Riksda´n 20 juni

20 juni 2023 Beslut i korthet Riksdagsbeslut 20 juni • Nej till motioner om livsmedelspolitik (MJU18) • Wagnergruppen bör listas som terroristgrupp av EU (UU10) • Utökade möjligheter för polisen till personkontroll och kamerabevakning i gränsnära områden (JuU26) • Skärpta straff för brott mot journalister och personal i vissa samhällsnyttiga funktioner (JuU27) • Arbetet inom kontrollgruppen för Europol under 2022 (JuU29) • Sekretess hos Domstolsverket för enskildas kontaktuppgifter (JuU30) • Nej till motioner om trafiksäkerhet (TU13) • Skrivelse om kvalitetsavgifter och regressrätt inom järnvägsfrågor har behandlats (TU14) • Ja till riktlinjerna för den ekonomiska politiken (FiU20) • Ja till regeringens vårändringsbudget (FiU21) Nej till motioner om livsmedelspolitik (MJU18) Riksdagen sa nej till samtliga motioner rörande livsmedelspolitiska frågor som inkommit under allmänna motionstiden 2022. Förslagen handlar bland annat om offentlig konsumtion, märkning av livsmedel, livsmedelskontroll, självförsörjning av livsmedel och krisberedskap. Riksdagen hänvisar bland annat till att det pågår arbete inom de områden som motionerna tar upp. Nej till motioner om livsmedelspolitik (MJU18) Wagnergruppen bör listas som terroristgrupp av EU (UU10) Riksdagen riktade en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att aktivt verka för att skapa enighet inom EU för att lista den statsunderstödda ryska så kallade Wagnergruppen som en terroristgrupp under EU:s terroristsanktioner. I anslutning till tillkännagivandet lyfter riksdagen även fram att det sannolikt finns behov av att uppgradera EU:s regelverk för terroristlistning så att det bättre kan möta hot från aktörer med statliga kopplingar. Enligt dagens regelverk förutsätter en terroristlistning att en grupp är föremål för en rättslig prövning för terroristbrott. Det måste alltså finnas en pågående eller avslutad rättslig process. Tillkännagivandet kom i samband med att riksdagen behandlade en skrivelse från regeringen om verksamheten i Europeiska unionen under 2022 med tillhörande motioner, bland annat om sanktioner mot Ryssland. Riksdagen avslog motionerna och la skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Wagnergruppen bör listas som terroristgrupp av EU (UU10) Utökade möjligheter för polisen till personkontroll och kamerabevakning i gränsnära områden (JuU26) Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ny lag med särskilda bestämmelser om polisiära befogenheter i gränsnära områden. Den nya lagen ska ge polisen utökade befogenheter, det vill säga ökad rätt att vidta åtgärder, vid bland annat vissa flygplatser, hamnar och järnvägsstationer, vid broar för vägtrafik till eller från utlandet och vid gränsövergångsställen på allmänna vägar, för att förebygga brott. Befogenheterna ska också ge polisen utökade möjligheter att ingripa i gränsnära områden för att utföra personkontroll av en utlänning för att fastställa om personen har rätt att uppehålla sig i landet, så kallad inre utlänningskontroll. Dessutom innebär befogenheterna bättre möjligheter för kamerabevakning i gränsnära områden. De nya reglerna börjar gälla den 1 augusti. Utökade möjligheter för polisen till personkontroll och kamerabevakning i gränsnära områden (JuU26) Skärpta straff för brott mot journalister och personal i vissa samhällsnyttiga funktioner (JuU27) Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ändringar i bland annat brottsbalken. Förslagen handlar om att stärka det straffrättsliga skyddet för journalister och personal inom hälso- och sjukvård, socialtjänst, räddningstjänst samt inom skolväsendet och högskolan. Regeringen föreslår även att straffet för allvarliga brott mot tystnadsplikt ska skärpas. Lagändringarna ska börja gälla den 1 augusti 2023. Skärpta straff för brott mot journalister och personal i vissa samhällsnyttiga funktioner (JuU27) Arbetet inom kontrollgruppen för Europol under 2022 (JuU29) Riksdagen har behandlat en redogörelse för verksamheten under 2022 inom den gemensamma parlamentariska kontrollgruppen för Europol och den svenska delegationens arbete. EU:s polisbyrå Europols verksamhet övervakas av en gemensam parlamentarisk kontrollgrupp kallad för Joint Parliamentary Scrutiny Group on Europol (JPSG). Kontrollgruppen (JPSG) består av representanter från de nationella parlamenten i EU och Europaparlamentet. Riksdagen deltar i kontrollgruppen med en delegation av riksdagsledamöter. Under 2022 handlade arbetet i kontrollgruppen och delegationen bland annat om Europols verksamhet, den europeiska datatillsynsmannens rapporter, skyddet av grundläggande rättigheter och Rysslands invasion av Ukraina. Delegationen har under året även arbetat med förberedelserna inför ansvaret som medordförande för JPSG under det första halvåret 2023 med anledning av det svenska EU-ordförandeskapet. Riksdagen lade redogörelsen till handlingarna. Arbetet inom kontrollgruppen för Europol under 2022 (JuU29) Sekretess hos Domstolsverket för enskildas kontaktuppgifter (JuU30) Målsägande, vittnen och andra enskilda som medverkar i ett brottsmål har rätt till ersättning för sin inställelse i domstolen. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen. Syftet med lagändringarna är att möjliggöra en fortsatt digital hantering av utbetalningar av ersättningar till enskilda samtidigt som man säkerställer sekretessen för enskildas kontaktuppgifter. De nya lagändringarna börjar gälla den 1 oktober 2023. Sekretess hos Domstolsverket för enskildas kontaktuppgifter (JuU30) Nej till motioner om trafiksäkerhet (TU13) Riksdagen sa nej till 110 förslag i motioner om trafiksäkerhet från den allmänna motionstiden 2022. Anledningen är främst att åtgärder redan planeras eller är vidtagna. Riksdagen framhöll också att trafiksäkerhetsarbetet ger effekt men att ytterligare arbete krävs. Motionsförslagen handlar bland annat om hastighetsbegränsningar och hastighetsövervakning, insatser mot alkohol och droger i trafiken, trafiksäkerheten för mopedbilar och A-traktorer samt förarutbildning och förarprov. Nej till motioner om trafiksäkerhet (TU13) Skrivelse om kvalitetsavgifter och regressrätt inom järnvägsfrågor har behandlats (TU14) Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapport om kvalitetsavgifter och regressrätt inom järnvägsfrågor. Riksrevisionens övergripande slutsatser är att systemen med kvalitetsavgifter och regress saknar förutsättningar för att effektivt bidra till att motverka förseningar och att tågförseningarna totalt sett inte har minskat sedan systemen trädde i kraft. I sin skrivelse instämmer regeringen delvis i Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer och pekar samtidigt på åtgärder som har vidtagits och som regeringen kommer att följa upp. Riksdagen förutsätter att regeringen följer upp åtgärderna och att Trafikverket fortsätter sitt effektiviseringsarbete. Med detta lade riksdagen regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa samtidigt nej till cirka 50 förslag från allmänna motionstiden 2022. Förslagen gäller bland annat organiseringen av järnvägsunderhållet, järnvägens signalsystem, banavgifter och frågor om säkerhet, punktlighet och information. Riksdagen hänvisar till vidtagna åtgärder och pågående arbete. Skrivelse om kvalitetsavgifter och regressrätt inom järnvägsfrågor har behandlats (TU14) Ja till riktlinjerna för den ekonomiska politiken (FiU20) Riksdagen sa ja till regeringens förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken i vårpropositionen. Konjunkturnedgången och den minskade aktiviteten i ekonomin förväntas försvaga den offentliga sektorns finanser under 2024, men med en gradvis förstärkning under 2025 och 2026. Utskottet välkomnar att regeringen tar sikte på det så kallade överskottsmålet, som är ett mål för den offentliga sektorns finansiella sparande, vid utformningen av inriktningen på finanspolitiken. En neutral finanspolitik i linje med överskottsmålet gör det möjligt för penningpolitiken att verka så att inflationen sjunker på sikt. Riksdagen håller med regeringen om att den ekonomiska politiken ska inriktas på att bekämpa inflationen och stötta utsatta hushåll. Lågkonjunkturen ska mötas av strukturella reformer för bland annat ett konkurrenskraftigt och innovativt näringsliv. Den så kallade arbetslinjen ska återinföras och en bidragsreform ska öka incitamentet att komma i arbete. Andra reformer innefattar bekämpning av den organiserade brottsligheten, öka antalet behöriga lärare, korta vårdköerna och öka vårdplatserna, rusta upp försvaret och krisberedskapen samt förbättra energiförsörjningen och minska utsläppen. Ja till riktlinjerna för den ekonomiska politiken (FiU20) Ja till regeringens vårändringsbudget (FiU21) Riksdagen ja till regeringens förslag i vårändringsbudgeten om ändrade utgifter för staten under 2023. Ändringar av anslag görs i 21 av de 27 utgiftsområdena i statens budget för 2023. Bland annat förlängs det tillfälliga tilläggsbidraget till barnfamiljer med bostadsbidrag till och med den 31 december 2023. Bidragets storlek ska även öka från 25 procent till 40 procent av det preliminära bostadsbidraget. Ändringarna ska träda i kraft den 1 juli 2023. Ett annat förslag handlar om ett nytt nationellt mål för elproduktionens sammansättning år 2040. Det nya målet är 100 procent fossilfri elproduktion år 2040. Det tidigare målet var 100 procent förnybar elproduktion år 2040. Regeringens förslag i vårändringsbudgeten innebär att statens budgetsaldo och den offentliga sektorns finansiella sparande försämras med fyra miljarder kronor. Vissa av förslagen beräknas påverka statens budget även kommande år.