Inlägg
| ||||||||||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| ||||||||||||||||||||||||||
Riksdagsbeslut 17 februari
| ||||||||||||||||||||||||||
Nej till motioner om försvarspolitik (FöU6) Riksdagen sa nej till cirka 60 förslag i motioner om försvarspolitik från den allmänna motionstiden 2021. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom en del av de områden som motionerna tar upp. Förslagen handlar bland annat om hybridhot, det militära försvarets förmåga, materielförsörjningsfrågor och försvarets ekonomi. | ||||||||||||||||||||||||||
Nej till motioner om cybersäkerhetsfrågor (FöU10) Riksdagen sa nej till förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021/22 om olika cybersäkerhetsfrågor. Anledningen till detta är främst det arbete regeringen redan gör på området, till exempel mot bakgrund av olika utredningar, samt det nyinrättade nationella cybersäkerhetscentrets pågående arbete. Motionsförslagen handlar bland annat om en översyn av cybersäkerhetsområdet, Försvarsmaktens förmåga, kompetensförsörjning och internationella överenskommelser. | ||||||||||||||||||||||||||
Lättnader i tillståndsplikten för ljuddämpare ska införas (JuU11) Ljuddämpare ska inte längre jämställas med skjutvapen, utan i stället regleras på i princip samma sätt som ammunition. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Förslaget innebär att den som har rätt att inneha ett skjutvapen inte längre behöver ansöka om ett separat tillstånd för ljuddämpare som passar till vapnet. Anledningen till förslaget är minskad administration för legala vapenägare så som jägare och sportskyttar. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2022. Riksdagen riktar också ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen. I korthet handlar det om en mer långtgående möjlighet för vapenägare att inneha ljuddämpare jämfört med regeringens förslag. Riksdagen sa nej till övriga förslag i motioner. | ||||||||||||||||||||||||||
EU-förslag om åtgärder mot transportföretag för att hindra människohandel går för långt (JuU50) EU-kommissionen har lämnat förslag till en förordning, en lag, som innebär att det ska bli möjligt för EU att vidta åtgärder mot transportföretag som underlättar eller ägnar sig åt människohandel eller smuggling av migranter i samband med olagliga inresor i EU. Förslaget omfattar transportföretag oavsett transportsätt; med flyg, till sjöss, på inre vattenvägar, på järnväg eller på väg. Riksdagen välkomnar åtgärder för att bekämpa människohandel och smuggling av migranter, men tycker att kommissionens förslag i vissa delar strider mot subsidiaritetsprincipen. Enligt den principen ska beslut i EU fattas så nära medborgarna som det effektivt är möjligt. Principen värnar medlemsländernas rätt att ta egna beslut på nationell nivå. Det är framför allt när det gäller luftfarten som riksdagen anser att förslaget går för långt. För Sveriges del skulle till exempel åtgärder från EU-kommissionen som förhindrar utländska flygbolag från att vistas i svenskt luftrum riskera olika internationella åtaganden som Sverige har ingått. De åtgärder mot transportföretag som förslaget omfattar som gäller luftfart bör därför beslutas av medlemsländerna själva. En liknande problematik finns när det gäller sjöfart. För transporter på land anser däremot riksdagen att förslaget är förenligt med subsidiaritetsprincipen. Riksdagen beslutade att skicka sina synpunkter till EU-kommissionen genom ett så kallat motiverat yttrande. | ||||||||||||||||||||||||||
Nej till motioner om livsmedelspolitik (MJU14) Riksdagen sa nej till cirka 130 förslag i motioner om livsmedelspolitik från den allmänna motionstiden 2021. Motionerna handlar bland annat om livsmedelskontroll, märkning av livsmedel, exportfrämjande av svenska livsmedel, livsmedelsberedskap och offentlig konsumtion. Anledningen till att riksdagen sa nej till motionerna är bland annat att arbete redan pågår inom en del av de områden som motionerna tar upp. | ||||||||||||||||||||||||||
Tre uppmaningar om uppehållstillstånd för anhöriga (SfU8) Riksdagen riktade tre tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen som handlar om handläggningen av så kallade anknytningsärenden, det vill säga då en person ansöker om uppehållstillstånd för att komma till Sverige som anhörig. Bakgrunden är Riksrevisionens granskning av Migrationsverkets och utlandsmyndigheternas (de svenska ambassadernas och konsulatens) handläggning av anknytningsärenden. Granskningen pekar på stora kvalitetsbrister, bland annat i arbetet med att klarlägga den sökandes identitet. Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport och tillkännagav för regeringen att den ska se till att
