Betyder mycket

 Idrotts- och underhållningsvärldens miljardärers gåvor till pantletande betyder nog mycket. Eller?

De

 Har media gått samman i ansträngningar att avskaffa ordet dem? Intrycket är detta.

De är, av de, åt de. När ändrar media genitivformen till des? 

För inte kan det väl handla om brist på kunskap?

 Socialliberalism inget för SD

Block

Medvetet fortsätter media och opinionsinstituten att ge en falsk bild av  partierna. Inför nästa val måste beskrivningen av två block upphöra. Oppositionspartierna är inte ett block. Tidöpartierna är inte ett block. Ni förleder väljarna. Måste få ett slut

Kramar ännu hårdare

 Vad blir bättre? Han kramar ju SD ännu hårdare. 

Varför inte hålla i styret

"Styret har misslyckats"

Kanske inte någon höll i det. Jag ryser när jag dagligen läser om något styre. 

Varför inte skriva vad det handlar om; kommunstyrelsen, regionstyrelsen, socialnämnden o.s.v. Jo, jag vet. Det gäller att lägga ansvaret där det hör hemma. Det är dock alltid ett politiskt organ, som är ansvarigt. 

Ur Klimatgranskaren

 

Jag har tröttnat på tjafset om social hållbarhet. Det är en bluff.  Innan du nu kastar dig på tangenterna för att skriva ett argt svar, låt mig förklara.  Det jag är trött på är det felaktiga användandet av uttrycket. Det kontraproduktiva användandet. Det som regeringen använder. Bakgrunden är diskussionen om hur vi ska forma vår ekonomi. De flesta inom miljörörelsen är överens om att vår ekonomi naturligtvis måste rymmas inom ramen för vad de ekologiska systemen klarar av.  De senaste årtiondena har även andra typer av hållbarhet tryckts in i ekvationen, bland annat social hållbarhet.  Gott så, tycker jag. En anständig välfärd står väldigt högt upp på min önskelista inför jul. Men, det är när folk trycker in nya hållbarheter för att konkurrera bort andra hållbarheter som allt blir knasigt. Och detta är tyvärr en trend.  Så sent som denna vecka har vi fått se ett fullkomligt hårresande användande av begreppet “hållbart”. Avsändare är, som så ofta annars, en regeringsföreträdare.  Nu kan du bli månadsgivare till Klimatgranskaren och hjälpa oss nå fler! Anmäl dig här.  Det är infrastrukturminister Andreas Carlson - även känd som fossilflygsministern - som är i farten igen.  Han har nu gått ut och krävt av ett 60-tal myndigheter att de INTE ska välja bort flyget när deras medarbetare åker på tjänsteresor.  Skälet? “Social hållbarhet”. – Det kan vara så att man har anställda som kan komma hem tidigare genom att använda flyget. Att hinna hem till familjemiddagen är också ett värde som är viktigt, säger han till SVT.  Det är förstås ett uruselt argument. Som om man kan strunta i den ekologiska hållbarheten bara för att man vill uppnå social hållbarhet. Och dessutom, vilket journalisten på SVT uppenbarligen glömde att ställa följdfrågor om, om det är kvalitetstid hemma man far efter - varför inte kräva fler onlinemöten istället för tjänsteresor? Uruselt argument, som sagt. Ändå är det del av en trend. Regeringen hänvisar ofta till “rättvis omställning” på samma sätt. Att vi måste pausa omställningen så fort den svider för någon.  Någonstans i bakgrunden verkar det susa omkring en idé om att alla möjliga typer av planet-förstörande verksamheter på något sätt skulle vara en rättighet att ägna sig åt. Som att det finns ett och endast ett ideal att leva efter: köra stor SUV, flyga ofta och internetshoppa billiga kläder.  Säg mig - vad i allt detta är “socialt hållbart”? Det är förstås tvärtom. Riktig social hållbarhet innebär en välfärd man kan vara trygg med, tid med nära och kära och en känsla av makt över sitt eget liv. Inget av detta har med kortsiktig fossilfrossa att göra.  Så snälla: Sluta tjata om social hållbarhet om du med detta vill bränna upp vår planet! God jul önskar vi på Klimatgranskaren dig! Och tack för att du läser vårt nyhetsbrev! Lorentz Tovatt, Klimatgranskaren

Riksda´n 17 december

 

