onsdag 23 juli 2025
Ta hand om dem
"Jag ska ta hand om mig och de jag har runt omkring mig."
Ska lyda: ...och dem
Om "de" vore korrekt borde det stå: Jag ska ta hand om jag
tisdag 22 juli 2025
Språket 22 juli
Läser i dag:
"...ta tillvara på gamla kläder."
Är en kontamination. Skall lyda: antingen ta vara på eller ta tillvara.
Och
"...subventionerar snarare de som redan har en god ekonomi,..."
Subventionerar dem, som ...
måndag 21 juli 2025
Är vi omättliga?
Behovet av TV är så här års litet. Men SVT passar på att lägga in ytterligare ett dejtingprogram. Intriger utlovas. Jag trodde att det nu råder en mättnad. Antingen är det så eller är behovet omättligt. Visar sig.
För min egen del gäller: avstår från samtliga avsnitt. Tycker det är tråkigt att SVT inte presterar kvalitetsprogram
lördag 19 juli 2025
Det innebär konkurrens
Nästa alla partier vill att kokurrens ska råda mellan SVT och privata TV- bolag. Konkurrens innebär, bland annat, att SVT ibland förlorar
fredag 18 juli 2025
Språket 18 juli
Ur E55
"Kan man leva på bara avkastningen från aktier?"
Men så kul. Äntligen en korrekt ordföljd
I Unt 15 juli: "Nästan hälften av de som antas vid grundlärarprogrammet.."
Nästan hälften av dem..., ska det lyda
I dagens UNT 14 juli:
"På olika platser i länet har vi kunnat sett attacker mot HBTQI-personer."
...har vi kunnat se...ska det lyda
"Men de allra flesta avlivades eftersom att de var så vilda..."
...eftersom de var så vlda..., ska det lyda
Ett vanligt, och alltvanligare fel: Ta tillvara på.
Ska lyda: antingen ta vara på eller ta tillvara
Du behöver bara betala 20 kronor. Ett exempel på ett vanligt ordföljdsfel.
Du behöver betala bara 20 kronor
I dagens UNT:
"När...ville hon göra något för de som flydde Rysslands attacker." För dem, ska det lyda.
"...att man anträffat en livlös person på platsen, som senare konstaterades avliden av sjukvården."
Polisen kunde senare berätta att man kallats dit efter att man på platsen anträffat en man, som
senare, av sjukvården, konstaterades avliden. Han var inte avliden av sjukvården
"På grund av personliga skäl" Språkfelet kallas tautologi
Jo det hör till talspråket att uttala med som mä. Men, bara det inte lät så fult.
Inom media är uttalet mer regel än undantag
Tveksamheten om när det heter de respektive dem ökar. De är nominativform. De åker,
de läser. Dem är dativ och ackusativ. Jag sade det till dem, jag såg dem. Media tycks
ha bestämt sig för att lösa kunskapsproblemet med att alltid använda formen de.
Media har skapat ett nytt ord i svenska språket. Ordet mä
"Han har bara sovit de senaste två timmarna" Ja han kan väl inte ha gjort annat.
Men här menas nog: han har sovit bara de senaste två timmarna
Vanligt fel: mellan kl. 13-15. Ska lyda: antingen mellan kl. 13 och 15 eller kl. 13-15
TT skriver: "...och som behövs hanteras långsiktigt. Behöver ska det väl heta
*Vart är mina glasögon?" Rätt: Var är mina glasögon?
torsdag 17 juli 2025
Språket 17 juli
I Unt 15 juli: "Nästan hälften av de som antas vid grundlärarprogrammet.."
Nästan hälften av dem..., ska det lyda
I dagens UNT 14 juli:
"På olika platser i länet har vi kunnat sett attacker mot HBTQI-personer."
...har vi kunnat se...ska det lyda
"Men de allra flesta avlivades eftersom att de var så vilda..."
...eftersom de var så vlda..., ska det lyda
Ett vanligt, och alltvanligare fel: Ta tillvara på.
Ska lyda: antingen ta vara på eller ta tillvara
Du behöver bara betala 20 kronor. Ett exempel på ett vanligt ordföljdsfel.
Du behöver betala bara 20 kronor
I dagens UNT:
"När...ville hon göra något för de som flydde Rysslands attacker." För dem, ska det lyda.
"...att man anträffat en livlös person på platsen, som senare konstaterades avliden av sjukvården."
Polisen kunde senare berätta att man kallats dit efter att man på platsen anträffat en man, som
senare, av sjukvården, konstaterades avliden. Han var inte avliden av sjukvården
"På grund av personliga skäl" Språkfelet kallas tautologi
Jo det hör till talspråket att uttala med som mä. Men, bara det inte lät så fult.
Inom media är uttalet mer regel än undantag
Tveksamheten om när det heter de respektive dem ökar. De är nominativform. De åker,
de läser. Dem är dativ och ackusativ. Jag sade det till dem, jag såg dem. Media tycks
ha bestämt sig för att lösa kunskapsproblemet med att alltid använda formen de.
Media har skapat ett nytt ord i svenska språket. Ordet mä
"Han har bara sovit de senaste två timmarna" Ja han kan väl inte ha gjort annat.
Men här menas nog: han har sovit bara de senaste två timmarna
Vanligt fel: mellan kl. 13-15. Ska lyda: antingen mellan kl. 13 och 15 eller kl. 13-15
TT skriver: "...och som behövs hanteras långsiktigt. Behöver ska det väl heta
*Vart är mina glasögon?" Rätt: Var är mina glasögon?
onsdag 16 juli 2025
16 juli
I Unt 15 juli: "Nästan hälften av de som antas vid grundlärarprogrammet.."
Nästan hälften av dem..., ska det lyda
I dagens UNT 14 juli:
"På olika platser i länet har vi kunnat sett attacker mot HBTQI-personer."
...har vi kunnat se...ska det lyda
"Men de allra flesta avlivades eftersom att de var så vilda..."
...eftersom de var så vlda..., ska det lyda
Ett vanligt, och alltvanligare fel: Ta tillvara på.
Ska lyda: antingen ta vara på eller ta tillvara
I dagens UNT:
"När...ville hon göra något för de som flydde Rysslands attacker." För dem, ska det lyda.
"...att man anträffat en livlös person på platsen, som senare konstaterades avliden av sjukvården."
Polisen kunde senare berätta att man kallats dit efter att man på platsen anträffat en man, som
senare, av sjukvården, konstaterades avliden. Han var inte avliden av sjukvården
"På grund av personliga skäl" Språkfelet kallas tautologi
Jo det hör till talspråket att uttala med som mä. Men, bara det inte lät så fult.
Inom media är uttalet mer regel än undantag
Tveksamheten om när det heter de respektive dem ökar. De är nominativform. De åker,
de läser. Dem är dativ och ackusativ. Jag sade det till dem, jag såg dem. Media tycks
ha bestämt sig för att lösa kunskapsproblemet med att alltid använda formen de.
Media har skapat ett nytt ord i svenska språket. Ordet mä
"Han har bara sovit de senaste två timmarna" Ja han kan väl inte ha gjort annat.
Men här menas nog: han har sovit bara de senaste två timmarna
Vanligt fel: mellan kl. 13-15. Ska lyda: antingen mellan kl. 13 och 15 eller kl. 13-15
TT skriver: "...och som behövs hanteras långsiktigt. Behöver ska det väl heta
*Vart är mina glasögon?" Rätt: Var är mina glasögon?
tisdag 15 juli 2025
15 juli
I Unt 15 juli: "Nästan hälften av de som antas vid grundlärarprogrammet.."
Nästan hälften av dem..., ska det lyda
I dagens UNT 14 juli:
"På olika platser i länet har vi kunnat sett attacker mot HBTQI-personer."
...har vi kunnat se...ska det lyda
"Men de allra flesta avlivades eftersom att de var så vilda..."
...eftersom de var så vlda..., ska det lyda
I dagens UNT:
"När...ville hon göra något för de som flydde Rysslands attacker." För dem, ska det lyda.
"...att man anträffat en livlös person på platsen, som senare konstaterades avliden av sjukvården."
Polisen kunde senare berätta att man kallats dit efter att man på platsen anträffat en man, som
senare, av sjukvården, konstaterades avliden. Han var inte avliden av sjukvården
"På grund av personliga skäl" Språkfelet kallas tautologi
Jo det hör till talspråket att uttala med som mä. Men, bara det inte lät så fult.
Inom media är uttalet mer regel än undantag
Tveksamheten om när det heter de respektive dem ökar. De är nominativform. De åker,
de läser. Dem är dativ och ackusativ. Jag sade det till dem, jag såg dem. Media tycks
ha bestämt sig för att lösa kunskapsproblemet med att alltid använda formen de.
Media har skapat ett nytt ord i svenska språket. Ordet mä
"Han har bara sovit de senaste två timmarna" Ja han kan väl inte ha gjort annat.
Men här menas nog: han har sovit bara de senaste två timmarna
Vanligt fel: mellan kl. 13-15. Ska lyda: antingen mellan kl. 13 och 15 eller kl. 13-15
TT skriver: "...och som behövs hanteras långsiktigt. Behöver ska det väl heta
*Vart är mina glasögon?" Rätt: Var är mina glasögon?
Kanske har vi inte förstått
Kanske är kunskapen liten, hos oss i Sverige, om DCA-avtalet. Det avtal som ger USA tillgång till 15 militärbaser i Sverige och vars am. personal inte lyder under svensk lag. Kanske har vi inte förstått
måndag 14 juli 2025
14 juli
I dagens UNT 14 juli:
"På olika platser i länet har vi kunnat sett attacker mot HBTQI-personer."
...har vi kunnat se...ska det lyda
"Men de allra flesta avlivades eftersom att de var så vilda..."
...eftersom de var så vlda..., ska det lyda
I dagens UNT:
"När...ville hon göra något för de som flydde Rysslands attacker." För dem, ska det lyda.
"...att man anträffat en livlös person på platsen, som senare konstaterades avliden av sjukvården."
Polisen kunde senare berätta att man kallats dit efter att man på platsen anträffat en man, som
senare, av sjukvården, konstaterades avliden. Han var inte avliden av sjukvården
"På grund av personliga skäl" Språkfelet kallas tautologi
Jo det hör till talspråket att uttala med som mä. Men, bara det inte lät så fult.
Inom media är uttalet mer regel än undantag
Tveksamheten om när det heter de respektive dem ökar. De är nominativform. De åker,
de läser. Dem är dativ och ackusativ. Jag sade det till dem, jag såg dem. Media tycks
ha bestämt sig för att lösa kunskapsproblemet med att alltid använda formen de.
Media har skapat ett nytt ord i svenska språket. Ordet mä
"Han har bara sovit de senaste två timmarna" Ja han kan väl inte ha gjort annat.
Men här menas nog: han har sovit bara de senaste två timmarna
Vanligt fel: mellan kl. 13-15. Ska lyda: antingen mellan kl. 13 och 15 eller kl. 13-15
TT skriver: "...och som behövs hanteras långsiktigt. Behöver ska det väl heta
*Vart är mina glasögon?" Rätt: Var är mina glasögon?
söndag 13 juli 2025
13 juli
I dagens UNT:
"När...ville hon göra något för de som flydde Rysslands attacker." För dem, ska det lyda.
"...att man anträffat en livlös person på platsen, som senare konstaterades avliden av sjukvården."
Polisen kunde senare berätta att man kallats dit efter att man på platsen anträffat en man, som
senare, av sjukvården, konstaterades avliden. Han var inte avliden av sjukvården
"På grund av personliga skäl" Språkfelet kallas tautologi
Jo det hör till talspråket att uttala med som mä. Men, bara det inte lät så fult.
Inom media är uttalet mer regel än undantag
Tveksamheten om när det heter de respektive dem ökar. De är nominativform. De åker,
de läser. Dem är dativ och ackusativ. Jag sade det till dem, jag såg dem. Media tycks
ha bestämt sig för att lösa kunskapsproblemet med att alltid använda formen de.
Media har skapat ett nytt ord i svenska språket. Ordet mä
"Han har bara sovit de senaste två timmarna" Ja han kan väl inte ha gjort annat.
Men här menas nog: han har sovit bara de senaste två timmarna
Vanligt fel: mellan kl. 13-15. Ska lyda: antingen mellan kl. 13 och 15 eller kl. 13-15
TT skriver: "...och som behövs hanteras långsiktigt. Behöver ska det väl heta
*Vart är mina glasögon?" Rätt: Var är mina glasögon?
lördag 12 juli 2025
12 juli
"På grund av personliga skäl" Språkfelet kallas tautologi
Jo det hör till talspråket att uttala med som mä. Men, bara det inte lät så fult.
Inom media är uttalet mer regel än undantag
Tveksamheten om när det heter de respektive dem ökar. De är nominativform. De åker,
de läser. Dem är dativ och ackusativ. Jag sade det till dem, jag såg dem. Media tycks
ha bestämt sig för att lösa kunskapsproblemet med att alltid använda formen de.
Media har skapat ett nytt ord i svenska språket. Ordet mä
"Han har bara sovit de senaste två timmarna" Ja han kan väl inte ha gjort annat.
Men här menas nog: han har sovit bara de senaste två timmarna
Vanligt fel: mellan kl. 13-15. Ska lyda: antingen mellan kl. 13 och 15 eller kl. 13-15
TT skriver: "...och som behövs hanteras långsiktigt. Behöver ska det väl heta
*Vart är mina glasögon?" Rätt: Var är mina glasögon?
fredag 11 juli 2025
11 juli
Jo det hör till talspråket att uttala med som mä. Men, bara det inte lät så fult.
Inom media är uttalet mer regel än undantag
Tveksamheten om när det heter de respektive dem ökar. De är nominativform. De åker,
de läser. Dem är dativ och ackusativ. Jag sade det till dem, jag såg dem. Media tycks
ha bestämt sig för att lösa kunskapsproblemet med att alltid använda formen de.
Media har skapat ett nytt ord i svenska språket. Ordet mä
"Han har bara sovit de senaste två timmarna" Ja han kan väl inte ha gjort annat.
Men här menas nog: han har sovit bara de senaste två timmarna
Vanligt fel: mellan kl. 13-15. Ska lyda: antingen mellan kl. 13 och 15 eller kl. 13-15
TT skriver: "...och som behövs hanteras långsiktigt. Behöver ska det väl heta
*Vart är mina glasögon?" Rätt: Var är mina glasögon?
måndag 30 juni 2025
Otänkbart
Nu får vi nog tillbaka vårt socialliberala parti. Nya partiledaren har för bara någon
månad sedan förklarat att samarbete i en regering tillsammans med SD är otänkbart
30 juni
Tveksamheten om när det heter de respektive dem ökar. De är nominativform. De åker,
de läser. Dem är dativ och ackusativ. Jag sade det till dem, jag såg dem. Media tycks
ha bestämt sig för att lösa kunskapsproblemet med att alltid använda formen de.
Media har skapat ett nytt ord i svenska språket. Ordet mä
"Han har bara sovit de senaste två timmarna" Ja han kan väl inte ha gjort annat.
Men här menas nog: han har sovit bara de senaste två timmarna
Vanligt fel: mellan kl. 13-15. Ska lyda: antingen mellan kl. 13 och 15 eller kl. 13-15
TT skriver: "...och som behövs hanteras långsiktigt. Behöver ska det väl heta
*Vart är mina glasögon?" Rätt: Var är mina glasögon?
29 juni
Media har skapat ett nytt ord i svenska språket. Ordet mä
"Han har bara sovit de senaste två timmarna" Ja han kan väl inte ha gjort annat.
Men här menas nog: han har sovit bara de senaste två timmarna
Vanligt fel: mellan kl. 13-15. Ska lyda: antingen mellan kl. 13 och 15 eller kl. 13-15
TT skriver: "...och som behövs hanteras långsiktigt. Behöver ska det väl heta
*Vart är mina glasögon?" Rätt: Var är mina glasögon?
söndag 29 juni 2025
NATO och DCA
Kanske något jag inte förstått? Sverige har blivit medlem i NATO. NATO är en organisation, som blir allt mer irrelevant, samtidigt som den fortsätter att provocera. Samtidigt har vi ingått ett avtal med USA, vilket ger rätten till amerikansk närvaro på ett stort antal militärbaser. Detta, DCA-avtalet, kan komma att bli ett stort misstag. Rättigheter, utan förpliktelser, för USA.
Alltså vårt NATO-medlemskap provocerar och omöjliggör fredsengagemang från Sveriges sida samtidigt som USA har givits rätten till svensk mark utan vår kontroll. Är det här så klokt?
lördag 28 juni 2025
28 juni
"Han har bara sovit de senaste två timmarna" Ja han kan väl inte ha gjort annat.
Men här menas nog: han har sovit bara de senaste två timmarna
Vanligt fel: mellan kl. 13-15. Ska lyda: antingen mellan kl. 13 och 15 eller kl. 13-15
TT skriver: "...och som behövs hanteras långsiktigt. Behöver ska det väl heta
*Vart är mina glasögon?" Rätt: Var är mina glasögon?
fredag 27 juni 2025
Ligger med syrgas just nu
Nu kanske finns hopp om att vi ska få tillbaka ett socialliberalt parti. Ett parti, som vi framtill valet befinner sig i opposition och som inte tillåter att bli kopplat till något block. Men, medger jag, hoppet är litet efter att ha tagit del av uttalanden från ledande liberaler. Centern då? Nja, ett parti, som så starkt omhuldar företags rätt att etablera sig inom välfärden och att där ha som främsta mål att göra vinst inger inget hopp. Socialliberalismen i Sverige ligger med syrgas just nu. Låt den inte dö.
Polistillslag 27 juni
Vanligt fel: mellan kl. 13-15. Ska lyda: antingen mellan kl. 13 och 15 eller kl. 13-15
TT skriver: "...och som behövs hanteras långsiktigt. Behöver ska det väl heta
*Vart är mina glasögon?" Rätt: Var är mina glasögon?
torsdag 26 juni 2025
Polistillslag 26 juni
TT skriver: "...och som behövs hanteras långsiktigt. Behöver ska det väl heta
*Vart är mina glasögon?" Rätt: Var är mina glasögon?
onsdag 25 juni 2025
Hämtat från E55
E55.se
Hushåll
Sverige har världens dyraste skatt på sol-el: Käppar i hjulet
el
Svensk solel är den enda i Europa som skattas, även om den används i det hemmet som producerade den. (Foto: Olandsfokus, Getty Images och Priscila Patricio Images)
Frank Kummel
Frank Kummel
Uppdaterad: 23 juni 2025
Publicerad: 23 juni 2025
Sverige beskattar hushållens användande av egenproducerad solel hårdare än något annat land i EU – trots att elen aldrig lämnar den egna byggnaden.
ANNONS
Det visar en ny rapport som riktar skarp kritik mot den svenska energiskatten, och som väcker frågor om både klimatpolitik och ekonomisk logik, skriver DN.
“Det är som att odla tomater i sin trädgård och tvingas betala skatt varje gång man äter en”, säger Anna Werner, vd på Svensk Solenergi.
Direkt efter uttalandet står det klart att frustrationen växer inom fastighetsbranschen. Många bolag skulle kunna installera betydligt större solcellsanläggningar än de gör i dag – men hindras av skattelagstiftningen.
Det gäller framför allt reglerna som träder i kraft när en anläggning överskrider 500 kilowatt. Då beskattas inte bara överskottet, utan all producerad el – även den som används direkt i byggnaden.
“Det slår direkt mot lönsamheten. På en 500 kW-anläggning kan energiskatten bli åtta gånger dyrare än servicekostnaden”, säger Jon Malmsten, energiexpert på fastighetsbolaget NREP.
MISSA INTE: Svensk pension går till unga kriminella i Sverige – och utomlands
Lönsam teknik – som ändå inte används
Jon Malmsten förklarar att NREP i dag har 23 megawatt installerad solel i Sverige, men att endast fyra av de 19 anläggningarna är större än 500 kilowatt. Den ekonomiska kalkylen blir helt enkelt för dålig när skatten slår till.
I stället dimensioneras anläggningarna medvetet ner, även om taken hade kunnat rymma fem gånger så mycket.
ANNONS
“Vi har byggnader där vi hade kunnat installera 2 500 kilowatt, men nöjer oss med 500. Det är vansinnigt, särskilt när vi samtidigt talar om att klara klimatomställningen”, säger Jon Malmsten.
Det nya skattepåslaget från årsskiftet – 49,3 öre per kilowattimme – innebär ett än större avbräck för satsningar på solel. Och nästa år blir det värre: 2026 slopas skattereduktionen för mikroproduktion. I praktiken raderar det ut de ekonomiska incitamenten för att bygga större anläggningar.
MISSA INTE: Experten: Så påverkas din pension – av långvarig sjukdom
Ensam i Europa med skatt på solel
Enligt rapporten, framtagen av Svensk Solenergi och Fastighetsägarna, är Sverige det enda EU-land som beskattar all egenproducerad solel redan från första kilowattimmen.
I länder som Tyskland, Nederländerna, Österrike och Spanien är denna typ av skatt helt avskaffad. I de få EU-länder där viss beskattning fortfarande förekommer, ligger nivåerna långt under Sveriges.
Det som gör situationen särskilt besvärlig är att EU-kommissionen tydligt rekommenderat att medlemsländer inte ska belasta lokalt producerad el med onödiga skatter eller avgifter. Det reviderade direktivet för förnybar energi är explicit: el som produceras och konsumeras inom samma byggnad bör vara fri från skatt och administration.
Trots det går Sverige i motsatt riktning. I stället för att förenkla och uppmuntra lokal produktion, höjer man skatten och ökar trösklarna. Det får konsekvenser – både för klimatet och för fastighetsägare som vill investera hållbart.
Anna Werner, vd på Svensk Solenergi, kritiserar skatten hårt. (Foto: Getty Images och Svensk Solenergi/Jann Lipka)
ANNONS
MISSA INTE: Fritt fall för förtroendet: Stödet för Skatteverket rasar
Stor potential kring solel lämnas orörd
I rapporten pekas det på att taken på många kommersiella och offentliga fastigheter står oanvända. Istället för att täckas med paneler och bidra till den gröna omställningen, står ytorna tomma – eftersom det inte längre lönar sig.
Det är en bild som delas av Rikard Silverfur, hållbarhetschef på Fastighetsägarna.
“Nu är det dags att regeringen agerar”, säger han.
Frågan blir hur mycket man måste betala för att att satsa grönt – när systemet inte premierar engagemang utan straffar initiativ.
“Vi bygger suboptimalt. Det är dålig ekonomi att gå över gränsen, eftersom man då beskattas för varje kilowattimme, även den man själv använder”, avslutar Jon Malmsten.
Artikel Idéburna skolors riksförbund
Ingrid Carlgren
Ingrid Carlgren
Styrelseledamot Idéburna skolors riksförbund, professor i pedagogik
Håkan Wiclander
Håkan Wiclander
Ordförande Idéburna skolors riksförbund
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.
Under de senaste decennierna har olika New Public Management (NPM)-idéer präglat utvecklingen av den svenska skolan. De betonar vikten av konkurrens och tydlig styrning såväl som granskning och uppföljning av resultat vilket i sin tur förutsätter detaljerade föreskrifter som underlättar granskningen.
Detaljstyrning skadar skolan
Dessa idéer har lett till alltmer detaljerade föreskrifter för såväl lärarnas arbete som elevernas lärande. Varken undervisning eller lärande låter sig dock styras på ett sådant sätt.
När det gäller lärande och bildning, som ju är utbildningens mål, finns ett talesätt: Man kan leda en häst till vattnet men inte tvinga den att dricka. Pedagogiska verksamheter handlar i stor utsträckning om att få hästen att vilja dricka, något som kräver såväl kunskaper som lyhördhet och kreativitet.
Ett tonfall eller ett ord kan vara tillräckligt för att en elev ska öppna eller sluta sig. Det är därför som pedagogiska verksamheter behöver lärare som förmår att läsa av enskilda situationer och handla rätt. Ett sådant professionellt omdöme kräver såväl kunskaper som erfarenheter – och kan inte detaljstyras. De alltmer detaljerade föreskrifterna för skolans verksamheter är därför kontraproduktiva. De skapar en ängslighet och en oro inför att ”göra fel”, vilket hindrar lyhördheten inför den specifika situationen.
Ge lärare makt över arbetssituationen
Ett viktigt inspel i det svenska samtalet om vad som behövs för att höja kvaliteten på undervisningen är den estländska utbildningsministerns Kristina Kallas förklaring till Estlands goda skolresultat. Det är inte styrning och granskning eller kontroll som hon lyfter fram, utan de estniska lärarnas frihet och makt över den egna arbetssituationen. Hon menar att det är en viktig förutsättning för undervisningens höga kvalitet och de goda skolresultaten i Estland.
Läroplansutredningen är ett exempel på att vi är kvar i NPM-skolan just när det gäller tankarna om hur skolan ska styras.
I Sverige har en läroplansutredning under våren lämnat förslag till nya läro- och kursplaner som remitterats under våren. Även om det finns en hel del bra saker i dessa förslag tycks de dessvärre innebära mer av detaljstyrning och en minskning av lärarnas frihet och makt över utbildningen. Förutom en detaljerad styrning av vad eleverna ska lära sig och när, ska de nya kursplanerna innehålla föreskrifter för hur undervisningen ska läggas upp – föreskrifter som ska kunna ligga till grund för granskning och uppföljning.
Sverige är fast i NPM-skolan
Läroplansutredningen är ett exempel på att vi är kvar i NPM-skolan just när det gäller tankarna om hur skolan ska styras. I NPM-skolan styrs både lärare och elever av detaljerade föreskrifter angående vad elever och lärare ska göra och yttre incitament i kombination med en omfattande kontroll och granskningsapparat.
I stället behöver vi nu andra styrningsmodeller som ser undervisning som den komplicerade och professionella verksamhet den är – och lärarna som de professionella yrkesutövare de är med förmåga att fatta kloka beslut utan att de ska föreskrivas och följas upp.
Det betyder inte att ”anything goes”. Tvärtom – det är viktigt med ett tydligt innehåll i skolans arbete och tydliga förutsättningar. Det är också viktigt att verksamhetens resultat utvärderas – men själva utförandet av undervisningen måste lämnas åt lärarna själva.
Fredsministerium
Nu handlar allt om att skaffa vapen och att planera för dödande. Tänk om vi kunde satsa på fredsinsatser. Tänk om vi
fick ett fredsministerium
tisdag 24 juni 2025
350 sidor artiklar
"Politik på Gott och Ont" Samling politiska artiklar
Inte välredigerad
Beställ via: harald.nordlund@gmail.com
40 kr/st plus frakt
45 kr/st
Om du vill köpa
"15 steg och du är politiker"
"Politiker, varför styr ni inte? Ni håller ju i ratten"
kan du göra det genon att maila mig
harald.nordlund@gmail.com
45 kr/st plus frakt
Mä
Bräkljudet sprids. Även kända politiker anser att ordet med ska uttalas mä. Och dessutom har svårt med var och vart
måndag 23 juni 2025
söndag 22 juni 2025
En artikel till om Dawit Isaak
Kampen för Dawit Isaak får inte dö
Journalisten, författaren och dramatikern Dawit Isaak har utan rättegång hållits i eritreanskt fängelse sedan 2001.
Foto: KALLE AHLSÈN/TT
I dag har 22 år gått sedan Dawit Isaak fängslades. "Att tyst acceptera rättslös behandling av Dawit Isaak är inget annat än ett svek", skriver Harald Nordlund, Uppsalabo och tidigare riksdagsman.
Kulturdebatt 23 september 2023 16:30
6
Kulturdebatt
Jag minns hur vi, ett 50-tal personer, tågade förbi Eritreas ambassad. Från fönstren filmades vi. Säkerligen inte i syfte att föreviga någonting fint utan för att spara bilder av deltagarna. Vi tågade i protest mot att den eritreanske och svenske medborgaren och journalisten Dawit Isaak hade fängslats den 23 september. Året var 2001.
Det är 22 år sedan. Göran Persson (S) var statsminister. Sedan har Fredrik Reinfeldt (M), Stefan Löfven (S), Magdalena Andersson (S) och Ulf Kristersson (M) haft samma ämbete – och förtroendeuppdrag.
Vilket var Dawit Isaaks brott? Något detaljerat svar har aldrig lämnats. Dawit Isaak och nio andra journalister greps i Asmara och förklarades vara säkerhetsfångar. En säkerhetsdomstol fastställde straffet fängelse på obestämd tid. Inga anklagelser behöver anges i Eritrea.
Jag var riksdagsledamot och bland de första att i kammaren uppmärksamma Dawits öde. Det gjorde jag genom att till dåvarande utrikesminister Anna Lind ställa en fråga om vilka åtgärder UD vidtagit för att säkra rättssäkerheten för Dawit Isaak, och om vilka resultat man nått med sina eventuella ansträngningar.
I Upsala Nya Tidning togs fallet upp av liberalen Gunnar Irén, numera verksam i Solna.
Anna Lind – som jag ända till hennes tragiska död 11 september 2003 hade stort förtroende för – svarade att hon delade oron över utvecklingen i Eritrea då respekten för mänskliga rättigheter och demokrati allvarligt åsidosatts i landet. Utrikesministern konstaterade att de förhoppningar som funnits om en process för ökad demokrati inte infriats.
Framställan hade gjorts men något positivt svar hade inte erhållits från Eritreas regering, som redan då menade att Dawit Isaak är eritreansk medborgare och därmed inte en svensk angelägenhet.
Sedan landet blev självständigt 1993 styrs Eritrea med diktatorisk järnhand och total rättsosäkerhet av landets hittills ende president. Han leder också det enda tillåtna partiet.
Det är nu 22 år sedan Dawit Isaak fängslades för sin kamp för demokrati. Fortfarande höjs röster från till exempel Sveriges författarförbund, Free Dawit, Journalistförbundet, Publicistklubben, Svenska Pen och Reportrar utan gränser, för att Dawit Isaak ska friges. Men, rösten från svenskt politiskt håll har tystnat nästan helt.
Dawit Isaak är svensk medborgare. Det är sålunda ett ansvar för den svenska regeringen att agera. Och det måste höjas röster med krav på ett mer kraftfullt agerande, också tillsammans med övriga länder i EU. Det är inte enbart ett svenskt ansvar, utan ett ansvar för EU.
Vi måste bli fler som kräver av våra nationella politiker och EU-politiker att mer kraftfullt agera för en frigivning av Dawit Isaak. Att tyst acceptera fortsatt rättslös behandling av Dawit Isaak är inget annat än ett svek från Sveriges – och EU:s – sida.
undefined
Harald Nordlund, före detta riksdagsledamot (FP), vill att våra politiker agerar mer kraftfullt för en frigivning av Dawit Isaak.
Foto: Fototorget Uppsala
Detta skrev jag för tre-fyra år sedan
Kampen för Dawit Isaak får inte dö
Jag minns hur vi, ett 50-personer, tågade förbi Eritreas ambassad. Från fönstren filmades vi. Säkerligen inte i syfte att föreviga någonting fint utan för att spara bilder av deltagarna. Vi tågade i protest mot att den eritreanske och svenske medborgaren journalisten Dawit Isaak hade fängslats den 23 september. Året var 2001.
Det är tjugotvå år sedan. Göran Persson (s) var statsminister. Sedan har Fredrik Reinfeldt (m), Stefan Löfven (s), Magdalena Andersson (s) och Ulf Kristersson (m) haft samma ämbete – och förtroendeuppdrag.
Vilket var Dawit Isaaks brott? Något detaljerat svar har aldrig lämnats. Dawit Isaak och nio andra journalister greps i Asmara och förklarades vara säkerhetsfångar. En säkerhetsdomstol fastställde straffet fängelse på obestämd tid. Inga anklagelser behöver i Eritrea anges.
Jag var riksdagsledamot och var bland de första att i kammaren uppmärksamma Dawits öde. Det gjorde jag genom att till dåvarande utrikesminister Anna Lind ställa fråga om vilka åtgärder UD har vidtagit för att säkra rättssäkerheten för Dawit Isaak, som hålls fängslad för sitt arbete för demokrati och om vilka resultat man nått med sina eventuella ansträngningar. I Upsala Nya Tidning togs fallet upp av liberalen Gunnar Irén, numera verksam i Solna.
Anna Lind, som jag, ända tillhennes tragiska död då hade och därefter, ända till hennes tragiska död 11 september 2003, hade stort förtroende för, svarade att hon delade oron över utvecklingen i Eritrea då respekten för mänskliga rättigheter och demokrati allvarligt åsidosatts i landet. Utrikesministern konstaterade att de förhoppningar som funnits om en process mot ökad demokrati inte infriats i Eritrea och sa sig dela min oro över utvecklingen.
Framställan hade gjorts om sammanträffanden men något positivt svar hade inte erhållits från Eritreas regering, som redan då menade att Dawit Isaak är eritreansk medborgare och därmed inte en svensk angelägenhet.
Eritrea styrs, sedan landet blev självständigt1993, med diktatorisk järnhand och total rättsosäkerhet av landets hittills ende president sedan landet blev självständigt 1993. Han leder också det enda tillåtna partiet.
Det är nu tjugotvå år sedan Dawit Isaak fängslades för sin kamp för demokrati. Fortfarande höjs röster från, till exempel Sveriges författarförbund, Free Dawit, Journalistförbundet, Publicistklubben, Svenska Pen och Reportrar utan gränser, för att Dawit Isaak ska friges. Men, rösten från svenskt politiskt håll har tystnat nästan helt.
Dawit Isaak är svensk medborgare . Det är sålunda ett ansvar för den svenska regeringen att agera. Och det måste höjas röster med krav på ett mer kraftfullt agerande, också tillsammans med övriga länder i EU. Det är emellertid inte enbart ett svenskt ansvar, utan ett ansvar för EU.
Vi måste vi bli fler, som kräver av våra nationella och av våra EU-politiker att på olika, i praktiken alla, sätt att agera för Dawit Isaaks frigivning.deltar i kravställande om frigivning av Dawit Isaak.
Vi måste bli fler som kräver av våra nationella politiker och EU-politiker att mer kraftfullt på olika sätt agera för en frigivning av Dawit Isaak.
Att tyst acceptera fortsatt rättslös behandling av Dawit Isaak är inget annat än ett svek från Sveriges, och EU:s, sida.
Harald Nordlund
F.d. riksdagsledamot (FP)
Uppsala
lördag 21 juni 2025
Klokt av Jan Eliasson
"Man frågsr sig hur människan är funtad som tror man kan lösa problem med krig"
Nå´t fel är det. Och, våra politiker hänger på. Bedrövligt.
Skrifter
"15 steg och du är politiker"
"Politiker, varför styr ni inte? Ni håller ju iratten"
Beställs: bod.se
Logotyp: Sveriges riksdag
17 juni 2025
Beslut i korthet
Riksdagsbeslut 17 juni
Konkursförfarandet ska förändras (CU18)
Extra ändringsbudget för 2025 – Kapitaltillskott till Apotek Produktion & Laboratorier AB (FiU33)
Skrivelse om nationell strategi för cybersäkerhet 2025–2029 har behandlats (FöU8)
Illegal hantering av explosiva varor i samhället ska förebyggas (FöU9)
Skärpta regler för partipolitiska lotterier (KrU11)
Justitieombudsmännens ämbetsberättelse har behandlats (KU11)
Behandlingen av riksdagens skrivelser (KU21)
Nej till ändring av fördelning av pengar mellan utgiftsområden (KU22)
Ny marin nationalpark i Östersjön (MJU21)
Det svenska genomförandet av ett EU-direktiv om betydande miljöpåverkan ska förtydligas (MJU22)
Reglerna för vattenbruk blir enklare (MJU23)
Nya åtgärder ska förbättra ordning och säkerhet vid Migrationsverkets förvar (SfU22)
Skrivelse om att förebygga ohälsa och självmord har behandlats (SoU7)
Större tillgång till fritidsaktiviteter för barn och unga med nytt fritidskort (SoU29)
Riksdagen delvis kritiskt mot EU-förslag om kritiska läkemedel (SoU30)
Nej till motioner om högskolan (UbU14)
Skrivelse om tredjelandsstudenter i högskolan har behandlats (UbU19)
Konkursförfarandet ska förändras (CU18)
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att effektivisera och modernisera konkursförfarandet.
Ändringarna innebär bland annat att tingsrättens roll i förfarandet renodlas och att flera uppgifter flyttas till konkursförvaltaren och tillsynsmyndigheten i konkurser.
Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2026.
Extra ändringsbudget för 2025 – Kapitaltillskott till Apotek Produktion & Laboratorier AB (FiU33)
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en extra ändringsbudget för att regeringen under 2025 ska kunna besluta om kapitaltillskott på högst 700 000 000 kronor till det statligt ägda bolaget Apotek Produktion & Laboratorier AB (APL).
Regeringen anser att det är angeläget att Sverige har en tillverkningsberedskap för att säkerställa tillgången till särskilt kritiska läkemedel under fredstida kriser, höjd beredskap och ytterst krig. APL har nu möjlighet att förvärva en verksamhet som tillverkar vissa sådana läkemedel.
Regeringen får lämna ordinarie ändringsbudgetar två gånger om året. Men den får även lämna extra ändringsbudgetar om den anser att det finns särskilda skäl för det. För att kunna genomföra förvärvet av verksamheten behöver bolaget skyndsamt tillskjutas kapital. Regeringen anser därmed att det finns särskilda skäl att lämna förslag till ändringar i statens budget för 2025. Riksdagen gör samma bedömning.
Skrivelse om nationell strategi för cybersäkerhet 2025–2029 har behandlats (FöU8)
Riksdagen har behandlat en skrivelse om en nationell strategi för cybersäkerhet 2025–2029. I skrivelsen presenteras regeringens inriktning för Sveriges cybersäkerhet med fokus på tre områden, så kallade pelare:
Pelare A: Systematiskt och effektivt cybersäkerhetsarbete
Pelare B: Utvecklad kunskap och kompetensutveckling inom cybersäkerhet
Pelare C: Förmåga att förhindra och hantera cybersäkerhetsincidenter.
Strategin innehåller mål inom flera områden och en handlingsplan som tar sikte på att bemöta de hot och sårbarheter som identifieras i strategin.
Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
Illegal hantering av explosiva varor i samhället ska förebyggas (FöU9)
Regeringen föreslår en mer ändamålsenlig tillståndshantering och en mer effektiv tillsyn för att förebygga och försvåra illegal hantering av explosiva varor i samhället. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
De senaste åren har antalet sprängdåd i samhället ökat kraftigt. Ofta används legala sprängmedel som kommit i fel händer eller hemgjorda sprängmedel.
För att förhindra denna utveckling föreslår regeringen bland annat att
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) får en samordnande roll för kommunernas tillståndsverksamhet
MSB ges ansvar för tillsyn över den kommunala tillstånds- och tillsynsverksamheten
det brottsförebyggande perspektivet i tillståndsprövningen stärks och möjligheten att återkalla och ändra tillstånd utökas
det införs en skyldighet för tillståndshavare att anmäla användning och tillfällig förvaring av explosiva varor till kommunen
tillstånd till viss hantering av explosiva varor som ska ske i fler än en kommun ska prövas av endast en kommun
det införs sekretess i tillsynsärenden för att förhindra att explosiva varor kommer till brottslig användning.
Lagändringarna börjar gälla den 15 juli 2025.
Skärpta regler för partipolitiska lotterier (KrU11)
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att det ska bli tydligare för konsumenter när de stöttar en partipolitisk organisation vid ett lottköp. Förslaget innebär också att partipolitiska lotterier inte längre ska undantas från spelskatt, kreditförbud eller krav på bonusbegränsning.
Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2026.
Riksdagen sa också nej till samtliga förslag i motioner varav cirka 30 lämnades in under den allmänna motionstiden 2024.
Justitieombudsmännens ämbetsberättelse har behandlats (KU11)
Riksdagens ombudsmän (JO) har lämnat sin ämbetsberättelse för tiden 1 januari–31 december 2024 till riksdagen. JO är en del av riksdagens kontrollmakt och granskar om myndigheter och tjänstemän följer lagar och andra författningar.
Under 2024 nyregistrerades 11 703 ärenden hos JO. Det innebär en ökning med ungefär 1 200 ärenden jämfört med året innan. Som exempel på områden där ökningen varit stor kan särskilt nämnas migration, kriminalvård och barn- och ungdomsvård.
Konstitutionsutskottet framhåller bland annat värdet av att ombudsmännen informerar om sina iakttagelser och påtalar de behov av lagändringar eller andra åtgärder som de ser genom sina granskningar. Utskottet ser särskilt allvarligt på brister som rör de grundlagsskyddade fri- och rättigheterna när det gäller den personliga integriteten och rätten till privatliv. Myndigheternas respekt för medborgarnas rättigheter och integritet är en självklarhet i en rättsstat och utskottet understryker vikten av att myndigheterna kontinuerligt arbetar med frågor om bemötande.
Riksdagen lade redogörelsen med JO:s ämbetsberättelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
Behandlingen av riksdagens skrivelser (KU21)
Regeringen redogör varje år, i en skrivelse till riksdagen, för vilka åtgärder som regeringen vidtagit med anledning av riksdagens olika beslut.
Skrivelsen spelar en viktig roll i uppföljningen av riksdagens beslut i allmänhet, och i synnerhet när besluten innehåller tillkännagivanden. Ett tillkännagivande är en uppmaning till regeringen om göra något, till exempel tillsätta en utredning eller återkomma med ett nytt lagförslag.
I den årliga skrivelsen redovisar regeringen hur den förhållit sig till riksdagens uppmaningar. Enligt riksdagen är det viktigt att regeringen behandlar tillkännagivanden skyndsamt. Regeringen behöver, enligt riksdagen, vara utförlig i sin redovisning av vidtagna, pågående och planerade åtgärder utifrån riksdagens tillkännagivanden. Sådana redogörelser ger riksdagen möjlighet att reagera på regeringens åtgärder med anledning av tillkännagivanden.
Riksdagsstyrelsen har också lämnat en redogörelse för hur riksdagens skrivelser till riksdagsstyrelsen har behandlats. Riksdagen har inget att invända mot redogörelsen.
Riksdagen lade regeringens skrivelse och riksdagsstyrelsens redogörelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendena.
Nej till ändring av fördelning av pengar mellan utgiftsområden (KU22)
I statens budget är utgifterna grupperade i 27 olika områden som kallas utgiftsområden. Riksdagen sa nej till regeringens förslag om att flytta pengar från ett utgiftsområde till ett annat. Det gäller pengarna som används för säkerhetshöjande åtgärder till organisationer inom det civila samhället. Enligt förslaget ska detta redovisas under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid i stället för som i dag under utgiftsområde 1 Rikets styrelse.
Riksdagen noterar att pengarna har legat i utgiftsområde 1 Rikets styrelse sedan statsbidraget infördes, och tycker att det saknas ett tillräckligt underlag för att säga ja till regeringens förslag.
Ny marin nationalpark i Östersjön (MJU21)
Riksdagen sa ja till att Nämdöskärgårdens nationalpark i Värmdö kommun bildas.
Syftet med förslaget är att bevara ett havs- och skärgårdslandskap som är variationsrikt och representativt för Östersjön. Nationalparken blir Sveriges första marina nationalpark i Östersjön.
Riksdagen sa också nej till cirka 180 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2024, främst med hänvisning till redan vidtagna eller pågående åtgärder. Motionerna handlar bland annat om områdesskydd, havsmiljöfrågor, artskydd och invasiva främmande arter.
Det svenska genomförandet av ett EU-direktiv om betydande miljöpåverkan ska förtydligas (MJU22)
Det svenska genomförandet av det så kallade MKB-direktivet ska bli tydligare. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
MKB-direktivet innehåller EU-bestämmelser om miljöbedömningar för vissa offentliga och privata projekt. Direktivet är sedan tidigare genomfört i svensk lag, men EU-kommissionen har lämnat synpunkter på hur den svenska lagstiftningen är utformad. Som en följd av detta har regeringen föreslagit bland annat följande förändringar:
Beslut om betydande miljöpåverkan ska göras tillgängliga för allmänheten.
Regeringen ska få bestämma regler om när en anmälningspliktig verksamhet tidigast får påbörjas.
Det ska bli tydligare att miljöorganisationer får överklaga vissa beslut.
Lagändringarna, som införs i miljöbalken samt i ett antal andra sektorslagar, börjar gälla den 1 augusti 2025.
Reglerna för vattenbruk blir enklare (MJU23)
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om nya regler för vattenbruk.
Begreppet vattenbruk används för verksamhet som odlar vattenlevande djur och växter som exempelvis fisk, musslor, kräftdjur och alger. För att bedriva vattenbruk krävs i dag flera prövningar enligt olika lagstiftningar och av olika myndigheter, bland annat utifrån ett miljöperspektiv.
Vattenbrukets eventuella miljöpåverkan ska enligt förslaget enbart bedömas utifrån miljöbalkens regler om miljöfarlig verksamhet. Det innebär att
den som bedriver vattenbruk inte ska behöva ansöka om odlingstillstånd för verksamheten
den eventuella påverkan verksamheten har på omgivande miljöer ska tas hänsyn till enligt miljölagstiftningen i stället för enligt fiskelagen
regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, ska få rätt att bestämma regler för exempelvis vilka organismer som får odlas i olika vattenområden
regeln om att vattenbruk ska söka tillstånd för vattenverksamhet enligt miljöbalken, alltså exempelvis få sin vattenanläggning godkänd, slopas.
Lagändringarna börjar gälla 1 juli 2026.
Riksdagen sa nej till ett antal förslag i motioner om vattenbruk, varav 13 lämnades in under den allmänna motionstiden 2024.
Nya åtgärder ska förbättra ordning och säkerhet vid Migrationsverkets förvar (SfU22)
Riksdagen sa ja till regeringens förslag att Migrationsverket ska få utökade möjligheter att använda sig av tvångs- och kontrollåtgärder vid förvaren. Förvar kallas de särskilda låsta boenden som Migrationsverket kan använda till exempel om det finns risk att en person stannar i Sverige efter ett beslut om utvisning.
Lagändringarna innebär bland annat utökade möjligheter att genomföra kroppsvisitation, rumsvisitation och inpasseringskontroll. En ny besöksform införs också, där besökaren och personen i förvar möts med en glasruta emellan.
Syftet med lagen är att förbättra möjligheterna att upprätthålla ordningen och säkerheten på förvaren.
Lagändringarna ska börja gälla den 1 augusti 2025.
Skrivelse om att förebygga ohälsa och självmord har behandlats (SoU7)
Riksdagen har behandlat en skrivelse där regeringen presenterar en nationell strategi inom området psykisk hälsa och suicidprevention. Visionen för strategin är att främja en god och jämlik psykisk hälsa i hela befolkningen och där ingen bör hamna i en så utsatt situation att den enda vägen upplevs vara självmord.
Riksdagen understryker att det är viktigt att arbetet med psykisk hälsa och suicidprevention stärks och utvecklas. Den nationella strategin ska pågå under perioden 2025–2034.
Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
Större tillgång till fritidsaktiviteter för barn och unga med nytt fritidskort (SoU29)
Fler barn och unga ska få tillgång till idrott, kultur, friluftsliv och föreningsliv. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att införa ett fritidskort för barn och unga.
Förslagen innebär bland annat
ett statligt stöd i form av ett fritidskort för barns fritidsaktiviteter
en ny lag om E-hälsomyndighetens behandling av personuppgifter i ärenden om fritidskort
att fritidskort ska kunna lämnas till en av barnets vårdnadshavare som är bosatt i Sverige och som barnet bor hos
att E-hälsomyndigheten får ansvar för att handlägga frågor om fritidskort.
Syftet med fritidskortet är att främja barns förutsättningar att delta i fritidsaktiviteter som bidrar till en aktiv och meningsfull fritid tillsammans med andra.
Riksdagen sa också ja till regeringens förslag till ändringar i socialtjänstlagen och i lagen om uppgiftsskyldighet för att motverka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen samt fusk, regelöverträdelser och brottslighet i arbetslivet.
Lagändringarna börjar gälla den 8 september 2025.
Riksdagen delvis kritiskt mot EU-förslag om kritiska läkemedel (SoU30)
EU står inför ökade utmaningar när det gäller tillgången på läkemedel, vilket blivit tydligt med anledning av den senaste tidens globala händelser, som har avslöjat sårbarheter och brister i EU:s leveranskedjor för läkemedel. EU-kommissionen har därför föreslagit en ny förordning för att stärka tillgången till och försörjningstryggheten för kritiska läkemedel samt tillgången och tillgängligheten till läkemedel av gemensamt intresse inom den Europeiska unionen.
Förslaget omfattar även ändringar i tidigare lagstiftning och syftar till att säkerställa tillgången till kritiska läkemedel samt andra läkemedel av gemensamt intresse.
Riksdagen har prövat förslaget utifrån den så kallade subsidiaritetsprincipen, det vill säga principen om att beslut om nya EU-lagar tas så nära medborgarna som möjligt. EU ska bara vidta åtgärder om det är mer effektivt än om de enskilda länderna agerar på egen hand. Principen värnar medlemsstaternas rätt att ta egna beslut på nationell nivå. Riksdagen anser att stora delar av kommissionens förslag är förenliga med subsidiaritetsprincipen.
Dock anser riksdagen att vissa delar av förslaget strider mot denna princip.
Det gäller särskilt bestämmelser som rör
nationella plan- och byggprocesser
administrativa och tillståndsgivande processer för strategiska projekt
regleringar kring miljöprövningar
Riksdagen menar att dessa områden bör hanteras på nationell nivå och att kommissionens förslag går för långt i att styra medlemsstaternas egna processer.
Mot denna bakgrund anser riksdagen att delar av kommissionens förslag inte är förenligt med subsidiaritetsprincipen och lämnar därför ett så kallat motiverat yttrande till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande.
Nej till motioner om högskolan (UbU14)
Riksdagen sa nej till cirka 140 förslag i motioner om högskolan från den allmänna motionstiden 2024. Riksdagen hänvisar till gällande bestämmelser, pågående arbete och vidtagna åtgärder.
Motionerna handlar till exempel om övergripande frågor om universitet och högskola, upplägg av och innehåll i utbildningar samt vissa studentfrågor.
Skrivelse om tredjelandsstudenter i högskolan har behandlats (UbU19)
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens granskning av tredjelandsstudenter i högskolan. Tredjelandsstudenter är den grupp studenter vid svenska universitet och högskolor som är medborgare i ett land utanför EU/EES. Granskningen fokuserar på om antagningssystemet för tredjelandsstudenter och organiseringen och finansieringen av deras utbildning fungerar effektivt.
Riksrevisionens övergripande slutsats är att systemet inte fullt ut fungerar effektivt. Bland annat rekommenderas regeringen därför att tydliggöra regelverket för återbetalningar av studieavgiften.
I sin skrivelse håller regeringen i huvudsak med om Riksrevisionens slutsatser och redovisar de åtgärder som genomförts och som planeras i linje med slutsatserna.
Riksdagen välkomnar granskningen och ser positivt på de åtgärder som planeras. Med detta beslutade riksdagen att lägga regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avsluta ärendet
torsdag 19 juni 2025
Riksda´n 18 juni
Riksdagsbeslut 18 juni
Ja till riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken (FiU20)
Finansutskottet redovisar sin utvärdering av penningpolitiken 2024 (FiU24)
Skrivelse om regeringens redovisning av skatteutgifter för 2025 har behandlats (SkU22)
Skrivelse om sjöfartsfrågor har granskats (TU15)
Grundskolan blir tioårig (UbU17)
Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfonds verksamhet och årsredovisning 2024 (UbU20)
Ja till riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken (FiU20)
Riksdagen sa ja till regeringens förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken i vårpropositionen.
Osäkerheten och oförutsägbarheten kring handelspolitiken och den ekonomiska utvecklingen har medfört att regeringen har reviderat prognoserna för BNP och arbetslöshet jämfört med vårpropositionen. Den lågkonjunktur som svensk ekonomi befinner sig i väntas som en följd av detta bli mer utdragen än vad som bedömdes i vårpropositionen. Riksdagen håller med regeringen om att Sverige ska fortsätta att byggas starkare och tryggare genom reformer som främjar tillväxt, välfärd och säkerhet. Riksdagen delar också regeringens bedömning om att den ekonomiska politiken ska inriktas på tre områden: att stärka hushållen och stötta återhämtningen, att återupprätta arbetslinjen och pressa ned arbetslösheten samt att öka tillväxten och investeringarna.