Riksdagen avslutade ärendet genom att lägga regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport till handlingarna. | ||||||||||||||||||||||||||
Tre uppmaningar till regeringen som gäller Försäkringskassan och sjukförsäkringen (SfU9) Riksrevisionen har granskat om Försäkringskassan arbetar på ett effektivt sätt med att förebygga sjukskrivningar. Bland annat rekommenderar Riksrevisionen att regeringen förtydligar Försäkringskassans ansvar och uppdrag att förebygga sjukfrånvaro, arbetsoförmåga och sjukskrivningar. Riksrevisionen lämnar också vissa rekommendationer till Försäkringskassan. Regeringen håller i stort med Riksrevisionen och redovisar åtgärder som har gjorts på området i en skrivelse till riksdagen. Riksdagen riktade tre uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen med anledning av ett antal motioner:
Riksdagen sa nej till övriga motioner och avslutade ärendet genom att lägga regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport till handlingarna. | ||||||||||||||||||||||||||
Deltagande på distans i styrelsesammanträden i samordningsförbund ska bli möjligt (SfU10) Styrelsen i ett samordningsförbund ska få möjlighet att besluta att ledamöter och ersättare får delta i styrelsesammanträden på distans. Anledningen är att förbunden ska kunna arbeta mer effektivt och hållbart. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan samt kommuner och regioner i Sverige kan samverka finansiellt genom att bilda samordningsförbund som finansierar rehabiliteringsinsatser. Syftet är att arbeta för att medborgare ska få stöd och rehabilitering som ger dem möjlighet att försörja sig själva. Lagändringen börjar gälla den 16 mars 2022. | ||||||||||||||||||||||||||
Regeringen bör utvärdera alkoholpolitiken och i den kommande utvärderingen av narkotikapolitiken analysera narkotikadödligheten (SoU10) Riksdagen beslutade att rikta tre uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen om alkohol- och narkotikapolitiken. Uppmaningarna handlar om att regeringen bör
Tillkännagivandena gjordes i samband med att riksdagen behandlade cirka 120 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021 om bland annat alkohol- och narkotikapolitiken. Riksdagen sa nej till övriga motioner främst med hänvisning till pågående arbete. | ||||||||||||||||||||||||||
Kompletterande regler till EU:s förordning om en gemensam digital ingång ska införas (TU3) En ny lag med kompletterande regler införs för att anpassa svensk lag efter EU:s förordning om en gemensam digital ingång. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Den gemensamma digitala ingången är en del av EU:s strategi för den inre marknaden och den fria rörligheten för människor, varor, tjänster och kapital. Ingången ska ge privatpersoner och företag tillgång till information, förfaranden och hjälp- och problemlösningstjänster online. Förslaget till kompletterande regler innebär bland annat att regeringen får befogenhet att utse vilka förvaltningsmyndigheter, kommunala myndigheter och enskilda organ som ska vara behöriga myndigheter eller nationella samordnare, samt vilka uppgifter en samordnare ska ha. Syftet är att få till en långsiktigt fungerande struktur och organisation som tydliggör ansvarsfördelningen mellan de aktörer som omfattas av EU-förordningen. Lagändringarna börjar i huvudsak gälla den 1 april 2022. | ||||||||||||||||||||||||||
Nej till motioner om digitaliserings- och postfrågor (TU6) Riksdagen sa nej till cirka 160 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021. Motionerna handlar bland annat om samhällets digitalisering, digital delaktighet, tillgång till elektroniska kommunikationer, utbyggnaden av 5G-nätet och postservice i hela landet. Anledningen är främst att efterfrågade åtgärder redan har vidtagits och pågående beredningsarbete.
| ||||||||||||||||||||||||||
Regeringen bör utreda krav på miljökontroll och hur Trafikverket upphandlar snöröjning (TU7) Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens rapport om omregleringen av besiktningsmarknaden för fordon och cirka 230 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021 om väg- och fordonsfrågor. I samband med detta riktade riksdagen två uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen:
Riksdagen sa nej till de övriga förslagen i motionerna, som bland annat handlade om en fossilfri fordonsflotta, infrastruktur för laddning, självkörande fordon, tyngre och längre lastbilar samt parkeringsfrågor. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade det ärendet | ||||||||||||||||||||||||||
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar