse i ett tidigare lagstiftningsärende (KU2) • Kontrollen av ekologisk produktion ska anpassas till ny EU-förordning (MJU3) • Ja till lagändringar som kan förlänga kalkbrytningstillstånd (MJU7) • Skatten på drivmedel påverkas inte av BNP-utvecklingen under 2022 (SkU37) • Ersättning för personlig assistans utan tillstånd ska förhindras (SoU2)
	Skyddet för visselblåsare ska stärkas (AU3)  Regeringen har föreslagit en ny lag som ger skydd för personer som rapporterar om missförhållanden på arbetsplatser, så kallade visselblåsare. Bland annat kommer fler personer att omfattas av skyddet för visselblåsare. Det ska bli tydligare hur man går till väga för att visselblåsa och identiteten på den som slår larm om missförhållanden ska hållas hemlig. Verksamheter med minst 50 arbetstagare blir skyldiga att införa särskilda rapporteringskanaler. Det ska även gå att slå larm genom särskilda kanaler till myndigheter inom vissa områden. Det görs också ändringar i offentlighets- och sekretesslagen som innebär att sekretess ska gälla i domstol och vid uppföljningen av rapporter om missförhållanden. De nya reglerna börjar gälla den 17 december 2021. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Förslaget innebär att EU:s direktiv om skydd för personer som rapporterar om överträdelser av unionsrätten, det så kallade visselblåsardirektivet, genomförs i den svenska lagstiftningen.
	En utredning av Samhall bör tillsättas (AU4)  Riksdagen ser behov av att göra en extern utredning av Samhall och riktade därför ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om det. Bakgrunden är bland annat tidigare kritik mot Samhall, vars uppdrag är att skapa meningsfulla och utvecklande arbeten åt personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Kritiken har exempelvis handlat om risk för osund konkurrens, samt risk för att högre krav på arbetsförmåga gör att färre i målgruppen har chans att få anställning inom Samhall. Tillkännagivandet om en extern utredning har sin grund i ett så kallat utskottsinitiativ från arbetsmarknadsutskottet. Ett utskottsinitiativ betyder att förslaget har väckts i utskottet och inte bygger på ett regeringsförslag eller en riksdagsmotion.
	Rättelse i ett tidigare lagstiftningsärende (KU2)  Riksdagen sa ja till konstitutionsutskottets lagförslag om ändring i lagen om ändring i offentlighets- och sekretesslagen. Genom lagändringen åtgärdas en bristfällig utformning av en bestämmelse i ett tidigare lagstiftningsärende.
	Kontrollen av ekologisk produktion ska anpassas till ny EU-förordning (MJU3)  Vissa regler för ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter ska anpassas till EU:s nya förordning på området. Bland annat ska Livsmedelsverket och Jordbruksverket få utvidgade möjligheter att delegera vissa offentliga kontrolluppgifter till ett kontrollorgan, exempelvis att besluta om åtgärder när en aktör som hanterar ekologiska produkter inte följer regelverket. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Syftet med den nya EU-förordningen är bland annat att garantera rättvis konkurrens för jordbrukare och andra aktörer samt att öka konsumenternas förtroende för ekologiska produkter. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2022.
	Ja till lagändringar som kan förlänga kalkbrytningstillstånd (MJU7)  Riksdagen sa ja till regeringens förslag om tillfälliga ändringar i miljöbalken. Lagändringarna ska göra det möjligt för regeringen att pröva en ansökan om förlängt tillstånd för kalkstensbrytning. Regeringen ska i vissa undantagsfall kunna pröva en ansökan om tidsbegränsat tillstånd att bryta kalksten. En ansökan ska endast kunna prövas om verksamheten behövs för att tillgodose väsentliga allmänna intressen och om samhällets behov av kalksten inte kan tillgodoses på annat sätt. En förutsättning för ansökan är också att det redan finns ett gällande tillstånd för brytning, men att brytningen inte kan slutföras på grund av att tillståndet är tidsbegränsat. Den tillfälliga lagändringen ska börja gälla den 15 oktober 2021 och sluta gälla den 1 januari 2022.
	Skatten på drivmedel påverkas inte av BNP-utvecklingen under 2022 (SkU37)  Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att pausa den BNP-relaterade justeringen av skatten på bland annat bensin och diesel för år 2022. Den uteblivna uppräkningen av skatten motverkar att priset på bensin och diesel höjs på grund av reduktionsplikten, det vill säga kravet på drivmedelsleverantörer att blanda i biodrivmedel i bensin och diesel för att minska växthusgasutsläppen. Biodrivmedel framställs av förnybar råvara och är för närvarande dyrare att producera än andra drivmedel. Den pausade så kallade BNP-indexeringen innebär att skatten på drivmedel enbart justeras med hänsyn till förändringar i konsumentprisindex (KPI) och inte utvecklingen av bruttonationalprodukten (BNP). Pausen gäller bensin, diesel, flygbensin, flygfotogen och vissa oljor med hög svavelhalt. Riksdagen pausade tidigare BNP-indexeringen även för år 2021. Lagändringen gäller från och med den 1 november 2021 till och med den 31 oktober 2022.
	Ersättning för personlig assistans utan tillstånd ska förhindras (SoU2)  Lagändringar ska göras för att förhindra att en assistansberättigad ska kunna få ersättning för personlig assistans som utförts inom en yrkesmässig verksamhet utan tillstånd. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna innebär bland annat att Försäkringskassan och kommunerna får möjlighet att neka en assistansberättigad utbetalning av ersättning för personlig assistans om verksamheten saknar tillstånd. Försäkringskassan och kommunerna ska även vara skyldiga att informera Inspektionen för vård och omsorg (Ivo) om de kan anta att en enskild bedriver verksamhet för personlig assistans utan tillstånd. Lagändringarna börjar gälla den 1 november 2021