Riksdagen beslutade även att lägga regeringens skrivelse med anledning av Riksrevisionens granskningsrapport om tillämpningen av det finanspolitiska ramverket 2024 till handlingarna, det vill säga avsluta ärendet. Riksdagen sa också nej till förslag i motioner, varav nio är från den allmänna motionstiden 2024.
Finansutskottet redovisar sin utvärdering av penningpolitiken 2024 (FiU24)
Finansutskottet har utvärderat Riksbankens penningpolitik 2024. Som ett underlag för utvärderingen har utskottet beställt en oberoende expertutvärdering av forskare på området (benämns här utvärderarna).
Under 2024 växte svensk ekonomi med 1 procent. Arbetsmarknaden fortsatte att mattas av, sysselsättningen sjönk och arbetslösheten ökade. Den nedgång i inflationstakt som skedde under 2023 fortsatte under 2024 men efter halvårsskiftet var utfall och prognoser nära varandra och dessutom nära målet på 2 procent. I genomsnitt under året steg KPIF med 1,9 procent.
Trots de senaste årens kraftiga variation i inflationen har inflationsförväntningarna på fem års sikt hållits stabila runt målet. Under 2024 föll även de mer kortsiktiga inflationsförväntningarna ner mot 2 procent. Utvärderarna ser detta som en klar indikation på att förtroendet för inflationsmålet har upprätthållits. Såväl utskottet som utvärderarna bedömer att den penningpolitiska måluppfyllelsen 2024 sammantaget var god.
Utskottet noterar utvärderarnas slutsats att Riksbanken skulle kunnat gå något snabbare fram med räntesänkningarna under 2024. Här poängteras även att Riksbanken fäste stor vikt vid räntans effekt på växelkursen, något det finns få belägg för enligt utvärderarna. Dock påpekar de att växelkursens påverkan på inflationen kan ha ökat de senaste åren.
Utskottet konstaterar att det är viktigt att Riksbanken är öppen och transparent i sin kommunikation och välkomnar att Riksbanken har ökat sin användning av alternativa scenarier för att göra penningpolitiken mer förutsägbar och illustrera osäkerheten i prognoserna. Utskottet välkomnar också att Riksbanken har utökat antalet penningpolitiska möten till åtta per år och att Riksbanken därigenom snabbt kan svara på förändringar i omvärlden.
Riksdagen godkände det som utskottet anför om penningpolitiken 2024.
Skrivelse om regeringens redovisning av skatteutgifter för 2025 har behandlats (SkU22)
Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om skatteutgifter för 2025.
Regeringen redovisar årligen skatteutgifter. Redovisningen sker i en skrivelse till riksdagen.
Syftet med redovisningen av skatteutgifter är att synliggöra ekonomiskt stöd via skattesystemet och att belysa hur detta påverkar skattesystemets enhetlighet och tydlighet.
Genom att redovisa skatteutgifter inom de olika utgiftsområdena ges också ett bredare underlag för att kunna prioritera mellan dessa utgiftsområden i statsbudgeten.
Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avsluta ärendet.
Skrivelse om sjöfartsfrågor har granskats (TU15)
Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport om statens insatser för att minska sjöfartens utsläpp av skadliga ämnen i havet.
Riksrevisionen konstaterar att miljön i svenska hav är hårt belastad och inte når god miljöstatus. Om det inte vidtas omfattande åtgärder förväntas det få negativa konsekvenser för både miljö och samhälle. Riksrevisionens rekommendationer till regeringen är bland annat att så snart som möjligt införa ett förbud mot utsläpp av så kallat skrubbervatten, det vill säga rensvatten från fartygens avgasreningssystem, i Sveriges hela territorialvatten.
I sin skrivelse instämmer regeringen i huvudsak i Riksrevisionens rekommendationer och har åtgärdat eller planerar åtgärder för att hantera frågor som berörs av rekommendationerna.
Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
Riksdagen sa också nej till 80 förslag i motioner om sjöfartsfrågor från den allmänna motionstiden 2024. Bland annat med hänvisning till planerade eller redan vidtagna åtgärder och pågående arbete.
Förslagen handlar exempelvis om svensk sjöfarts konkurrenskraft, isbrytning, miljöfrågor samt fritidsbåtsfrågor.
Grundskolan blir tioårig (UbU17)
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att införa en tioårig grundskola. Förslaget innebär att förskoleklassen ersätts med en ny första årskurs i skolan. Den nya årskurs 1 blir en del av grundskolan som därmed förlängs med ett år, och årskurs 10 blir den avslutande årskursen.
Även skolformerna den anpassade grundskolan, specialskolan och sameskolan ska utökas med en ny första årskurs. Detta innebär att den anpassade grundskolan blir tioårig, specialskolan elvaårig och sameskolan sjuårig. Den nya första årskursen ska anpassas efter elevernas ålder, men i övrigt ska gällande regelverk gällande ämnen och kursplaner för de olika skolformerna följas.
Förslaget innebär bland annat att eleverna får en mer sammanhållen och likvärdig skolgång när de går i endast en skolform i stället för två. I dag är förskoleklassen en egen skolform som inte ingår i grundskolan.
Förslaget innebär förändringar i skollagen men även i flera andra lagar. Ändringarna i skollagen börjar gälla den 1 juli 2026 och tillämpas första gången i fråga om utbildning och annan verksamhet som bedrivs efter den 30 juni 2028. Övriga lagändringar börjar gälla den 1 juli 2028.
Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfonds verksamhet och årsredovisning 2024 (UbU20)
Riksdagen har behandlat Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfonds årsredovisning för 2024 och Riksrevisionens revisionsberättelse över årsredovisningen.
Enligt Riksrevisionen så har Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond upprättat årsredovisningen enligt årsredovisningslagen. Myndigheten anser att årsredovisningen tillsammans med förvaltningsberättelsen och övrig information ger en rättvis bild av stiftelsens verksamhet för 2024.
När det gäller räkenskaperna så anser Riksrevisionen att stiftelsens styrelse och den verkställande direktören följt regelverket för räkenskapsåret 2024.
Riksdagen lade redogörelserna till handlingarna, vilket innebär att ärendet avslutades.
Klimatgranskaren
View this email in your browser
Nu kan du bli månadsgivare till Klimatgranskaren och hjälpa oss nå fler! Anmäl dig här.
Regeringen har gett Folkhälsomyndigheten i uppdrag att utreda existentiell hälsa. Vad det är vill man inte riktigt säga, men innan 3 mars ska den stackars myndigheten ge sin analys.
Initiativet har kritiserats, bland annat av filosofen Torbjörn Tännsjö i DN Debatt. Tännsjö påpekar det orimliga i att hälso- och sjukvården ska ta sig an den existentiella hälsan. Jag håller delvis med om det, både i min roll som läkare och som privatperson. Däremot tycker jag att Folkhälsomyndigheten gärna får utreda svenskarnas existentiella hälsa. Eller kanske ohälsa. För jag känner mig existentiellt krasslig varje gång jag läser nyheterna. Jag är nämligen av den kontroversiella åsikten att existentiell hälsa är helt oförenlig med en livsstil som hotar alla levande varelsers existens.
I sin debattartikel förslår Tännsjö några olika definitioner på existentiell hälsa. Enligt en definition kan det vara att ha tillfredsställande svar på livets stora frågor; har jag en fri vilja? Finns det någon mening med mitt liv? Är min död något jag för egen del bör frukta eller ogilla?
Jag har dessa frågor i bakhuvudet medan jag ögnar igenom resten av nyheterna. Svenska utsläpp ökade med chockerande sju procent förra året. Maj i år är det näst varmaste någonsin globalt. Tonen mot klimataktivister hårdnar, stöd till civilsamhället slaktas.
Nu kan du bli månadsgivare till Klimatgranskaren och hjälpa oss nå fler! Anmäl dig här.
Hur hade det varit att få svar på de existentiella frågorna av vår regering? Eftersom de kanske är upptagna åtar jag mig att besvara några av frågorna åt dem, utifrån deras agerande.
Finns det någon mening med mitt liv? Ebba Busch: Ja, se till att konsumera så mycket du kan innan du dör.
Är min död något jag för egen del bör frukta eller ogilla? Ulf Kristersson: Tvärtom. Eftersom du inte tillhör de kommande generationer vars liv hotas av klimatkrisen kan du leva ut alla dina innersta lustar.
Har jag en fri vilja? Romina Pourmokhtari: Jag vill inte veta, folk som går ut och skriker är jättejobbiga och jag tänker aldrig någonsin läsa vad som står på plakaten.
Se där, nu kom den där existentiella febern igen.
Vi är försatta i en situation där vår existens blir en börda för hela planeten - hur ska vi kunna må bra av det? Skattepengarna vi betalar in används för att ytterligare försämra luften våra barn ska andas - hur ska jag ta mig ur sängen på måndagsmorgonen? Jag kommer troligtvis att lämna efter mig en sämre värld än jag föddes in i - hur ska jag kunna försonas med tanken på döden? Kära doktorn, min SSRI hjälper inte.
Folkhälsomyndigheten ska naturligtvis inte ge hälso- och sjukvården i uppdrag att agera prästerskap. Vad de däremot kan, och bör, göra, är att se hur våra förutsättningar för existentiellt välmående är bisarrt dåliga. Snälla, låt oss stackars läkare slippa ta hand om den själsliga digerdöd som regeringen sprider.
Jorunn Fagerström, Klimatgranskaren
PS. Klimatgranskaren drivs helt och hållet av ideella krafter. Nu kan du bli månadsgivare och hjälpa oss nå ut till fler. Om du inte har möjlighet går det fortfarande bra att swisha en engångsgåva till 123 300 10 47.
tisdag 17 juni 2025
Vårdplatsbrist
Socialstyrelsen - till startsidan
Lättläst
Teckenspråk
English
Other languages
Kunskapsstöd och regler
Statistik och data
Ansök och anmäl
Sök
Start
Om Socialstyrelsen
Pressrum
Pressmeddelanden och nyheter
Antalet vårdplatser i Sverige minskar – Socialstyrelsen: "Mer arbete behövs"
Antalet vårdplatser i Sverige minskar – Socialstyrelsen: "Mer arbete behövs"
Publicerad: 2025-06-13 kl. 06:05
Dela
Arbetet med att få till fler vårdplatser går åt fel håll. Enligt Socialstyrelsens nya rapport saknas 1 864 vårdplatser i landet och jämfört med förra året har antalet platser minskat med 40. – Även med vissa förbättringar ser vi fortfarande ett gap mellan behov och kapacitet. Det behövs mer arbete hos regionerna så att alla, oavsett var man bor, garanteras en god vård i rätt tid, säger Socialstyrelsens generaldirektör Björn Eriksson.
Vårdplatsbrist leder till längre väntetider, ökad risk för vårdskador och en dålig arbetsmiljö för personalen. Socialstyrelsen slår nu fast att utvecklingen för att minska vårdplatsbristen behöver prioriteras ännu tydligare och att insatserna hittills inte räcker för att uppnå balans.
Förra året saknades drygt 2 230 vårdplatser. När Socialstyrelsen nu för tredje året i rad tar fram ett nationellt riktvärde visar det att det på kort sikt behövs ytterligare drygt 1 860 vårdplatser. Det är visserligen en minskning från året innan, men det beror på att behovet minskat – inte att vårdplatserna blivit fler.
– Det är bra att regionerna arbetar med att minska behovet av slutenvård på sjukhus som till exempel att skriva ut färdigbehandlade patienter snabbare eller vårda fler patienter i hemmet. Det bidrar till att öka vårdkapaciteten på sjukhusen. Tyvärr ökar inte antalet vårdplatser vilket behövs för att nå balans 2026 och vilket vi räknade med förra året. Istället ser vi att det totala antalet vårdplatser i hela landet minskat med 40 platser sedan året innan, säger Björn Eriksson.
Frågan är kopplad till vår beredskap
Socialstyrelsen betonar också att vårdplatsfrågan inte bara är viktig för dagens patienter – utan också ur ett beredskapsperspektiv.
– Sveriges vårdresurser måste kunna hantera även kriser och masskadehändelser, inte minst i ett Nato-perspektiv. För att säkra sjukvårdens och omsorgens långsiktiga beredskap och robusthet är det avgörande att vi har högre vårdkapacitet och kommer till rätta med vårdplatsbristen och kompetensförsörjningen. Det finns inga genvägar – kapaciteten måste upp, säger Björn Eriksson.
Socialstyrelsen konstaterar i sin uppdaterade analys att med nuvarande takt kommer vårdplatserna inte att nå balans förrän tidigast 2033.
– Vi kommer att få skjuta upp det tidigare målet ett år från 2026 till 2027, där balans skulle kunna uppnås med målinriktade insatser. Vi är medvetna om att även det är en tuff tidsplan, men arbetet behöver accelerera och när vi nu tittat närmare på riktvärdena för varje region ser vi att arbetet behöver prioriteras, säger Mattias Fredricson, avdelningschef på Socialstyrelsen.
Han framhåller att en viktig pusselbit är att intensifiera arbetet med de 160 insatser som Socialstyrelsen tog fram förra året för att minska vårdplatsbristen.
Få regioner når målen
Idag når endast tre regioner - Kalmar, Gotland och Jönköping - en tillräcklig vårdplatskapacitet enligt årets riktvärden. Flera regioner visar till och med på minskad kapacitet jämfört med tidigare år. Samtidigt har några regioner, som exempelvis Stockholm och Norrbotten, ökat antalet vårdplatser, men inte tillräckligt för att täcka behoven.
– Det handlar inte bara om resurser. Det handlar om att prioritera rätt, organisera vården bättre och göra nödvändiga förändringar. Stöd och verktyg måste nu användas fokuserat för att öka antalet vårdplatser, säger Björn Eriksson.
Socialstyrelsen ser även över hur de statliga bidragen följs upp, vilket innebär att statsbidragen kommer att kopplas tydligare till faktiska resultat.
Kartan visar regionala skillnader när det gäller bristen på vårdplatser (exklusive IVA-platser)
Regionala skillnader i vårdplatskapacitet
Regionala skillnader i vårdplatskapacitet
Viktig prioritering framåt
Regionerna behöver nu använda de nya riktvärdena som ett konkret stöd i planeringen framåt och för att bibehålla högt fokus i frågan. För att underlätta i det praktiska användandet planerar Socialstyrelsen att ta fram ett månadsriktvärde som bättre speglar säsongsvariationerna.
– Regionerna behöver nu bryta ner riktvärdena till sjukhus- och verksamhetsnivå. Sverige har en sjukvård och omsorg som vi ska vara stolta över och att komma till rätta med vårdplatsbristen måste bli ett av de högst prioriterade områdena. Socialstyrelsens medarbetare kommer givetvis vara på plats och fortsätta stötta regionerna på alla tänkbara sätt. Jag och min ledning kommer besöka alla 21 regioner för att på högsta nivå följa arbetet. Mötena kommer att fokusera på hur vi tillsammans kan öka takten och snabbt förbättra situationen, säger Björn Eriksson.
Faktablock: Vårdplatsbristen i Sverige 2024
Nästan 1 900 platser saknas
Sverige saknar i genomsnitt 1 864 somatiska vårdplatser per dag för att möta dagens behov – motsvarande en brist på 12 %.
Utvecklingen går för långsamt
Om inget förändras nås balans först år 2033. Med ökade insatser kan målet nås redan 2027, enligt Socialstyrelsens nya bedömning.
Stora regionala skillnader
Tre regioner når riktvärdet för antalet vårdplatser – medan de tre största regionerna står för 60 % av den totala vårdplatsbristen.
Brist även inom intensivvård
Sverige saknar 44 intensivvårdsplatser per dag, motsvarande en brist på 10 %. Två regioner står för nästan två tredjedelar av underskottet.
Minskad vårdplatsbrist – trots färre platser
Behovet av sluten vård har minskat, vilket lett till att bristen sjunkit med 364 platser jämfört med 2023, trots att det faktiska antalet disponibla vårdplatser också minskat.
Varför behövs riktvärden?
Syftet med riktvärdena för vårdplatser är att skatta behovet av disponibla vårdplatser i den slutna vården i varje region. Behovsskattningen ska bidra till såväl regeringens som regionernas underlag för att rikta insatser avsedda att skapa balans mellan behovet av och tillgången till vårdplatser i den somatiska slutna vården och intensivvården.
Riktvärdena skattar dels det omedelbara behovet av disponibla vårdplatser, dels ett behov som skulle kunna uppnås på medellång sikt (definierat som fem år) om regionernas arbete med att minska behovet av sluten vård genom att exempelvis korta vårdtider och ställa om till en god och nära vård, får faktisk effekt på behovet av sluten vård.
söndag 15 juni 2025
Stöd för blivande politiker
"15 steg och du är politiker"
" Politiker, varför styr ni inte? N håller ju i ratten"
Beställs: bod.se
onsdag 11 juni 2025
Riksda´n 11 juni
Logotyp: Sveriges riksdag
11 juni 2025
Beslut i korthet
Riksdagsbeslut 11 juni
Ja till regeringens vårändringsbudget för 2025 (FiU21)
Årsredovisning för staten 2024 (FiU30)
Skrivelse om Säkerhetspolisens verksamhet har behandlats (JuU32)
En ensam domare kan döma i upphandlingsmål som rör premiepensionens fonder (JuU34)
Skrivelse om spelinspektionens tillsynsarbete har behandlats (KrU10)
Riksrevisionens årsredovisning för 2024 (KU17)
Kommittéernas verksamhet under 2024 (KU18)
Riksdagens nämnder har redovisat sin verksamhet för 2024 (KU29)
Nej till motioner om hälso- och sjukvårdens organisation (SoU16)
Redogörelse om Europarådets parlamentariska församling har behandlats (UU12)
Skrivelse om verksamheten inom Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) har behandlats (UU16)
Ja till regeringens vårändringsbudget för 2025 (FiU21)
Riksdagen sa ja till regeringens förslag i vårändringsbudgeten om ändrade utgifter för staten under 2025. Beslutet innebär att anvisade medel ökar med 7,2 miljarder.
De största utgiftsökningarna avser industriklivet med 2,2 miljarder kronor, bidrag till lönegarantiersättning med 1,2 miljarder kronor samt bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd med 1,0 miljarder kronor.
Förslaget innehåller också ökningar på 30,2 miljarder kronor av beställningsbemyndiganden för 2025. Beställningsbemyndiganden är tillstånd som en statlig myndighet behöver för att ingå ekonomiska åtaganden som innebär utgifter som ska finansieras med framtida anslag.
De största ökningarna handlar om anskaffning av materiel och anläggningar med 25 miljarder kronor, klimatinvesteringar med 1,9 miljarder kronor och civilt försvar inom hälso- och sjukvård med 1,0 miljarder kronor.
Årsredovisning för staten 2024 (FiU30)
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om årsredovisning för staten 2024 samt Riksrevisionens redogörelse för granskningen av årsredovisning för staten 2024.
Årsredovisningen för staten ger riksdagen en möjlighet att följa upp och kontrollera de beslut som riksdagen fattat om statens budget och är ett viktigt komplement till budgetpropositionen.
I skrivelsen har regeringen beskrivit budgetpropositionens budgeterade belopp och dess utfall. Riksdagen anser att regeringen har förklarat de väsentliga skillnaderna mellan dessa och lade därmed regeringens skrivelse och Riksrevisionens redogörelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
Skrivelse om Säkerhetspolisens verksamhet har behandlats (JuU32)
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapport om Säkerhetspolisens verksamhet.
Riksrevisionens bedömer bland annat att det finns flera brister i hur effektiv Säkerhetspolisens verksamhet är. I syfte att stärka effektiviteten rekommenderar Riksrevisionen att regeringen utövar en mer aktiv styrning av Säkerhetspolisen genom att efterfråga mer information om hur verksamheten fortlöper. Regeringen håller inte med om bedömningen av styrningen av Säkerhetspolisen utan anser att verksamheten följs noga. Enligt regeringen har det försämrade säkerhetsläget dessutom inneburit att informationsflödet mellan myndigheten och regeringen ökat betydligt.
Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
En ensam domare kan döma i upphandlingsmål som rör premiepensionens fonder (JuU34)
Det ska i regel räcka att rätten består av en juristdomare när förvaltningsdomstolen överprövar mål om upphandling av fonder till premiepensionens fondtorg. Riksdagen sa ja till regeringens förslag, som innebär att rättens sammansättning blir densamma vid dessa mål som vid andra upphandlingsmål.
Lagändringen börjar gälla den 1 augusti 2025.
Skrivelse om spelinspektionens tillsynsarbete har behandlats (KrU10)
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens granskning av spelinspektionens tillsynsarbete.
Riksrevisionens övergripande slutsats är att tillsynen på spelmarknaden inte är tillräckligt effektiv för att motsvara de förväntningar som riksdagen och regeringen uttryckte i samband med omregleringen av spelmarknaden 2019. Exempelvis görs för få inspektioner och när brister har påtalats följs dessa inte upp i tillräcklig utsträckning. Riksrevisionen konstaterar även att spellagens nuvarande tillämpningsområde försvårar arbetet mot olagligt spel.
Regeringen välkomnar granskningen och delar Riksrevisionens bedömning att Spelinspektionen under vissa perioder inte haft förutsättningar att bedriva tillsyn i tillräcklig omfattning. Regeringen har vidtagit åtgärder för att förstärka spelinspektionens förutsättningar för tillsynsarbetet. En annan åtgärd är att en sakkunnig har fått i uppdrag att stödja Finansdepartementet i att ta fram ett förslag på hur spellagens tillämpningsområde bör utformas.
Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
Riksrevisionens årsredovisning för 2024 (KU17)
Riksdagen har behandlat Riksrevisionens årsredovisning för år 2024. Den externa revisorn bedömer att årsredovisningen är rättvisande i alla viktiga avseenden.
Riksrevisionens uppdrag är att granska vad statens pengar går till och hur effektivt de används. Myndigheten är en del av riksdagens kontrollmakt.
Riksdagen konstaterar att Riksrevisionen 2024 utnyttjade sitt förvaltningsanslag och en del av sitt anslagssparande både i sin verksamhet och för att utveckla verksamheten. Riksdagen noterar också att Riksrevisionen har satsat på kompetens och på att vara en attraktiv arbetsgivare, samt att Riksrevisionens personalomsättning sänktes under 2024.
Riksdagen lade redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
Kommittéernas verksamhet under 2024 (KU18)
Varje år ska regeringen i en skrivelse till riksdagen redovisa verksamheten inom de kommittéer som tillsatts genom regeringsbeslut.
Under 2024 tillsattes 65 kommittéer, vilket är 26 färre än under 2023. Under 2024 avslutades 84 kommittéer, vilket är åtta fler än året innan.
Kostnaderna för kommittéernas arbete var under 2024 nästan 600 miljoner kronor.
Riksdagen beslutade att lägga skrivelsen till handlingarna, vilket innebär att ärendet avslutas.
Riksdagen sa också nej till 11 förslag som handlar om lagstiftningsprocessen från de allmänna motionstiderna 2023 och 2024.
Riksdagens nämnder har redovisat sin verksamhet för 2024 (KU29)
Riksdagens nämnder har lämnat in sina verksamhetsredogörelser för 2024.
Riksdagen beslutade att lägga dem till handlingarna, vilket innebär att ärendena avslutats.
Samtliga redogörelser uppfyller de krav och förväntningar som ställts på nämnderna.
De nämnder som redovisat sin verksamhet är:
Nämnden för lön till riksdagens ombudsmän och riksrevisorn
Nämnden för prövning av statsråds och vissa andra befattningshavares övergångsrestriktioner
Partibidragsnämnden
Riksdagens ansvarsnämnd
Riksdagens arvodesnämnd
Statsrådsarvodesnämnden
Valprövningsnämnden
Riksdagens överklagandenämnd
Nej till motioner om hälso- och sjukvårdens organisation (SoU16)
Riksdagen sa nej till cirka 160 förslag om hälso- och sjukvårdens organisation som inkom i motioner under den allmänna motionstiden 2024.
Riksdagen hänvisar bland annat till tidigare och pågående arbete inom de frågor som förslagen handlar om.
Förslagen handlar bland annat om privatisering och vårdval, tillgänglig och jämlik vård och psykisk hälsa.
Redogörelse om Europarådets parlamentariska församling har behandlats (UU12)
Riksdagen har behandlat en redogörelse för verksamheten i riksdagens delegation till Europarådets parlamentariska församling för året 2024.
Under många år har debatten i församlingen alltmer kommit att handla om att medlemsländer brister när det gäller att värna om organisationens grundprinciper som handlar om demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatsprincipen. Vissa länder agerar, i både ord och handling, tvärtemot sina åtaganden enligt Europarådets stadgar. Det finns en stor frustration över medlemsstaternas oförmåga att följa Europadomstolens beslut.
Det finns en rad pågående konflikter mellan medlemsländer som kraftigt påverkar samarbetet och debattklimatet i församlingen.
Under 2024 har den parlamentariska församlingen antagit 56 resolutioner, 23 rekommendationer och två yttranden.
Riksdagen lade redogörelsen till handlingarna, vilket innebar att ärendet avslutades.
Skrivelse om verksamheten inom Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) har behandlats (UU16)
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om verksamheten inom Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE). Skrivelsen omfattar verksamheten under andra halvåret 2023 och helåret 2024. Riksdagen har också behandlat en redogörelse för verksamheten i riksdagens delegation till OSSE:s parlamentariska församling. Redogörelsen omfattar verksamheten under 2024. OSSE är en sammanslutning för säkerhetspolitisk dialog och samverkan i Europa med en parlamentarisk församling.
Riksdagen lade skrivelsen och redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
Riksdagen sa även nej till ett förslag i en motion från den allmänna motionstiden 2024 om att stärka OSSE. Riksdagen hänvisar till att det redan anses vara tillgodosett.
Varför sammanträder ni? Ni vidtar ju inte åtgärder
Detta är otroligt. Minus 183 miljoner och inga åtgärder vidtas. Ja, inte bara otroligt. Det är en skandal
Tertialrapport januari-april godkänd
Regionfullmäktige godkände tertialrapporten för perioden januari – april 2025.
Av rapporten framgår att Region Uppsala prognostiserar ett balanskravsresultat för 2025 på minus 183 miljoner kronor.