17 december 2025
Beslut i korthet
	Riksdagsbeslut 17 december 22 miljarder till samhällsekonomi och finansförvaltning (FiU2) 181 miljarder till allmänna bidrag till kommuner (FiU3) 27 miljarder kronor till statsskuldsräntor (FiU4) 54,2 miljarder till EU-avgiften för 2026 (FiU5) 9 miljarder till näringsliv (NU1) 4,9 miljarder till regional utveckling (NU2) 22 miljarder till samhällsekonomi och finansförvaltning (FiU2) Totalt cirka 22 miljarder kronor ur statens budget för 2026 går till utgiftsområdet Samhällsekonomi och finansförvaltning. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2026 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Därmed sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner. Mest pengar, knappt 17,3 miljarder kronor, går till statliga tjänstepensioner m.m. Knappt 914 miljoner kronor går till Statens servicecenter och drygt 893 miljoner kronor går till Finansinspektionen. Pengar ska också gå till ytterligare 14 områden. Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om bemyndiganden om ekonomiska åtaganden, bland annat statliga garantier för krigsförsäkringar och kredit- och garantiramar för stabilitetsfonden och resolutionsreserven.  Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 26 november 2025. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen. 181 miljarder till allmänna bidrag till kommuner (FiU3) Totalt nästan 181 miljarder kronor ur statens budget för 2026 går till utgiftsområdet Allmänna bidrag till kommuner. Riksdagen sade ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Därmed sade riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner. Mest pengar, drygt 174 miljarder kronor, går till kommunalekonomiska utjämningar. Drygt 6,3 miljarder går till utjämningsbidrag för LSS-kostnader och 250 miljoner går till tillfälligt stöd till enskilda regioner. Pengar ska också gå till kommunalekonomiska organisationer och till att stärka effektiviteten i kommunsektorn. Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om bemyndiganden om ekonomiska åtaganden. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 26 november 2025. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen. 27 miljarder kronor till statsskuldsräntor (FiU4) Totalt cirka 27 miljarder kronor ur statens budget för 2026 går till utgiftsområdet Statsskuldsräntor m.m. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2026 om hur pengarna ska fördelas inom utgiftsområdet. Mest pengar, 26,8 miljarder kronor, går till räntor på statsskulden. Cirka 145 miljoner kronor går till Riksgäldskontorets provisionsutgifter och 10 miljoner kronor till oförutsedda utgifter. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 26 november 2025. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen. 54,2 miljarder till EU-avgiften för 2026 (FiU5) Cirka 54,2 miljarder kronor ur statens budget för 2026 går till utgiftsområdet Avgiften till Europeiska unionen. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2026 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om ett ekonomiskt bemyndigande. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 26 november 2025. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen. 9 miljarder till näringsliv (NU1) Totalt cirka 9 miljarder kronor ur statens budget för 2026 går till utgiftsområdet Näringsliv. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2026 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Därmed sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner. Mest pengar, drygt 3,4 miljarder kronor, går till Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling. Knappt 813 miljoner kronor går till institutens strategiska kompetensmedel och knappt 620 miljoner kronor går till näringslivsutveckling. Pengar ska också gå till ytterligare 26 områden. Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om ekonomiska bemyndiganden.  Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 26 november 2025. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen. 4,9 miljarder till regional utveckling (NU2) Totalt cirka 4,9 miljarder kronor ur statens budget för 2026 går till utgiftsområdet Regional utveckling. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2026 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Därmed sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner. Mest pengar, drygt 2,2 miljarder kronor, går till den Europeiska regionala utvecklingsfonden och till Fonden för en rättvis omställning under perioden 2021–2027. Drygt 2,1 miljarder kronor går till regionala utvecklingsåtgärder och knappt 456 miljoner kronor går till transportbidrag. Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om ekonomiska bemyndiganden. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 26 november 2025. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

 

Ser nyhetsbrevet konstigt ut? Öppna i din webbläsare.

Riksda´n 16 december

 

	16 december 2025
Beslut i korthet
	Riksdagsbeslut 16 december 5,9 miljarder till integration och jämställdhet (AU1) 91,2 miljarder till arbetsmarknad och arbetsliv (AU2) Polisens arbete mot sexuella övergrepp mot barn bör prioriteras och intensifieras (JuU26) 19,6 miljarder till klimat, miljö och natur (MJU1) 23 miljarder till areella näringar, landsbygd och livsmedel (MJU2) 7,9 miljarder till energi (NU3) 127 miljarder till hälsovård, sjukvård och social omsorg (SoU1) 106,7 miljarder till kommunikationer (TU1) 107 miljarder till utbildning och universitetsforskning (UbU1) 35,8 miljarder till studiestöd (UbU2) 43,7 miljarder till internationellt bistånd (UU2) 5,9 miljarder till integration och jämställdhet (AU1) Totalt cirka 5,9 miljarder kronor ur statens budget för 2026 går till utgiftsområdet Integration och jämställdhet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2026 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas mellan olika så kallade anslag. Därmed sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner. Mest pengar, knappt 4,4 miljarder kronor, går till kommunersättningar vid flyktingmottagande. Drygt 680 miljoner kronor går till särskilda jämställdhetsåtgärder och drygt 190 miljoner kronor går till Jämställdhetsmyndigheten. Pengar ska också gå till ytterligare fem anslag. Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om ekonomiska bemyndiganden. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 26 november 2025. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen. 91,2 miljarder till arbetsmarknad och arbetsliv (AU2) Totalt cirka 91,2 miljarder kronor ur statens budget för 2026 går till utgiftsområdet Arbetsmarknad och arbetsliv. Riksdagen sade ja till regeringens förslag för 2026 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Därmed sade riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner. Mest pengar, nästan 46 miljarder kronor, går till bidrag till arbetslöshetsersättning och ersättningar till deltagare i arbetsmarknadspolitiska insatser. Drygt 20,2 miljarder går till lönebidrag och Samhall och drygt 7,8 miljarder läggs på Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader. Pengar fördelas på ytterligare 15 områden. Riksdagen sade också ja till regeringens förslag om ekonomiska bemyndiganden. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 26 november 2025. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen. Polisens arbete mot sexuella övergrepp mot barn bör prioriteras och intensifieras (JuU26) Riksdagen vill att regeringen skyndsamt ger Polismyndigheten i uppdrag att prioritera och intensifiera arbetet mot sexuella övergrepp mot barn i digitala miljöer. Riksdagen riktar därför en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om det.  Riksdagen anser också att uppdraget även bör omfatta arbetet med att utveckla den så kallade spärrlistan för att i större utsträckning än i dag kunna omfatta webbplatser som på olika sätt främjar eller möjliggör sexuella övergrepp mot barn.  Bakgrunden till uppmaningen är de uppgifter som har framkommit i medierna om hur bland annat svenskar begår sexuella övergrepp på filippinska barn över nätet. Det har även rapporterats om hur så kallade sugardejtingsidor förmedlar sexuella kontakter mellan vuxna män och minderåriga samt att det förekommit försäljning av sexdockor som föreställer barn via vissa stora e-handelsplattformar.  Tillkännagivandet om polisens arbete mot sexuella övergrepp mot barn i digitala miljöer har sin grund i ett så kallat utskottsinitiativ från justitieutskottet. Ett utskottsinitiativ betyder att förslaget har väckts i utskottet och inte bygger på ett regeringsförslag eller en riksdagsmotion. 19,6 miljarder till klimat, miljö och natur (MJU1) Totalt cirka 19,6 miljarder kronor ur statens budget för 2026 går till utgiftsområdet Klimat, miljö och natur. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2026 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Därmed sa riksdagen också nej till alternativa budgetförslag i motioner. Mest pengar, knappt 4,5 miljarder kronor, går till klimatinvesteringar. Drygt 2,7 miljarder går till klimatpremier och drygt 1,8 miljarder går till åtgärder för värdefull natur. Pengar ska också gå till ytterligare 20 områden. Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om ekonomiska bemyndiganden och en investeringsplan. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 26 november 2025. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen. 23 miljarder till areella näringar, landsbygd och livsmedel (MJU2) Totalt cirka 23 miljarder kronor ur statens budget för 2026 går till utgiftsområdet Areella näringar, landsbygd och livsmedel. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2026 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Därmed sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner. Mest pengar, cirka 8 miljarder kronor, går till gårdsstöd. Drygt 3 miljarder kronor går till nationell medfinansiering till den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027. Cirka 2,5 miljarder går till Sveriges lantbruksuniversitet. Pengar ska också gå till ytterligare fem områden.  Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om ekonomiska bemyndiganden. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 26 november 2025. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.   7,9 miljarder till energi (NU3) Totalt cirka 7,9 miljarder kronor ur statens budget för 2026 går till utgiftsområdet Energi. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2026 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Därmed sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner. Mest pengar, drygt 1,5 miljarder kronor, går till energiforskning. Knappt 1,2 miljarder kronor går till energiplanering och drygt 1,1 miljarder kronor går till energistöd. Pengar ska också gå till ytterligare elva områden. Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om ekonomiska bemyndiganden och en investeringsplan.  Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 26 november 2025. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen. 127 miljarder till hälsovård, sjukvård och social omsorg (SoU1) Totalt drygt 127 miljarder kronor ur statens budget för 2026 går till utgiftsområdet Hälsovård, sjukvård och social omsorg. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2026 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Därmed sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner. Mest pengar, drygt 40 miljarder kronor, går till bidrag för läkemedelsförmåner. Det näst största anslaget, drygt 27 miljarder kronor, går till kostnader för statlig assistansersättning och drygt 12 miljarder kronor går till tandvårdsförmåner. Pengar går också till ytterligare 31 områden. Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om ekonomiska bemyndiganden och en investeringsplan samt till nya mål och delmål inom folkhälsopolitiken.  Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 26 november 2025. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen. 106,7 miljarder till kommunikationer (TU1) Totalt cirka 106,7 miljarder kronor ur statens budget för 2026 går till utgiftsområdet Kommunikationer. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2026 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Därmed sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner. Mest pengar, drygt 46 miljarder kronor, går till utveckling av statens transportinfrastruktur. Det näst största anslaget, drygt 40 miljarder kronor, går till vidmakthållande av statens transportinfrastruktur och cirka 6,5 miljarder kronor går till Trafikverket. Pengar går också till ytterligare 23 områden. Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om ekonomiska bemyndiganden och investeringsplaner. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 26 november 2025. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen. 107 miljarder till utbildning och universitetsforskning (UbU1) Totalt cirka 107 miljarder kronor ur statens budget för 2026 går till utgiftsområdet Utbildning och universitetsforskning. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2026 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Därmed sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner. Bland annat går pengar till förskola, skola, vuxenutbildning, universitet och högskolor samt forskning. Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om godkännanden och bemyndiganden. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 26 november 2025. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen. 35,8 miljarder till studiestöd (UbU2) Totalt cirka 35,8 miljarder kronor ur statens budget för 2026 går till utgiftsområdet Studiestöd. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2026 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Därmed sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner. Mest pengar, cirka 19,8 miljarder kronor, går till studiemedel. Drygt 7,3 miljarder kronor går till omställningsstudiestöd och drygt 2,8 miljarder kronor går till statens utgifter för räntor på studielån. Pengar ska också gå till ytterligare fem områden. Riksdagen sa även ja till regeringens förslag om ekonomiska bemyndiganden. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 26 november 2025. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen. Riksdagen sa också ja till lagändringar inom området. Det handlar dels om rätt till studiestöd för personer som tvingats lämna Ukraina på grund av den ryska invasionen, dels om att avskaffa det så kallade studiestartsstödet. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2026. 43,7 miljarder till internationellt bistånd (UU2) Cirka 43,7 miljarder kronor ur statens budget för 2026 går till utgiftsområdet Internationellt bistånd. Riksdagen sade ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Därmed sade riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner. Mest pengar, drygt 41,5 miljarder, kronor går till biståndsverksamhet. Cirka 1,8 miljarder går till biståndsmyndigheten Sida för att täcka deras förvaltningskostnader, och 217 miljoner går till Folke Bernadotte-akademin. Pengar ska också gå till tre ytterligare områden. Riksdagen sade också ja till regeringens förslag om bemyndiganden om ekonomiska åtaganden. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 26 november 2025. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

bod.se

 Köps hos bod.se

Har vi lärt oss nå´t?

 Innan Hitler nådde makten på riktigt såg inte många hans farlighet. 

Vad lär det oss?

Vart är var på väg?

 De är nominativform. Deras är genitiv och dem är både dativ och ackusativ.

Enklast vore att skriva: de är, des uppfattning, åt de och av de. Eller dom är, doms uppfattning, åt dom och av dom.

Eller varför inte hon, hons, hon, hon. 

Och, larvet med att skilja på läge och riktning med orden var och vart. Vart finns den där? Jo, vart som helst. Men vart tog den vägen? Aj då, nu vart det galet. Vart är logiken? 

Vart är vi på väg? Vet inte, vet bara vart vi är.

Jamen, liksom typ så är det väl, för att uttrycka mig på nysvenska.

Förändring kan vara försämring

 Ett språk utvecklas ständigt, sägs det. Kanske är förändras ett bättre sätt att uttrycka det på. Ty det vi ser med svenska språket är väl just förändring, en förändring, som är en följd av försämrade kunskaper. 

Lär skolan i dag ut att det finns något, som heter kasus? När språket förändras genom sämre kunskaper och anpassas till ett slarvigt talspråk uppstår risker för missförstånd. 

Ingen av dom vet vad dom krävde av dom.

Men de journalister, som medvetet går till mötes dem, som vill att talspråket ska bli accepterat skriftspråk medverkar till att dölja kunskapsbrister. Dom ger dom vad dom vill ha av dom

Syftning

 Mab hittar fler farliga hjärtsjukdomar än människor, skriver Expressen. Nja. AI hittar fler än människor hittar.

