Riksda'n 15 maj

Riksdagsbeslut 15 maj Vitbok om europeisk försvarsberedskap har granskats (FöU7) Skrivelse om myndigheternas användning av hemliga tvångsmedel under 2023 har behandlats (JuU25) Strandskyddsreglerna lättas upp (MJU16) Strategi för att öka EU:s konkurrenskraft har granskats (NU23) Skrivelse om bostadsbidragets måluppfyllelse och motioner om ekonomisk familjepolitik har behandlats (SfU19) Behandling av skrivelse om undantagsbestämmelse i sjukförsäkringen och nej till motioner om socialförsäkringsfrågor (SfU20) Sänkt skattesubvention för solceller (SkU17) Redogörelse om Interparlamentariska unionen har behandlats (UU13) Vitbok om europeisk försvarsberedskap har granskats (FöU7) Riksdagen har granskat EU:s vitbok om europeisk försvarsberedskap 2030. I en vitbok, som är ett strategiskt dokument från EU-kommissionen, presenteras idéer kring ett särskilt ämne. Vitboken om europeisk försvarsberedskap har tagits fram av EU-kommissionen tillsammans med EU:s höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik. Syftet med den är att stärka EU:s försvarsförmåga, bland annat med fokus på stöd till Ukraina och finansiering av försvaret. Riksdagen ser positivt på att vitboken innehåller en höjd ambition gällande europeisk försvarsförmåga och anser att både EU och respektive medlemsland behöver stärka sin försvarsförmåga. Riksdagen tycker också att försvarssamarbetet i EU ska drivas framåt av medlemsländerna och komplettera deras egen försvarsförmåga samt vara i linje med de mål Nato har för sin försvarsförmåga. Stödet till Ukraina är fortfarande en prioriterad fråga för den europeiska försvars- och säkerhetspolitiken. Riksdagen lade utlåtandet om vitboken till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Skrivelse om myndigheternas användning av hemliga tvångsmedel under 2023 har behandlats (JuU25) Varje år redovisar regeringen i en skrivelse till riksdagen hur de brottsbekämpande myndigheterna använder hemlig avlyssning och andra hemliga tvångsmedel. Riksdagen har behandlat skrivelsen om användningen under 2023. Den handlar om hur Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Polismyndigheten, Tullverket och Säkerhetspolisen har använt sig av hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation, övervakning av elektronisk kommunikation, kameraövervakning och rumsavlyssning. Riksdagen anser i likhet med regeringen att de hemliga tvångsmedlen fyller en viktig funktion för att utreda brott och att redovisningen visar att de hemliga tvångsmedlen har varit till nytta. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Strandskyddsreglerna lättas upp (MJU16) Riksdagen sa ja till regeringens förslag som innebär flera lättnader i strandskyddsreglerna. Enligt förslaget ska små vatten och vatten som anlagts i modern tid inte lägre omfattas av det generella strandskyddet. Förslaget innebär också att möjligheterna att bygga eller vidta åtgärder i strandnära lägen ökar. Strandskydd ska i enskilda fall få införas för små vatten med särskild betydelse för strandskyddets syften som är att på lång sikt skydda allmänhetens tillgång till strandområden och bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet på land och i vatten. Undantaget för företag som använder sig av naturresurser på land och i vatten, areella näringar, blir enligt regeringens förslag mer generöst. Bestämmelserna för areella näringar ska även kompletteras så att vattenbruk, alltså verksamhet som bedriver odling i vatten, exempelvis fisk- och skaldjursodling, också omfattas av lättnaderna. Vidare ska kommuner enklare kunna besluta att strandskyddet inte återinträder när de antar en ny detaljplan, det vill säga de regler som styr bebyggelsen inom ett visst område. Förslagen börjar gälla 1 juli 2025. Riksdagen sa samtidigt nej till cirka 40 förslag i motioner, bland annat med hänvisning till regeringens förslag och pågående arbete. Förslagen lämnades in under den allmänna motionstiden 2024. Strategi för att öka EU:s konkurrenskraft har granskats (NU23) I ett meddelande från EU-kommissionen presenterades i januari 2025 den så kallade konkurrenskompassen. Konkurrenskompassen är en övergripande strategi för att öka EU:s konkurrenskraft genom att exempelvis stärka motståndskraft, produktivitet och innovationsförmåga. Riksdagen har granskat meddelandet och välkomnar strategin. Bland annat ser riksdagen positivt på initiativet att förenkla regler och att det bör göras utan att minska krav på kvalitet, säkerhet eller hållbarhet. Därtill framhåller riksdagen vikten av att den gröna omställningen genomförs på ett teknikneutralt sätt. Riksdgen lyfter också fram handelspolitikens roll, energiförsörjningens betydelse och att Europas konkurrenskraft bör baseras på marknadsdrivna lösningar. Riksdagen lägger utlåtandet till handlingarna, vilket innebär att ärendet avslutas. Skrivelse om bostadsbidragets måluppfyllelse och motioner om ekonomisk familjepolitik har behandlats (SfU19) Regeringen har i en skrivelse till riksdagen redogjort för sin bedömning och åtgärder som den gjort utifrån Riksrevisionens rapport om bostadsbidragets måluppfyllelse. Riksrevisionens övergripande slutsats är att bostadsbidraget inte är effektivt utformat i förhållande till sina bostadspolitiska syfte eftersom det inte återkommande och tydligt fokuserat på möjligheterna att efterfråga goda och tillräckligt rymliga bostäder. Regeringen rekommenderas därför att bland annat se över bostadsbidragets utformning för en bättre måluppfyllelse, och återkommande följa upp måluppfyllelsen. Riksdagen välkomnar Riksrevisionens granskning och anser i likhet med regeringen att rapporten kan utgöra ett underlag för framtida utveckling av bostadsbidraget. Riksdagen anser vidare att det arbete som regeringen presenterar för att öka träffsäkerheten så att bostadsbidraget kan lämnas med ett korrekt belopp från början, får anses tillräckligt. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, vilket innebär att ärendet avslutades. Dessutom sa riksdagen nej till cirka 110 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2024 om ekonomisk familjepolitik bland annat med hänvisning till pågående arbete. Motionerna handlar bland annat om föräldraförsäkring, barnbidrag, underhållsstöd och bostadsbidrag. Behandling av skrivelse om undantagsbestämmelse i sjukförsäkringen och nej till motioner om socialförsäkringsfrågor (SfU20) Regeringen har i en skrivelse till riksdagen redogjort för sin bedömning och de åtgärder som man avser vidta utifrån Riksrevisionens rapport om Försäkringskassans användning av undantagsbestämmelsen övervägande skäl vid 180 dagars sjukskrivning. Riksdagen välkomnar granskningen av hur Försäkringskassan tillämpar användningen av undantagsbestämmelsen och delar regeringens bedömning i fråga om Riksrevisionens rekommendationer. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, vilket innebär att ärendet avslutades. Riksdagen sa också nej till cirka 200 förslag i motioner om socialförsäkringsfrågor som lämnats in under den allmänna motionstiden 2024. Motionerna handlar bland annat om en översyn av den undantagsbestämmelse som behandlas i Riksrevisionens rapport, trygghetssystem för företagare och studerande, sjukförsäkring och rehabilitering, sjuk- och aktivitetsersättning samt arbetsskadeförsäkring. Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete redan pågår inom områden som motionerna tar upp. Sänkt skattesubvention för solceller (SkU17) Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att sänka subventionsgraden för installation av solceller från 20 till 15 procent inom ramen för grön teknik. Förslaget innebär också att skattereduktionen för mikroproduktion av förnybar el slopas. Särskilda skatteregler har gällt för de som producerar förnybar el genom att till exempel installera solceller på sin fastighet och leverera el till elnätet. Antalet installationer av solceller har ökat kraftigt de senaste åren. Riksdagen delar regeringens bedömning att det inte längre finns behov av att stimulera efterfrågan på solceller i samma omfattning, och att skattereduktionen för mikroproduktion av förnybar el ska tas bort. Sänkt subventionsgrad för installation av solceller börjar gälla den 1 juli 2025. Förslaget om att slopa skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el börjar gälla den 1 januari 2026. Redogörelse om Interparlamentariska unionen har behandlats (UU13) Riksdagen lade redogörelsen för verksamheten inom Interparlamentariska unionen (IPU) och den svenska delegationens arbete under 2023, till handlingarna. IPU grundades 1889 med syfte att arbete för fred och mellanfolkligt samarbete. Organisationen har 181 nationella parlament som medlemmar. Under 2024 debatterade IPU-församlingen huvudsakligen Rysslands krig mot Ukraina, kriget mellan Israel och Hamas, kränkningar av parlamentarikers mänskliga rättigheter och parlaments möjligheter att motverka internationell terrorism. Dessutom debatterades jämställdhets- och hållbarhetsfrågor, möjligheter för unga människor att komma till tals inom organisationens medlemsparlament samt hur parlament kan spela en aktiv och konstruktiv roll inom vetenskap och forskning.