(M), (L) och (KD) yrkade på att regionfullmäktige skulle uppdra till regionstyrelsen att för styrelsen redovisa sakläget gällande anställningsmöjligheter för ST-läkare, påstått konsultstopp samt styrning och ledning av logistikorganisationen samt att ge uppdraget att vidta fler åtgärder för att realisera beslutade investeringar och öka den strategiska förmågan.
(M) och (L) yrkade också på att regionfullmäktige skulle uppdra åt trafik- och samhällsutvecklingsnämnden att redovisa en plan för hur kontrollavgifterna ska nå budget. Yrkandena avslogs. (M), (L) och (KD) reserverade sig mot beslutet.
Riksda´n 10 juni
Riksdagsbeslut 10 juni
Nej till motioner om arbetsrätt och arbetstid (AU7)
Informationsutbytet mellan Arbetsförmedlingen och kommuner ska förbättras (AU11)
Nej till motioner om cirkulär och giftfri ekonomi (MJU18)
Systemet med strukturfondspartnerskap vid fördelning av EU-pengar slopas (NU22)
Nej till motioner om trafiksäkerhet (TU14)
Svensk export av krigsmateriel under 2024 (UU9)
Skrivelse om verksamheten i EU har behandlats (UU10)
Regeringen bör verka för en nordisk kommission för försvars- och säkerhetspolitik (UU14)
Skrivelse och redogörelse om verksamheten i Nato har behandlats (UU19)
Nej till motioner om arbetsrätt och arbetstid (AU7)
Riksdagen sa nej till cirka 70 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2024 som rör arbetsrätt och arbetstid. Förslagen handlar exempelvis om tidsbegränsade anställningar, sysselsättningsgrad, turordningsreglerna, rätt till ledighet och delade turer. Riksdagen hänvisar bland annat till gällande bestämmelser och till parternas ansvar, det vill säga fackföreningar och arbetsgivarorganisationer, för reglering av villkor på arbetsmarknaden.
Informationsutbytet mellan Arbetsförmedlingen och kommuner ska förbättras (AU11)
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att förbättra informationsutbytet mellan Arbetsförmedlingen och kommuner när det gäller arbetssökande som har behov av utbildning inom den kommunala vuxenutbildningen.
Förslaget innebär att en kommun ska vara skyldig att lämna vissa uppgifter om arbetssökande till Arbetsförmedlingen. Uppgifterna kan bland annat behövas för att erbjuda en utbildning som är anpassad efter den arbetssökandes behov.
Regeringen föreslår även att Arbetsförmedlingen ska få behandla personuppgifter för att tillhandahålla den information som behövs inom kommunernas verksamhet som avser den kommunala vuxenutbildningen.
Lagändringarna börjar gälla den 1 mars 2026.
Nej till motioner om cirkulär och giftfri ekonomi (MJU18)
Riksdagen sa nej till cirka 170 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2024. Anledningen är främst att arbete redan pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp.
Förslagen handlar bland annat om återanvändning och återvinning, avfall, cirkulära livsmedelsfrågor, plastfrågor, marint skräp och kemikaliefrågor.
Systemet med strukturfondspartnerskap vid fördelning av EU-pengar slopas (NU22)
Riksdagen sa ja till regeringens förslag att ta bort systemet med så kallade strukturfondspartnerskap. Partnerskapen har en regional förankring och deras roll är att prioritera bland projekt som sökt pengar från olika EU-fonder.
Systemet med strukturfondspartnerskap har kritiserats, bland annat för att det inte ansetts vara förenligt med EU-rätten, och att det ansetts bidra till oklarheter kring roll- och ansvarsfördelning i förhållande till de förvaltande myndigheter som är knutna till de olika EU-finansierade programmen.
Regeringens förslag innebär att en form av regionala partnerskap blir kvar men får en mer strategisk roll, medan de förvaltande myndigheterna fattar beslut om prioriterade projekt och har ett tydligt ansvar för hela handläggningsprocessen, från ansökan till beslut.
Lagen om strukturfondspartnerskap slutar gälla den 1 augusti 2025.
Nej till motioner om trafiksäkerhet (TU14)
Riksdagen sa nej till cirka 110 förslag om olika trafiksäkerhetsfrågor i motioner från den allmänna motionstiden 2024.
Förslagen handlar bland annat om hastighetsbegränsningar och hastighetsövervakning, insatser mot alkohol och droger i trafiken, trafiksäkerheten för mopedbilar och A-traktorer samt förarutbildning och körkort.
Riksdagen hänvisar bland annat till planerade eller redan vidtagna åtgärder och att arbete pågår inom flera av de frågor som förslagen tar upp.
Svensk export av krigsmateriel under 2024 (UU9)
Varje år sedan 1985 redogör regeringen i en skrivelse till riksdagen för Sveriges export av krigsmateriel. Skrivelsen uppmärksammar den svenska exportkontrollpolitiken i fråga om krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden.
Skrivelsen innehåller en redovisning av den export av krigsmateriel som har förekommit under 2024. Dessutom beskriver regeringen samarbetet inom EU och i andra internationella forum när det gäller strategisk exportkontroll av krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden. Regeringen redogör också för Sveriges donationer av krigsmaterial till Ukraina och för konsekvenserna för exportkontrollen av Sveriges ansökan om Natomedlemskap.
Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
Riksdagen sa också nej till förslag i motioner om exportkontroll av krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden från den allmänna motionstiden 2024 och från följdmotioner. Motionerna handlar exempelvis om att se över den nuvarande lagstiftningen och om att tillämpningen av lagstiftningen ska bli mer restriktiv eller i vissa fall mer generös.
Riksdagen hänvisade bland annat till pågående utredningsarbete och gällande bestämmelser.
Skrivelse om verksamheten i EU har behandlats (UU10)
Regeringen har i en skrivelse till riksdagen redogjort för verksamheten i EU under 2024. Skrivelsen tar upp beslut och händelser i unionen och redovisar bredden i unionens frågor utifrån arbetet i de olika ministerråden.
Det är 30 år sedan Sverige gick med i EU. Riksdagen konstaterar att ett starkt EU ger Europa kraft och Sverige en starkare röst i globala frågor. Året har präglats av ett svårt omvärldsläge, med Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina och en upptrappad konflikt i Mellanöstern. Ett fortsatt starkt ekonomiskt, militärt, politiskt och humanitärt stöd till Ukraina och utvidgade sanktioner mot Ryssland har genomsyrat EU:s politiska dagordning.
Rättsstatsfrågor befinner sig fortfarande högt upp på EU:s agenda. Riksdagen framhåller vikten av att frågorna prioriteras och att EU-samarbetets grundläggande värden, frihet, demokrati, jämställdhet och rättsstatens principer, ska respekteras av medlemsländerna.
Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
Regeringen bör verka för en nordisk kommission för försvars- och säkerhetspolitik (UU14)
Riksdagen anser att regeringen bör verka för att en nordisk försvars- och säkerhetspolitisk kommission tillsätts. Riksdagen riktade därför ett tillkännagivande, en uppmaning till riksdagen om detta.
Ett syfte med kommissionen menar riksdagen vore att åstadkomma en mer effektiv planering och koordinering av försvarsresurserna inom hela Norden.
Tillkännagivandet gjordes i samband med att riksdagen behandlade motioner och en regeringsskrivelse om nordiskt samarbete, samt en redogörelse från den svenska delegationen till Nordiska rådet. Riksdagen sa nej till övriga motioner och lade skrivelsen och redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
Skrivelse och redogörelse om verksamheten i Nato har behandlats (UU19)
Sedan den 7 mars 2024 deltar Sverige fullt ut i Natos beslutsfattande och bidrar på så sätt till att påverka alliansens inriktning. Riksdagen har behandlat en skrivelse där regeringen redogör för verksamheten inom Nato under 2024. Dessutom har riksdagen behandlat en redogörelse från den svenska delegationen till Natos parlamentariska församling om deras verksamheten under 2024.
Riksdagen understryker hur viktigt det är att riksdagen får insyn och inflytande över regeringens agerande i Natofrågor. Riksdagen och regeringen anser att Sverige ska vara en trovärdig, pålitlig och solidarisk allierad som bidrar till att stärka säkerheten och stabiliteten i vårt närområde och i det euroatlantiska området. Det är positivt att regeringen under 2024 prioriterade att stärka Natos kollektiva avskräcknings- och försvarsförmåga, bland annat genom att integrera Sverige i Natos planer och strukturer och genom konkreta bidrag till Natos aktiviteter. Riksdagen poängterar igen att stödet till Ukraina även i fortsättningen ska vara en central del av svensk säkerhets- och försvarspolitik och att Sverige ska stödja Ukrainas kamp så länge som det behövs.
Alla Natos 32 medlemsländer ingår i den parlamentariska församlingen. Syftet med församlingen är att diskutera och påverka beslut om den gemensamma säkerheten, skapa förståelse för de säkerhetspolitiska utmaningar som det transatlantiska samarbetet står inför och stödja de nationella parlamentens insyn i frågor om försvar och säkerhet. Riksdagen framhåller den svenska delegationens betydelse för att riksdagen ska få insyn i Natos verksamhet.
Riksdagen lade skrivelsen och redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
Ebba Busch har missat det
KD gör en stor fråga av "förstatligande" av sjukvården. "Vi vill se ett förstatligande", säger man.
Det pinsamma problemet är att KD har missat att staten har i dag ett ansvar för att åstadkomma det man vill med ett "förstatligande".
Statens ansvar är tydligt i Hälso- och sjukvårdslagen, HSL. Eller är det inte att KD inte känner till detta, utan att man utnyttjar en kunskapslucka hos många. Vad det än är, så är det bedrövligt agerande av KD
tisdag 10 juni 2025
Språket
"Det sista halvåret har inte blivit som varken vi eller Patrick förväntat oss,..."
Här ska stå vare sig...eller. "...förväntat oss,..." Här ska stå förväntat sig
måndag 9 juni 2025
Inte av omtanke om L
Vi ser nu en alltmer profilerad politik, inte förenlig med socialliberal ideologi, hos Sverigedemokraterna, och mer av klandervärda händelser kopplade till partiet. Så till den grad att jag anser det oförenligt med socialliberal politik att fortsätta ett regeringssamarbete på vilket SD har inflytande.
Detta inte av omtanke om, i första hand, partiet utan av omtanke om den socialliberala ideologin
Quiz hos SPF
Har just varit på SPF-möte. En rolig quiz var ämnet för dagen. Fick dock endast 2/3 rätt.
Nog finns pengar.Artikel av Birger Schlaug
Dagens ETC
Ledarkolumn
Birger Schlaug: Ingen vågar gå mot upprustningsströmmen
Publicerad 31 mars 2025 (Uppdaterad 1 april )
Dagens ETC
Inget parti tycks ha vilja – eller mod – att ifrågasätta pengaflöde till militär verksamhet. Tvärtom sägs det vara ett självändamål att ”vi alla är överens”. Vi bör se upp när det offentliga samtalet fållas in i allt snävare flöden.
Det här är en ledarkolumn.
Det är skribenten och inte Dagens ETC som står för åsikten.
Birger Schlaug
Det militära försvarsanslaget har fördubblats på några få år och nu tillkommer 300 miljarder kronor ytterligare under en tioårsperiod, har regeringen meddelat. Inget oppositionsparti tycks vara emot.
Militären ska få 3,5 procent av BNP, vilket motsvarar ungefär 14 procent av statens utgifter. Grattis, svenska folket, i vart fall ni som har aktier i vapenindustrin.
Inte ens bråkdelen av alla dessa miljarder har funnits för förbättring av skolan, eller för att minska vårdköer, skydda naturskogar eller rusta upp järnvägen. Inte heller till värnande av folkbildningen eller bortbyggande av midjan som förhindrar att el kan överföras från norr till söder.
Trots detta: inget parti tycks ha vilja – eller mod – att ifrågasätta pengaflöde till militär verksamhet. Tvärtom sägs det vara ett självändamål att ”vi alla är överens”. Trycket, från såväl regering som från de stora medierna och de experter som dessa valt att intervjua, skulle bli enormt på den som ifrågasätter. Anklagelserna skulle hagla.
På just det sättet liknar situationen den som råder i auktoritära länder med obehagliga regimer. Det vill säga sådant vi skulle försvara oss emot.
Alla tycks springa i flock, som lämlar. Som om varenda lång tanke vore bannlyst. Som om varenda kritisk fråga vore en säkerhetsrisk. Som om varenda ledande politiker tappat varje uns av sans och måtta.
Sverige hotas, vår existentiella framtid står på spel, säger ledande såväl som mindre ledande politiker. Men vänta nu lite. Sant är att Ryssland militärt angripit Ukraina, att Putinregimen begår folkrättsbrott, att kriget är fullständigt vedervärdigt.
Men är Sverige därmed utsatt för ett militärt hot? Argumenten för detta är luddiga – men framförda i sådant stackato att varje antydan till kritisk analys skulle uppfattas som verklighetsfrånvänd.
Därmed finns likhet med hur det var med fallen da Costa och Thomas Quick. Det sprangs i flock, medierna satte skygglappar på sig själva, ansåg varje kritisk fråga vara onödig, obegåvad – rent av skändlig.
Nu springs det än en gång. Det sägs de mest häpnadsväckande saker. Det görs de mest häpnadsväckande utspel.