Sluta

 Nu måste det falska budskapet om att utökat ansvar för staten inom skola och sjukvård få ett slut. Staten misslyckas nu med sin styrande uppgift. Att utöka ansvaret är ologiskt. Koncentrera på att klara ut statens misslyckande

Riksda´n 10 december

 

Riksdagsbeslut 10 december 1,8 miljarder till samhällsplanering (CU1) 225 miljarder till försvar och krisberedskap (FöU1) Stärkt skydd för nätverks- och informationssystem (FöU2) 95 miljarder kronor till rättsväsendet (JuU1) Tillfällig utökning av Lagrådet (KU14) 122 miljarder till ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning (SfU1) 59,3 miljarder till ekonomisk trygghet vid ålderdom (SfU2) 104 miljarder till ekonomisk trygghet för familjer och barn (SfU3) 13,5 miljarder till migration (SfU4) Stärkt skydd för barn som riskerar att fara illa (SoU11) Svenskt bidrag till Natos avskräckning och försvar under 2026 (UFöU2) 2,5 miljarder till internationell samverkan (UU1) EU-kommissionens arbetsprogram har granskats (UU5) 1,8 miljarder till samhällsplanering (CU1) Cirka 1,8 miljarder kronor ur statens budget för 2026 går till utgiftsområdet Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2026 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Därmed sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner. Mest pengar, knappt 1 miljard kronor, går till Lantmäteriet. Drygt 300 miljoner kronor går till Boverket och knappt 200 miljoner kronor går till Konsumentverket. Pengar fördelas även till ytterligare sex områden. Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om ett bemyndigande om ekonomiskt åtagande. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 26 november 2025. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen. 225 miljarder till försvar och krisberedskap (FöU1) Totalt cirka 225 miljarder kronor ur statens budget för 2026 går till utgiftsområdet Försvar och samhällets krisberedskap. Riksdagen sade ja till regeringens förslag för 2026 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Därmed sade riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner. Mest pengar, drygt 77 miljarder kronor, går till förbandsverksamhet och beredskap. Drygt 71,1 miljarder går till anskaffning av materiel och anläggningar och drygt 39,1 miljarder går till stöd till Ukraina. Pengar fördelas på ytterligare 22 områden. Riksdagen sade också ja till regeringens förslag om ekonomiska bemyndiganden och investeringsplaner. Dessutom bemyndigas regeringen att ingå avtal med Lettland om upplåtelse och försäljning av artillerisystemet Archer. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 26 november 2025. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen. Stärkt skydd för nätverks- och informationssystem (FöU2) För att uppnå en hög cybersäkerhetsnivå i samhället föreslår regeringen en ny cybersäkerhetslag som syftar till att genomföra det så kallade NIS 2-direktivet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Förslaget innebär att offentliga och enskilda verksamhetsutövare inom vissa utpekade sektorer bland annat ska vidta åtgärder för att skydda sina nätverks- och informationssystem samt rapportera betydande incidenter. Förslaget innebär även att en tillsynsmyndighet ska ingripa om en verksamhetsutövare bryter mot bestämmelser i lagen.  NIS 2-direktivet beslutades av EU 2022 och syftar till att uppnå en hög gemensam cybersäkerhetsnivå i hela unionen. Riksdagen sa även ja till regeringens förslag till ändring i andra lagar som rör elektronisk kommunikation, toppdomäner och sekretess. De nya reglerna börjar gälla den 15 januari 2026. 95 miljarder kronor till rättsväsendet (JuU1) Totalt cirka 95 miljarder kronor ur statens budget för 2026 går till utgiftsområdet Rättsväsendet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2026 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Därmed sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner. Mest pengar, drygt 48 miljarder kronor, går till Polismyndigheten. Det näst största anslaget, drygt 24 miljarder kronor, går till Kriminalvården och nästan 8,5 miljarder kronor går till Sveriges domstolar. Pengar går också till ytterligare 14 områden.  Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om ekonomiska bemyndiganden. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 26 november 2025. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen. Riksdagen sa även ja till regeringens förslag om ändringar i ett antal lagar när Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden byter namn till Myndigheten för säkerhet och integritetsskydd. Tillfällig utökning av Lagrådet (KU14) Riksdagen sa ja till regeringens förslag att Lagrådet tillfälligt ska få bestå av högst sex avdelningar i stället för fem.  Beslutet innebär att regeringen under första halvåret 2026 får möjlighet att besluta om en sjätte avdelning vid behov. Därefter kan Lagrådet på nytt högst bestå av fem avdelningar. Begränsningen i hur många aktiva justitieråd som får tjänstgöra samtidigt ändras inte. Genom ändringen skapas bättre förutsättningar för Lagrådet att genomföra sin granskningsuppgift vid de mycket stora arbetsanhopningar som riskerar att uppstå under första halvåret 2026.  Lagrådet granskar och yttrar sig över lagförslag efter begäran från regeringen eller av ett riksdagsutskott eller ett annat riksdagsorgan. Antalet avdelningar i Lagrådet växlar beroende på arbetsbördan.  Lagändringarna börjar gälla den 9 januari 2026 och upphör att gälla vid utgången av juni 2026. 122 miljarder till ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning (SfU1) Totalt cirka 122 miljarder kronor ur statens budget för 2026 går till utgiftsområdet Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2026 om hur pengarna ska fördelas inom utgiftsområdet. Därmed sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner. Mest pengar, cirka 54 miljarder kronor, går till aktivitets- och sjukersättning. Cirka 52 miljarder kronor går till sjukpenning och rehabilitering och drygt 11 miljarder kronor går till Försäkringskassan. Pengar ska också gå till ytterligare fem områden.  Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om ett ekonomiskt bemyndigande. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 26 november 2025. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen. Riksdagen sa även ja till regeringens förslag om lagändringar. Regeringens förslag innebär att den ekonomiska tryggheten för medföljande till statligt anställda ska stärkas. Regeringens förslag gäller även utökade möjligheter till vilande sjuk- och aktivitetsersättning vid studier. Lagändringarna ska börja gälla den 1 januari 2026 respektive den 1 juni 2026.   59,3 miljarder till ekonomisk trygghet vid ålderdom (SfU2) Totalt cirka 59,3 miljarder kronor ur statens budget för 2026 går till utgiftsområdet Ekonomisk trygghet vid ålderdom. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2026 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Därmed sa riksdagen nej till ett alternativt budgetförslag i en motion. Mest pengar, knappt 29,8 miljarder kronor, går till garantipension till ålderspension. Knappt 13,9 miljarder kronor går till bostadstillägg till pensionärer och drygt 7,4 miljarder kronor går till efterlevandepensioner till vuxna. Pengar ska också gå till ytterligare tre områden. Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om ett ekonomiskt bemyndigande. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 26 november 2025. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen. 104 miljarder till ekonomisk trygghet för familjer och barn (SfU3) Totalt cirka 104 miljarder kronor ur statens budget för 2026 går till utgiftsområdet Ekonomisk trygghet för familjer och barn. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2026 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Därmed sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner. Mest pengar, drygt 49,6 miljarder, går till föräldraförsäkring. Knappt 31,7 miljarder går till barnbidrag och cirka 7,6 miljarder går till omvårdnadsbidrag och vårdbidrag. Pengar ska också gå till ytterligare fem områden. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 26 november 2025. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen. Vidare sa riksdagen ja till regeringens förslag till ändringar i socialförsäkringsbalken. Ändringarna innebär bland annat stärkt rätt till tillfällig föräldrapenning och höjda bostadskostnadsgränser för barnfamiljer inom bostadsbidraget. Lagändringarna börjar i huvudsak gälla den 1 januari 2026. 13,5 miljarder till migration (SfU4) Totalt cirka 13,5 miljarder kronor ur statens budget för 2026 går till utgiftsområdet Migration. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2026 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Därmed sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner. Mest pengar, cirka 5,5 miljarder kronor, går till Migrationsverket. Cirka 4,2 miljarder går till ersättningar och bostadskostnader och cirka 0,9 miljarder går till domstolsprövning i utlänningsmål. Pengar ska också gå till ytterligare fem områden. Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om ekonomiska bemyndiganden. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 26 november 2025. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen. Stärkt skydd för barn som riskerar att fara illa (SoU11) Riksdagen sa ja till regeringens förslag som syftar till att stärka barns möjligheter till skydd och stöd från socialnämnden. Regeringens förslag innebär bland annat att fler myndigheter, myndighetsanställda och ordningsvakter blir skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa.  Det införs också en uppgiftsskyldighet för viss personal inom skolan och annan pedagogisk verksamhet. Skyldigheten ska gälla på begäran av en socialnämnd som ska lämna upplysningar eller utföra en utredning enligt föräldrabalken.  Vidare ska en förlängd gallringstid om 30 år från ett barns födelse gälla för vissa handlingar i barnets personakt. Lagändringarna börjar gälla den 15 januari 2026. Svenskt bidrag till Natos avskräckning och försvar under 2026 (UFöU2) Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ramarna för det svenska bidraget till Natos avskräckning och försvar under 2026. Beslutet innebär att regeringen får sätta in svenska väpnade styrkor bestående av markförband och specialförband om högst 1 700 personer, marina förband om högst 700 personer och flyg- och luftförsvarsförband om högst 600 personer till och med 31 december 2026. 2,5 miljarder till internationell samverkan (UU1) Totalt cirka 2,5 miljarder kronor ur statens budget för 2026 går till utgiftsområdet Internationell samverkan. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2026 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas med de villkor som riksdagen anger. Därmed sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner. Mest pengar, knappt 1,7 miljarder kronor, går till avgifter till internationella organisationer. Drygt 330 miljoner kronor går till utrikes- och säkerhetspolitiskt strategiska insatser och drygt 188 miljoner kronor går till freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet. Pengar går också till två myndigheter. Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om vissa ekonomiska bemyndiganden och ekonomiska åtaganden.  Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 26 november 2025. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen. EU-kommissionens arbetsprogram har granskats (UU5) Utrikesutskottet har granskat EU-kommissionens arbetsprogram för 2026. Utskottet och regeringen anser att EU är Sveriges viktigaste utrikespolitiska plattform för vår tids och vår kontinents stora frågor som handlar om kriget, kriminaliteten, klimatet och konkurrenskraften. Utskottet delar kommissionens bedömning om att EU måste ta ett större ansvar för sitt försvar och sin säkerhet. Utskottet anser även att de enskilda medlemsstaterna behöver ta ett större ansvar för EU:s försvar. Mer behöver göras för att stärka den europeiska förmågan att möta kriser, konflikter och krig i Europas närområde. EU ska ge ett orubbligt stöd till Ukraina, och utskottet anser att det är Europas enskilt viktigaste uppgift. Utskottet vill se ett ökat, starkt och långsiktigt stöd till Ukraina. Stödet ska omfatta politiska, militära, ekonomiska, humanitära och rättsliga aspekter. Utskottet anser att EU ska öka trycket på Ryssland. EU behöver öka takten i utfasningen av fossil energi från Ryssland. Utskottet stöder regeringens arbete för att frysta ryska tillgångar ska användas till stöd för Ukraina. Ryssland måste betala för den skada som de vållat Ukraina med sin fullskaliga invasion. Utskottet anser att EU bör ta nästa steg när det gäller Ukrainas och Moldaviens EU-anslutningsprocesser. Utskottet välkomnar kommissionens prioritet om att befolkningen i Gaza ska få tillräckligt med bistånd. Det är av yttersta vikt att införseln av humanitär nödhjälp, enligt regeringen och utskottet, fortsätter att öka. EU ska bidra till att stödja styrningen och reformeringen av den palestinska myndigheten och finansiera återuppbyggnaden. Utskottet understryker att Hamas inte kan utgöra en del av ett framtida styre i Gaza.   Riksdagen lade utskottets utlåtande till handlingarna, vilket innebär att ärendet avslutades.

Du får detta mejl eftersom du valt att prenumerera på Beslut i korthet. Riksdagen erbjuder även andra tjänster för att bevaka vad som händer i utskott och kammare. Läs mer på sidan Följ och prenumerera.

Paus

PAUS 

Beställs hos bod.se

Beställ hos bod.se:

"15 steg och du är politiker"

Och

"Politiker! Varför styr ni inte? Ni håller ju i ratten" 

Tråkigt

Tråkigt att L inte vill ha bort aktiebolagen inom skolan

Tycker men egentligen inte

Det här börjar kännas jobbigt. L tycker som S i en viss fråga. Men man kommer inte att rösta för om inte Tidö också gör det. I sådant fall röstar man nej. Man tycker, men egentligen inte

Gå inte på det.

Oroande med klimatförnekarnas negligerande av seriös forskning. Det finns exempel på att vissa går på det. Rent av politiskt parti

Bli politiker

"15 steg och du är politiker" "politiker! Varför styr ni inte? Ni håller ju i ratten" Beställs: bod.se

Måttet är nästan rågat

Vi har den här uppfattningen, endast om vissa tre andra partier har den. Annars är vi emot. Drömmer jag? Nej. Partiet tycker så. Nu närmar sig måttet rågnad

Många väljare tror

Alla opinionsinstitut och alla medier vlseleder väljarna genom att använda osanning. De block av partier, som påstås finnas finns inte. allvarligt.Många väljare tror på dem.

Fem block?

Om man ska söka efter två block i svensk politik går det inte att finna. Möjlig samverkan finns mellan S och MP resp. mellan SD, M och KD. Fem block:? 1. S+MP 2. M+KD+SD 3. C 4. V 5. L

Hur länge ska det få fortgå

Hur länge ska media tillåtas vilseleda väljarna med att vi har två block i svensk politik?

Det är ofattbart

Jag kan inte förlika mig med pratet om friskolor. Skolan är den offentliga sektorns ansvar. Skolverksamheten ska ske inom offentliga sektorn. Men vill en kommun ha in en ny de i skolverksamhetenkan man köpa den. Men att externa skolutövare ska ha rätt att starta skola är något ofattbart

Hur kan man få fortsätta?

C kan inte tänka sig att ingå i en regering där SD och/eller V ingår. L sätter sig absolut inte i samma regering som Sd eller V eller S. Hur kan media och opinionsinstitut få fortsätta att förvanska?

Riksda´n 22 oktober

Riksdagsbeslut 22 oktober Ett nytt regelverk för bygglov ska införas (CU2) Riksrevisorns årliga rapport har granskats (FiU9) Kritik mot EU-förslag om nytt system för egna medel (FiU16) Regeringens försvarsindustristrategi har behandlats (FöU3) Kriminalisering av oskuldskontroller, oskuldsintyg och oskuldsingrepp (JuU3) Ökade möjligheter att dela personuppgifter inom Polismyndigheten (JuU4) Ny lag om public service och riktlinjer för verksamheten 2026–2033 (KrU2) Myndigheter ska få utökade möjligheter att lämna uppgifter mellan varandra (KU6) Sekretess i vissa ärenden om strategiska nettonollprojekt (KU7) Bättre verktyg för att förhindra felaktiga utbetalningar (SfU6) Behandling av skrivelse om tillfälliga anstånd med skatten (SkU7) Anslutningen till den nationella läkemedelslistan ska vara effektiv och patientsäker (SoU5) Enklare regler för in- och uthyrning av skepp (TU2) Skärpt kontroll av styrelser i besiktningsföretag (TU3) Riksdagen delvis kritisk mot enhetliga regler på EU-nivå för rymdverksamheter (UbU5) Ett nytt regelverk för bygglov ska införas (CU2) Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ett enklare, effektivare och mer ändamålsenligt regelverk för bygglov. Syftet med förslaget är att skapa fler bostäder och öka fastighetsägares möjligheter att bestämma hur den egna fastigheten ska utvecklas. Regeringen föreslår bland annat följande: I områden som inte omfattas av en detaljplan ska det bli möjligt att göra fler och större åtgärder utan bygglov. Dock ska bygglov fortfarande krävas vid byggnation nära gräns, inom områden som är av riksintresse för totalförsvaret och inom särskilt värdefulla områden. Större tillbyggnader ska kunna byggas utan krav på bygglov. Kravet på bygglov för fasadförändringar för en- och tvåbostadshus slopas. Bygglov ska kunna ges för vindsinredning i bostadshus trots att det i detaljplanen finns ett vindsinredningsförbud. Kravet på så kallat planenligt utgångsläge slopas femton år efter att detaljplanens genomförandetid har gått ut. Lagändringarna börjar gälla den 1 december 2025. Riksrevisorns årliga rapport har granskats (FiU9) Riksdagen har granskat riksrevisorns årliga rapport för 2025. Den årliga rapporten fyller en viktig funktion för riksdagen som genom den kan diskutera de viktigaste iakttagelserna från revisionen under det senaste året. Riksdagen noterar att vissa iakttagelser som riksrevisorn gjort i årliga rapporter tidigare år återkommer även i år. Det handlar exempelvis om brister och otydligheter i styrningen av avgiftsfinansierad verksamhet. Med anledning av riksrevisorns årliga rapport anordnas sedan 2018 också en öppen utfrågning av riksrevisorn. Den bidrar till öppenhet och transparens kring effekterna av den statliga verksamheten. Utfrågningen hölls den 23 september 2025. Riksdagen lade redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Kritik mot EU-förslag om nytt system för egna medel (FiU16) EU-kommissionen har föreslagit ändringar av systemet för egna medel för perioden 2028 och framåt. Riksdagen invänder mot förslaget i ett så kallat motiverat yttrande. EU-budgetens inkomster kallas egna medel och består i huvudsak av avgifter från medlemsländerna. I dag finns fyra olika typer av egna medel, men EU-kommissionen har föreslagit att det ska införas ytterligare fem typer. Två har presenterats tidigare men har nu omarbetats och tre förslag är nya. De fem typerna av egna medel som föreslås ska baseras på mekanismen för koldioxidjustering vid EU:s yttre gränser, där 75 procent av intäkterna enligt förslaget ska gå till EU:s budget EU:s handel med utsläppsrätter. I dag fördelas intäkterna till medlemsländerna men enligt förslaget ska 30 procent i stället gå till EU:s budget en avgift för mängden icke-insamlat elavfall om 2 euro per kilo som ska tas från medlemsländerna och gå till EU:s budget en uttagssats på 15 procent som ska tillämpas för mängden tobaksvaror och tobaksrelaterade produkter som finns för försäljning i varje medlemsland en årlig avgift från företag i EU och företag i andra länder med fast driftställe i EU, samt som har en nettoomsättning på över 100 miljoner euro per år. Målet med kommissionens förslag är främst att hantera de budgetmässiga utmaningarna som EU står inför. Riksdagen har prövat förslaget utifrån den så kallade subsidiaritetsprincipen. Enligt den principen ska beslut i EU fattas så nära medborgarna som det effektivt är möjligt. Principen värnar medlemsländernas rätt att ta egna beslut på nationell nivå. Riksdagen anser att kommissionens förslag är alltför långtgående och strider mot subsidiaritetsprincipen. Därför invänder riksdagen mot förslaget i ett motiverat yttrande. Regeringens försvarsindustristrategi har behandlats (FöU3) Under försvarsbeslutsperioden fram till 2030 gör riksdagen och regeringen stora investeringar för att stärka och utveckla totalförsvaret. Fler företag och aktörer behövs för att tillgodose försvarets behov av snabb innovation och ökad produktion till rimliga kostnader och för att framgångsrikt leverera kvalificerad försvarsmateriel till allierade och partnerländer. Regeringen har i en skrivelse presenterat sin försvarsindustristrategi. I strategin redogör regeringen för inriktningen med arbetet för att stärka Sveriges försvarsindustriella bas. Målet för strategin är en innovativ och konkurrenskraftig försvarsindustri med hög produktionskapacitet. Riksdagen beslutade att lägga skrivelsen till handlingarna, vilket innebär att ärendet avslutades. Kriminalisering av oskuldskontroller, oskuldsintyg och oskuldsingrepp (JuU3) Riksdagen sa ja till regeringens förslag som innebär att oskuldskontroller, intygande av sexuell oskuld samt oskuldsingrepp kriminaliseras, såväl inom som utanför hälso- och sjukvården. Ändringarna syftar till att stärka skyddet för de flickor och kvinnor som lever i en hederskontext. Straffet för oskuldskontroll respektive oskuldsingrepp är fängelse i högst ett år. Straffet för intygande av sexuell oskuld är böter eller fängelse i högst sex månader. Riksdagen sa även ja till regeringens förslag att underlåtenhet att avslöja eller förhindra brottet äktenskapstvång och barnäktenskapsbrott kriminaliseras, det vill säga att det blir straffbart att inte avslöja eller förhindra pågående brott. Lagändringarna börjar gälla den 1 december 2025. Ökade möjligheter att dela personuppgifter inom Polismyndigheten (JuU4) Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ökade möjligheter att dela personuppgifter inom Polismyndigheten. En del av Polismyndighetens underrättelseverksamhet handlar om att inhämta, bearbeta och analysera information. Samtidigt som inflödet av information ökar menar regeringen att nuvarande regelverk om Polismyndighetens personuppgiftshantering skapar hinder för myndighetens underrättelseverksamhet. Framförallt är det reglerna för så kallade gemensamt tillgängliga uppgifter, alltså uppgifter som delas med fler än ett fåtal personer, som föreslås ändras. Bland annat föreslår regeringen följande: Den så kallade fåtalsregeln ska utvidgas så att uppgifter som endast en särskilt avgränsad krets personer har rätt att ta del av inte ska anses som gemensamt tillgängliga. Fler uppgifter ska få göras gemensamt tillgängliga i Polismyndighetens underrättelseverksamhet. Kravet på att gemensamt tillgängliga uppgifter i vissa fall ska förses med särskilda upplysningar ska endast gälla så långt det är möjligt. Vidare ska en generell undantagsregel införas för när en sådan upplysningsskyldighet inte ska gälla. Lagändringarna börjar gälla den 1 december 2025. Ny lag om public service och riktlinjer för verksamheten 2026–2033 (KrU2) Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag om att regler för public service-uppdraget och finansieringen av uppdraget ska samlas i en ny lag om public service. Riksdagen sa också ja till regeringens övriga förslag om