Det började slå slint redan när ledande politiker såg till att skicka två stridsvagnar till Visby efter att Ryssland, i strid med folkrätten, gav sig på Krim. Som om därmed också Gotland plötsligt skulle vara hotat. Trots att Gotland inte har någon rysk flottbas, ingen rysktalande befolkning, ingen historia av att tillhört Ryssland. Ingen ställde undrande frågor.
Lite sans och måtta bör ändå råda i svensk debatt.
Den ryska regimen må vara för jävlig, men lite sans och måtta bör ändå råda i svensk debatt. Det verkade nästan som om svenska politiker ropade: ”Hallå Putin! Vi då?”
Ett av de senaste slappa reportagen i SVT:s Aktuellt gick ut på att fred i Ukraina hotar Sverige, eftersom regimen i Ryssland måste göra något för att sysselsätta de soldater som lyckats överleva kriget. De kan skickas till typ Gotland, meddelade intervjuad expert från det militära komplexet.
Reportern orkade inte ställa den givna frågan: Är det inte troligt att de soldater – såväl ukrainare som ryssar – som överlevt kriget med förstånd, armar och ben i behåll kommer att återgå till sina civila liv som lärare, affärsidkare, sjuksköterskor, ingenjörer, sophämtare, bagare eller begravningsentreprenörer?
Frågan borde i alla fall ställas. Dessvärre har jag inte hört en enda kritisk fråga från SVT:s säkerhetspolitiske reporter. Tvärtom fungerar han, liksom så många andra, som någon sorts bollplank till det urval av experter man väljer att intervjua.
Det här är inte bra. Men det förklarar kanske varför ingen ledande politiker vågar ifrågasätta miljardflödet till militären. Det enda tänkandet är fastslaget. Den enda analysen är cementerad.
Det är tecken på något djupt obehagligt när hela den partipolitiska paletten tittar på varandra och springer i flock under gemensamma utrop av stundom bisarr karaktär. Vi bör se upp när det offentliga samtalet fållas in i allt snävare flöden.
Borde vi inte ha lärt oss av fallen da Costa och Thomas Quick hur illa det kan gå?
Birger Schlaug, Form
Birger Schlaug
söndag 8 juni 2025
Ställa krav på partierna
När vi inte längre ser ideologiska skillnader mellan partierna, vad vägleder oss då? Jo, tillfälliga utspel och partiledarnas karisma.
Ska vi finna oss i detta? Absolut inte. Nu måste vi ställa krav på partierna. Hur ser ert samhälle ut? Det ni vill se, inte bara nästa år, utan även om tio år
fredag 6 juni 2025
Riksda´n 4 juni
Riksdagsbeslut 4 juni
Missbruk av betalningssystem ska motverkas (FiU38)
Större möjlighet att samla in och lämna ut djurhälsodata (MJU20)
Indragna eller minskade socialförsäkringsförmåner för personer som uteblir från bland annat fängelse (SfU21)
Skärpta åtgärder mot utförsel av stöldgods (SkU21)
Tillgången till lustgas ska begränsas (SoU28)
Nej till motioner om elever och lärare (UbU11)
Brottsförebyggande säkerhetsarbete förs in i skollagen (UbU21)
Missbruk av betalningssystem ska motverkas (FiU38)
Regeringen har föreslagit åtgärder som ska motverka att kriminella nätverk missbrukar betalningssystem. Riksdagen sa ja till förslaget.
Förslaget innebär att clearingbolag, det vill säga de företag som förmedlar betalningar mellan banker, ska vara skyldiga att
övervaka transaktioner
lämna uppgifter om misstänkta transaktioner till banker
rapportera misstänkt penningtvätt eller finansiering av terrorism till Polismyndigheten.
Förslaget innebär även att Finansinspektionen ska få större möjligheter att pröva lämpligheten hos ombud i Sverige som erbjuder betaltjänster för utländska företag. Betaltjänsteombudens verksamhet kan exempelvis innebära överföring av pengar genom alternativa betalningssystem, så kallad hawala-verksamhet. Transaktioner som görs på detta sätt har en lägre grad av spårbarhet och kan missbrukas av kriminella nätverk. I Sverige finns det cirka 1 200 sådana ombud.
Lagändringen börjar gälla den 1 juli 2025.
Större möjlighet att samla in och lämna ut djurhälsodata (MJU20)
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en utvidgad insamling och utlämning av djurhälsodata. Med djurhälsodata menas exempelvis uppgifter från veterinärer om hur de använder läkemedel för att behandla djur.
Förslagen innebär bland annat att det införs en skyldighet för veterinärer att lämna över djurhälsodata till Jordbruksverket. Det ska också bli möjligt för berörda myndigheter att dela djurhälsodata med avels- och djurhälsoorganisationer.
Lagändringarna föreslås börja gälla den 1 oktober 2025.
Riksdagen sa också nej till cirka 160 förslag i motioner om jordbrukspolitik från den allmänna motionstiden 2024. Anledningen till detta är främst att arbete redan pågår i många av de frågor som förslagen handlar om.
Förslagen i motionerna handlar bland annat om den gemensamma jordbrukspolitiken, ett hållbart och konkurrenskraftigt jordbruk, ekologisk produktion och en växtbaserad jordbrukssektor, jordbrukets klimat- och miljöpåverkan samt växtförädling och forskningsfrågor.
Indragna eller minskade socialförsäkringsförmåner för personer som uteblir från bland annat fängelse (SfU21)
Socialförsäkringsförmåner dras in eller minskas för personer som häktas i sin utevaro och för personer som inte inställer sig för att verkställa en frihetsberövande påföljd. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om nya regler på området.
Regelverket gäller de som häktas i sin utevaro och de som inte inställer sig till en frihetsberövande påföljd vid en kriminalvårdsanstalt eller ett särskilt ungdomshem. Reglerna börjar gälla den 1 juli 2025.
Skärpta åtgärder mot utförsel av stöldgods (SkU21)
Riksdagen sa ja till regeringens förslag att införa ett nytt brott särskilt inriktat på när stöldgods förs ut ur landet, så kallat utförselhäleri.
Det nya brottet föreslås ingå i Tullverkets huvuduppdrag. Förslagen innebär att utsedda personer som är anställda vid Tullverket ska kunna biträda åklagare vid utredningar om självständigt förverkande. En tulltjänsteman ska få inleda en sådan utredning, i likhet med en polis.
Straffet för utförselhäleri föreslås vara fängelse i högst två år och för grovt utförselhäleri fängelse i lägst sex månader och högst sex år. En särskild straffskala införs också för narkotikasmuggling av normalgraden om narkotikan är avsedd att säljas.
Lagändringarna börjar gälla den 1 september 2025.
Tillgången till lustgas ska begränsas (SoU28)
Riksdagen sa ja till regeringens förslag att begränsa tillgången till lustgas.
Förslaget syftar till att motverka att lustgas används som berusningsmedel. Bland annat genom att
lustgas inte får säljas om det finns särskild anledning att anta att lustgasen ska användas som berusningsmedel
högst 18 gram lustgas får säljas till en privatperson per tillfälle
lustgas inte får säljas till en person under 18 år
lustgas inte får marknadsföras i strid med den nya lagen.
Den nya lagen börjar gälla den 1 juli 2025.
Nej till motioner om elever och lärare (UbU11)
Riksdagen sa nej till cirka 130 förslag i motioner om lärare och elever. Förslagen har lämnats in under den allmänna motionstiden 2024 och handlar bland annat om skolans personal, trygghet och säkerhet, elevers hälsa och elever med särskilda behov.
Riksdagen hänvisar till gällande regler, pågående arbete och åtgärder som gjorts på områdena.
Brottsförebyggande säkerhetsarbete förs in i skollagen (UbU21)
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att skolors brottsförebyggande säkerhetsarbete förs in som ett nytt kapitel i skollagen.
Förslaget innebär bland annat att det på varje förskole- och skolenhet ska finnas en beredskapsplan och ett löpande säkerhetsarbete för att kunna hantera en allvarlig våldssituation eller hot om en sådan. Åtgärder ska också vidtas för att obehöriga personer inte ska ges tillträde till förskole- eller skolenhetens område under den tid som verksamheten pågår. Förslaget innebär också att sekretess ska gälla för uppgifter som rör skolornas beredskapsplaner och löpande beredskapsarbete för allvarliga vålds- och hotsituationer.
Förslaget innebär också att rektorer ska få besluta att väskor och andra föremål som elever har med sig till skolan, eller till en skolaktivitet utanför skolans område, ska få genomsökas.
Om ett misstänkt brott har begåtts av en elev i samband med skolans verksamhet ska rektorn göra en polisanmälan, om det inte finns övervägande skäl till att inte göra det.
Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2025.
Klimatoro
Förra veckan kom en nyhet som är fullständigt förödande för regeringens trovärdighet i klimatfrågan. Statistik från SCB visar svart på vitt: utsläppen löper amok nu. 2024 ökade de med chockerande 5,8 procent.
Det var bara en sak som var märklig. Det blev ingen nyhet.
Vi har alltså en klimatminister som lovat avgå om just detta sker. Och så sker det. Så… var är de kritiska frågorna? Var är rubrikerna?
Visst, det blev några notiser. Men flera av de stora medierna missade helt nyheten. Hur är det möjligt? Har medierna tröttnat på klimatfrågan? Är de avtrubbade av allt siffertrixande från klimatministern?
Kanske. Men jag tänker också på en annan sak: resurser.
I höstas rapporterade vi om en utbredd oro bland journalister på både SR och SVT om att klimatfrågan nu prioriteras ner av Public Service. Nyhetsredaktioner på både SR och SVT har tagit bort rollen som ”Klimatkorrespondent” som fanns hos båda fram till nyligen. Antalet tjänster som bevakar klimatfrågan har skurits ner.
Redaktionsledningarna har visserligen lovat att klimatfrågan ska fortsätta bevakas, men Klimatgranskaren har pratat med flera enskilda reportrar som inte tror på det. Tvärtom.
”Det är för mig obegripligt hur SR och SVT kan göra på det här sättet. Flera av de som ska ersätta SR:s klimatkorre har kvar sina övriga arbetsuppgifter, då kan man undra vilken “förstärkning” av klimatbevakningen det egentligen blir”, sa en reporter anonymt till oss.
Hjälp Klimatgranskaren att nå fler! För 150 kr kan vi nå 1 500 personer till med våra granskningar. Swisha valfri summa till: 123 300 10 47
Och det verkar som om de oroliga medarbetarna fick rätt.
Klimatpolitiken är komplex. Det krävs tid för att sätta sig in i den. Och det krävs chefer på redaktionerna som ger frågan utrymme.
När tunga reportrar får ett särskilt ansvar för klimatfrågan höjer det statusen. När man drar in sådana satsningar och i stället pratar om att "alla" ska prioritera frågan, då glöms den lätt bort.
Visst finns det positiva exempel. DN har till exempel stått för flera tunga avslöjanden på klimatområdet det senaste året. Branschtidningen Aktuell Hållbarhet likaså. Men de oroande exemplen är fler.
När public service nu står inför ännu ett enormt sparpaket kan vi bara hoppas att det inte blir klimatjournalistiken som avlövas ännu mer.
Klimatgranskaren startades som ett svar på just den här frustrationen. Frustrationen över att politiker kommer undan så lätt i klimatfrågan, eftersom retoriken, halvsanningarna och de rena lögnerna (oftast inte) synas av medier.
Vi hade svårt att leva med det.
Vi kommer aldrig kunna göra det jobb som de stora medierna gör. Framför allt har vi inte samma genomslag.
Men vi kommer göra allt vi kan. Det kan jag lova.
Sven Elander, Klimatgranskaren
fredag 30 maj 2025
Skrämmande uppgifter
Om detta är korrekt, ja då är vi illa ute. Hämtat från Klimatgranskaren
Nya siffror: Fossila drivmedel gör stor comeback i Sverige
Uncategorized
En chockartad ökning av fossila drivmedel i Sverige. Det är facit för den politik som drivits av regeringen. Det visar nya siffror från Energimyndigheten.
Lorentz Tovatt
Publicerades
create
2025-05-28
Uppdaterades
update
2025-05-28
Under många år har fossila drivmedel minskat i Sverige. Men den trenden är nu bruten. Och det med råge.
Det är i Energimyndighetens drivmedelsrapport som kallduschen kommer. De har sammanställt statistik från de senaste tio årens drivmedelskonsumtion.
Siffrorna visar hur fossila drivmedels andel ökar kraftigt år 2024, som en direkt följd av regeringens politik. Det är en storartad comeback för bensin och diesel. Inte på nästan 10 år har det använts så mycket fossila drivmedel i Sverige.
Fossila drivmedel i Sverige ökar kraftigt (brunt är bensin och turkost är diesel)
Vad är det då som ligger till grund för den snabba ökningen? Energimyndigheten pekar rakt på det politiska beslutet att skrota reduktionsplikten (inblandningen av förnybara drivmedel). Däri ligger den stora förändringen. Men utöver det har regeringen sänkt skatten på bensin och diesel med ett 20-tal miljarder kronor samt skrotat premien till elbilar – politik som också beddat för snabb ökning av fossilt.
Ökningen av fossila drivmedel speglas direkt i Sveriges utsläpp. Igår rapporterade Klimatgranskaren om de nya SCB-siffror som visar på en snabb stegring av Sveriges utsläpp – den största ökningen på 15 år
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)