bland annat utformningen av public service-uppdraget och de ekonomiska förutsättningarna för public service-företagen under uppdragsperioden 2026–2033. Lagen om public service och ändringarna i radio- och tv-lagen börjar gälla den 2 december 2025 och övriga lagändringar den 1 januari 2026. Myndigheter ska få utökade möjligheter att lämna uppgifter mellan varandra (KU6) Riksdagen sa ja till regeringens förslag som innebär att uppgifter kan lämnas mellan myndigheter utan att sekretess till skydd för enskilda är ett hinder. Det ska vara möjligt förutsatt att det behövs för följande syften: förebygga, förhindra eller upptäcka brottslig verksamhet utreda brott förebygga, förhindra, upptäcka eller utreda felaktiga utbetalningar förebygga, förhindra, upptäcka eller utreda fusk och olika typer av överträdelser. För att uppgifter ska kunna lämnas ut föreslår regeringen att en sekretessbrytande bestämmelse införs. En uppgift kan dock bara lämnas ut om sekretessen inte överväger det behov och syfte som myndigheten har av uppgiften. Lagändringen innebär att vissa sekretessområden undantas. Lagändringarna ska börja gälla den 1 december 2025. Sekretess i vissa ärenden om strategiska nettonollprojekt (KU7) Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att sekretess ska gälla för statliga myndigheter i ärenden om erkännande av projekt som så kallade strategiska nettonollprojekt. Sekretess ska också gälla i ärenden om upphävande av sådana erkännanden. Ett strategiskt nettonollprojekt är ett projekt för tillverkning av nettonollteknik som är avgörande för att förbättra och stärka motståndskraften och oberoendet hos EU:s nettonollindustri. Det kan också vara ett projekt för tillverkning av koldioxidvärdekedjor som omfattar avskiljning, transport och lagring och som syftar till att påskynda utvecklingen av industriella lösningar för koldioxidhantering som industrin kan använda för att fasa ut fossila bränslen i sin verksamhet. Sekretess ska gälla till skydd för uppgifter om enskilds affärs- eller driftförhållanden, om det kan leda till skada för den enskilde om uppgifterna röjs. Sekretessen ska inte gälla för beslut i ärenden. Ändringen i offentlighets- och sekretesslagen börjar gälla den 1 december 2025. Bättre verktyg för att förhindra felaktiga utbetalningar (SfU6) Riksdagen sa ja till regeringens förslag som ska ge Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten och kommunernas socialnämnder bättre verktyg för att förhindra felaktiga utbetalningar och bidragsbrott. De föreslagna lagändringarna innebär att uppgifter ska kunna hämtas in om såväl den försäkrade som andra fysiska personer och juridiska personer i olika situationer. Andra personer än den försäkrade kan exempelvis vara en arbetsgivare eller en personlig assistent. Uppgifterna kan beröra inkomst, arbete, boende, med mera. Med förslaget ges Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten och socialnämnderna utökade utredningsbefogenheter medan andra aktörer såsom myndigheter, banker, försäkringsinrättningar och anordnare av personlig assistans blir skyldiga att ge ut vissa uppgifter. Lagändringarna ska börja gälla den 1 december 2025. Behandling av skrivelse om tillfälliga anstånd med skatten (SkU7) Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som bygger på en granskning som Riksrevisionen gjort om tillfälliga anstånd med inbetalning av skatt. Under pandemin har företagare kunnat få tillfälliga anstånd med sina skatteinbetalningar, det vill säga att de har fått möjlighet att betala skatten vid ett senare tillfälle. Syftet med åtgärden var att stödja företag som i grunden var sunda och livskraftiga, men som under pandemin fått likviditetsproblem. Riksrevisionen anser att de tillfälliga anstånden varit en förhållandevis effektiv åtgärd. Men myndigheten anser också att det funnits vissa brister med systemet. Regeringen presenterar i skrivelsen sina bedömningar av Riksrevisionens granskning. Enligt regeringen behövs inga åtgärder göras i närtid utifrån myndighetens granskning. Riksdagen instämmer i regeringens bedömningar och lägger skrivelsen till handlingarna, vilket innebär att ärendet avslutades. Anslutningen till den nationella läkemedelslistan ska vara effektiv och patientsäker (SoU5) Regeringen föreslår att skyldigheten att lämna vissa uppgifter till den nationella läkemedelslistan ska senareläggas. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Den nationella läkemedelslistan är ett register som innehåller uppgifter om förskrivna och expedierade läkemedel och andra varor för människor. Samtliga vårdaktörer vars verksamhet innefattar förskrivning av läkemedel eller andra varor och samtliga apoteksaktörer som expedierar receptförskrivna läkemedel ska ansluta sig till listan. För att göra anslutningen patientsäker föreslår regeringen att skyldigheten att lämna vissa uppgifter till den nationella läkemedelslistan ska skjutas upp från den 1 december 2025 till den 1 september 2028. Förslaget gäller endast uppgifter om ordinationsorsak och uppgifter om senaste datum för när läkemedelsbehandlingen ska följas upp eller avslutas. Lagändringarna börjar gälla den 1 december 2025 och den 1 september 2028. Enklare regler för in- och uthyrning av skepp (TU2) Nya regler ska förenkla in- och uthyrningen av obemannade skepp, så kallade skeppslega. Riksdagen sade ja till regeringens lagförslag som innebär att svenska rederier kommer att få lättare att organisera sin verksamhet, fatta affärsmässiga beslut, delta i projekt med utländska rederier och hitta finansieringen till nya skepp. Skeppslega handlar om att en skeppsägare hyr ut ett obemannat fartyg samtidigt som den som hyr skeppet tar över ansvaret för fartygets drift. Fartyget byter under upplåtelsetiden flaggstat till det land som det hyrs ut till. Förslaget medför också att det svenska fartygsregistret ska byggas ut med ett register över inhyrda utlandsägda skepp. De nya reglerna börjar gälla den 1 februari 2026. Skärpt kontroll av styrelser i besiktningsföretag (TU3) Riksdagen sa ja till regeringens förslag om skärpt kontroll av styrelser i företag som besiktar fordon. Lagändringen innebär att alla styrelseledamöter och styrelsesuppleanter i aktiebolag eller ekonomiska föreningar som utför sådan verksamhet ska omfattas av en lämplighetsprövning. Besiktningsföretagens verksamhet innebär myndighetsövning mot enskilda personer. Mot den bakgrunden ska prövningen kontrollera att ledande personer i företagen är lämpliga att bedriva besiktning samt att de förväntas följa de regler som gäller för verksamheten. Ändringen i fordonslagen börjar gälla den 1 januari 2026. Riksdagen delvis kritisk mot enhetliga regler på EU-nivå för rymdverksamheter (UbU5) EU kommissionen har lagt fram ett förslag till ny förordning som innebär enhetliga regler på EU-nivå för rymdverksamheters säkerhet, resiliens och hållbarhet. Kommissionens förslag innebär bland annat att rymdoperatörer inom EU ska gå igenom en process för att få tillstånd för sin verksamhet. Det övergripande målet med reglerna är att skapa en fungerande inre marknad för rymdverksamhet. Riksdagen har prövat förslaget utifrån den så kallade subsidiaritetsprincipen, det vill säga principen om att beslut om nya EU-lagar tas så nära medborgarna som möjligt. EU ska bara vidta åtgärder om det är mer effektivt än om de enskilda länderna agerar på egen hand. Riksdagen bedömer att kommissionens förslag till förordning inte i alla delar är förenligt med subsidiaritetsprincipen. Riksdagen anser att förslaget går utöver vad som är nödvändigt för att uppnå de angivna målen och kommer därför att lämna ett så kallat motiverat yttrande. Bland annat innebär de bindande reglerna en stor administrativ börda både för privata och offentliga rymdaktörer, vilket riskerar att begränsa deras handlingsutrymme. Det kan i sin tur kan leda till minskad europeisk konkurrenskraft.